Transcript Lärarhandledning Sagor och myter

Sagor och myter
Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt
konsten i en visning tillsammans med en av museets pedagoger eller arbeta
med den på egen hand. På museets webbplats, nationalmuseum.se/skola,
finns gott om material att använda såväl i klassrummet och på förskolan som
före, under och efter ett besök på museet. Materialet är åldersanpassat och
kompletterar på olika sätt skolans kurs- och läroplaner. Det finns flera olika
teman att välja bland. Varje handledning innehåller bilder, fakta, övningar och
praktiska tips för dig som är lärare. I det här häftet får du ett exempel. Fler
handledningar finns att läsa och ladda ner på nationalmuseum.se/skola.
Lärarhandledning
Handledningen är ett komplement till skolprogrammet Sagor och myter. Den ger förslag och tips
på hur man kan arbeta vidare med temat i klassrummet. Handledningen innehåller: bildmaterial,
fakta och övningar om Ernst Josephsons Näcken och Johan Tobias Sergels skulptur Amor och Psyche,
samt en karta som visar var i museet verken är placerade.
Sagor och myter i bildkonsten
Många av konstverken i Nationalmuseums samlingar illustrerar en berättelse av något slag. Den
antika mytologins gudar och gudinnor utgjorde från renässansen fram till en bit in på NUMMJtalet
en viktig inspirationskälla för den västerländska bildkonsten. Under romantiken blev folksagor och
historiska händelser populära motiv. Utmaningen för de konstnärer som illustrerar en berättelse är
att välja ett skede eller ögonblick som på något sätt sammanfattar eller förmedlar hela narrativet i
en enda bild. Han eller hon måste även skildra berättelsens huvudpersoner så att vi som tittar på
bilden kan tolka (känna igen) dem. För såväl de antika gudarna och gudinnorna som de bibliska
gestalterna har därför attribut och bildkonventioner utvecklas. Så omges till exempel Venus, eller
Afrodite som hon också kallas, alltid av föremål som man hittar i havet (hon föddes ur havet) så
som snäckor, pärlor eller fiskar och Jesus mor Maria bär alltid en röd klänning (en symbol för
hennes jordiskhet) och blå mantel (ett tecken på hennes himmelskhet).
Att arbeta med bilder som utgår från en berättelse är roligt och ofta ganska givande. Eleverna ges
möjlighet att lära sig betydelsen av berättelser för bildskapandet. Man kan välja att inspireras av
konstnärerna, men också förhålla sig kritiskt till deras tolkningar.
Många av de myter som konstnärer har utgått från finns att läsa på nätet. Det kan vara intressant
att först läsa texten och reflektera kring dess innehåll och sedan se bilden. Man kan därefter
diskutera vilken del av berättelsen konstnären valt att skildra, hur, varför och om man hade valt att
göra på samma sätt själv. Eller så väljer man att utgå från bilden, och läser texten sedan. Flera av de
berättelser som konstverken i Nationalmuseums samlingar illustrerar och tolkar handlar om livets
stora frågor. De är ofta mångbottnade, spännande och inte sällan sedelärande. De kan vara ett
spännande sätt att närma sig konsten. Övningarna i handledningen kan användas på fler bilder
med ett berättande innehåll än de två exempel som finns med här!
Materialet är skrivet av Maja Witt, konstnär och pedagog. Bongi Jarne-McDermott, konstnär och konstpedagog,
Veronica Hejdelind, intendent pedagogik, Nationalmuseum.
N
Amor och Psyke
Johan Tobias Sergel
Om skulpturen
I Johan Tobias Sergels skulptur skildras ett dramatiskt ögonblick i myten om Amor och Psyke. Vi ser
kärleksguden Amor och en kvinna, Psyke (grekiska för ordet själ men även fjäril), knäböjande vid
hans sida. Han är på väg att lämna henne sedan hon avslöjat hans rätta identitet. Psyke försöker
bedjande få honom att stanna hos henne men Amor är redan på väg att breda ut sina vingar. Han
skjuter henne från sig. Myten om Amor och Psyke är en berättelse om omöjlig förälskelse, en kamp
för kärleken och slutligen kärlekens seger över både människors och gudars svagheter. Den visar
också hur en människa genom handling kan påverka sitt öde.
Skulptören Johan Tobias Sergel (NTQMÓNUNQ) är en av många konstnärer som tagit intryck av den
grekiska antiken. Myten om Amor och Psyke har han hämtat från romaren Lucius Apuleius bok
”Den gyllene åsnan”. Berättelsen är ursprungligen en folksaga som förekommer i många olika
versioner. I Sverige är kanske Sagan om Prins Hatt under jorden det mest kända exemplet.
