Transcript LITE OM SOMALISKAN

 GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER BOX 200 • 405 30 GÖTEBORG LITE OM SOMALISKAN Morgan Nilsson Uppdaterad 8 oktober 2014 Detta är ett pågående arbete. Därför kan vissa uppgifter vara ofullständiga eller felaktiga. Läs alltså kritiskt! Kontakta mig gärna med ev. synpunkter. [email protected] Inledning
Det somaliska språkets struktur skiljer sig inte så oerhört mycket från svenskans struktur som man kanske skulle tro. Somaliskan hör ju till samma stora språkgrupp som arabiskan, och dessa språk skiljer sig trots allt inte så diametralt från de indoeuropeiska språk som talas i Europa. Det mest spektakulära med somaliskan är kanske att prepositioner inte står framför det ord i satsen som svenskar tycker att de hör ihop med. I stället samlas alla prepositioner i hela satsen ihop och smälter ihop till ett ord som placeras framför predikatsverbet, direktöversatt till svenska skulle det kunna bli t.ex. Hasan bok jag till‐i köpte affären. Dessutom finns det bara fyra sådana prepositioner: i/på, till/för, från/av/om, med. Andra förhållanden måste uttryckas med preposition + substantiv, t.ex. i närheten av (= nära), på baksidan av (=bakom) etc. Detta gör förstås att det kan vara lite lurigt för somalisktalande att lära sig använda ordföljd och prepositioner rätt i svenskan. Nedan följer en kort beskrivning av grunderna i somaliskans struktur. Om du saknar något i beskrivningen nedan så får du gärna kontakta mig på adress [email protected]. Det kan komma att inspirera mig att komplettera och utveckla texten vidare. 1
Utbredning
Somaliska språket talas på Afrikas Horn inom ett relativt stort område som omfattar hela Somalia, sydöstra Djibouti, östra Etiopien och nördöstra Kenya. Dessutom talas somaliskan av ett stort antal somalier som lever utanför detta område, bl.a. i Kenya, Tanzania, Jemen, Storbritannien, USA, Kanada, Sverige, Finland, Norge, Danmark och många andra av världens länder. Källa: Mansuur (2009: 283) 2
Hur många som talar somaliska är väldigt svårt att beräkna, men genom ett visst sökande efter statistik och ett antal kvalificerade antaganden hamnar man mellan 15 och 22 miljoner. Dessa båda siffror bygger på olika typer av tillgänglig statistik om språk‐ och befolkningssituationen i de olika länder där somaliskan talas. Om man genomgående summerar de lägsta rimliga siffrorna får man ca 15 miljoner talare, men om man genomgående summerar de högsta rimliga siffrorna blir det ca 22 miljoner. Om man önskar sig en mera precis siffra kan man kanske kompromissa och säga minst 15 miljoner, omkring 18 miljoner eller uppåt 20 miljoner. Att nämna ännu högre tal skulle däremot innebära att man bygger påståendet på ganska stora osäkerhetsfaktorer. De matematiska beräkningar som ligger till grund för dessa siffror återfinns i följande tabell. [tabell] 3
Ursprungochslä ktskap
På lite håll är somaliskan släkt med språk som arabiska, hebreiska, amhariska (amarinja), tigrinja, hausa och berberspråk, vilka alla hör till de afro‐asiatiska språken. Somaliskans nära släktingar finns i gruppen kusjitiska språk, där de fyra största språken är oromo (ca 25‐30 milj.), somaliska (ca 15‐22 milj.), sidamo (ca 2 milj.) och afar (ca 1,5 milj.). Oromo har ungefär lika många talare som igbo, fula, amhariska och yoruba. I Afrika är det bara de tre språken arabiska, swahili och hausa som har fler talare än de föregående fem, medan somaliskan får antas komma på delad nionde plats med den ungefär lika stora malagassiskan. Källa: Mansuur (2009: 191) 4
Vilka allmänt kända minoritetsspråk talas av bofasta eller inflyttade minoritetsgrupper inom det somaliska språkområdet? Var talas språken? Hur många talar språken? Vilken status har språken? Baraawe, jiido, och gare? 5
Typiskadrag
Vilka likheter kan man se mellan somaliskan och svenskan om man jämför de båda språkens struktur? Vilka skillnader kan man se mellan somaliskan och svenskan om man jämför de båda språkens struktur? Vilka ordklasser är mest dominerande i somaliskan och hur skiljer sig detta från svenskan? Utifrån den vanlingaste ordningsföljden på satsdelarna subjekt (S), predikatsverb (V) och objekt (O) brukar man dela in språk i olika grupper med gemensam grundläggande ORDFÖLJD. SVO är typisk ordföljd i svenskan: Ali läser en bok. VSO är typisk ordföljd i modern standardarabiska: Yaqra’u Calii kitaaban. Ali läser en bok. SOV är typisk ordföljd i persiska: Ali ketaab mikhaanad. Ali läser en bok. Även japanskan är ett typiskt SOV‐språk. När det gäller somaliskan är det svårare att avgöra till vilken typ språket hör. Det är sannolikt ungefär lika vanligt med ordföljden SVO som SOV, t.ex. Cali wuxuu akhrinayaa buug. Cali buugga ayuu akhrinayaa. Ali läser boken. Dessutom är det inte alls ovanligt med ordföljden OSV, t.ex. Rashiid hooyadii ayaa subaxii hurdada ka toosisaa. Rashiid väcks av sin mor på morgonen. (eg. Rashiid väcker hans mor…) Kort sagt har somaliskan en friare typ av ordföljd som inte så lätt låter sig klassificeras. Traditionellt har dock somaliskan brukat klassificeras som ett SOV‐språk, med motiveringen att detta skulle vara den vanligaste och mest typiska och grundläggande ordföljden, men detta kan man naturligtvis ha varierande åsikter om. Språk som har böjningsändelser brukar delas in i flekterande respektive agglutinernande språk. Det typiska för FLEKTERANDE språk är 6
att man normalt bara lägger till en ändelse per ord, men en sådan ändelse kan samtidigt bära mer än en betydelse. Ett ryskt exempel: student = student studenty = studenter studentu = till studenten (dativ) studentam = till studenterna (dativ och plural) (plural) Det som är speciellt är alltså att ändelsen för dativ+plural inte har något gemensamt med de båda grundläggande ändelserna för dativ respektive plural. I stället är det en till formen helt annorlunda ändelse och den uttrycker så att säga två betydelser på samma gång. I ett typiskt AGGLUTINERANDE språk lägger man ofta flera ändelser till samma ord. Det gör vi ju t.ex. med substantiven i svenskan. student studenter studenterna 2 ändelser: plural + bestämd form studenternas 3 ändelser: plural + bestämd form + genitiv 1 ändelse: plural På samma sätt förhåller det sig i somaliskan med både substantiven och verben. Därmed är alltså somaliskan ett mera utpräglat agglutinerande språk än svenskan. faruur läpp faruuryo läppar plural faruuryaha läpparna pl., bestämd form faruuryahayga mina läppar pl., best., possessiv form faruuryahaygu mina läppar pl., best., poss., subjektsform cun ät imperativ cunaa äter presens cunayaa sitter och äter cunaysaa du sitter och äter prog. pres. 2 person cunaysaan ni sitter och äter prog. pres. 2 pers. plural progressivt pres. 7
Standardisering
Kan man säga att det finns ett somaliskt standardspråk eller en standardiserad varietet av somaliska? Finns det några fasta normer för somaliskans stavning, ordförråd och grammatik m.m.? Ge exempel på företeelser som kan ses som språkplanering / språkpolitik när det gäller somliskan. När ett språk uvecklas så att det får en stabil form som upplevs som neutral och gemensam för alla som tillhör folkgruppen i fråga brukar man tala om ett standardspråk. När politiker och andra personer i någon form av maktposition fattar beslut och vidtar åtgärder för att stödja ett språks position brukar man tala om att de bedriver en viss språkpolitik eller språkplanering. På vilket sätt har somaliskans utveckling till ett standardspråk stötts genom språkpolitik / språkplanering under olika faser av historien? Ge exempel på företeelser som kan ses som språkvård när det gäller somaliskan. När någon institution eller grupp får i uppdrag eller själv ger sig i uppdrag att arbeta för att det egna språket skall utvecklas så gynnsamt som möjligt brukar man tala om språkvård. Finns det några exempel på språkvård med avseende på somaliskan? 8
Domä ner
Hur används somaliskan? I vilka situationer? Var? Av vem? Och i vilka situationer används den inte? Vet du något om i vilken omfattning somaliskan används inom skolsystemet i olika delar av det somaliska språkområdet? Olika lagar, regler kring detta i Somalia (resp. Puntland, Somaliland), Etiopien, Jibouti, Kenya? I vilken utsträckning och inom vilka områden används engelska, arabiska, italienska i dagens Somalia? Med LINGUA FRANCA menar man ett tredje, främmande språk som används av två personer för att kommunicera om de inte kan varandras språk. De båda språk som bland somalier ofatst används som lingua franca är engelskan och arabiskan. För att dessa språk skall betraktas som lingua franca i en konkret situation skall förstås inte heller den andra personen som deltar i samtalet ha det aktuella språket som modersmål. 9
Dialekter
Inom det somaliska språkområdet är dialektvariationen förvånande liten med tanke på de stora ytor som det handlar om. Förklaring ligger i att området är relativt flackt och att befolkningen till stor del varit och är nomader som ofta förflyttar sig över stora avstånd. Detta har en utjämnande inverkan på språket. I första hand talar man om en enda stor dialektgrupp som talas i större delen av språkområdet och egentligen är det bara kustlandet och området kring och mellan de båda floderna som utmärker sig genom mera två tydligt avvikande dialekter, Maay och Banaadir. 10
