”Inflationen kan vara på väg att vända ” ”Statskulden har nästan halverats sedan 90 talskrisen”

VECKOBREV

Rapport från Kommuninvest Marknadsrapport från Kommuninvest v.27 – 2011

Läge att ändra i låneportföljen del 2. Regeringen vill ändra på överskottsmålet. Region i Österrike kan försättas i konkurs.

VECKOBREV

Inflationen ser ut att ha bottnat

v.10 – 2015

och kan vara på väg att vända i Sverige. Detta har minskat förväntningarna på fortsatta sänkningar av reporäntan och har sedan mitten av februari fått räntorna att stiga på såväl svenska statsobligationer som Kommuninvest egna obligationer. I

veckobrev v.42

2014 skrev jag att det kunde vara läge att se över sin låneportfölj och eventuellt lägga om en del lån till längre löptider. Då stod reporäntan på 0,25 procent och jag gav en indikation på att den skulle kunna sänkas ytterligare i oktober, vilket också var fallet. Idag står reporäntan på -0,10 procent och jag upprepar vad jag skrev då,

”

Inget säger att räntorna inte kan fortsätta ner, det är svårt att pricka botten, men att lägga om portföljen på lite längre sikt kan vara något att fundera på i nuläget.

” Om vi tar samma exempel som det ovan så kan du idag (4/3-2015) få ett tapplån i K2012 till 1,06 procent 1 eller ett fast 10-års lån med ränta 1,87 procent 2 (Egna kommentarer).

Det som motsäger att inflationen

skulle ha bottnat är att den svenska kronan har stärkts gentemot euron sedan slutet av februari. Makroexperten Pekka Kääntä på Placera säger att om kronan fortsätter att stärkas kan det bero på att marknadsaktörer börjat titta på makrofundamenta i samband med att industriproduktionen fortsätter att öka. Samtidigt tonar Riksbanken ner sin aggressiva retorik kring penningpolitiken. En starkare krona försvårar för Riksbanken att nå inflationsmålet och kan leda till ytterligare penningpolitiska lättnader.

Läs mer.

Regeringen vill lämna överskottsmålet för ett sparande i balans

. Överskottsmålet infördes 1997 och är satt till en procent av BNP under en konjunkturcykel. Detta har hjälpt till att stärka de svenska finanserna och minskat statskulden från nära 80 procent 1995 till dagens cirka 40 procent, samtidigt som räntorna har sjunkit. Däremot har inte överskottsmålet nåtts sedan 2008 och det kan vara läge att se över målet.

Läs mer.

"Tanken var aldrig att den offentliga sektorn skulle gå med överskott om en procent i all evighet utan att nivån på målet skulle omprövas i framtiden", skriver Stefan Löfven, finansminister Magdalena Andersson (S) och biträdande finansminister Per Bolund (MP). På kort sikt skulle ett slopat överskottsmål visserligen inte ge något budgetutrymme, konstaterar trion. "På lite längre sikt frigörs dock ett utrymme för angelägna offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder, klimatomställning, forskning och utbildning."

Läs mer.

Regeringen ger Konjunkturinstitutet

i uppdrag att i augusti i år ha ett förslag framtaget på hur det ska gå till att gå över till ett mål om balans i de offentliga finanserna, det vill säga plus minus noll.

Läs mer.

1 Marknadsränta för K2012 (2015-03-05) plus marginal.

2 Swappris för 10-åring (2015-03-05) plus marginal . 1

veckobrev veckobrev v.27 – 2011

Förslaget ligger i linje med finansministerns Magdalena Andersson uttalande om en mer expansiv finanspolitik, vilket vi tog upp i veckobrev v.8 – Finanspolitikens tur att kliva fram. Sveriges offentliga sektor har gått från att ha ett underskott till en nettoförmögenhet på 26 procent av BNP i slutet av 2013. Samtidigt som vår statskuld i förhållande till BNP är låg i jämförelse med övriga Europa. För att nå överskottsmålet krävs det intäkter på 75 miljarder kronor. Åtgärderna som krävs för att lyckas nå målet har större risk att hämma ekonomin och påverka mer negativt än att lyckas föra en offensivare finanspolitik i nuläget. Samtidigt som räntorna är låga och Sverige faktiskt fortfarande betraktas att vara i lågkonjunktur så är en budget i balans välkomnat från min s ida. (Egna kommentarer.)

1. Utsläppsrättspris

Källa: Svenskenergi

34 32 30 28 18 16 14 12 26 24 22 20 EUR/tCO 10 8 6 4 2 0 jan-05 2 jan-06 jan-07 jan-08 jan-09 jan-10 jan-11 EUADEC-07 CERDEC-12 EUADEC-12 EUADEC-14 EUADEC-15 jan-12 jan-13 jan-14 jan-15 Omställningen till förnyelsebara energikällor

är en av våra ödesfrågor och just nu är det risk för att marknadskrafterna inte stödjer utan istället bromsar utvecklingen. Nils Andersson, Gunnar Fredriksson och Matthias Rapp är alla tre väl insatta i förnybar energi och tillsammans skriver de en debattartikel i Dagens Samhälle där de anser att utbyggnaden av vindkraften ska trappas ned.