Myten om Amor och Psyke
Det var en gång en kung och en drottning. De hade en dotter som hette Psyke och hon var så
vacker att självaste Venus, kärlekens gudinna, blev avundsjuk. Venus skickade ner sin son Amor
med uppdrag att ordna så att Psyke blev förälskad i den uslaste varelsen på jorden. Men när Amor
fick se Psyke blev han själv förälskad. Med hjälp av ett orakel fick han henne att flytta hemifrån.
Han installerade henne i ett underbart palats, där de ostört kunde ha sina kärleksmöten. För att
Psyke inte skulle avslöja hans gudomliga gestalt, träffades de alltid i skydd av nattens mörker. Amor
fick Psyke att lova att aldrig avslöja sin älskares identitet.
Så levde de lyckliga en tid, men Psyke hade två äldre systrar som avundades henne. De lockade
henne att bryta sitt löfte och ta reda på älskarens sanna identitet. Så en natt när Amor efter
älskogen hade somnat lyste Psyke med en oljelampa och över sin älskade. När hon såg hans
gudomliga skönhet vacklade hon till och en droppe het olja från lampan stänkte ned på hans axel.
Han vaknade med ett ryck och blev ursinnig på Psykes svek. Trots att Psyke bönade och bad om
förlåtelse, försvann han och kom inte tillbaka. Ångerfull och sorgsen begav sig Psyke ut för att
leta efter honom. Hon sökte honom överallt utan lycka. Till slut bad hon bad gudarna om hjälp.
Endast Venus bönhörde henne. Hon, som varit ursinnig på att hennes son förälskat sig i en vanlig
dödlig, såg ett tillfälle att en gång för alla förgöra denna jordiska prinsessa. Venus gav Psyke en rad
omöjliga uppdrag, som hon med viss hjälp klarade. Den sista uppgiften var att hos underjordens
gudinna Prosperina hämta en korg skönhet. När hon efter avslutat uppdrag öppnade korgen fann
hon inte livets utan dödens skönhet och föll i djupaste dvala. Då ingrep Jupiter och kallade till sig
Olympens gudar. De beslutade att Psyke skulle upptas i de odödligas krets, varpå man ställde till
bröllop för de lyckliga tu.
O
Att arbeta med skulpturen
Beskriv och prata om
Att tillsammans titta på och prata om bilder eller skulpturer är ett led i att lära sig tolka,
kommunicera och förhålla sig kritiskt till konsten som kommunikationsmedel. Det ger också
eleverna övning i att uttrycka sig och lyssna på andra. Frågorna nedan är exempel på hur ni kan
arbeta med Amor och Psyke.
Gör en bildanalys. Vad föreställer skulpturen?
Sergel har skulpterat fram Amor och Psyke ur ett enda stort marmorblock. Hård vit sten har
omvandlats till mjuk hud och tunt tyg. Amor skildras helt naken vilket är ett tecken på hans
gudomlighet. Ett viktigt attribut är också pilbågen och det koger med kärlekspilar som ligger vid
Amors fötter. Låt barnen beskriva vad de ser. Hur ser Amor respektive Psyke ut? Hur gamla verkar
de vara? Vad har de på sig? Beskriv ansiktsuttryck, blickar, poser/kroppsställningar? Vad är det som
är på väg att ske? Hur känner sig Amor respektive Psyke?
Vad tycker du?
En estetisk upplevelse är subjektiv. Man kan se och uppskatta många olika saker i ett konstverk.
Det finns inget rätt eller fel – alla har rätt att tycka som de vill. Vissa konstverk säger oss ingenting
vissa dagar och allt andra. Det är viktigt att man får tycka som man vill men det är också bra att
kunna motivera varför.
Tycker eleverna att han har lyckats med sin skulptur? Låt dem ge omdömen och motivera sig.
Diskutera Sergels tolkning av berättelsen
Sergel har frusit ett ögonblick i sin skulptur. Varför har han valt just det ögonblicket? Vad kommer
hända härnäst? Vilka ord kommer att sägas, vilka rörelser följer? Hur känns det att vara kär?
Hur kan man uppleva ett avsked från den man älskar?
Amor får problem när han blir kär i en vanlig människa. Det finns regler som håller människornas
och gudarnas världar åtskilda, de får inte träffas. Får man bli kär i den man vill i vår tid, eller finns
det regler nu med? Hur stark är Psyke? Trots att hon inte har gudomliga krafter kan hon ju påverka
sitt och Amors öde. Hon handlar t o m mot Venus vilja.