Källa: Lamberti 1986 Den stora gemensamma dialektgrupp som talas i hela norra delen av Somalia (bl.a. hela Somaliland och Puntland), i de innersta delarna av mellersta Somalia liksom i de sydligaste delarna av landet, i Djubouti, Etiopien och Kenya, brukar kallas Nordsomalisk dialekt, vilket bygger på en föreställning att språket har sitt ursprung i de norra delarna och 11
därifrån spritts söderut. På somaliska talar man ofta om denna huvuddialket som MAXAA‐TIRI. Huvuddialekten är i sin tur uppdelad i tre olika former med mindre skillnader, en nordlig, en central och en sydlig, såsom framgår av följande bild från Lamberti (1986). Enligt Lamberti (1984) är det utmärkande för den nordliga variaten, som i stort sett talas i Somaliland och Djibouti, att man använder ljudet /dh/ på alla platser i ord. I övriga delar av det somaliska språkområdet uttalas /dh/ bara i början av ord och efter konsonant inuti ord. MEllan vokaler och sist i ord uttalas /r/. T.ex. uttalas i norr gabadh flicka, men i resten av 12
språkområdet gabar. Båda stavningarna är likvärdiga enligt den rådande standardiseringen. För den centrala varianten av huvuddialekten är det utmärkande att man uttalar skritens j som ett tonlöst ljud [ʧ], medan man i både den nordliga och den sydliga varianten uttalar [ʤ]. Juba uttalas alltså i den centrala varianten ungefär som Tjuba, medan det i norr och söder uttalas ungefär som Djuba. För den sydliga varianten av huvuddialekten är det typiska att man vid negation har ändelsen ‐i som ändelse i 1 pers. sing. i stället för ‐o, t.ex. ma cuni i stället för ma cuno jag äter inte. Man använder också ändelser med ‐o i stället för ändelser med kort ‐a när subjektet är fokuserat, t.ex. anigaa keeno i stället för anigaa keena jag hämtar den. Förekomsten av /dh/ respektive /r/ samt av [ʤ] respektive [ʧ] kan därmed ge en indikation på varifrån en person kan tänkas komma, något som inom språksociologin brukar kallas för en Shibbolet‐effekt. När det gäller ord används naag kvinna på olika sätt i norra respektive övriga delar an språkområdet. I norr används det bara av en man om hans egen fru. Om andra kvinnor bör ordet inte användas eftersom det då kan uppfattas ha en negativ klang. Man säger i stället dumar eller haween. I söder är däremot naag ett mera neutralt ord på samma sätt som dumar och haween. Maxaa Maay gaal icke‐muslim gaal kamel wan bagge wan mjölk Bileys i betydelsen polis i stället för det mera allmänt utbredda boolis användes/används mest i Somaliland och det är nog människor från den trakten som använder det i Danmark idag. Jag tror att ordet används mer av äldre människor än av yngre. 13
Diasporan
Vet du något om hur det ser ut med modersmålsundervisning i Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Frankrike, Italien, Storbritannien, USA, Canada…? 2. Har du stött på några märkbara olika i ordförrådet mellan olika exilgrupper i olika länder? Ge exempel på ord som används i vissa länder men inte i andra. Flerspråkighet, Språkkontakt, Blandspråk Ett ord som jag lagt märke till på danska webbsidor är ʺbilaysʺ för polis. Används det bara i Danmark? Det är särskilt märkbart i andra generationens exilgruppers ordförråd att man lånar ord från respektive värdländer. Ordet ʺbarnhofʺ används bara av exilgrupperna i Tyskland och det betyder centralstation eller järnvägsstation. I Djibouti säger man lagarka (fr. la gare) i samma betydelse. Då handlar det ju visserligen inte om en exilgrupp. 14
Ljudsystemet
Ljuden i ett språk brukar delas in i vokaler och konsonanter. VOKALER brukar sägas innehålla mera klang och vara lättare att uttala på egen hand, medan KONSONANTER brukar sägas innehåller mera friktion och vara svårare att uttala på egen hand, utan en åtföljande vokal. Både vokaler och konsonanter kan i en del språk, bl.a. svenskan och somaliskan uttalas antingen som korta eller som långa ljud. Somaliskan har alltså både korta och långa vokaler. Dessutom finns två DIFTONGER, vilket skulle kunna sägas vara ett slags kombination av två vokalljud intill varandra, så att a+i uttalas ey och a+u uttalas ow. Korta vokaler är: i, e, a, o, u. Långa vokaler är: ii, ee, aa, oo, uu. Diftonger är: ey/ay, ow/aw. Förutom de fem korta och de fem långa grundläggande vokalljuden brukar man anse att vart och ett av dessa tio ljud kan uttalas lite längre fram i munnen eller lite längre bak i munnen. Totalt innebär detta att somaliskan skulle ha 20 olika vokalljud, men detaljerna kring dessa ljudnyanser är ännu inte så väl utforskade. Konsonanterna brukar delas in i olika grupper: dels SONORANTER som innehåller mycket klang och mindre friktion, dels OBSTRUENTER som innehåller mycket friktion och mindre klang. Man delar också in konsonanterna i tonande och tonlösa ljud. När man uttalar TONANDE ljud vibrerar stämbanden och producerar en ton som man tydligt kan höra omman sätter händerna för öronen. När man uttalar TONLÖSA ljud vilar stämbanden och ljuden saknar därmed ton. 15
sonoranter tonande: m n r l y w dh j g obstruenter tonande: b tonlösa: d f t s sh j q k kh h x ‘ c Vissa konsonanter kan i somaliskan uttalas som långa. De skrivs med dubbla bokstäver: bb, dd, gg, mm, nn, rr, ll. Även vissa andra konsonanter kan i vissa fall uttalas som långa, särksilt dhdh, men de skrivs normalt inte med dubbla bokstäver. I svenskan kan man ha många konsonanter först och sist i ord, t.ex de tre konsonanterna skr‐ först i ordet skruv eller de fyra konsonanterna ‐mskt sist i ordet hemskt. I somaliskan är detta mycket mera begränsat. I princip kan man bara ha ett konsonantljud först och sist i somaliska ord. Även inuti ord finns stora begränsningar så till vida att det mellan vokaler i princip inte kan förekomma mer än två konsonanter intill varandra. Uppgift 5. Till sist skall det nämnas att betoning och ordmelodi eller ton kan spela en viktig roll för att skilja mellan annars likalydande ord på undeför samma sätt som i svenskans stegen (av steg) och stegen (av stege) eller ide (där björnen sover) och idé (en plötslig tanke). I somaliskan skiljer man på detta sätt precis som i svenskan mellan ett liteat antal annas likalydande ord, t.ex. ínan pojke och inán flicka eller dameer åsna som har betoning på ‐ee‐ men uttals med olika ordmelodi på den betoande vokalen beroende på om det handlar om en åsnehane eller en åsnehona. 16
Uttal
Man kan lyssna på bokstäverna i det somaliska alfabetet på Skolverkets hemsida genom att
klicka på respektive bokstav. Följande skillnader mellan svenskt och somaliskt uttal är särskilt
viktiga att känna till:














Dubbeltecknad konsonant (bb, dd, gg, dhdh, rr, mm, nn, ll) uttalas med extra intensitet (extra tydligt/starkt) medan motsvarande enkel konsonant (b, d, g, dh, r, m, n, l) uttalas lite svagare (mindre distinkt). (Observera dock att man normalt låter bli att skriva dubbelt dhdh. Man måste alltså själv veta vilka dh som är att betrakta som dubbla respektive enkla.) enkelt b mellan vokaler uttalas bilabialt, precis som i t.ex. spanskans Córdoba. c uttalas som ett slags konsonantiskt a. Ljudet uppstår i struphuvudet och motsvarar arabiskans bokstav cayn (‫)ع‬. enkelt d mellan vokaler uttalas som engelskans tonande läspljud i t.ex. this. dh uttalas ungefär som standardsvenskans rd. j uttalas på olika sätt i olika delar av landet, antingen som eng. ch i church eller som g i George. kh uttalas ungefär som ach‐ljduet i tyskan, men med något kraftigare friktion i halsen, och motsvarar arabiskans bokstav khaa’ (‫)خ‬. q uttalas på liknande sätt som k, men med tungroten pressad nedåt i halsen i stället för uppåt mot gomseglet. Denna bokstav motsvarar arabiskans qaaf (‫)ق‬. sh uttalas som i engelskan. x uttalas som ett tonlöst h som åtföljs med en påtaglig friktion i halsen. Denna bokstav motsvarar arabiskans xaa’ (‫)ح‬. ’ (apostrof) uttalas som en s.k. glottal stop eller (glottis)stöt och motsvarar arabiskans bokstav hamza (‫)ء‬. u uttalas som svenskt o i hosta. o uttalas som svenskt å i måste. Dubbeltecknad vokal uttalas som ett normallångt eller aningen förlängt ljud medan enkel vokal uttalas extra kort. De långa svenska vokalerna är längre än de somaliska dubbeltecknade och de korta svenska är längre än de somaliska enkelskrivna. 17
Skriftsystemet
Den somaliska skriften är ovanligt nära knuten till ljudsystemet. I stort sett råder det ett regelbundet förhållande mellan bokstäverna och fonemen. Det enda stora undantaget är att några ljud skrivs med en kombination av två bokstäver. Sådana kombinationer kallas inom språkvetenskapen för DIGRAFER. Somaliskan har följande sådana kombinationer: sh, dh, kh, aa, oo, uu, ee, ii. Ordet waa innehåller alltså två fonem, medan shan fem innehåller tre fonem och dhalo flaska, glasburk innehåller fyra. 18
Ortografin
Vilka stavningsregler eller ‐principer finns för somaliskan? Detsomaliskaalfabetet
Lägg på Skolverkets hemsida även märke till ordningsföljden på bokstäverna i alfabetet. Den
sammanfaller med ordningföljden i det arabiska alfabetet. Detta betraktas som den officiella
ordningsföljden i det somaliska alfabetet. Trots det följer man väldigt sällan denna
ordningsföljd. Man gör det nästan bara när man skall ställa upp alfabetet eller numrera t.ex.
punktlistor med hjälp av alfabetet. Ordböcker och andra typer av register sorteras normalt
enligt samma ordningsföljd som tillämpas i de flesta andra språk med latinskt alfabet.
Skriftochstavning
Somaliskan har historiskt sett skrivits med både latinsk och arabisk skrift samt ett par
särskilda somaliska skriftsystem, framför allt ett som kallas Osmania. Detta unikt somaliska
alfabet återges på bild här intill.
