Transcript Om en fotograf tidigare hade fyra dagar på sig att plåta

framtidsjobb
Rusch på
retusch
Om en fotograf tidigare hade fyra dagar på sig att plåta en
klocka ska de nu hinna med fyra klockor på en dag. Inte konstigt
kanske att efterfrågan på bildbehandlare ökar. Dessutom blir
kunderna allt mer medvetna om av vad man göra med en bild.
Följ med Linus Höök genom retuschbranschen.
text linus höök
A
tt den fotografiska branschen
fortfarande talar om digital bildbehandling är lite pinsamt. För även om
det analoga mörkrummet har tagit en
viss revansch de senaste åren borde
det lilla tillägget digital lagts till handlingarna för
länge sedan. Möjligen lever det kvar eftersom det
är det enda begrepp som samlar all den spretiga
kunskap som bildredigering i dator handlar om.
Dessutom låter det kanske lite modernt. Förvånansvärt många envisas ju fortfarande med att
säga digitalkamera.
På de skolor som bjuder kurser i ämnet talas
i samtliga fall om digital bildbehandling. Även
på Fotoskolan i Stockholm, som för drygt fyra år
sedan invigde Sveriges första utbildning i ämnet:
Yrkeslinjen Digital bildbehandling.
– Vi ska ta bort digital, men det är en administrativ fråga. Vi får ta det allt eftersom och kommer ta bort »digital« inom ett år, förklarar linjens
kursansvarige, Mikael Cronwall.
Utbildningen kom till efter påtryckningar från
branschfolk. Bildredigerare med lika bred som
spetsig kompetens inom bildhantering efterfråga-
des och Fotoskolan såg nya möjligheter. Det har
visat sig att de varit rätt ute.
– När den senaste kullen studenter gick ut hade
vi fått fler konkreta jobberbjudanden till skolan än
vi hade studenter. Modern bildbehandling kräver
nya specialistkunskaper för att bli tidsmässigt ekonomisk. Även om det fortfarande kanske är mest
rock-n-roll att jobba med retusch inom reklam och
mode ryms mycket mer i yrkesrollen som bildbehandlare idag.
När Mikael Cronwall beskriver kunnandet hos
en färdig student konstaterar han att det handlar
fotografisk tidskrift | 34
Foto: Martin Vallin > Reklam för La Rinascente,
varuhuset i Milano > Bilden är tagen med en
digital mellanformatskamera. Vi plåtade flera
set med olika kläder på modell, skrev ut printarna, gjorde kollage direkt på studiogolvet och
reproplåtade. Kändes som en rolig sak att göra
nu när så mycket görs i Photoshop.
35 | no 6/2011
Foto: Martin Vallin > Redaktionell bild för tidningen Perfect Magazine. > Jag ville konstruera något som kändes organiskt med beautyprodukter. Allt är tagit i en exponering. Retuschen handlade
mest om att göra rent i bakgrunden och att sätta dit lite färger.
stefan ohlsson
om yrkesroller som ännu inte fått moderna namn,
men att alla vid examen ska klara av det jobb som
förut sköttes av en skannerförare, reprofotograf,
originalare, reprotekniker eller kopist, för att
nämna några.
– För bara några år sedan gick det att kalla sig
proffs inom digital bildbehandling bara genom
att kunna mycket inom Photoshop och liknande
redigeringsverktyg. Nu finns krav på kunnande
inom flera andra nivåer av bildkommunikation. Det
gör att det tidigare systemet med lärlingar och assistenter inte ger den bredd som efterfrågas nu.
Han menar att det är en växande bransch, inte
minst tack vare de 18 elever per år som skolan
examinerar.
– Det gör också att till exempel behovet av retuschörer kanske blir mättat framöver. Men den som
istället vill jobba med till exempel färgstyrning
kommer inte att få problem att hitta jobb.
En av skolans lärare, som också varit med och
utformat kursplanen, är bildbehandlaren Eva-Teréz
Gölin. Hon har sett hur de flesta avgångseleverna
hittat jobb inom branschen.
