Transcript Den Ätliga Parken hos Älvstranden Utveckling

Den Ätliga Parken hos Älvstranden Utveckling
På gaveln till Förrådet vid Bror Nilssons gata ligger en av Älvstranden Utvecklings små
pocket parks. Under försommaren kommer parken att få ett tillskott av växter med fokus
på ätlighet, samt öppnas upp för att bli mer lättillgänglig. Klara Hansson från Stadssallad
praktiserar hos Älvstranden och leder arbetet med Den Ätliga Parken. Förbered dig på att
utöka dina smakupplevelser!
Status Quo: Vad finns det för ätbart redan idag?
Artfakta från Den viruella floran. Mer info om ätbara vilda växter finns på
skogsskafferiet.se.
Ogräs
Våtarv (Stellaria media)
Ett av rabatternas vanligaste ogräs, vilket även rest jorden runt med människan och går att
hitta på de flesta kontinenter. Växer från tidig vår till sen höst och passar att skörda under
hela växtperioden. Även djuren gillar denna växt, därav det engelska namnet ”chick weed”.
Smaker: Jordigt, klorofyll, grönt, liten beska.
Användning: Som salladsblad eller i gröndrinkar.
Artfakta: Våtarv är en ettårig ört med breda, saftigt gröna blad och små vita blommor.
Stjälken är vek, trind och nedliggande i lösa mattor, den är spröd och ganska saftig och har
en längsgående rad av korta hår. Bladen är äggrunda med ett kort skaft. Våtarv kan
blomma när som helst under året, bara det är milt väder. Blommorna är skaftade och sitter
flera tillsammans i toppen av stjälken, de har vita, djupt kluvna kronblad som är ungefär
lika långa som de håriga foderbladen. Blommorna har vanligen tre till sju ståndare. Fröna
är svartbruna med rundade vårtor. Våtarv är en mycket variabel art som också kan variera
i utseende beroende på växtplatsens beskaffenhet.
Tistel (Cirsium Mill.)
En starkväxande pionjärväxt med djupa pålrötter som är svåra att gräva upp. Bättre då att
skörda stjälkarna och äta råa eller använda som sparris! Alla svenska tistlar är ätliga. En
del har ihålig stjälk, andra fyllda som en vanlig sparris. Skörda dem innan de går i blom för
att undvika träiga stjälkar.
Smaker: Grönt. Krispigt vattning likt isbergssallad.
Användning: Ät den rå under promenaden, perfekt som törstsläckare. Skala på samma sätt
som rabarber, passa dig för taggarna. Även god stekt och wokad, eller ångkokt och
smörslungad, då framträder en lite mustigare, rundare smak.
Artfakta: Två- eller fleråriga örter. Stjälk upprätt, ibland vingad och tornig. Blad
spiralställda, hela eller parflikiga, oftast med torniga kanter. Blomkorgar ensamma eller i
kvastlika samlingar. Holkfjäll tegellagda i flera rader, med torn endast i spetsen.
Korgbotten med fjäll mellan blommorna. Blommor en- eller tvåkönade, rörlika, rödvioletta
eller sällan gula eller vita. Sällan tvåbyggare. Frukt med fjäderpensel.
Löktrav (Alliaria petiolata)
Det engelska namnet ”garlic mustard” (vitlöks senap) berättar tydligt vilken smak man kan
förvänta sig. En pepprig konkurrent till ruccolan som växer vilt över hela Göteborg.
Gnugga ett blad mellan fingrarna för att känna lökdoften – det går inte att ta fel växt! Både
blad, blommor och frökapslar är ätliga. Det går snabbt att skörda löktrav genom att helt
enkelt repa av bladen och blommorna från nedre delen av stjälken och uppåt.
Smaker: Vitlök, senap, pepprigt, bra sting
Användning: Pesto på löktrav är en hit! Perfekt som gröna blad i en fräsch potatissallad
med lite olja, vinäger, salt och peppar. Pynta dina finmiddagar med löktravsblommor.
Artfakta: Löktrav är en tvåårig ört som kan bli omkring en meter hög. Stjälken är upprätt,
vanligen ogrenad och mångbladig. Bladen är stora och skaftade med rundat hjärtlik
bladskiva som har naggad till grovt tandad kant. Löktrav blommar i maj-juni med vita
blommor. Fruktskidorna sitter på ganska korta skaft och är långsmala, oftast omkring en
halv decimeter långa. Skidan är fyrkantig och varje halva innehåller bara en rad med frön.
Löktrav är lätt att känna igen på sina stora hjärtlika, skaftade blad och vita blommor. Hela
örten luktar svagt av vitlök, krossade blad och även roten är starkt doftande. Den kan
knappast förväxlas med andra arter.
Maskros (Taraxacum)
Denna välkända gräsmattekolonisatör bjuder på många smaker. Blommor, blad och rot –
ät upp rubbet. Med över 1000 subarter är maskrosorna en av de mest mångfaldiga vilda,
ätliga växterna. Den beska smaken går att döva genom att låta bladen växa upp under en
hink eller kruka. Utan solljus växer det fram bleka mjälla blad, likt vintrarnas
salladscikoria.
Smaker: Beska och pepprighet i bladen och roten, söt nektar i blommorna.