Det officiella beslutet att somaliskan skall skrivas med den nuvarande latinska skriften
fattades av den somaliska regeringen 1972, samtidigt som man beslutade att man skulle
använda somaliskan inom administration och utbildning i stället för arabiskan eller de tidigare
kolonialspråken, engelska och italienska. Situationen i Somalia har dock sedan dess inte varit
sådan att organiserad språkvård har kunnat bedrivas i någon större omfattning. Därför finns
ingen egentlig reglering av stavningen, utan vissa normer har helt enkelt etablerat sig av egen
kraft. Inom ramen för dessa mer eller mindre etablerade normer finns det ett betydande
utrymme för variation i stavningen. Detta gör i sin tur att begreppet "stavfel" inte kan
användas på samma sätt i förhållande till somaliskan som när man talar om mera etablerade
skriftspråk, utan snarare måste man många gånger tala om mera vanligt förekommande
respektive mindre vanligt förekommande stavningssätt. Framför allt är dubbelteckning av
bokstäver något som man ofta inte är konsekvent med.
19
Ordfö rrå det
Somaliskans ordförråd består naturligtvis till stor del av ord som är nedärvda från äldre tiders språk i området och därmed sannolikt tillhör den gemensamma kusjitiska ordskatten. Sådana ord brukar kallas ARVORD. Många gånger kan man hitta och känna igen sådana ord även i närbesläktade språk. Till denna grupp av ord hör med största sannolikhet bl.a. sådana mycket grundläggande ord som räkneorden kow ett, laba två, pronomenen aniga jag, adiga du, verben cunaa äter, cabbaa dricker, adjektiven cad vit, madow svart eller substantiven geel kameler, ari getter och får, lo’ nötkreatur. En annan stor del av det somaliska ordförrådet utgörs av relativt gamla LÅNORD, varav många i dag upplevs som en helt naturlig del av den somaliska ordskatten. Till denna grupp hör särskilt många ord av arabiskt ursprung, men även en hel del ord från annat håll i t.ex. Afrika (t.ex. swahili, amhariska), Europa (i synnerhet engelska och italienska), Persien (persiska) eller Indien (hindi). Från arabiskan finns alltså särskilt många lånord, t.ex. bayd ägg (ar. bayḍ), dacwad, dacwo anmälan, åtal, rättegång (ar. dacwa), dastuur grundlag (ar. dastuur), dukaan affär (ar. dukaan), faras häst (ar. faras), laakiin men (ar. laakin), maxkamad domstol (ar. maxkama), saacad klocka (ar. saaca), sawir, taswiir bild (ar.)… Från persiskan finns bl.a. baraf is, snö (pe. barf snö), bakhshiish dricks (pe. bakhshesh gåva)… Från swahili finns t.ex. yaambo hacka… Från italienskan finns t.ex. armaajo skåp, garderob (it. armadio)… Från engelskan finns t.ex. buug bok (en. book), kabadh skåp (en. cupboard), xafiis kontor (en. office)… 20
Vissa ord kan det vara svårt att knyta till ett visst specifikt långivande språk, t.ex. dekreeto dekret, mooto moped. Men många ord som i somaliskan slutar på ‐o skulle kunna misstänkas vara lånade från italienskan. Ni har föreslagit fler ord, men vissa kan behöva kontrolleras för att man skall kunna vara säker, t.ex. rooti (bröd) från hindi, surwaal/surweel byxor, quraarad flaska, tahniyad, gratulation från arabiskan, gaari/gaadhi bil, leydh lampa, bareyk (eller fariin) broms från engelskan. Ordförrådet består till en betydande del av förhållandevis tidiga lånord från arabiskan (t.ex.
akhriyaa läser, askari soldat, jawaab svar, kursi stol, laakiin men, moos/muus
banan, sariir säng, su’aal fråga), liksom en del ord från persiskan, t.ex. baraf is < pe. barf
(snö), baqshiish dricks < pe. bakhshesh (gåva), doorbin kikare < pe. durbin, neyruus
nyårsfest < pe. noruz, och swahili, t.ex. yaambo hacka. En hel del mera sentida ord har lånats
framför allt från engelskan, t.ex. baaskiil cykel < en. bicycle, bas buss < en. bus, kabadh
skåp < en. cupboard, men till viss del även från italienskan, t.ex. jallaato glass < it. gelato,
bumbeelmo grapefrukt. Naturligtvis finns också ett mindre antal lån från flera andra språk.
Vissa ord har kommit in i somaliskan så sent att de fortfarande upplevs som FRÄMMANDE ORD. Ofta finns det då olika alternativa former av samma ord eftersom orden inte riktigt hunnit stabilisera sig i språket. Det kan även finnas rent somaliska alternativa ord med samma betydelse eller flera olika främmande ord med olika ursprung. Till denna grupp av ord hör t.ex. ambalaans ambulans. Här kan man knappast avgöra från vilket språk det lånats. Ordet har också fått en alternativ, mera somalisk form, nämligen ambalaas, där ‐n‐ fallit bort eftersom somaliska ord egentligen inte kan sluta med två konsonanter. Ordet är också intressant eftersom man inte är överens om vilket genus det har. I bestämd form förekommer både ambalaa(n)ska och ambalaa(n)sta. Dessutom finns det andra alternativa ord för samma sak, det somaliska bukaanqaad eller dhooli och det delvis arabiska gaadiidka caafimaadka. En sådan variation är typisk för ord som fortfarande upplevs som ett delvis främmande inslag i språket. 21
Fler exempel: kantarool (kontroll), rikoodh (rekord), baasaaboor (pass), bangi (bank), leesan (körkort), raadiyo eller raadiyow (radio)… Digaagad = dooro, Barxad = Garoon Tuwaal = shukumaan, Gidaar = darbi Malqacad = qaaddo Uppgift 4. Orden i ett språk brukar också delas in i innehållsord och formord eller funktionsord. INNEHÅLLSORD har en mera påtaglig betydelse och hit hör normalt verb, substantiv, adjektiv, räkneord och interjektioner. Några exempel på typiska somaliska innehållsord är guri hus, gaari bil och cunayaa äter. FORMORD eller FUNKTIONSORD har ofta ingen någon lika tydligt framträdande inneboende betydelse, utan används för att syfta tillbaka på andra innehållsord eller för att etablera ett förhållande mellan två eller flera innehållsord. Ordklassen pronomen har just denna tillbaka‐
syftande funktion medan prepositioner och konjunktioner har till uppgift att uttrycka förhållandet mellan olika andra ord. Ytterligare andra formord kan ha till uppgift att uttrycka vissa specifika betydelsenyanser som läggs till innehållsordens grundbetydelser. Till den här typen hör många adverb eller partiklar. Formord hittar man alltså bland somaliskan pronomen, t.ex. de obetonade aan jag, vi, aad du, ni, uu han, ay hon, de. Bland adverb och partiklar finns t.ex. baa eller ayaa som markerar fokus på ett visst ord, waa som markerar påstående, waxaa som samtidigt markerar både fokus och påstående, ma som antingen markerar att satsen är en ja/nej‐fråga eller att satsen negeras, beroende på med vilken verbform ordet 22
används. Som egentliga prepositioner brukar man i somaliskan bara räkna de fyra orden u till, ku i, på, ka från, la med. Bland konjunktionerna hittar man bl.a. de mycket vanliga oo och ee som har många olika användningsområden och därmed tänkbara översättningar, t.ex. och, som, när, vidare bl.a. iyo och, laakiin men, mise eller, in att, haddee därför, alltså. Bland orden i ett språk har de flesta en ganska slumpmässig form, man brukar tala om att ordens form är ARBITRÄR. Det finns inget i formen hos ordet san näsa på vare sig somaliska eller svenska som gör att just det ljudkombinationen skulle vara särskilt lämpad som ett ord för att beteckna den här delen av asiktet. Men i språk brukar det också alltid finnas en liten grupp av ord där det faktiskt finns ett visst samband mellan de ljud som utgör ordet och det ljud som ordet betecknar. Det kan också handla om t.ex. föremål eller djur som ger ifrån sig typiska läten. Sådana ord kallas för ONOMATOPOETISKA eller på svenska helt enkelt LJUDHÄRMANDE. Det handlar om ord som på ett direkt sätt speglar ett ljud. Om det är ord som återger och betecknar själva ljudet blir det ofta frågan om ord som tillhör gruppen interjektioner. Ett utmärkt exempel är waaq kvack som t.ex. en groda säger (och kanske även vissa fåglar). Vidare finns t.ex. bash krasch, kras som används när något går sönder, särskilt glas eller keramik, batalaq plask, jug bom, bang… Det kan också vara substantiv som betecknar ett föremål som låter på ett visst sätt och ibland kan interjektionerna även användas som substantiv, t.ex. qaaq, best. form qaaqa skri, skriet, jug ‐ta smäll, duns, guuguule uggla, kanske även gugac åska och eventuellt även dhugdhugley motorcykel, men ungefär så heter det visst även på andra språk, så snarare är nog detta sista ett lånord. Vidare kan det naturligtvis vara verb som beskriver hur olika ljud låter, t.ex. qaaqleeyaa skriar, skriker och kanske ooyaa gråter. 23
Många andra ord är betydligt mera osäkra, men naturligtvis inte otänkbara, t.ex. yaanyuur katt. Frågan är om detta ord låter som ljudet från en katt, eller om det snarare har uppstått på ett annat sätt. Buufin ballong ‐ vilket ljud skulle det i så fall handla om? Gambaleel / jalas ringklocka kan man nog snarare misstänka vara inlånade ord än att de skulle härma klockans ljud. Cagafcagaf traktor verkar inte heler särskilt troligt. Låter verkligen en traktor så? Ordet lär från början ha använts för bulldozer. Skulle det då inte kunna vara en sammansättning av cag + af, dvs. en mun (skopa) på ben/fötter? Även hooyo mor verkar mindre sannolikt. Vilket ljud skulle detta ord härma? Generellt brukar man anta att sådana ord som betecknar famlijemedlemmar är mycket gamla i språk och att deras uppkomst därmed är ganska oklar. Slutligen är det knapapst troligt att ord är onomatopoetiska om de betecknar föremål som inte avger något specifikt ljud, t.ex. samefalle semafor, trafiksignal eller karbaash / shaabuug spö. Uppgift 3. När det gäller att beskriva ordförrådet i ett språk finns ytterligare ett par viktiga termer. Beteckningen SYNONYM används om ord som betyder nästan samma sak. Normalt betyder de inte exakt samma sak, utan det finns nästan alltid en liten skillnad i nyansen och i vilka sammanhang man använder de olika orden. Exempel på svenska synonymer är t.ex. adjektiven vacker, snygg, fin, stilig, substantiven hus, kåk, villa, byggnad eller verben äter, käkar, inmundigar, förtär. Exempel på somaliska synonymer är t.ex. casaan eller guduud röd; eeg eller fiiri titta, se; haraad, oon, aqso eller loof för olika grader av törst; gaajo, baahi, caq, hamuun, macaluul, mamac, qadoodi, qarraac för olika grader av hunger, nöd, svält; buuran, baruur, cayil, shilis tjock. Beteckningen HOMONYM används när ord som är identiska betyder helt olika saker. Både i svenskan och i somaliskan finns det en hel del homonymer. Svenskans vad motsvarar maxay; kub (qaybta dambe ee 24
