Transcript Kitchen concert 1. Polska efter Lejsme Per Larsson

Kitchen concert
1. Polska efter Lejsme Per Larsson (1822-1907) efter en version av Anders Rosén – Malung
(1946-). Lejsme Per var en av de mest erkända spelmännen i sin tid i trakterna kring gränsen
mellan nordöstra Värmland och västra Dalarna. Han var av finnsläkt, föräldrar kom från
trakterna kring Säfsen och tillhörde både äldre finnsläkter som invandrat till Sverige under
perioden 1500-1800 tal. Hans repertoar överlämnandes via hans söner och främst hans
sonson Herman Strömberg, vars låtar finns med i samlingsverket Svenska Låtar.
Lejsme Per hade en förkärlek för låtar i A och med omstämningen A E A E. Många av
låtarna finns i flera olika versioner och stundtals bygger de på stort sett samma
grundmaterial som rikt varieras. Den här låten som jag spelar här finns i både en längre
version i dur och denna lite kortare i moll. Typiskt för Lejsme-låtarna är hur melodierna
flyttar runt ganska fritt i förhållande till taktstrecken. Som exempelvis här i second part, där
huvudtemat första gången startar på 2:a taktslaget och vid omtaget börjar på det tredje:
Här spelar jag på en fiol med sensträngar och med ett stall som är en kopia av ett
spelmansstall från Malung cirka 1800 tal, liknande det som det berättas om att Lejsme Per
brukade spela på. J
Det flackare stallet spelsättet att spela på två strängar på en gång. Fiolen är stämnd en ton
lägre, klingande G D G D istället för A E A E. Jag tycker det blir en skönt dov klang när man
stämmer ner fiolen samt att sensträngarna inte går av hela tiden.
2. Polska, music Mats Edén. En egen komposition i en stil inspirerad av låtar från Älvdalen i
nordöstra Dalarna. Spelar på samma fiol som nr 1 men här stämd i A D A E eller som här i
klingande G C G D.
3. ”De höga herrarnas polska” , music Mats Edén. Här spelar jag på en hardingfela thats it is a
copy from Trond Bothen (1750) made by Sigvald Rörlien 2006
4. ”Vals i skymningsstämning”, music Mats Edén. En vals jag gjort i en omstämning som
finns i hardingfeletraditionen, jag har aldrig sett den använd i svenska låtar. Jag spelar på
min viola d'amore, byggd av Anders Norudde. Här början på låten omskriven för
stämningen:
5. Halling, traditional from Norway arranged by Mats Edén. Jag spelar här på mitt enradiga
dragspel, ett Paolo Soprani i A. Låten hallingen bygger på heter ”Kan du ikkje hoppa, så
hoppa du nå”. ”If you cant jump, so jump now”. Spelsättet är det typiska för en äldre
speltradition från olika delar av Norge. Man håller inne basknappen hela tiden, som en
bordun eller drone och markerar rytmen med ackordknappen.
6. ”Målargubbens brudpolska” after Hjort Anders Olsson – Bingsjö (1865-1952), en av de
mest kända spelmännen från slutet av 1800-talet och in på 1900 – talet.
Den här versionen har jag plankat från en fonografinspelning inspelad cirka 1913-1920 av
ethnographer Yngve Laurell. Same fiddle as in nr 1 and 2.
7 och 8. Två egna polskor jag hade glömt bort men som kom tillbaka tack vare min kompis
Suzanne Weinberg från USA. Hon var i Sverige runt 1982 och var med på olika spelkurser
och folkmusikevenemang och passade på att spela in låtar av olika spelmän. Jag fick dessa
låtar och några till på minidisk och hittar där låtar jag gjort men som fallit ur minnet.
Viola d'amore. Tuning D A D A E
9. Skorsviken, gangar från Setesdal/Norge. När jag bodde och studerade komposition i Oslo
hade jag de två första åren av fyra spelmannen Ånon Egeland som lärare i hardingfela. Detta
var den första låten jag lärde mig av honom. Viola d'amore. Tuning D A D A E