Hur kan man uppfatta Amors mamma, Venus?
Myten rymmer många starka känslor, förälskelse, ilska, längtan, avundsjuka, förtvivlan.
Hur kan de gestaltas? Vi besöker också många platser under berättelsens gång, verkliga och
overkliga. Hur ser de ut?
P
Teckna
På museet: Ta med papper och blyertspennor och låna skrivunderlägg i kassan på entréplanet.
Vik två ^Q papper i fyra lika stora delar och veckla ut igen. I varje fyrkant kan eleverna göra snabbskisser av skulpturen. Gör tvåminutersskisser av hela skulpturen från fyra håll. Ta ett nytt papper
och gör enminutsskisser av fyra olika detaljer från skulpturen. Diskutera vad ni såg, om någon la
märke till något särskilt, som en gest, en hållning, ett uttryck eller ett attribut? Vad tror eleverna
att skulpturen handlar om utifrån det ni sett?
Material: ^Q papper. Blyertspennor, hårdhet mellan Q_ och U_. Skrivunderlägg (lånas i museets
kassa). Fällstol (finns att låna på väg in i utställningen).
Tidsåtgång: ca PM minuter. Grupp om max NM på en skulptur.
Gör en serie
Rita en serie med minst fem bilder där Amor, Psyche eller någon annan sagofigur får komma in i
elevernas egen vardag. I serier kan figurer ofta ha starka känslor, både positiva och negativa, som
kan visas på olika sätt, t ex med uppspärrade/smala ögon, taggig/fluffig pratbubbla eller
stora/darriga bokstäver.
Material: ^Q papper. Blyertspennor. Färgade tuschpennor eller gouachefärg/temperablock.
(Akvarellpenslar i olika tjocklekar).
TidsåtgångW NÓO timmar.
Dramatisera
Hur känns det och hur använder vi kroppen för att visa, att vi är kära, avundsjuka eller arga?
Vid avsked? Vid möten? Låt eleverna leka skulptörer och turas om att med varandras kroppar som
material regissera olika känslouttryck. Det är spännande att fotografera resultatet och gå vidare.
Eleverna kan fortsätta med att skriva en berättelse utifrån fotografierna.
Skriva
Låt eleverna skriva sin egen kärleksberättelse. Om sig själva, sina föräldrar eller om några
påhittade personer.
Q
Näcken
Ernst Josephson
Om målningen
Bilden visar Näcken, ett väsen från den nordiska folksagan, spelandes på sin fiol i månskenet.
Bakom honom forsar ett vattenfall. Han sitter naken och verkar helt inne i sin upplevelse av
musiken och sin plats på klippan i vattnet bland strandväxter och näckrosor. Gräset och blommorna
snuddar vid honom och smeker hans kropp. Det är sommarnatt och stämningen känns mystisk och
trolsk.
Konstnären Ernst Josephson, NURNÓNVMS, målade flera olika versioner av Näcken. Det starka
känslouttrycket i målningen chockerade den samtida publiken och Nationalmuseum kunde inte
acceptera en av versionerna, ”Strömkarlen” som gåva av prins Eugen. Näcken är målad NUUOÓUP,
fem år innan konstnären drabbas av sinnessjukdom.
R
Att arbeta med målningen
Beskriv och prata om
Att tillsammans titta på och prata om bilder är ett led i att lära sig att tolka, kommunicera och
förhålla sig kritiskt till bilder som kommunikationsmedel. Det ger också eleverna övning i att
uttrycka sig och lyssna på andra. Frågorna nedan är exempel på hur ni kan arbeta med målningen
Näcken. Bilden finns för nuvarande inte att se i museet.
Bildanalys. Vad föreställer bilden?
Låt eleverna beskriva vad de ser. Vem kan den nakna figuren vara? Vad gör han? Hur sitter han?
Var sitter han? Hur ser naturen ut? Hur ser hans kropp ut? Är han lång/kort, ung/gammal?
Konstnären har valt att inte måla figurens kön. Ser man tydligt att det är en manlig figur, och i så
fall hur? Beskriv hans ansiktsuttryck. Är han vacker eller ful, skrämmande eller snäll? Kan man gissa
hur melodin låter som Näcken spelar? Är den till exempel långsam eller snabb, glad eller ledsen?
Hur ser man det?