lugta); sharad. Svenskans får motsvarar lax; helaya; waa in...; karaa; oggolaansho u haysta in... Omvänt kan det somaliska ordet gal vara ett substantiv med betydelsen fodral, påslakan, örngott eller ett verb i imperativ med betydelsen gå in. Kab kan betyda sko eller laga. Guur kan betyda giftermål eller flytta. Särskilt vanligt är det alltså att en rot har två närliggande betydelser varav en är substantiv och den andra är verb. Ett par andra exempel är Magan (namn på en man) eller magan fristad, skyddad plats, aroor gryning; rygg, ryggrad; föra boskap för att dricka vatten, feero revben; strykjärn; tuberkulos; kamma, joog höjd; hink, kanna; stå, vara närvarande, stanna kvar. Finns det exempel på varumärken som blivit till vanliga substantiv i somaliskan? I många språk finns det vanliga ord som har sina rötter i olika varumärkesnamn eller personnamn. Stjärnskruvmejsel heter på engelska Phillips efter personen som startade storskalig tillverkning av stjärnskruvar och skruvmejslar. Pampers används på många språk som ett ord för ʺblöjaʺ. Jeep var från början ett bilmärke, men i dag betecknar ordet en generell typ av bilar. Finns det några exempel på varumärkesnamn som blivit vanliga substantiv på somaliska? Lånord – synonyma inhemska ord laybreeri – dansk bok! Terminologi – föreslå så många somaliska ord som möjligt (inhemska och lånade från t.ex. arabiska eller engelska) Nyord – ord som dykt upp i somaliskan udner de senaste åren. Slang, Talspråk, Yrkesspråk 25
Namnskicket
Bland somalier används inte efternamn på samma sätt som i Sverige, dvs. ett namn som inte används som förnamn, utan bara som efternamn och som går i arv från generation till generation så att alla medlemmar i en släkt något förenklat uttryckt bär samma efternamn. Enligt somalisk tradition använvds i stället bara förnamn. För att särskilja personer med samma förnamn lägger man till pappans förnamn och farfaderns förnamn. Många kan räkna upp de manliga förfädernas förnamn väldigt många generationer tillbaka i tiden. Att på detta sätt kunna räkna upp sin förfäder fugnerar som ett sätt att kunna reda ut sina släktskapsrelationer till andra. Vanligt är alltså att ange tre namn, sitt eget, faderns och farfaderns. Många somalier har i folkbokföringen därför sin farfars förnamn registrerat som sitt efternamn i Sverige. Att samma namn uttalas olika i olika delar av de somalisktalande områdena är vanligt. Cusmaan och Cismaan är olika former avr samma namn. Qadiijo och Khadiijo är ytterligare ett exempel. Somalier brukar utomlands ofta anpassa stavningen till hur bokstäverna uttalas i europeiska språk. Detta gör att man ofta byter ut x mot h, utelämnar bokstaven c och förenklar de dubbeltecknade bokstäverna så att t.ex. de somaliska stavningarna Caasho, Cumar, Maxamed blir till de mer internationella stavningarna Asha, Omar, Mohamed. Uppgift 6. 26
Grammatiken
I kapitel 6 i boken Lära om språk talas det om varför vi behöver grammatik. Det enklaste svaret blir att grammatiken behövs för att förstå språket på ett djupare plan och kunna använda språket med större säkerhet, liksom för att kunna diskutera språkliga frågor med andra. När vi diskuterar språket behöver vi en rad begrepp som syftar på olika egenskaper och företeelser i språket, vi behöver grammatisk och språkvetenskaplig terminologi, ett så kallat metaspråk, dvs. ett särskilt slags fackspråk som användas för att tala om språk. Precis på samma sätt behövs det ju särskilda termer och begrepp för att tala om andra ämnen som fysik, kemi, ekonomi eller matematik. 27
Morfemen
MORFEM är de minsta delar av ett ord som bär på någon form av betydelse. Eftersom somaliskan är ett språk som är rikt på ändelser spelar kännedomen om språkets olika morfem en mycket viktig roll i grammatiken. Morfemens betydelse kan skifta mellan mera innehållsmässig eller mera grammatisk och det är därför praktiskt att dela in dem i tre typer. Den ena typen av morfem kallas ROT eller rotmorfem. En rot bär en tydlig inneboende betydelse som ligger till grund för hela ordets betydelse. En annan typ av morfem används för AVLEDNING eller ORDBILDNING, dvs. för att bilda nya mera komplexa ord av redan befintliga enklare ord. Den tredje typen av morfem brukar kallas grammatiska morfem. Dessa används för BÖJNING av ord i olika grammatiska former som används för att uttrycka olika relationer som råder mellan ord. Om man tar formen subaxnimadii på morgonen, under morgontimmarna så kan den delas in i de ingående morfemen subax‐nima‐d‐ii. /subax/ är ordets rot, /nima/ är ett mycket vanligt ordbilsningsmorfem som används för att bilda abstrakta substantiv, /d/ är den bestämda artikeln och /ii/ är ett slags refererande eller utpekande grammatiskt morfem. Om man tar formen ururinayo håller på att samla så kan den delas in i de ingående morfemen urur‐i‐n‐ay‐o. /urur/ är en rot som kan ingå i både substantiv och verb, /i/ gör att vi får ett transitivt verb, dvs. att någon person gör detta med några saker, /n/ ger oss verbets infinitivform, /ay/ anger att handlingen är progressiv, att den pågår just i det givna ögonblicket och /o/ anger att verbets form är konjunktiv. Detta är förstås ett ganska komplicerat exempel eftersom vi ännu inte talat om transitiva verb, progressiv form eller konjunktiv. Beroende på var i ett ord ett morfem förekommer brukar man skilja mellan prefix och suffix. Ordbildningsmorfem eller grammatiska morfem som finns före en rot kallas för PREFIX medan de som finns efter 28
en rot kallas för SUFFIX. I t.ex. ordet lataliye rådgivare har vi prefixet /la/ som i princip betyder med, roten /tali/ styra, bestämma och suffixet /e/ som bär betydelsen av en person som har en viss sysselsättning. Om vi skulle konstruera ett liknande ord på svenska skulle det kunna bli medstyrare eller medbestämmare. Om två rötter kombineras till ett nytt ord brukar man tala om en SAMMANSÄTTNING eller ett sammansatt ord. Detta är en vanlig typ av ordbildning både i svenskan och i somaliskan, t.ex. innehåller madaxweyne president de båda rötterna /madax/ huvud och /weyn/ stor samt ordbilndingssuffixet /e/ för att beteckna en person med viss sysselsättning. Många ortnamn, både i Sverige och i Somalia, är sammansättningar, t.ex. Laascaanood av laas källa, grund grävd brunn och caano mjölk samt ‐ood som är en gammal ändelse i genitiv, men som idag mest används för att bilda adjektiv. Alltså ungefär Mjölkensbrunn. Beledweyn i centrala Somalia består av beled bosättning, ort, plats och weyn stor. Alltså den stora orten. Huvudorten Hargeysa i Somaliland består av substantivet harag djurhud och verbet geysa transportera till en plats, vilket skulle betyda platsen dit djurhud förs, kanske för att bearbetas eller säljas vidare. Vidare har även stadsdelarna i Mogadishu namn som kan delas upp i rotmorfem, t.ex. Ceelmacaan av ceel brunn, källa och macaan söt, Xamarjajab där Xamar är en annan, äldre benämning på Mogadishu och jajab sönderslagen, eller Xamarweyne som innehåller weyn stor och det substantivbildande avledningsmorfemet /e/. 29
Ordklasserna
För att diskutera orden i ett språk är det praktiskt att dela in orden i olika grupper där de ingående orden uppför sig på ett likartat sätt inom varje grupp och där det finns tydliga skillnader mellan de olika grupperna. Sådana grupper av ord kallas ordklasser. Det är ganska vanligt att man räknar med uppemot tio ordklasser i ett språk, men det exakta antalet kan variera, t.o.m. i olika grammatiska beskrivningar av samma språk. För svenskans del är det vanligt att antalet ligger mellan 9 och 11. I majoriteten av alla språk i världen är substantiv och verb två riktigt stora och viktiga ordklasser, och i ytterligare många språk är adjektiv en tredje mycket viktig ordklass. Övriga ordklasser innehåller i de flesta fall färre ord. För att avgöra till vilken ordklass ett ord hör brukar man ta fasta på tre olika kriterier: 1) vilka böjningsformer som kan bildas av orden i ordklassen, dvs. vilka ändelser som kan läggas till orden i ordklassen; 2) vilka funktioner orden i ordklassen kan ha i en sats eller mening; 3) vilken betydelse orden i ordklassen typiskt bär. Låt oss nu se hur det ser ut med ordklasser i somaliskan. Låt oss börja med verben. 30
Verben
Man brukar säga att verb uttrycker handlingar eller tillstånd (kriterium 3). Den typiska användningen för ett verb i en sats är att fungera som satsdelen predikat (kriterium 2), dvs. uttrycka den med cetnrala betydelsen i satsen, kärnan av det som utspelas i satsen. Slutligen brukar man säga att verb typiskt uttrycker olika betydelser med avseende på den tidpunkt då handlingen utspelar sig (detta kallas i grammatiken för tempus), vem som utför handlingen (detta kallas för verbet personböjning), om handlingen är verklig eller inte (detta kallas för verbets modusformer) och om handlingen betraktas som avslutad, upprepad eller mitt i sitt skeende (detta kallas för verbets aspektformer). Alla språk har inte alla dess former och vissa språk har ytterligare andra former, men för somaliskans del är det just de uppräknade formerna som är relevanta. 31
Olikatider
För somaliskans del finns det möjlighet att uttrycka tre olika typer av tid: det förflutna, nuet och framtiden. I olika språks grammatik förekommer ett stort antal olika termer för tidsformer (tempus) i förfluten tid. I svenskan talar man om imperfekt eller preteritum (jag arbetade), perfekt (jag har arbetat) och pluskvamperfekt (jag hade arbetat). I somaliskan finns det bara en böjningsändelse (ett morfem) som uttrycker förfluten tid, därför spelar det inte så stor roll vilken av alla de olika termerna man använder, men av olika teoretiska skäl kan det finnas viss anledning att välja den mest ”neutrala” termen, nämligen preteritum (waan shaqeeyay). Nu kan man invända att det ju faktiskt finns olika forme räven i somaliska i förfluten tid: waan shaqeeyay och waan shaqeynayay och det är just denna skillnad som brukar kallas för aspekt. Skillnaden på somaliska är i stort sett densamma som på engelska mellan I worked och I was working. Vi återkommer stax till detta. För skall vi bara konstatera att somaliskan uttrycker nutid eller presens genom att använda en anna vokal i ändelsen än i preteritum, nämligen –