– Efterfrågan har varit stor redan innan utbildningen började. Medvetenheten om vad som är
möjligt att göra med en bild har ökat både hos fotografer och hos kunder. Dels beror det på att tryck
och utskriftsmöjligheter blivit bättre, men också
för att det blivit lättare att göra provtryck, bland
annat genom en standard som kallas Fogra. Det har
blivit svårare för fotografer eller tryckeri att skylla
på varandra om något inte ser ut som det gjorde på
skärmen.
pia eklund tog sin examen i våras. Tillsammans med några andra klasskamrater startade hon
nyligen byrån Rétine som är en byrå för avancerad
bildredigering med inriktning på mode, reklam och
stilleben.
– Tack vare att vi har breda kunskaper från utbildningen kan vi bredda oss mer än så. De senaste
veckorna har vi till exempel gjort en bok, teaterkulisser och reklammontage i stora format. Den
digitala utvecklingen har gått väldigt snabbt och
det märks att kraven ökar i samma takt. Vi märker
»Medvetenheten om vad som är möjligt att göra
har ökat både hos fotografer och hos kunder «
.
/ eva-teréz gölin, bildbehandlare
fotografisk tidskrift | 36
Foto: Frederik Lieberath > Retusch: Retine > Här var det viktigt att hålla koll på kornstrukturen i de olika bilderna. Vi sökte efter en surrealistisk känsla, men att flaskan ändå känns äkta med
reflektionerna i formerna. Vilket i sin tur framhäver formerna ytterligare.
hur viktigt det är att det finns en djupare kunskap
om till exempel färghantering och anpassning efter
mediet, säger Pia Eklund.
M
odefotografiet har en lång
tradition av retusch. Även om tekniska framsteg gjort det möjligt för
fotograferna själva att styra en del
av redigeringen pekar mycket på att
retusch idag fått en större roll.
– Retuschörerna är mycket närmare slutkunden
nu än tidigare, säger modefotografen Martin Vallin,
som representeras av agenturen Camera Link.
Han har sett hur det blivit vanligare för stora
företag att knyta till sig en speciell byrå som gör all
deras retusch under ett år, oavsett fotograf.
– Jag försöker så långt det går att alltid jobba
med samma personer som behandlar mina bilder.
Ju närmare jag jobbar med någon, ju mer effektivt
blir det eftersom de har lärt känna mitt bildspråk.
Oftast kan de se var jag är på väg med en bild bara
genom att gå igenom grundurvalet.
Martin Vallin ser också att teknikerna för retusch
gjort det möjligt att göra fler bilder per dag, men
37 | no 6/2011
har för egen del inte märkt att det för den skull
blivit mindre jobb. Snarare tvärtom.
– Däremot har jag hört från några schweiziska
fotografer som plåtar klockor att de får mindre
fototid per jobb. Om de tidigare skulle fotografera
en klocka i fyra dagar ska de nu hinna med fyra
klockor på en dag. Istället är det retuschörerna
som får jobbet. Det beror på att det är möjligt att
bygga färdigt varianter av bilderna i datorn snarare
än under fotograferingen. Det går att plocka blänk
och reflexer på ett sätt som inte gick lika lätt
tidigare.
Han tror också att bildbehandlarens roll blivit
tydligare eftersom det ur vissa aspekter är ett svårare jobb idag än tidigare.
– Retusch är betydligt mer avancerat nu och kan
i många fall vara lika viktigt som själva fotograferingen. Det tekniska kunnandet har också blivit
viktigare hos en bildbehandlare eftersom där
fotografer tidigare kunde lämna en färdig fotoprint
kommer nu en digital fil som ska tryckas. Då måste
bildbehandlingen vara gjord så att bilden ser ut
som det är tänkt även i trycket.
Samtidigt har han också sett hur retuschören
de senaste åren blivit mer osynlig i det slutliga
resultatet.
– För några år sedan fanns en trend där bilderna
verkligen skulle se retuscherade ut, modeller med
nästan plastig hy och trådsmala midjor. Nu handlar
jobbet snarare om att få bilden att verka nästan
orörd, en mer minimalistisk redigering. Något som
ställer större krav på retuschören.
Han ser inte att fotografyrket hotas för att bildbehandlare och retuschörer får mer jobb.
– En bra fotograf kommer alltid att ha sina
gamla traditionella vapen att konkurrera med:
idéer, komposition, trender och känsla, säger
han.
En av dem som sett den digitala bildredigeringen
växa fram under 15 år är Matilda Persson på retuschstudion La Machine. Hon började sin karriär
ungefär samtidigt som Photoshop 3.0 var senaste
modell.
