Transcript Minne kompendium

Minne
Inlärning/inkodning
För att hjärnan ska kunna minnas någonting, måste den ta emot information om detta och
placera den i minnet. En händelse, en sak eller t ex en doft är naturligtvis omöjligt att lagra i
minnet i rent fysiska former, varför en omvandling av intrycket eller händelsen måste ske. Vi
transformerar (omvandlar)det vi vill minnas till en mental representation(inre bild i huvudet).
Det är just denna fas vi kallar inlärning/inkodning.
Lagring
Så fort informationen behandlats och omvandlats till en mental representation, lagras den i
någon typ av minne. Vi återkommer senare till de olika typerna av minne, och beskriver där
hur själva lagringen går till.
Återhämtning, erinring(minns, tänker tillbaka)
Precis som namnet antyder, är återhämtning den process, det steg, då information vi lagrat i
minnet återhämtas(tas fram) för att presenteras igen, dvs vi kommer ihåg, vi minns. Ibland
sker detta enkelt och snabbt, ibland krävs det stora ansträngningar för personer under denna
process, det tar lång tid att minnas något.
1 Sensoriskt minne-­‐ blixt minne, måste överföras till korttidsminne Långtidsminne-­‐ info. Bevarat över längre tid Korttidsminne-­‐ arbetsminne, bearbetar info. info. Om här och nu. Episodisktminne –minnen kopplat till tid och rum Klarar 7enheter -­‐+2 Semantiskt minne-­‐ kunskap om verkligheten, fakta, opersonligt ,abstrakt Procedurminne –förprogrammerad info. Motoriska färdigheter. Olika typer av minne
Perceptuelltminne – sinnes bilder, ansikten, syn, smak, hörsel, identifiering av objekt i omgivningen Sensoriskt minne
(sensoriskt= avser sinnesintryck, senationell)
Som vi kan se i illustreringen ovan, är det sensoriska minnet den första anhalten, stoppet för
all information vår hjärna får in. Här stannar den bara under någon sekund eller bara
bråkdelen av en sekund, innan den överförs, transfereras, till korttidsminnet.
Att människan upplever att en snabbt svängande ljuskälla lämnar en "ljussvans" efter sig,
sattes av i samband med faktumet att vårt sensoriska minne behåller informationen av
ljuskällans position under en kort tid, varför vi ser ljus, som egentligen inte längre finns.
Hjärnan spelar oss alltså ett spratt och vi upplever verkligheten som genom en kamera med
förlängd slutartid.
Det sensoriska minnet kan delas upp i två delar, enligt resultat av försök genomförda av
Sperling m fl (1960). Ikonminnet är den del av det sensoriska minnet som tar hand om
visuella(syn) intryck och echominnet den del som hanterar ljudintryck.
Korttidsminne (STM = Short Term Memory)
Korttidsminnet (nedan kallat STM) använder vi för att lagra små mängder av information
under en kort tid, medan vi använder informationen. STM är inte bara en passage mellan det
sensoriska minnet och långtidsminnet (som vi kommer att behandla senare) utan den instans
där informationen behandlas för att användas, varför det också kallas arbetsminne.
STM utför en rad operationer när det tar emot information. Det är bland annat detta minne
som hjälper oss att rikta vår uppmärksamhet till den del av informationen som är viktig för
oss, t ex att koncentrera sig på en rad text åt gången, istället för att se på en hel textmassa.
Som vi nämnde tidigare sker en inkodning, inläsning av information för att minnet ska kunna
behandla den. Försök har visat att precis som hos det sensoriska minnet, kan informationen
2 lagras som ljud eller som bilder i korttidsminnet. Försöken visade dock att det är långt
vanligare att informationen lagras som ljud.
Korttidsminnets kapacitet måste anses vara ett flytande begrepp. Om en rad bokstäver utan
någon mening presenteras en försöksperson, visar det sig att en normalperson lyckas komma
ihåg sex eller sju bokstäver . Om man däremot grupperar bokstäverna till grupper som betyder
något, visar det sig att samma person kan komma ihåg betydligt fler bokstäver. Se exempel
nedan:
B MWA G AS KFEU PE TSJ
contra
BMW AGA SKF EU PET SJ
Denna metod kallas chunkning. Chunkning är en viktig egenskap hos STM, eftersom
minneskapaciteten i detta minne är relativt liten. Chunkning möjliggör för STM att rymma
mycket information trots denna begränsning.
Anledningen att människan har lättare att komma ihåg bokstäver som bildar ord, eller ord som
bildar meningar är att man kommer ihåg innebörden av de skapade orden eller meningarna.