aa i presens i stället för –ay som används i preteritum (waan shaqeeyaa). Även i presens kan man skilja mellan två olika former (waan shaqeeyaa, waan shaqeynayaa) precis som i englskan (I work, I am working), men detta kallar vi alltså för aspekt. För att uttrycka framtid finns i somaliskan en särskild form som kallas futurum. Denna from skiljer sig från preteritum och presens genom att den inte bildas med en ändelse, utan med ett extra verb som läggs till det verb som bär huvudbetydelsen (waan shaqeyn doonaa). Det verb som bär betydelsen av futurum kallas hjälpverb (doonaa) och det verb som bär huvudbetydelsen kallas för huvudverb (shaqeyn). Huvudverbet står då en ett slags gundläggande ”neutral” form som brukar kallas infinitiv. 32
Hjälpverbets ändelse är vanligt presens (‐aa), och det bara kombinationen av dessa båda former som uttrycker betydelsen av futurum (framtid). Preteritum: waan shaqeey‐ay Presens: waan shaqeey‐aa Futurum: waan shaqey‐n doon‐aa (infinitiv + presens) 33
Olikafö rhå llandentilltiden
I många språk kan man berätta om en handling på lite olika sätt, antingen på ett mera allmänt, konstaterande sätt, eller på ett processuellt sätt då handlingen framställs som mera pågående eller mitt i skeendet. Olika typer av sådana skillnader brukar kallas för verbs olika aspektformer. Engelska har sådana skillnader mellan allmänna former (I read, I read) och progressiva former (I am reading, I was reading). På precis samma sätt är det i somaliskan. Dels finns en allmän presensform (waan akhriyaa), dels en progressiv presensform (waan akhrinayaa). På samma sätt finns en allmän preteritumform (waan akhriyay) och en progressiv preteritumform (waan akhrinayay). På svenska har vi inte några grammatiskt bildade progressiva former, men vi har möjlighet att uttryck samma betydelse med hjälp av lägesverben står, sitter, ligger, t.ex. jag satt och läste (waan akhrinayay) eller jag ligger och läser (waan akhrinayaa). På somaliska har man i förfluten tid ytterligare en aspekt: den vanemässiga eller habituella aspekten. Den formen bildar man med hjälpverbet jiray som alltså självt är böjt i preteritum och föregås av huvudverbet i infinitivform, t.ex. waan akhrin jiray ’jag brukade läsa’. Som synes bildas den här formen med hjälpverb även på svenska. Till sist bör det nämnas att det på samma sätt som i engelskan också är vanligt att man på somaliska använder den progressiva presensformen för att uttrycka en framtida handling, t.ex. Ma tegaysaa? Are you going? Ska du gå? Allmän form: akhriy‐aa Progressiv form: akhri‐nay‐aa Habituell form: akhriy‐ay akhri‐nay‐ay akhri‐n jiray 34
Olikafö rhå llandentillverkligheten
På många språk kan man bilda olika verbformer med hjälp av ändelser för att uttryck att handlingen förhåller sig på något speciellt sätt till verkligheten. De grundläggande verbformernas huvudsakliga uppgift är att berätta om verkliga handlingar. Den typen av former är alla de former som vi hittills diskuterat och de kallas med en grammatisk term för indikativformer. I svenskan har vi två andra väldigt vanliga modusformer och en mera ovanlig. Till de vanliga hör imperativ, som är en form som uttrycker uppmaning till andra personer att utföra en handling, t.ex. spring, hoppa, ät. På svenska råkar imperativen vara verbets kortaste form, det som blir kvar om man tar bort alla andra tänkbara ändelser. Det som då blir kvar när ett ord saknar ändelse brukar kallas ordets stam. På somaliska är det faktiskt på samma sätt, imperativformen är verbets kortaste form, dvs. verbets stam. Dessutom är det tradition att man anger alla verb i ordböcker just i imperativformen, dvs. verbets kortaste form. Sådana former är alltså t.ex. orod, bood, cun. Ett annat modus som är vanligt i svenskan kallas konditionalis. Det används för att uttrycka handlingar som är beroende av ett villkor, t.ex. Om jag hade tid skulle jag baka en kaka. På somaliska bildas konditionalis också med huvudverbet i infinitivform följt av ett hjälpverb, nämligen lahaa, t.ex. Haddii digaagaddan aan siin lahaa cunto iyo biyo badan waxa ay ii dhali lahayd ukun fara badan. ’Om jag skulle ge den här hönan mycket mat och vatten skulle den värpa väldigt många ägg åt mig.’ I många språk finns också en modusform som kallas konjunktiv. Den formen används för att berätta om handlingar som inte är verkliga. De kan vara föreställningar om möjliga handlingar, ändvärda handlingar etc., men det grundläggande är att de inte finns i den verkliga världen. Detta gör att modusformen konjunktiv är väldigt vanlig på somaliska. På 35
svenska har den här formen däremot dött ut och vi har nästan bara formen vore kvar i modern svenska, t.ex. Det vore gott med lite kaffe nu. I somaliskan används denna form som sagt väldigt mycket, bl.a. i nekade satser, eftersom ju handlingar som inte inträffar inte heller är några verkliga handlingar som inträffar i verkligheten, t.ex. Dugsiga ma aadno maalinta Jimcaha ah. Somaliskan har ytterligare ett par modusformer som inte är lika vanliga som de vi gått igenom hittills. Dessa komer vi tilbaka till när vi skall gå igenom de somaliska verben i mera detalj. Indikativ: akhriy‐aa, akhri‐nay‐aa, akhriy‐ay, akhri‐nay‐ay Imperativ: akhri Konjunktiv: akhriy‐o, akhri‐nay‐o Konditionalis: akhri‐n lahaa 36
Olikapersoner
Somaliska verb böjs precis som verb i de flesta europeiska språk i första, andra och tredje
person singular och plural. Dessutom har man i tredje person singular olika former för
maskulinum och femininum.
Allra sist skall vi nämna att verben i många språk får olika ändelser för att signalera vem det är som utför handligen. Så är det inte i svenskan. Man brukar säga att svenskan saknar personböjning. Men på somaliska finns personböjning i sju olika former. Singular allmänt presens progressivt presens 1:a person jag waan cunaa 2:a person du waad cuntaa cunaysaa 3:e pers. maskulinum han wuu cunaa cunayaa 3:e pers. femininum hon way cuntaa cunaysaa cunayaa Plural 1:a person vi waan cunnaa cunaynaa 2:a person ni waad cuntaan cunaysaan 3:e person de way cunaan cunayaan Personändelserna
Näst intill alla verb har samma böjningsändelser. Även olika tempus- och modusformer har i
grund och botten ändelser som bildas på ett likartat sätt. Endast de fem verben vara, finnas,
känna, komma, säga böjs på ett mindre regelbundet sätt, delvis med hjälp av prefix.
äter åt skulle äta ‐ V cunaa cunay cuno ‐t V cuntaa cuntay cunto jag du 37
han ‐ V cunaa cunay cuno hon ‐t V cuntaa cuntay cunto vi ‐n V cunnaa cunnay cunno ni ‐t Vn cuntaan cunteen cuntaan de ‐ V n cunaan cuneen cunaan I ändelserna ovan betecknar V en vokal. Denna vokal är olika beroende på om verbet står i
presens, preteritum (imperfekt) eller konjunktiv. I presens är vokalen -aa/-aa-, i preteritum ay/-ee-, i konjuntiv -o/-aa-. Vokalen före snedstrecket används sist i ord, medan vokalen efter
snedstrecket används före konsonant, dvs. i 2 och 3 person plural.
38
Hjä lpverb
På somaliska bildas ett tempus, en aspekt och ett modus med hjälpverb. Tempuset Futurum bildas med inifinitiv av huvudverbet + hjälpverbet doonaa, t.ex. Wax waan cuni doonaa. ’Jag ska äta något.’ Den habituella aspekten i preteritum bildas med inifinitiv av huvudverbet + hjälpverbet jiray, t.ex. laba bisadood oo wada ciyaari jiray ’två katter som brukade leka tillsammans’. Moduset konditionalis bildas infinitiv av huvudverbet + hjälpverbet lahaa, t.ex. Haddii digaagaddan aan siin lahaa cunto iyo biyo badan waxa ay ii dhali lahayd ukun fara badan. ’Om jag skulle ge den här hönan mycket mat och vatten skulle den värpa väldigt många ägg åt mig.’ Det finns ytterligare några få hjälpverb som används efter infinitiv i somaliskan. Sådana hjälpverb kallas för modala hjälpverb. De anger på vilket sätt man förhpller sig till den handling som uttryck med huvudverbet. Det handlar i somaliskan om de modala hjälpverben karaa ’kan’, waayaa ’kan inte, lyckas inte’…, t.ex. Ratigu waxa uu qaadi karaa wax culus. ’Kamelen kan bära tunga saker.’ Wuu la hadli waayay. ’Han lyckades inte prata med henne.’ 39
Reduceratpresens
I svenskan finns former av verb som man använder som adjektiv. De formerna kallas PARTICIP. Det finns particip som uttrycker att handlingen är pågående. De slutar på ‐ande eller ‐ende och kallas PRESENS PARTICIP, t.ex. ett sovande barn. Samma sak kan också uttryckas med som + verbet i presens, dvs. ett barn som sover. På somaliska finns det bara en motsvarighet till båda dessa svenska uttryckssätt. Man sätter helt enkelt verbet efter substan‐
tivet, men i en speciell presensform med kort vokal på slutet i stället för den vanliga långa vokalen, dvs. gabadh hurudda ’en sovande flicka’, ordagrant ’en flicka (som) sover’ eller ’a girl (who is) sleeping’ eller wiil hurda ’en sovande pojke’. I många handböcker kallas denna form för verbets REDUCERADE presensform. 40
Opersonligtpronomen
När man inte vet eller vill tala om vem som utför en viss handling har olika språk olika sätt att hantera detta. På svenska finns en särskild verbform som kallas för verbets passiva form. Den formen kan på svenska bildas på två olika sätt, antingen med ändelsen –s eller med hjälpverbet bli. Det finns också en tredje möjlighet, att använda det obestämda eller OPERSONLIGA PRONOMENET man. På somaliska finns bara denna sista möjlighet, det opersonliga pronomenet la. Några passiva verbformer finns inte på somaliska. Bakhaarkaas ayaa hadda la beddelayaa. Den där lagerlokalen görs om nu. Den där lagerlokalen blir omgjord nu. Man gör om den där lagerlokalen nu. Passivum
Somaliskan har inte något passivum. Däremot har man ett obestämt subjektspronomen la man
som är mycket frekvent och kan användas med ungefär samma effekt som passivum i andra
språk.