– Efterfrågan är jättestor. Kvalitetskraven ökar
också hela tiden eftersom alla kunder vill skrika
högst med de finaste kampanjerna och de mest
spektakulära bilderna. Samtidigt som rollen
Foto: Fredrik Ödman >The Workshop (2003) > Bilden tillhör en serie där jag jobbat med universum,
skapelsen, energien och känslor
som tema. Nästan alla delar i bilden är fotograferade vid samma
tillfälle med studioblixt. En stor
del av bilden är sammansatt i
efterarbetet. Jag satt dag och
natt i en vecka med bilden innan
jag nådde fram dit jag ville.
fotografisk tidskrift | 38
fredrik ödman
»Själv använder jag till 90% bara det
mest grundläggande i Photoshop.«
/ fredrik ödman, fotograf
sällan får några bylines. Ibland går det hand i hand
med små budgetar. En bransch som inte syns kan
tyvärr också bli en bransch som helst inte får kosta.
Foto: Anna Clarén > I efterbehandlingen gav jag bilden en
cyanfärgad, blek och kall ton. Det förstärker en känsla av förgänglighet, eller i alla fall rädslan för det. Liksom en känsla av
något som är lite fel i en perfekt situation. Naturligtvis styrs min
efterbehandling av sammanhanget.
som bildbehandlare har blivit mer definierad har
branschen också breddats. Du kan jobba med allt
från moderetusch till att skanna dokument i ett
arkiv.
Inom den avancerade bildbehandlingen ser
hon hur två grenar vuxit fram. En väg som mer
liknar det analoga mörkrummet där målet är att
lyfta fram ett bra fotografi. En annan som är mer
retuschbaserad där fotografi och 3D-tekniker kombineras till ofta surrealistiska bilder.
– En del reklambilder som tas fram nu har aldrig
varit i närheten av en kamera. Eftersom jag jobbar
mest mot modebranschen handlar mitt jobb till
stor del om att kopiera en bild på ungefär samma
sätt som tidigare gjordes i mörkrummet. 80 procent av retuschjobbet kan vara att ställa färgbalansen i en bild.
Kunskapen om bildkvaliteter har förmodligen
också ökat i takt med att möjligheten att göra
avancerad bildbehandling har blivit tillgänglig för
fler. De retuschstationer för miljoner som fanns på
marknaden när Matilda Persson började i branschen
har bytts mot en vanlig dator och Photoshop.
– Men det spelar ingen roll hur många verktyg
som finns, för att vara en bra retuschör måste
du fortfarande ha det konstnärliga ögat, liksom
lyhördheten för att inse vad en fotograf vill med
sina bilder. Du måste också vara nöjd med att jobba
i det dolda. Vi är en yrkeskår som inte ska synas och
39 | no 6/2011
hennes kollega anders wadin på byrån Retouch
Stockholm ser hur slutkunderna blivit mer medvetna om vad som är rimligt att förvänta sig av en
bildbehandlare.
– För bara drygt tio år sedan var bildbearbetning
för många något som skedde nästan lite magiskt
på reproanstalten. Sug på det ordet. Det användes
faktiskt på riktigt.
När den digitala tekniken gjorde sitt inträde på
riktigt var det under en period många kunder som
hade svårt att se begränsningarna.
– Jag hade retuscherat en bild på en popgrupp
men fick tillbaka den från skivbolaget eftersom de
tyckte att en av artisterna hade för kort kjol. Mitt
uppdrag blev att klä på henne ett par shorts. Det
hade naturligtvis varit billigare och enklare att ta om
hela bilden. Idag finns en annan respekt och insikt i
vårt jobb, trots att vi är en relativt ny yrkesgrupp.
När han började sin karriär fanns bara omkring
fem bolag specialiserade på digital retusch.
– Jag tror att vi vände upp och ner på hela den
grafiska branschen och i många delar gav tillbaka
fotograferna makten över sina bilder. Tidigare var
det ett ganska opersonligt förhållande mellan fotograf och bildhanterare. Fotografen kunde självklart
förespråka ett visst reproföretag, men det var svårt
att få välja att en viss person skulle fixa bilderna.
Nu har fotografen oftast ett nära samarbete med en
eller ett fåtal retuschörer.