Minnesexperter använder ofta denna teknik som hjälp för att minnas mer.
Experiment har visat (Sternberg, 1966) att snabbheten vid erinring från STM är beroende av
hur många element, hur många olika saker som finns i minnet för tillfället.
Erinringen(återminnas) från STM sker alltså genom sökning, och antalet element i minnet
påverkar erinringstiden. Det är alltså svårare att minnas om det är fullt i huvudet, en massa
saker på gång samtidigt, detta gör att man lätt glömmer något. Det är dock viktigt att
poängtera att denna erinring fortfarande sker på bråkdelen av en sekund.
Information i STM stannar inte särskilt länge. Försök har gjorts som visar på olika faktorer
som kan påverka hur länge information stannar i STM. Att informationen inte stannar i STM
innebär inte nödvändigtvis att den går förlorad. En del av den förs över till långtidsminnet
(LTM).
Långtidsminne (LTM = Long Term Memory)
Korttidsminnet behandlar ju som tidigare nämnts det som vi håller på med just nu, det
aktuella. Långtidsminnet innehåller istället information om det som varit, dåtiden. Här kan i
stort sett en oändligt stor mängd information om vårt liv lagras. Här finns uppgifter om
händelser vi varit med om i livet, kunskaper och fakta om världen, om hur vi ska bära oss åt
för att utföra fysiska aktiviteter (köra bil, gå, cykla, simma etc). Långtidsminnet kan delas in i
tre undergrupper. Argument för respektive emot denna indelning och dess betydelse har
framförts av en rad forskare och dess betydelse är inte helt klar, men vetenskapen är överens
om att informationen som finns lagrad i långtidsminnet kan grupperas efter dessa tre grupper.
Nedan följer en kort presentation av de olika undergrupperna enl Goldstein (1994).
3 Episodiskt minne
Innehåller information om händelser och avsnitt i livet som är definierade i tid och rum, te x
•
•
•
•
•
Vad jag läste i tidningen i morse.
Vad som hände första skoldagen.
Vem man träffade i affären förra veckan
Vad gjorde jag förra helgen
Vad gjorde jag förra sommaren
Procedurminne
Hanterar våra motoriska kunskaper. Innehåller information vi behöver för att kunna gå, cykla
etc. Procedurminnet kräver ingen medveten erinring av när och var kunskapen inhämtades.
Semantiskt minne
Här lagras kunskaper om världen, om språket och orden, regler för att sammanfoga språket
mm. Skillnaden jämfört med det episodiska minnet är främst att det ej kräver en medveten
erinring av vid vilken tidpunkt informationen införskaffades.
•
•
•
Vilken är Frankrikes huvudstad?
Världens högsta berg?
Hur man stavar och läser
Långtidsminnets arbetssätt
Jämfört med korttidsminnets inkodning, som sker med ljud och bilder, sker i långtidsminnet
inkodningen med betydelser. Denna typ av lagring har den nackdel att man vid
erinring(tänker tillbaks, försöker minnas) oavsiktligt modifierar(omändrar, informationen) till
något med samma innebörd som den ursprungliga informationen. Det finns avvikelser från
inkodning med hjälp av betydelser i LTM. Vi känner t ex igen personer genom att minnas
deras utseende eller ljudet av deras röst, vilket är exempel på samma typ av visuell(syn)
respektive ljud- inkodning som vi känner igen från korttidsminnet.
Exempel på Modifiering: Ni modifierade exempelvis vid historien Blåbär och Älskling då ni
återberättar(erinrar) den. Allt kommer inte med och vissa saker kan bytas ut mot något annat
med samma innebörd.
Som redan nämnts kan långtidsminnet till skillnad mot korttidsminnet lagra i stort sett en
obegränsad mängd information. Ett sätt att överföra information från STM till LTM, är genom
repetition.
Övergripande kan man dela in minnets sätt att behandla information i olika nivåer som
sträcker sig från ytlig behandling till djup, eller ingående, behandling. Försök har visat att
ingående behandling tar längre tid än ytlig, och att ingående behandling resulterar i bättre
minne.
4 Varför glömmer vi då? En naturlig orsak till förlust av information är naturligtvis skador på
hjärnan. Information kan också undanhållas genom förskjutelse, som t ex vid smärtsamma
upplevelser man inte klarar av att hantera såsom incest mm. En tredje typ av
informationsförlust ser vi i människans oförmåga att komma ihåg något från de första tre till
fyra åren av livet. Detta har förklarats med att barn lagrar information enligt andra system
under det tre till fyra första åren, för att sedan övergå till det system som används under resten
av livet. Alltså handlar den här informationsförlusten egentligen om oförmåga att plocka fram
information p g a dess lagringssätt.