Diskutera
Varför skapades berättelsen om Näcken? Vad skulle man lära sig genom att lyssna på berättelsen
om Näcken? Blir man skrämd av en figur som Näcken i dag? Skulle man kunna göra en skräckfilm
som handlade om Näcken? Ibland bestämmer vuxna om vad barn ska få se eller höra om för
hemskheter. Är det bra eller dåligt?
Näcken var ett viktigt motiv för Ernst Josephson och han upprepade det flera gånger.
Många anser att ”Näcken” handlar om längtan efter något konstnären aldrig kunde få.
Vad skulle det kunna vara?
Vad tycker du?
En estetisk upplevelse är subjektiv. Man kan se och uppskatta många olika saker i ett konstverk. Det
finns inget rätt eller fel – alla har rätt att uttrycka sig som de vill. Vissa konstverk säger oss ingenting
vissa dagar och allt andra. Det är viktigt att man får tycka som man vill men det är också bra att
kunna motivera varför.
Vad tycker eleverna om målningen? Har konstnären lyckats med sin bild? Låt eleverna ge
omdömen och motiveringar.
Inom folktron finns många sagoväsen. Näcken är bara en av dem. Huldran eller skogsrået, vättar,
tomtar, troll och häxor. Alla har de sin plats i naturen. För oss hör de hemma i en fantasivärld, men
förr i tiden var det viktigt att hålla sig väl med väsen och knytt annars kunde man drabbas av olycka.
S
Måla
När Ernst Josephson målade Näcken hade han läst sagan och han målade flera versioner av den.
Läs en saga tillsammans. Prata om att när man hör berättelser kan man se inre bilder. Låt eleverna
välja ett viktigt ögonblick i sagan. Tänk på vilket/vilka sagoväsen som finns med i det ögonblicket,
hur miljön ser ut, om det är dag eller natt. Vad behöver finnas med i bilden för att man ska förstå
vilken saga det är och vad som händer i det ögonblicket?
Samtala efteråt om vad som är likt/skiljer sig mellan elevernas bilder. Var ifrån får vi våra inre
bilder och varför ser de ut som de gör? Vad har vi för gemensamma referenser och vad hittar vi på
själva?
Material: ca ^P papper/kartong. Akrylfärg eller annan vattenbaserad färg. Penslar i minst tre olika
bredder. Svampar.
Tidsåtgång: ca NIR timme.
Skulptera
Låt eleverna välja ett sagoväsen som de tycker är läskigt. Har figuren några kännetecken? Krama
fram figuren ur en lerklump och tänk på om den har något attribut som gör att det är lättare att
förstå vem det är. Kanske blir figuren ännu tydligare om man målar den? En miljö kan byggas åt
figuren av en skokartong som ställs på långsidan och målas eller kläs med tyg mm.
Material: Lera. Skokartong. Akrylfärg. Lim. Tyg. Foton. Tidningar. Fjädrar. Mossa. Löv. Pinnar.
Tidsåtgång: QMÓUM minuter.
Dramatisera
Vad händer när Näcken spelar? Låt några elever agera Näcken. Hur sitter han? Hur spelar man
fiol? Hur lockar han bort sitt offer och ner i vattnet? Låt andra elever agera offer som dras till
Näckens musik som spikar till en magnet. Kan man rädda sig från Näcken? Hur? Med öronproppar?
Berätta
Gör tre högar med kort. På den första högens kort finns bilder av sagoväsen. På den andra, bilder
av miljöer. På den tredje högens kort finns ord som beskriver en handling . Låt varje elev välja en
bild från alla tre högarna. Utifrån de tre bilder de har fått, kan de nu sätta ihop en egen berättelse.
Skriva
Låt eleverna skriva om ett möte med Näcken. Det kan bli som en förstasidesnyhet i lokaltidningen!
T
Amor och Psyke, Johan Tobias Sergel
Näcken, Ernst Josephson
Så här hittar du
Näcken
Tillfälligt nedtagen
Holland
Flandern
1600-tal
Frankrike
1700-tal
Ikoner
Amor och Psyke
Frankrike
1800-tal
Sverige
Europa
1700-tal
Sverige
1800-tal
Plan O
Samlingar av måleri och skulptur
från renässans till tidigt NVMM-tal
NT
NS
PK Diana – mångudinna, de vilda djurens och naturens
beskyddare, jaktens gudinna. Utseende: ung kvinna,
OK Juno – högsta gudinnan. Utseende: vuxen kvinna, ofta
beväpnad, ibland iklädd getskinnsmantel. Familj: gift
med Jupiter, mamma till mars, Vulcanus och Hebe.