Anders Wadin har också sett hur tekniken fört
fotografer och bildbehandlare närmare varandra.
– Det förekommer även photoshoptennis på en
sorts elitnivå numera. Det vill säga att fotografen
fortsätter där retuschören slutat och gör de sista
ändringarna själv, eller tvärtom.
Ur ett geografiskt perspektiv har avståndet i
samarbetet däremot ökat.
– Flertalet fotografer sitter idag med väl kalibrerade skärmar. Det gör att godkännandet av bild
oftast sker över nätet och många givande kaffestunder uteblir. Det är tidseffektivt men inte alls
lika trevligt.
Även om efterfrågan växer idag har han svårt att
sia om branschens framtid.
– Det kommer nog inte ske några större förändringar de närmaste fem åren. På längre sikt är det
mer ovisst. De automatiska funktionerna i bildbe-
handlingsprogrammen har hittills, milt uttryckt,
inte varit fullkomliga. Men vem vet. Min nu femåriga
dotter kom för över ett år sedan fram till min skärm
och sa: »Pappa, hon är alldeles för mörk under ögonen. Och den bruna färgen på klänningen tycker jag
inte om, du måste ta och göra något åt det.«
O
m trenden inom modevärlden går
mer mot minimalism finns en annan
linje som fler kanske kopplar samman
med avancerad bildbehandling; de
spektakulära sagovärldarna. I Photoshops unga år kallades skaparna av den sortens
bilder för photoshopgurus. Då handlade det oftast
om att kunna göra bilder så galna och overkliga
det bara var möjligt. Att med olika knep bygga surrealistiska effekter som fick betraktarna att tappa
hakan i nyhetens behag. Fredrik Ödman har tagit
den manipulerade bilden till en mer förfinad nivå.
Där känslan i fantasivärlden ska vara att det kanske
kunde varit på riktigt.
– Jag kallas photoshopguru ibland. För mig är det
någon som kan allt om Photoshop, alla genvägar
och galna specialeffekter. Själv använder jag till 90 %
bara det mest grundläggande i Photoshop – markeringsverktyget, suddgummit och kurvor. Ibland
kanske jag till exempel lägger på lite rörelseoskärpa,
men det mesta görs vid olika fotograferingstillfällen.
Foto: Fredrik Ödman > Oslo project (2008) > Bilden är ett montage av många olika arkitekturbilder, stadslandskap och detaljer.
Bilderna är alla tagna i liknande väderförhållanden. Jag gjorde
hela serien då jag var nyinflyttad i Oslo. Jag kände inte till staden
och kände inte så många människor där. Oslo project blev mitt
sätt att tackla situationen.
Foto: Patrick Miller > Retusch: Rétine > NK och Bukowskis har ett samarbete kring temat klassiker, där vi gjorde bilder att ha i NK:s fönster medan de skyltade om inför julen, samt på Bukowskis
fasader i Berzelii Park. Det skulle tryckas på tyg i minst 5 gånger 2,5 meter, vilket ställde en del krav på färger och skärpning. De hängde i november, så vi ville att det skulle kännas varmt och
välkomnande, och givetvis med fokus på konstverken. Det skulle även kännas drömskt, med rök och mystiska objekt.
sanna lund
Han gör all sin retusch själv även om han ibland
övervägt att anlita en firma.
– Jag inser att det skulle vara som att ge bort
min pensel och be någon annan att måla klart.
För mig formas bilderna så mycket i efterarbetet, en bild kan bestå av allt från två till kanske
femtio delar och för att få slutresultatet som
jag vill åt måste jag nog göra det själv. Oavsett
om det är ett montage eller ett rent fotografi
jag gör.
Sitt kunnande och sin känsla för montage tror
han till stor del bygger på hans bakgrund som
målande konstnär.
– Naturligtvis krävs det tekniska kunnandet.
Men om jag skulle rekommendera en bildbehandlare att gå en kurs vore det en kurs i måleri
eller teckning. Åtminstone om han eller hon vill
jobba med den sortens bilder jag gör. Att lära
sig grunderna i hur ljus faller och hur realistiskt
måleri tas fram är mycket värdefullt. Ofta ser jag
montage som inte riktigt funkar och det kan bero
på att de här grundkunskaperna inte funnits med
i datorn.