41
Substantiv
Nästa stora ordklass är ord som betecknar varelser, föremål och abstrakta begrepp. Dessa ord är ganska lätta att känna igen genom att de vanligtvis kan böjas med en rad olika ändelser. Undantag är namn på personer, platser och produkter som oftast inte kan böjas, men som ändå betecknar sådana föremål som är tyiska substantiv. Somaliska substantiv, precis som svenska substantiv, kan delas in i två olika grupper, två olika GENUS. Vilket genus ett substantiv tillhör avgör man enklast genom att lägga till bestämd artikel. Om artikeln innehåller ‐d‐, ‐t‐ eller ‐sh‐ är ordet feminint, annars är det maskulint. En annan tumregel är att ord som betecknar enskilda kvinnliga individer är feminina medan ord som betecknar enskilda manliga individer är maskulina. Däremot gäller inte denna regel för grupper av män eller kvinnor, t.ex. är det kollektiva ordet dumarka kvinnorna maskulint. En annan tumregel är att ord som i grundform slutar på ‐e brukar vara maskulina, medan ord på ‐o eller ‐ad brukar vara feminina. Feminina är alltså t.ex. mindi, mindida kniv, kniven, far, farta finger, fingret, bil, bisha månad, månaden. Maskulina är däremot: af, afka mun, munnen, kursi, kursiga stol, stolen, magac, magaca namn, namnet. Precis som svenska substantiv böjs de somaliska substantiven framför allt i tre olika kategorier: bestämdhet (species), numerus, kasus. Det finns två olika former som avser BESTÄMDHET: bestämd form och obestämd form. I den obestämda formen har substantiven ingen särskild ändelse: nin, naag, rag, dumar, wiil, gabar. I den bestämda formen har substantiven en bestämd artikel. Den maskulina bestämda artikeln är ‐k‐, ‐g‐ eller ingenting, den feminina bestämda artikeln är ‐t‐, ‐d‐ eller ‐sh‐, t.ex. nin‐k‐a mannen, rag‐g‐a männen, magac‐‐a namnet, gabar‐t‐a flickan, mindi‐d‐a kniven, bi‐sh‐a månaden. 42
Slutvokalen ‐a hör däremot egentligen inte direkt till den bestämda artikeln. I stället handlar det om en kasusändelse. Dagens somaliska har bara två olika kasus, grundform och subjektsform, medan svenskan har grundform (bilen) och genitivform (bilens). Somaliskans grundform har ändelsen ‐a efter den bestämda artikeln, medan subjektsformen har ändelsen ‐u. obestämd form bestämd form grundform naag wiil naag‐t‐a wiil‐k‐a kasus subjektsform naag‐t‐u wiil‐k‐u Subjektsformen används förstås när ordet är subjekt i en sats, t.ex. Wiilku gabarta wuu fiiriyaa. Pojken tittar på flickan. Gabartu way ordaysaa. Flickan springer. Bestämdartikel
Precis som i svenskan lägger man i somaliskan till bestämd artikel som en ändelse efter
substantivet.
För maskulina ord är ändelsen -ka i singular, t.ex. af språk, afka språket.
För feminina ord är ändelsen -ta i singular, t.ex. maalin dag, maalinta dagen.
Dessa båda ändelser förändras dock ofta en aning beroende på det sista ljudet i ordet som
ändelsen läggs till. Det handlar om vissa generella regler i somaliskan för förändringar av ljud
som
hamnar
intill
varandra.
Den maskulina bestämda artikeln förekommer som -ka, -ga, -ha eller -a.
Den feminina bestämda artikeln förekommer som -ta, -da eller -sha.
Kasus
I somaliskan finns nästan inte någon böjning i kasus. Den enda kasusändelse som egentligen
finns är en särskild ändelse för att markera satsens subjekt: -u i st.f. -a i den bestämda artikeln
och -i i övriga fall. Ordens grundform används i alla andra funktioner. Om subjektet består av
flera ord sätts ändelsen dessutom bara på det sista av de ingående orden, t.ex.
Diinku
wuu
yimid.
Sköldpaddan
kom.
(eg.
Sköldpaddan
han
kom.)
Diinka yari wuu yimid. Den lilla sköldpaddan kom. (eg. Sköldpaddan lilla han kom.)
Diinka iyo masku way yimideen. Sköldpaddan och ormen kom. (eg. Sköldpaddan och ormen
de kom.)
43
Numerus
Vidare har somaliskan precis som svenskan en skillnad i NUMERUS (antal) mellan SINGULAR (ental) och PLURAL (flertal). Ändelsen i plural är vanligtvis ‐o, men ibland är den i femininum ‐yin och i maskulinum antingen ‐yaal eller en upprepning av den sista konsonanten. singular plural säng sariiro hooyo mor hooyooyin mödrar aabbe far aabbayaal fäder wiil pojke wiilal pojkar sariir sängar De
flesta
ord
bildar
plural
med
ändelsen
-o,
t.ex.
Ett mindre antal korta maskulina ord bildar plural genom att lägga till -a- och sedan upprepa
den sista konsonanten, t.ex. af ett språk, afaf flera språk, miis ett bord, miisas flera bord.
Maskulina ord som i singular slutar på -e har plural som slutar på -ayaal, t.ex. aabbe far,
aabbayaal
fäder.
Feminina ord som i singular slutar på -o har plural som slutar på -ooyin, t.ex. hooyo mor,
hooyooyin mödrar.
44
Ytterligaresubstantivä ndelser
I svenskan har vi en lång rad småord som kallas pronomen, bland annat possessiva pronomen (ägandepronomen), t.ex. min, din, hans, hennes, vår, er, deras, demonstrativa pronomen (utpekande pronomen), t.ex. den här, den där, denna, och interrogativa pronomen (frågande pronomen), vilken. I somaliskan ser det inte ut på samma sätt. Det vanligaste i somaliskan är att man uttrycker samma sak genom att lägga ändelser till substantiven Man kan lägga till ett POSSESSIVSUFFIX till ett substantiv. Stubstantivet måste då först ha den bestämda artikeln och sedan läggs possessivsuffixet till efter den bestämda artikeln. Efter possessivsuffixet brukar man oftast lägga till en bestämd artikel till och sedan kasusändelsen ‐a eller ‐u. buug bok, buug‐g‐a boken, buug‐g‐ay‐g‐a min bok buug‐g‐aa‐g‐a din bok buug‐g‐eed‐a hennes bok buug‐g‐iis‐a hans bok mindi kniv, mindi‐d‐a kniven, mindi‐d‐ay‐d‐a min kniv Vidare kan man lägga till DEMONSTRATIVA ÄNDELSER till somaliska substantiv: ‐ii, ‐an, ‐aas, ‐eer, ‐oo. Även dessa ändelser lägger man till efter den bestämda artikeln. buug bok, buug‐g‐a boken, buug‐g‐ii den boken buug‐g‐an den här boken buug‐g‐aas den där boken buug‐g‐eer den där boken där borta Till sist kan man också lägga till en INTERROGATIV eller frågande ändelse: ‐ee. buug‐g‐a boken, buug‐g‐ee? vilken bok? 45
Adjektiv
Adjektiven är allmänt sett färre i somaliskan än i svenskan. I stället uttrycker man ofta samma sak med hjälp av substantiv. Man kan se tre typer av adjektiv i somaliskan: 1. primära (grundläggande) adjektiv, t.ex. yar liten, weyn stor… 2. relationsbetecknande adjektiv på ‐eed, ‐ood som är bildade av andra substantiv, t.ex. buug carruureed en barnbok. Svenskan sätter i stället gärna ihop två substantiv till ett ord. 3. perfekt particip på ‐an, ‐san som är bildade av verb på ungefär samma sätt som i svenskan, t.ex. jaban trasig, sönder av jabaa går sönder. Många gånger används alltså substantiv för att beskriva ett annat substantivs egenskaper, t.ex. nin duq ah en gammal man. Egentligen säger man på somaliska en man (som) är en gamling med den så kallade reducerade formen ah av verbet yahay är. Alltså samma reducerde form som ofta motsvarar svenskans presens particip på ‐ande/‐ende eller engelskans ‐ing (a man being a senior). Att det verkligen handlar om substantiv märker man tydligt om man ändrar till bestämd form. Då böjs båda orden: ninka duqa ah den gamle mannen. Adjektiv har ingen bestämd form och påverkas inte när substantiv sätts i bestämd form, t.ex. gabar yar en liten flicka, gabarta yar den lilla flickan. När det gäller böjning av adjektiv är det i stort sett bara de grundläggande primära adjektiven som kan böjas och den enda egentliga böjningsformen är plural som bildas genom att upprepa början av ordet, t.ex. kab cusub en ny sko, kabo cuscusub nya skor, gabadh yar en liten flicka, gabdho yaryar små flickor. Dessutom kan adjektiv kompareras, både på svenska och somaliska. På svenska kan det göras på två sätt, antingen med ändelser, t.ex. 46
intressant, intressantare, intressantast, eller med hjälpord intressant, mera intressant, mest intressant. På somaliska använder man prepositioner som hjälpord. De tre olika formerna kallas POSITIV, KOMPARATIV och SUPERLATIV. positiv: weyn komparativ: ka weyn större superlativ störst ugu weyn stor (här: ka = än) Adjektiv placeras efter det substantiv det syftar på, t.ex. cusub ny i buug cusub en ny bok.