Attribut: Påfågel.
NK Jupiter – övergud och beskyddare. Utseende: kungalik, stark, vuxen man ofta med lockigt hår och skägg.
Familj: gift med Juno, pappa till bland andra Mars,
Vulcanus och Hebe. Attribut/Egenskap: örn och åskvigg/kan förvandla sig till vad och vem som helst.
Ñ ä É ê ~ ~î ~ å í á â É å ë Ö ì Ç ~ ê har här samlats på
ett jättemoln. Det finns många berättelser (myter) om
dessa gudar och gudinnor. Myterna har inspirerat
många konstnärer genom århundradena. Med hjälp
av det här bladet kan du lära dig känna igen gudarna
och gudinnorna i Nationalmuseums målningar och
skulpturer, och på andra ställen där de dyker upp.
Vi har använt gudarnas romerska namn (inte de
grekiska) för att de är vanligast i konstverkens titlar.
NP
NM
NT
V
NN
NR
UK Amor – kärleksguden, sprider förälskelse. Utseende:
TK Venus – kärlekens gudinna. Född ur havet.
Utseende: naken kvinna, iklädd höftskynke. Familj:
gift med Mars, mamma till Amor/Cupido. Attribut/
Egenskaper: förknippas med pärlor, snäckor, fiskar.
Färdas ofta i vagn dragen av duvor.
SK Pluto – härskare över underjorden och dödsriket.
Utseende: mörkt hår och dyster min. Familj: Jupiters
bror. Trehövdade hunden Cerberus. Attribut: treudd.
RK Neptunus – havens härskare. Utseende: äldre man,
yvigt hår, skägg. Familj: Jupiters bror. Attribut: treudd.
NO
T
S
U
R
NOK Mars – krigets och våldets gud. Utseende: stark man,
bär ofta rustning och är beväpnad med spjut eller
svärd. Familj: son till Jupiter och Juno, pappa till
Amor/Cupido.
NNK Bacchus – vinets gud. Utseende: skäggig vuxen man,
eller ung skägglös knubbig. Vinranka i håret. Familj:
son till Jupiter och Semele. Attribut/Egenskap: rider
ibland på en panter eller i vagn dragen av pantrar. Stav
omvirad av vinrankor krönt av en pinjekotte.
NMK Merkurius – gudarnas budbärare. Beskyddar
handel och köpmän. Utseende: ung man i hatt med
vingar och bevingade sandaler. Attribut: stav prydd
med vingar och ormar (en s.k. kaduceen).
VK Herkules – halvgud. Utseende: muskulös, storvuxen
man, bär ofta mantel av lejonskinn. Familj: son till
Jupiter och Alcmene. Attribut/ Egenskap: träklubba/
oövervinnlig, stark, modig, våldsam.
litet barn, ibland ung man med vingar. Familj: son till
Mars och Venus. Attribut: pil och båge, ibland fackla.
NP
QK Minerva – krigsgudinna, vishetens och konstarternas
beskyddare. Utseende: lång, vuxen kvinna, med hjälm,
sköld och lans. Familj: dotter till Jupiter (föddes ur
hans huvud). Attribut: oliven och ugglan.
jägare. Familj: dotter till Jupiter och Latona, Apollos
tvillingsyster. Attribut/Egenskaper: pilbåge, jakthundar,
månskära/kyskhet.
NQ
O
P
Q
NTK Halvgudar
NSK Janus – beskyddare av gränser och alltings början.
Utseende: man med två ansikten som är vända åt var sitt
håll (en tittar framåt, en bakåt).
NRK Apollo – läkekonstens, diktens och musikens gud.
Utseende: ung, välbyggd man, bär ofta pil och båge. Har
ibland strålglans kring huvudet. Familj: son till Jupiter
och Latona, tvillingbror till Diana. Attribut: lyra och
lagerkrans.
NQK Vulcanus – eldens och smidekonstens gud.
Utseende: skäggig, halt. Familj: son till Jupiter och Juno.
Gift med Venus. Attribut/Egenskap: hammare, tänger,
elden och städet.
NPK Psyche – jordisk prinsessa. Amors stora kärlek.
Familj: gift med Amor (upptagen bland gudarna)
Attribut/Egenskap: Personifierar den mänskliga
själen.
N
www.nationalmuseum.se
Nationalmuseum samarbetar med
Accenture, Fagerhults Belysning,
Svenska Dagbladet, Fältman & Malmén
och Clarion Hotel Stockholm