A
tt kalla digital bildbehandling för
en växande bransch är dock osäkert.
Hittills finns ingen statistik över
omsättningen eller efterfrågan på
tjänsterna.
En som tvivlar på att bildbehandlare är ett framtidsyrke är Anders Jensen, en flitigt anlitad lärare i
bildbearbetning. I samarbete med sina kolleger på
företaget Moderskeppet ger han kurser på högskolenivå.
– Branschen för renodlade bildbehandlare är
knappast något som kommer att explodera även om
det alltid kommer att finnas ett visst behov inom
reklamvärlden. Att kunna redigera bilder kommer
däremot att vara en värdefull kompetens att ha på
sitt cv. Men mer som ett komplement till något annat, som redigerare på en tidning eller som fotograf.
Anders Jensen har däremot noterat en annan
växande nisch:
– Något jag tror kommer att efterfrågas mycket
framöver är kombinationen 3D-renderingar och
bildbehandling. Att kunna ta en renderad bild och
»skita till« den i till exempel Photoshop för att få
den mer äkta. Dessutom tror jag att fotografer kommer mer och mer att återta hela skapandeprocessen.
Som det var under fotografins första decennier. Om
du fotograferar så gör du också framkallningen.
Att det inte var så under större delen av 1900-talet
beror ju på att det var dyrt och opraktiskt att ha labb
hemma liksom att det var tekniskt svårt.
Tekniskt mer avancerade bildbehandlingsprogram, där till exempel skärpedjup och fokus bestäms i datorn, eller där blixt läggs på i efterhand,
kommer också tvinga fotograferna att ta större
ansvar för kopieringen. Bilden från kameran kommer bara vara halvfärdig.
– Det är en utveckling som jag inte tror ligger
speciellt långt fram i tiden. Därför är det viktigt för
fotografer att fortbilda sig inom bildbehandling, annars kommer deras roll med all rätt att ifrågasättas.
Den stora förändringen de senaste åren tycker
han syns inom dagspressen.
– Framförallt när det kommer till featurereportage har det blivit tillåtet för vanliga bildjournalister
att gå ganska långt i sin kreativa redigering. Det gör
att det finns fler och mer lättillgängliga källor till
»Fotografer kommer mer och mer
att återta hela skapandeprocessen «
/anders jensen, lärare i bildbearbetning
fotografisk tidskrift | 40
Utbildningar
Här är ett urval av de utbildningar i digital bildbehandling och retusch som finns att söka.
Yrkeslinjen Digital bildbehandling
Fotoskolan Stockholm
fyra terminer, heltid
Utbildningen riktar sig till dig som med
fotografisk grund vill bearbeta, återskapa
och förbättra bilder med datorns hjälp.
Efter genomförd utbildning ska du ha
sådana färdigheter inom samtida fotografi
och digital bildproduktion, att du kan få
anställning som digital bildbehandlare,
restuschör, kopist eller projektledare på företag med bilden som verksamhetsområde.
Digital bildbehandling
Högskolan i Jönköping
distanskurs, 7.5hp, kvartsfart
Kursens mål är att du ska kunna bildbehandla och förbättra dina egna foton med
hög kvalitet och noggrannhet. Du ska
förstå varför du gör det och på vilka sätt
din behandling påverkar bildberättandet.
Lektionerna ges på video.
inspiration nu än tidigare. Jag kan läsa dn och tänka:
»Wow, cool effekt. Den måste jag prova.«
en av landets äldsta utbildningar för högre
studier i bildjournalistik är Nordens fotoskola på
Biskops-Arnö. Sedan fotografen Anna Clarén tog
över ansvaret för utbildningen 2006 har bildredigering fått större plats.
– När jag tog över kursplanen fanns fortfarande
en delkurs som hette datakunskap. Jag ändrade ganska snabbt på det. Nu är bildredigering en stor del
av utbildningen med flera tentamina på olika delar.
Idag förstår alla i vår bransch att man måste vara väl
förankrad i Photoshop för att lyckas med sitt jobb.
Det är en utveckling som hon tror började med
att analoga kameror automatiserades.