Adjektiven böjs nästan inte alls. Den enda böjning som förekommer är en pluralform som
bildas genom att den första stavelsen dubbleras, t.ex. cuscusub nya. Det är inte helt
obligatoriskt att använda denna pluralform. Den används mest vid korta och förhållandevis
frekventa adjektiv.
Somaliskan har förhållandevis få adjektiv. I stället används ofta substantiv som bestämningar
till andra substantiv, t.ex. tuke tuug ah en tjuvaktig korp (eg. korp - tjuv - (som) är).
Däremot har somaliskan participformer av verb som kan användas som adjektiv på ungefär
samma sätt som i svenskan. Sådana particip slutar på -an, t.ex.
Komparation
Somaliskan komparerar inte adjektiv med hjälp av ändelser, utan med hjälp av framförställda
prepositoner. Komparativ bildas med ka av, från, än, medan superlativ bildas med ugu till+i,
t.ex. weyn stor, ka weyn större, ugu weyn störst.
Räkneord
I sammansatta räkneord placeras vanligtvis entalen före tiotalen, som på tyska, danska eller
norska, men den svenska ordningsföljden är också fullt möjlig. Talen från 11 till 19 bildas på
precis samma regelbundna sätt som högre tal, alltså motsvarande ett-och-tio, två-och-tio...
precis som ett-och-tjugo, två-och-tjugo...
Efter räkneord står maskulina substantiv alltid i singular medan en stor del av de feminina har
en särskild "räkneordsform" med tillägg av ändelsen -ood. Den vanligaste pluraländelsen är
annars -o för både maskulina och feminina substantiv.
Ordningstal
Ordningstalen bildas helt regelbundet av grundtalen med ändelsen -aad, t.ex. kow ett,
kowaad första, laba två, labaad andra.
47
48
Pronomen
Det finns många olika typer av pronomen i både svenskan och somaliskan. För båda språken gäller också att det inte alltid är helt självklart vad som är ett pronomen och vad som kanske snarare är ett substantiv. För somaliskans del blir detta särskilt påtagligt eftersom många av de ord som används som pronomen samtidigt har en tydlig substantivisk form. Ofta kan de också användas på båda sätten, mera som substantiv eller mera som pronomen. PERSONLIGA pronomen är på svenska jag, du, han, hon, den, det, vi, ni, de, som används när pronomenet är subjekt, och de böjda formerna mig, dig, honom, henne, oss, er, dem som används när pronomenet inte är subjekt, utan i stället objekt eller står efter en preposition, t.ex. till mig. På somaliska finns flera olika former. 1 sg.
2 sg.
3 sg. m.
3 sg. f.
1 pl. exkl.
1 pl. inkl.
2 pl.
3 pl.
lång form
”substantiv”
grundkasus
subjektskasus
aniga
anigu
adiga
adigu
isaga
isagu
iyada
iyadu
annaga
annagu
innaga
innagu
idinka
idinku
iyága
iyagu
kort form
egentligt pronomen
subjektsform objektsform
aan
i
aad
ku
uu
ay
aan ~ aannu na
aynu
ina
aad ~ aydin
idin
ay
Att man gärna kallar de långa formerna för substantiv beror på att de uppför sig som substantiv på flera olika sätt. Bl.a. har de bestämd artikel (ani‐g‐a jag) och böjs i de båda kasusformerna: grundform på ‐a (ani‐g‐a) och subjektsform på ‐u (ani‐g‐u). INDEFINITA (obestämda) pronomen uttrycks på somaliska i de allra flesta fall med hjälp av olika substantiv i obestämd form, wax något; en sak, qof någon; en person, meel någonstans; en plats etc. T.ex. Wax ma 49
arkaysaa? Ser du något? (ma är frågemarkör vilket syns genom att verbet står i indikativ.) NEGERANDE pronomen uttrycks till stor del med samma ord som de indefinita pronomenen, med den skillnaden att de används i en negerad sats med ett negerat verb. De kan även förses med partikeln ‐na, t.ex. Qofna wax ma yeesho. Ingen har någonting. (ma är negation, vilket syns genom att verbet står i konjunktiv på ‐o.) DEMONSTRATIVA pronomen används inte så ofta som i svenskan eftersom detta vanligtvis uttrycks med hjälp av ändelser som läggs till substantiven. Men det finns också möjlighet att använda demonstrativa pronomen stjälvständigt. Man skulle då kunna säga att det är ändelserna som används på egen hand. m. sg.
ka
f. sg.
ta
pl.
kuwa
kii
kan
kaan
kaa
kaas
keer
koo
tii
tan
taan
taa
taas
teer
too
kuwii
kuwan
kuwaan
kuwaa
kuwaas
kuweer
kuwoo
den, det, de
denna, detta, dessa
den, det, de, något bekant
denna, detta, dessa
den här, det här, de här
denna, detta, dessa
den där, det där, de där
den där, det där, de där, en bit bort
den där, det där, de där, långt borta
På samma sätt förhåller det sig med de possessiva ändelserna. Även de kan användas på egen hand som självständiga POSSESSIVA pronomen. 1 sg.
2 sg.
3 sg. m.
3 sg. f.
1 pl. exkl.
1 pl. inkl.
2 pl.
3 pl.
mask. sing.
kayga
kaaga
kiisa
keeda
kaayaga
keenna
kiinna
kooda
fem. sing.
tayda
taada
tiisa
teeda
taayada
teenna
tiinna
tooda
plural
kuwayga
kuwaaga
kuwiisa
kuweeda
kuwayaga
kuweenna
kuwiinna
kuwooda
min, mitt, mina
din, ditt, dina
hans, dess
hennes, dess
vår, vårt, våra
vår, vårt, våra
er, ert, era
deras
50
INTERROGATIVA (frågande) pronomen motsvaras på somaliska ofta av substantiv med bestämd artikel och den interrogativa ändelsen ‐ee, t.ex. xaggee? vart? (vilken riktning?), goortee? när? vilken tidpunkt?, men det finns också genuina interrogativa pronomen som inte är baserade på substantiv, t.ex. yaa/iyo? vem?, immisa? hur mycket? hur många?. En del frågeord är bildade med hjälp av frågepartikeln ma?, t.ex. det alternativa goorma? när? av goor tidpunkt, tillfälle eller kuma? tuma? vem? där samma frågepartikel har lagts till de demonstrativa ku/tu. Pronomen
Somaliskan kräver nästan alltid att ett substantiv som är subjekt dessutom "dubbleras" med ett
motsvarande personligt pronomen. Samma konstruktion är faktiskt inte alls ovanlig i
vardaglig eller dialektalt färgad svenska, t.ex. Min bil den har gått sönder så min dotter hon
måste ta bussen idag.
De vanligaste obligatoriska obetonade subjektspronomenen är
aan jag/vi (exkl. den tilltalade)
aynu vi (inkl. den tilltalade)
aad du/ni
uu han/den/det
ay hon/den/det/de
Om man vill vara extra tydlig finns det även möjlighet att använda de särskilda
pluralformerna:
aannu vi (exkl. den tilltalade)
aydin ni
Observera att somaliskan i 1 person plural skiljer mellan pronomen som exkluderar den
tilltalade och pronomen som inkluderar den tilltalade.
Om man särskilt vill betona ett personligt pronomen som subjekt i satsen finns det särskilda
betonade substantiviska subjektspronomen.
anigu jag
adigu du
isagu han, den, det
iyadu hon, den, det
annagu vi (exkl.)
innagu vi (inkl.)
idinku ni
iyagu de
Dubblering med korta obetonade subjektspronomen krävs precis som för alla andra
substantiviska subjekt, t.ex. Idinku waa aad na caawinteen. Ni hjälpte oss.
51
Objektspronomen
De vanligaste obligatoriska obetonade objektspronomenen är
i mig
ku dig
na oss (exkl.)
ina oss (inkl.)
idin er
Somaliskan har inga objektspronomen i tredje person, dvs. motsvarigheter till honom, henne,
den, det, dem, när dessa ord utgör objekt i satsen.
Detta gör också att prepositioner många gånger står "nakna", eftersom det saknas pronomen,
t.ex. kan alltså u till utifrån sammanhanget även tolkas som till honom, till henne, till den, till
det eller till dem.
Om man särskilt vill betona ett personligt pronomen som objekt i satsen används de särskilda
betonade substantiviska pronomen ovan, men då utan subjektsändelsen -u. I stället används
basformen som slutar på -a, t.ex. Cali aniga baa uu i arkay. [Cali - jag - betoning - han - mig
-såg] Ali såg mig. / Det var mig Ali såg.
Reflexivtpronomen
Somaliskan har ett reflexivt pronomen, is sig, t.ex. Wuu is dilay. Han tog livet av sig. (eg.
Han sig dödade.)
Prepositioner
Somaliskan har egentligen bara fyra prepositioner: u till, ku i, på, ka från, om, la med.
Dessa prepositioner placeras inte framför det substantiv eller pronomen som en svensk
upplever att de hör samman med. I somaliskan placeras alla prepositioner alltid före satsens
verb. Sedan är det upp till var och en att räkna ut vilka syftningar som avses. (Detta kan
sannolikt medföra vissa svårigheter för somalier att placera prepositionerna på rätt plats i
svenskan.)
I övrigt används också olika substantiv som fungerar ungefär på samma sätt som svenska
prepositioner. Många gånger kombineras dessa substantiv med någon av de fyra enkla
prepositionerna, t.ex.
