Transcript Bara härads hembygdsmuseum

Bara härads
hembygdsmuseum
Cecilia Gagge
H
embygdsmuseet i Burlövs by, inte
långt från Malmö och Lund, drivs
av Bara härads hembygdsförening.
Trots att byn enskiftades 1818 kom de
flesta av gårdarna att ligga kvar på sina
ursprungliga platser. Byn har heller inte
blivit hopbyggd med kommunens tätorter.
Idag är det därför lätt att föreställa sig hur
livet kunde levas i en gammal by på den
skånska slätten. Kyrkan från 1100-talet
ligger nästan mitt i byn med prästgård och
skolhus på var sin sida. I den ena änden
av den snirkliga bygatan ligger socknens
fattighus – i drift till 1872. Ringarens
(kyrkvaktmästarens) hus finns kvar liksom
”byvanningen” (dammen) där byns djur
drack vatten. Här hämtade man också
vatten till eldsläckning. Klockaren (kan-
ordförande i Bara härads hembygdsförening
torn) fick dock sin lilla gård utflyttad från
bykärnan i samband med enskiftet.
I Burlövs by möts kyrkvägarna från
socknens omgivande byar. I samband med
att man byggde Öresundsbron drogs en ny
motorväg runt Malmö. Denna väg kom att
stryka längs Burlövs bys ena hörn. För att
rädda karaktären hos den gamla byn gick
Vägverket med på att sänka hela motorvägen
förbi Burlövs by och en av de urgamla kyrkvägarna leds över motorvägen via en ekodukt
– en bro planterad med buskar och pilallé.
I denna kulturhistoriska oas visar
alltså Bara härads hembygdsförening den
gamla prästgården som byggdes 1773.
Prästen var ju i gamla tider också bonde.
Därför hörde ursprungligen också tre
uthuslängor till dagens boningslänga.
Vänster Burlövs gamla
prästgård, byggnadsminne
och hembygdsmuseum i
Burlövs by.
Höger Bara härads
hembygdsförening har en
stor samling skånska textilier
med exempel på olika
tekniker som flamskvävnad,
tvistsöm, munkabälte,
opphämta, krabbasnår
och röllakan. Här är några
vävnader i kistekammaren
(en gång prästens sovrum).
14
15
Tyvärr revs dessa för drygt hundra år
sedan.
Hembygdsföreningen bildades 1921 och
såg som en av sina viktigaste uppgifter att
rädda den gamla prästgården som stått öde
en längre tid. Man började med tomma
lokaler, som restaurerades och sedan fylldes
med bohag och redskap. Bara några enstaka
föremål vet man med säkerhet att de tidigare
har hört hemma i prästgården, till exempel
en liten orgel som prästen hade med sig vid
husförhören. I övrigt innehåller samlingarna
föremål från Bara härad, det vill säga hela
eller delar av kommunerna Lomma, Burlöv,
Staffanstorp, Lund och Svedala.
Hembygdsföreningens ambition är att
visa både hur prästerskapet bodde i prästgården och hur man levde i en slättbondes stuga
på 1800-talet. Av husets 17 rum visas några
med ursprunglig funktion och några som
museiutställning.
Friherrinnan Henriette Coyet på Torups
slott var föreningens förste ordförande. Hon
kallades ibland ”Skånes okrönta drottning”
och satt med i ett stort antal styrelser. På
många olika sätt medverkade hon till att
vårt kulturarv lever vidare. Genom sitt stora
kontaktnät lyckades hon locka flera av den
tidens kändisar till Burlövs gamla prästgård.
Kronprins Gustav Adolf och hans Louise
kom på besök 1927. Selma Lagerlöf kom
flera gånger.
I museet visas den så kallade Margaretadräkten dvs den dräkt från Bara härad
som Gustav Adolfs första fru, kronprinsessan Margareta, burit under sina somrar i
Skåne. Margareta fick sin dräkt 1909 efter
en kommittéinsamling ledd av friherrinnan Coyet. Dräkten visas i en monter
tillsammans med en liten skördesärk och
piglock (huvudprydnad för flicka) som tillhört prinsessan Ingrid.
16
Prästgården är också rik på målade allmogemöbler och har flera blomstermålade
innerdörrar. I Sydsverige förekom en speciell
typ av målade och snidade stolar med eller
utan halmsits under 1700-talet och början av
1800-talet. Ryggen har genombruten ryggbricka eller skulpterade spjälor och kröns
ibland av krona och figurer. Hembygdsmuseets stolar har alla nedsänkt sits med plats för
dyna i stället för halmsits.
Redan från hembygdsmuseets start
bestämde man att prästens förmak, där han
tog emot sina gäster, skulle göras om till
bondstuga. Här finns den traditionella möbleringen med långbänk längs fönstret, ett
kökspigorna. Gravstenarna hade tidigare
legat inne i kyrkan och enligt folktron
tycker ingen ”döing” om att bli flyttad
och utslängd.
Museet är öppet varje söndag under
juni-augusti kl 13-17 och visas efter överenskommelse under hela året. Ytterligare
information finns på www.hembygd.se/
bara-harad
mycket stort träbord med stenskiva,
hörnskåp och plats för husbonden
vid bordets kortsida. Bordet är från
1849 och skivan av ”komstamarmor”
dvs svart kalksten bruten i Komstad
på Österlen. Man flyttar inte detta
bord i första taget!
Prästgården har två kök, ett för
daglig matlagning och disk och ett
grovkök (sters, brygghus) för brödbak, tvätt, ölbrygd med mera.
Under mer än hundrafemtio år
har det berättats spökhistorier om
prästgården. En av anledningarna till
spökerierna sägs vara gravstenarna
i ”finköket”. Vi mitten av 1800-talet
moderniserades prästgården. Då lade
man in tegel och uttjänta gravstenar i
köksgolvet för att underlätta livet för
17