– Tidigare var det en stor kunskap bara att hantera
kameran och exponera rätt. Dessutom skulle du
kunna blanda kemi och kopiera. Men eftersom alla
idag kan ta en bild som fungerar rent tekniskt räcker
det inte längre för att du ska kunna ta betalt för dina
bilder. Då återstår att på ett effektivt sätt få fram sin
berättelse också på ett emotionellt plan, och det emotionella lyfts till stor del fram i efterbehandlingen.
Hon poängterar sitt resonemang genom att
beskriva ljuset och kompositionen i tagningsögonblicket som hälften av skapandeprocessen, den
andra halvan av bildens uttryck formas i efterbearbetningen. Men för att pricka rätt hjälper inte alla
photoshopkunskaper i världen.
– För att lyckas återberätta en känsla måste du
också vara en god poet.
41 | no 6/2011
Digital bildhantering
Göteborgs universitet
7,5 hP, heltid
I kursen Digital bildhantering lär du dig
grunderna för digital bildhantering, den
digitala bildens uppbyggnad och möjligheter. Vidare lär du dig om digitalisering
av bilder från olika media.
Digital retusch,
Göteborgs universitet
7,5 hp, heltid.
En fortsättningskurs där du lär dig flera
möjligheter som finns med ett bildredigeringsprogram. Du ges en bred genomgång
av ett bildredigeringsprograms möjligheter vid olika användningsområden,
exempelvis vid bildförbättring, bildmanipulation, montage och vid restaurering av
skadade bilder. Kursen är huvudsakligen
inriktad på praktisk tillämpning av olika
metoder och övningar. Kursen Digital retusch är en verktygskurs, dvs en praktisk
kurs i tekniska verktyg inom fotografi.
Digital Färghantering
Göteborgs universitet
7,5 hp, heltid.
En fortsättningskurs där du lär dig färglära, färgprofilhantering, avancerade sätt
att redigera färger i datorn samt att skapa
en ICC-profil för t ex en skrivare eller
skärm. Vi går igenom ISO-standarder för
färghantering vid dator och skärm och gör
en grundläggande genomgång av färgstyrning och förutsägbarhet med hjälp av
ICC-profiler. Vi går även igenom avancerade verktyg och metoder för färgkontroll,
kontrastkontroll och skärpa.
Digital bildbehandling G1N
Högskolan i Skövde
7,5 hp, halvfart.
Kursen ger dig kunskaper om hur man
läser in och bearbetar bilder med hjälp
av datorbaserad teknik. Förbättra gamla
foton, rätta till färgstick och montera in
nya element i en bild. Möjligheterna är
närmast oändliga och i kursen får du en
grund som du kan växa vidare på.
Digital bildbehandling
och bildanalys
Blekinge tekniska högskola
7,5 hp, halvfart
Kursen syftar till att du ska utvidga dina
kunskaper (dvs. terminologi, teorier, modeller och metoder) inom digital bildtagning, bildbehandling och bildanalys t.ex.
analys och konstruktion av tvådimensionella filter.
Digital stillbild A, B
Mittuniversitetet
distanskurs, 7,5 hP per kursdel,
halvfart.
Här får du lära dig professionell digital
bildbehandling från grunden. Du lär dig
vad färgrymder innebär för hur dina bilder
visas på skärm eller i en tidning, hur
bildstorlekar förändrar bilders kvalitet, vad som skiljer olika filformat från
varandra, hur du använder verktygen i ditt
bildbehandlingsprogram på ett korrekt
sätt med mera.
Bildbehandling Elements 1
Fotografiska akademin
6 kurstillfällen
Kursen är för dig som vill lära dig grunderna i digital bildbehandling. Du får kunskap
om det digitala arbetsflödet – från att
ladda in bilderna till utskrift och publicering på webb. Men framför allt kommer
du lära dig de verktyg som behövs för att
göra dina digitala bilder ännu bättre.
Bildbehandling
Högskolan i Dalarna
7,5 Hp, halvfart.
Under kursen utvärderas digitala bild­
original där tonomfång analyseras, tonkomprimering samt bildkomprimering gås
igenom för att uppnå optimal kvalité för
publicering på skärm och i olika tryckta
medier. Vi går även igenom avancerad
bildhantering i Adobe Photoshop.
SFF:s egen utbildningsplattform börjar ta
form. www.sffutbildning.se
Ovan: Före skärpningen. Nedan: Efter det att en selektiv skärpning har gjorts på kaktusens mitt.
fotografisk tidskrift | 42