När Sverige 2003 införde

ett certifikatsystem till stöd för förnybar elproduktion var tanken att det skulle underlätta kostnaderna tills energiprojekten blev lönsamma. Prisnivån skulle senare kunna konkurrera med övriga elmarknadspriser som handlades med utsläppsrätter för koldioxid. I takten som utsläppsrätterna skulle stiga så skulle stödet för förnybar el minska.

Istället har det varit en dämpad

efterfrågan på el då konjunkturen i Europa inte utvecklats i den takt som förväntat. Detta har lett till att priset för utsläppsrätter hålls på en låg nivå (se bild 1) samtidigt som priset på kol har varit och är lågt. Subventionerna har varit framgångsrika så utbyggnaden av förnyelsebar energi har skett snabbare än väntat, vilket ökat den totala elproduktionen. Dagens låga elpris och höga produktionskapacitet leder till olönsamma projekt för vindkraften. En fortsatt satsning på certifikatsystemet skulle kunna få motsatt effekt och göra producenter mer beroende av subventioner då elpriset pressas ännu längre ner.

Istället anser skribenterna

att bygglov för energiprojekt bör gälla länge så att anläggningar kan byggas snabbt när det behövs. Går priset för el upp blir projekten mer lönsamma och har ett mindre behov av subventioner.

Läs mer.

Priserna för utsläppsrätter har gått från över 35 euro per ton koldioxid innan finanskrisen till att nu ligga strax under 8 euro. En tumregel är att 10 euro per ton medför en höjning på knappt 8 öre/kWh på elpriset.

Läs mer.

Utrikes

Danmarks åtgärder för att försvara

valutapeggen ser ut att gett resultat

.

10-åriga statsobligationen har stigit från 0,08 procent som lägst i mitten på februari till att ligga omkring 0,40 procent i veckan. Men smakar det så kostar det. I februari sålde nämligen Danmarks centralbank sin egen valuta till ett värde av 168,7 miljarder danska kronor.

Läs mer.

Österrikes alpina region Kärnten

riskerar att bli den första regionen i eurozonen som, sedan Lehman Brothers konkurs, går i konkurs. Risken har uppstått efter att den Österrikiska staten vägrat att lätta på skulderna. Provinsen ligger på gränsen till Slovenien och har omkring 550 000 invånare och har en obligationsskuld på 10,2 miljarder euro.

”Avgörande faktor verkar varit Schweiz borttagande av valutagolvet ”

Hypo Alpe Adria (”Heta”) är långivaren

som misslyckats med sina betalningar. Likviditetsbristen har uppstått i och med dålig expansion i Östeuropa. En avgörande faktor verkar vara lån i schweiziska franc som, efter att valutagolvet togs bort, skapat utökade förluster. Regionen Kärnten har stått som garant för obligationslån som bankgruppen inte kan täcka. Om staten inte går in och täcker skulderna blir obligationshållarna de första att drabbas av de nya så kallade ”bail-in” reglerna (läs

Veckobrev v.4

där vi tog upp om ändrade inlåningsgarantier) som redan implementerats i de tyska och österrikiska regelverken. Risken är att tillgångarna skrivs av med 50 procent säger en källa från Wien. 2

veckobrev veckobrev v.27 – 2011

Österrike blev förra månaden

nedgraderade av ratingfirman Fitch från AAA till AA+. Lånedynamiken har påtagligt ändrats och skulden sett mot BNP förväntas att nå 89 procent. Orsaken är försvagad BNP-tillväxt och kvardröjande effekter av bankkrisen. En variation av bank ”bail-outs” har kostat staten 11 procent av BNP. Fitch varnade för Österrikes bankexponering mot Ryssland, Ukraina och övriga Östeuropa där deras inhemska valutor försvagats.

Reformerna i Österrike

har i stort sett avstannat enligt IMF. Österrike är ett av de länder med de högsta hindren för tjänster i Europa, störst subventioner (3,75 procent av BNP), den högsta skatteandelen på arbete (58 procent), en hög grad av förtidspension och höga statliga utgifter på 52 procent av BNP, vilket kan jämföras med Tysklands 45 procent.

Läs mer.

Om man jämför Kommuninvest och Heta finns det ingen risk att vi skulle kunna hamna i en liknande situation. Våra medlemmar går i borgen för vår upplåning och svenska kommuner/landsting/ regioner kan inte gå i konkurs. Vi är även hedgade i alla valutor vi lånar i vilket betyder att risken för valutaförändring, som till exempel har skett med den schweiziska francen, inte ligger hos oss. För det andra lånar vi inte upp från Östeuropa utan främst från Europa, USA och Japan. För det tredje ser Sveriges statsfinanser betydligt bättre ut än Österrikes och Svenska staten skulle ha gått in och stöttat Kommuninvest. Däremot så finns det andra regioner som är i farozonen i Europa och som kan drabbas av finansiella problem. Marc Ostwald på Monument Securities nämner regionen Wallonia i Belgien och Sicilien i Italien som kan stå på tur. (Egna kommentarer).