Användning: Blommornas gula kronblad nyps loss och stoppas i sallader, på pastarätter
mm. Kan även användas för att brygga maskrosvin och -öl. Bladen används som sallad, i
vild pesto, i gröndrinkar... Roten kan tillagas i ugn tillsammans med andra rotfrukter.
Artfakta: Fleråriga örter med grov pålrot. Stjälk bladlös, kal till finhårig, ihålig, med
mjölksaftkanaler. Blad i rosett vid basen, hela, tandade till djupt flikiga, ibland fläckiga.
Blomkorg ensam i toppen av stjälken. Holkfjäll gröna, örtartade, tilltryckta, yttre holkfjäll
nedböjda eller tilltryckta, släta eller med hornlik knöl i spetsen. Korgbotten vitaktig, plan
till något välvd, utan fjäll mellan blommorna. Blommor gula, tvåkönade, tunglika, i spetsen
fint femtandade. Ståndare gula, ofta med mycket lite pollen, ibland helt sterila. Stift gult,
med hår långt ner på skaftet. Frukt gråbrun till rödaktig, spolformig, särskilt upptill
småtaggig, hårpensel i spetsen av långt hårfint spröt.
Brännässla (Urtica dioica)
Trots de brännande håren är nässlan en utmärkt matväxt som kan ätas såväl rå om
tillagad. Sätt på dig ett par diskhandskar så är det bara att plocka. På våren är nässlan en
av de tidigaste primörerna, ofta tillagad som nässelsoppa. De översta bladparen går att äta
ända fram till augusti när plantan gått i blom, och när fröerna har mognat är det läge att
skörda hela stänglar att hänga på tork för att sedan smula ner till nässelpulver.
Brännässlan är bl a rik på vitamin A, C, D samt klorofyll, antioxidanter, järn, mangan,
kalium och kalcium, dvs vinterns bästa kosttillskott är just nässelpulver.
Smaker: Klorofyll, järn, mustigt grön.
Användning: Tillagad i soppa, lasagne, paj, wok. Rå i gröndrinkar och vild pesto. Torkad i
smoothies, bröd, gröt, grytor, soppor.
Artfakta: Brännässla är en flerårig meterhög ört som har underjordiska utlöpare och därför
ofta växer i stora bestånd. Blad och stjälk har vanligen rikligt med brännhår. Bladen är
motsatta och har äggformat spetsiga med sågad kant och hjärtlik till rundad bladbas.
Brännässlan har han- och honplantor, båda har små och oansenliga grönaktiga blommor
som sitter i axlika blomställningar. Hanblomställningarna är upprätta och hanblommorna
har likstora grågula hylleblad. Honblomställningarna är först upprätta, sedan hängande
och honblommorna har två större och två mindre grågröna hylleblad.
Svinmålla (Chenopodium album)
Svinmålla är Europas originalspenat. Detta envisa ogräs smyger sig fram på varje bit
blottad jord, växer upp till en buske och skickar på höstkanten iväg tusentals fröer vilka är
redo att gro nästa år. Bladen känns igen på sin mjöliga yta, därav namnet målla – mjölig.
Svinmållan är släkt med quinoan, så samla in fröna på hösten och använd ett lokalt odlat
alternativ. En av Sveriges mest C-vitaminrika växter.
Smaker: Från milda till beska i bladen, ibland en skarp ton i eftersmaken.
Användning: Som spenat passar mållan bra t ex i stuvningar, med frästa grönsaker, i pajer
mm. Fröna sätter god smak på havregrynsgröten eller det hembakta brödet.
Torktips: Knipsa av en hel stängel och torka den hängandes upp och ner i ett örngott så
fångas fröna upp.
Artfakta: Svinmålla är en ettårig ört som i gynnsamma lägen kan bli upp till en meter hög.
Stjälken är upprätt, ofta ganska hård och mer eller mindre rödstrimmig. Bladen är variabla
i form, men är vanligen trekantiga med glesa tänder och killik bas, de har oftast två något
större basflikar. I färgen varierar bladen från ljusgrönt till mörkt grågrönt, men de är alltid
vitmjöliga på undersidan, liksom skottspetsarna. Svinmålla blommar från juli till
september. Blomgyttringarna är ganska täta och har få blad. Blommorna har något kölade
hylleblad och fröerna är svartbruna och släta med kölad kant.
Svalört (Ranunculus ficaria)
En vårprimör att skörda innan plantan har gått i blom. Bladen har sedan länge plockats
och använts som sallad eller tillagade som ”potherbs”, dvs något att stoppa i grytan. Ett
glädjande tillskott när få andra gröna blad finns tillgängliga. Tenderar att dyka upp i
fuktigare partier i våra rabatter. Skörda av bladen och dra upp rotsystemet om du vill bli
kvitt växten.
Smaker: Grönt, lite bitter, kryddig.
Användning: Som sallad under april månad. Därefter tillagad i grytor, wok mm. Även de
små rotbulbillerna kan skördas och stoppas i maten.
Artfakta: Svalört skiljer sig från de andra smörblommorna (Ranunculus) genom sina hela
blad och stora blommor med många kronblad. Den är flerårig, en till två decimeter hög och
bildar ofta stora bestånd. Stjälken är mer eller mindre nedliggande. Bladen är rundat
hjärtlika, kala och lite köttiga, med naggad kant. Svalört blommar i april-maj. Blommorna
är omkring tre centimeter breda och har sju till tolv, gula, långsmala kronblad. Framåt
sommaren är ofta hela örten nervissnad.