52
Enklasatser
Den enklaste typen av somalisk sats består av ‐ en satstypsmarkör, ‐ ett subjektspronomen och ‐ ett predikatsverb. Waa uu kacayaa. SUBJ PRED PÅSTÅENDE han stiger upp (progressiv) Han håller på att stiga upp. Waa aan kacayaa. PÅSTÅENDE jag stiger upp (progressiv) SUBJ PRED Jag håller på att stiga upp. Därutöver kan satsen ha ett substantiv som subjekt, men pronomenet direkt framför verbet måste ändå finnas med. Xasan waa uu kacayaa. SUBJ SUBJ PRED Hassan PÅSTÅENDE han stiger upp (progressiv) Hassan håller på att stiga upp. Om subjektet är ett substantiv i bestämd form måste det ha subjektsändelsen ‐u, inte grundformen ‐a. Wiilku waa uu kacayaa. Pojken håller på att stiga upp. SUBJ SUBJ PRED Pojken PÅSTÅENDE han stiger upp (progressiv) Här bör man påpeka att även svenskan ofta har denna typ av dubbelt subjekt, dels substantiv och dels pronomen, i vardagligt talspråk. 53
Man kan dessutom ha både ett fritt pronomen som uppför sig som ett substantiv och ett obligatoriskt pronomen med samma betydelse i en och samma sats, t.ex. Isagu waa uu kacayaa. SUBJ SUBJ PRED Han PÅSTÅENDE han stiger upp (progressiv) Han håller på att stiga upp. Anigu waa aan kacayaa. SUBJ SUBJ PRED Jag PÅSTÅENDE jag stiger upp (progressiv) Jag håller på att stiga upp. Ja/nej‐frågor uttrycks med satstypsmarkören ma och subjektspronomen är då inte obligatoriskt. Wiilku ma kacayaa? SUBJ PRED Pojken FRÅGA stiger upp (progressiv) Håller pojken på att stiga upp? Negerade påståenden uttrycks också med satstypsmarkören ma och subjektspronomen är inte heller då obligatoriskt. Negationen kräver att verbet sätts i konunktiv. Själva ordet ma är ett adverbial. Wiilku ma kacayo. SUBJ ADVL PRED Pojken inte stiger upp (progressiv) Pojken håller inte på att stiga upp. Många predikatsverb har ett objekt. Då byter man oftast ut satstyps‐
markören waa mot waxaa som har en dubbel funktion. Waxaa är samtidigt är både satstypsmarkör och fokusmarkör. Som fokusmarkör talar waxaa om att det kommer ett viktigt och särskilt framhävt substantiv efter predikatsverbet. Wiilku waxaa uu cunayaa tufaax. SUBJ PÅSTÅ SUBJ PRED OBJ 54
Pojken FOKUS > han äter (progr) äpple Pojken sitter och äter ett äpple. Waxa aan leeyahay laba indhood. Farxiya waxa ay aragtay libaax. PÅSTÅ SUBJ PRED OBJ jag har två ögon FOKUS >
Jag har två ögon. SUBJ PÅSTÅ SUBJ PRED OBJ Farxiya FOKUS > hon såg lejon Farxiya fick se ett lejon. På precis samma sätt bygger man upp satser som innehåller uttryck för den tidpunkt, den plats eller det sätt som karakteriserar handlingen. Sådana satsdelar som uttrycker olika omständigheter kring handlingen kallas ADVERBIAL (tidsadverbial, rums‐/platsadverbial, sättsadverbial). Även dessa uttrycks på somaliska med substantiv. Waxaa används för att fokusera på ett substantiv som kommer efter predikatsverbet, och det spelar ingen roll om det är objekt eller adveribal i satsen. Gabartu waxaa ay ku nooshahay Beledweyne. Faadumo waxa ay aaddaa dugsiga. SUBJ PÅSTÅ SUBJ PRED ADVL Flickan FOKUS > hon i boende är Beledweyne Flickam bor i Beledweyne. SUBJ PÅSTÅ SUBJ PRED ADVL Faadumo FOKUS > hon går skolan Faadumo går i skolan. Man kan även fokusera ett predikativ (som förr oftast kallades för predikatsfyllnad). Anigu waxa aan ahay maroodi. SUBJ PÅSTÅ SUBJ PRED PREDKTV Jag FOKUS > jag är Jag är en elefant. elefant 55
Walaashay waxaa la yiraahdaa Jamiilo. OBJ PÅSTÅ SUBJ PRED PREDKTV Syster‐min FOKUS > man kallar Min syster heter Jamiilo. Jamiilo Man kan även sätta subjektet i fokus efter predikatsverbet. Då inträffar tre viktiga saker: 1) satsen får inget subjektspronomen; 2) subjektet får inte subjektsändelsen ‐u; 3) verbet hamnar i den reducerade formen i presens. Just i det följande exemplet står subjektet i obestämd form, så då märks inte skillnaden mellan grundform och subjektsform. Maanta waxaa jirta qorrax. ADVL PÅSTÅ PRED SUBJ Idag FOKUS > finns sol Idag är det sol. Till sist skall sägas att imperativsatser (uppmaningssatser) inte innehåller någon satstypsmarkör och inte heller något subjektsprono‐
men. Fiiri carruurtan. PRED OBJ Titta barnen‐här Titta på de här barnen. 56
Satsfogning
Som nämndes i början av föregående avsnitt består en somalisk sats i de allra flesta fall av: ett predikatsverb (inklusive ett eventuellt hjälpverb), ett subjektspronomen (aan, aad, uu, ay, aannu, aynu, aydin) och en satstypsmarkör (waa) eller en fokusmarkör (waxaa, ayaa, baa). Cali waxaa uu aadayaa Xamar. fokus> pron pred
Cali är på väg till Mogadishu.
Om man i en lite längre mening hittar två olika verb (och oftast också två olika subjektspronomen), då är det ofta frågan om en huvudsats och en bisats. En viktig skillnad mellan huvudsats och bisats är på somaliska att det inte finns någon satstypsmarkör (waa) eller fokusmarkör (waxaa, baa, ayaa) i bisatserna. subj
subj pred
o b j e k t Cali waxaa uu rabaa in uu fuulo baaskiilka. fokus> pron pred
pron pred
Cali vill sätta sig upp på cykeln. Fokusmarkören waxaa har till uppgift att peka framåt och signalera att det kommer någonting viktigt efter verbet rabaa, nämligen bisatsen in uu fuulo baaskiilka. Hela denna bisats är samtidigt objektet till verbet rabaa. Det kan man testa genom att byta ut bisatsen mot ett substantiv. Cali waxaa uu rabaa jalaato. subj
subj pred objekt
Cali vill ha glass. Bisatserna kan delas in i olika typer som inleds av olika typiska konjunktionella ord som inleder bisatser. (Jag väljer att skriva konjunktionella ord i stället för konjunktioner eftersom vi skall se att de 57
somaliska ord som fungerar som konjunktioner allesammans i grunden är vanliga substantiv.) Allmä nnabisatser
in (oftast motsvarande svenskans att) är den mest allmänna konjunktionen som är vanlig när man till exempel återberättar vad någon sagt eller när man berättar innehållet i någons tankar, önskningar eller drömmar. I följande exempel är subjektspronomenet understruket i både huvudsatsen och bisatsen. Horaan kuugu sheegay in uusan imaanayn. redan-jag för dig har berättat att han-inte kom
Jag har redan berättat för dig att han inte kom. Cali wuxuu doonayaa in aad tagto. Cali vill att du ska gå Bisatsen kan också stå före huvudsatsen, t.ex. Inaad imtixaanka ku gudubtay baan maqlay. att‐du tentamen klarade FOK‐jag hörde. Om fokuspartikeln pekar på subjektet finns inget subjektspronomen I huvdsatsen, t.ex. Nin baa ii sheegay in aad xanuunsatay. En man sa till mig att du hade blivit sjuk. Det kan ibland också vara själva bisatsen som är subjektet, t.ex. Ma fiicna in carruurta laga nixiyo. Det är inte snällt att skrämma barnen. Typiskt är alltså att det finns ett subjektspronomen i bisatsen, men inte någon satstyps‐ eller fokusmarkör. Observera också att negationen ma 58
inte används i huvudsatser, medan aan/an inte används i bisatser. Jämför: Horaan kuugu sheegay in uusan imaanayn. Ma fiicna in carruurta laga nixiyo. Även andra ord kan ibland inleda sådan bisatser som fungerar som objekt, t.ex. Waxa ay sheegaysaa sida uu darawalku u wadey. Hon berättar hur chaffören körde. Temporalabisatser
marka (oftast motsvarande svenskans när), isla markii (så snart), intii (medan, tills), ilaa (tills) inta aan (innan), ilaa intii (ända sedan) uttrycker TID. Markii aan casheynayay saaxiibkay baa soo galay. När jag satt och åt middag kom min vän in. Huvudsatsen har inget subjektspronomen eftersom subjektet är fokuserat med markören baa. Waxay bilowday inay ooydo isla markii uu tegay. Hon började gråta så snart han hade gått. Denna mening innehåller faktiskt två bisatser, först en allmän bisats som börjar med in, sedan en temporal bisats. Waxay shaqada badankeedii qabatay intii aan hurday. Hon gjorde mycket av arbetet medan jag sov. Ilaa aan ka imanayo halkan joog. Stanna här tills jag kommer. 59
Intaannan shaqada bilaabin waxaynu eegaynaa qalabka. Innan vi påbörjar arbetet ska vi kolla verktygen. Wuu bukay ilaa iyo intii uu halkan yimid. Han har varit sjuk ända sedan ha kom hit. Konditionalabisatser
haddii (oftast motsvarande svenskans om) uttrycker VILLKOR. Haddii uu saaxiibkaa jirran yahay maxaa aad samayn lahayd? Om din vän var sjuk, vad skulle du göra (då)? Finalabisatser
si … u eller u … in (oftast motsvarande svenskans så att, för att) uttycker SYFTE eller AVSIKT, t.ex. Magaaladii buu u tegay in uu dawo soo iibsado. Han åkte till stan för att köpa medicin. Waxay goor hore u baxday si aanu u arag. Hon gick därifrån tidigt så att han inte skulle se henne. Kocessivabisatser
in kasta oo / in kastoo / inkastoo (även om, trots att) uttrycker att handlingen i bisatsen inte utgör något hinder för handlingen i huvudsatsen. Axmed waa yimi in kastoo uu soo daahay. Axmed kom även om han kom för sent. 60
Litteratturfö rteckning
Lamberti. 1986. Mansuur, C. C. 2009. Taariikhda iyo luqadda bulshada Soomaaliyeed. Stockholm: Iftiinka aqoonta. 61