Finansstöd Beslutsformuleringar Marknadsinformation Produktinformation Blanketter Offertförfrågan

Innehållet i detta veckobrev är sammanställt av uppgifter från källor som Kommuninvest bedömer vara trovärdiga. Kommuninvest lämnar dock ingen garanti för fullständigheten eller riktigheten i dessa uppgifter. Den som tar del av veckobrevet uppmanas att fatta sina affärsbeslut på uppgifter man själv bedömer vara tillförlitliga.

Kontakta oss Finansrådgivare

Klicka här

Veckobrevsredaktör: Marcus Bovellan

Utlåning [email protected]

010 – 470 88 20

Veckobrevet Utlåning [email protected]

010 – 470 88 20

Veckobrevsredaktör: Karl Aigéus

3

veckobrev veckobrev v.27 – 2011

Aktuellt

Ny! Kommuninvest lanserar ny webbplats

I dagarna kommer Kommuninvest att lansera en ny webbplats. Ett av huvudsyftena med webbplatsen är att stödja våra medlemmar, både kunder och ägare. Under ingången För kunder på startsidan kommer du att finna all aktuell information för dig som kund. Vi hoppas att ni gillar vår nya satsning!

Har ni funderingar eller frågor är det bara att kontakta

[email protected]

Ny!

Uppstartskurser KI Finans 2014.

Kursen är kostnadsfri och binder inte till ett köp av skuldförvaltningstjänsten. Anmäl gärna en huvudanvändare (power-user) till något av följande seminarium. Plats meddelas senare.

26 mars

– Lidköping

22 april

– Ö rebro

23 april

– Ö rnsköldsvik

6 maj

– Stockholm

Anmäl dig här!

Kommuninvests föreningsstämma 2015.

Kommuninvests föreningsstämma 2015 arrangeras torsdagen den 16 april på Clarion Hotel Sign i Stockholm. Tema för året är The Global Village – den globala byn. Varmt välkommen till en inspirerande stämma!

Anmäl dig här!

Ombud till Kommuninvest ekonomiska förening

Det är aktuellt att välja ombud och ersättare till Kommuninvest ekonomisk förening. Varje medlem har ett ombud med en ersättare som väljs in av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller landstingsstyrelsen. Kopia av beslutsprotokollet måste därefter skickas in till oss. Varje medlem har en röst på Kommuninvests föreningsstämma och det är ombudet (eller dess ersättare) som är röstberättigat.

Uppgifterna om ombud och ersättare samt bestyrkt kopia av beslutsprotokollet skickas till oss som traditionella pappersdokument eller via e-brev till Kommuninvest, Box 124, 701 42 Örebro eller [email protected]

Anmäl ert ombud här!

4

veckobrev

STIBOR 1V STIBOR 3M STIBOR 6M 05-m ar

-0,029% 0,059% 0,101%

+/-

0,000 0,082 0,084

Marknadsinformation

Riksbanken ECB FED 05-m ar

-0,10% 0,05% 0,25%

+/-

0,00 0,00 0,00

FRA 1503-1506 FRA 1506-1509 FRA 1509-1512 FRA 1512-1603 FRA 1603-1606 FRA 1606-1609 FRA 1609-1612

0,070% 0,050% 0,060% 0,090% 0,150% 0,225% 0,310%

Avser priser per

Förändring sedan

2015-03-05

2015-02-26

0,065 0,073 0,083 0,093 0,124 0,134 0,155

KI-ränta K1508 K1610 K1708 K1806 K1903 K2012

1,350% -0,058% -0,053% 0,105% 0,290% 0,490% 0,840% 0,000 0,005 0,045 0,090 0,125 0,170 0,190

Swapräntor

5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 -0,10 -0,20

v.27 – 2011

EUR/SEK EUR/USD USD/SEK Sw ap 1 år Sw ap 2 år Sw ap 3 år Sw ap 5 år Sw ap 7 år Sw ap 10 år 05-m ar

9,20 1,10 8,35 0,063% 0,164% 0,307% 0,648% 0,927% 1,222%

FRA

+/-

-2,13% -1,73% -0,41% 0,081 0,113 0,140 0,203 0,209 0,197 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 -0,20 Swap 3 år Swap 5 år

Swapkurvan

Swap 10 år 2014-12-05 2015-01-05 2015-02-05 2015-03-05 0,80 2015-01-05 2015-02-05 2015-03-05 2014-12-05

Yieldspread K-Obligationer mot Staten

0,60 0,40 0,20 0,00 K1508 K1610 K1708 K1903 K2012