Den glömska vi talar om i vardagen är dock av helt annorlunda karaktär. Glömska som i att
glömma vart man lagt sina nycklar, glömma formler när man skriver tenta, personers namn
eller viktiga mötestider. Denna glömska kan bero på problem under inlärningen, lagringen
eller erinringen. Goldstein, sid 300 (1994) beskriver detta så här:
•
•
•
Inlärning
Vi glömmer p g a brister under inlärningen, t ex kan vi vara okoncentrerade när någon
presenteras för oss, och vi lägger aldrig namnet på personen på minnet. Egentligen är
ju detta inte glömska, eftersom informationen aldrig lärdes in från början.
Lagring
Vi kan också glömma p g a att vi inte repeterar materialet ingående nog, så att det
lagras i långtidsminnet. Vi kan också glömma p g a att information inte organiseras på
ett bra sätt i LTM.
Återhämtning/erinring
Glömska inträffar också när vi inte lyckas hämta tillbaka information från LTM, fastän
den finns lagrad där. Denna glömska innebär dock inte informationsförlust.
Informationen finns kvar och kan återhämtas vid ett annat tillfälle.
Det är också viktigt att försöka stänga ute störande intryck från bakgrundsinformation och
koncentrera sig på det man ska lära in, och detta är generellt viktigare för äldre än för yngre.
Glömska
Amnesi - Minnesförlust,
Den kända Patienten H.M.
Man skiljer på två amnesityper.
1. Retrograd amnesi, d.v.s. att man inte längre minns tidigare händelser och upplevelser.
2. Anterograd amnesi, d.v.s. att man från och med ett visst tillfälle inte längre förmår lära in
vad som sker och alltså inte minns något räknat från den speciella tidpunkten och framåt.
(H.M.)
Båda typerna förekommer i varierande svårighetsgrad.
Det inre, mesiala, tinning-/temporallobspartiets, betydelse för inlärning, minnesbildning och
minneslagring utgår från början från observationer på en person, omtalad i litteraturen som
"patienten H.M."
Patienten H.M. (Henry Gustav Molaison) genomgick, den 23 augusti 1953, en stor
neurokirurgisk operation. Operationen utfördes för att lindra en svårartad, icke
5 behandlingsbar, långsamt allt värre, epilepsi med sitt ursprung, sitt focus, i det inre, mesiala
delen av temporalloben. Vid operationen avlägsnade man, på båda sidor, det inre, mesiala,
temporallobs-partiet (innefattande den parahippocampala vindlingen med amygdala,
entorhinala cortex och hippocampus).
Räknat från operationen och fram över de därpå följande dryga 50 åren lider H.M. av en så
gott som total anterograd amnesi(kan ej lagra nya minnen). Han kan inte skapa några
explicita(medvetna) minnen. Detta innebär bl.a. att personer han träffar och samtalar med ena
dagen är helt obekanta för honom nästa dag eller redan efter några timmar. Samma sak gäller
den dagstidning han läser på morgonen: den är helt "ny" redan på kvällen och kan läsas om
igen!
H.M.s förmåga att minnas starka upprörande känslor i samband med händelser som ägt rum
efter operationen är svaga men finns i viss mån kvar; t.ex. den starka oro och sorg han
upplevde när en av hans föräldrar avled .
HMs korttidsminne fungerar i stort sett normalt och han minns utan problem tiden före
operationen; H.M. lider således inte av retrograd amnesi.
Efter operationen har H.M. tränats till att snabbt och skickligt utföra rörelser som han före
operationen saknat kännedom om. Tillfrågad har han ingen aning om den träning han
genomgått: tydligen fungerar hans procedur minne, hans implicita minne, utan störningar.
Ett flertal personer, hos vilka den inre mesiala delen av temporalloben blivit förstörd på båda
sidor, finns redovisade i senare litteratur (Damasio & Damasio, 1989). Alla har en
minnesstörning liknande H.M.s, d.v.s. anterograd amnesi, ingen påtaglig retrograd amnesi,
nedsatt emotionellt minne och fungerande korttidsminne samt bibehållen intelligenskvot. I det
fallet att också den yttre mesiala delen av temporalloben (gyrus fusiformis), skadats
tillkommer retrograd amnesi.
Falska minnen
Tidig höst år 2003 blev en man vid namn Lonnie Erby frikänd från ett brott han inte begått.
Han hade då suttit oskyldigt dömd i fängelse i 17 år. Han blev rentvådd på grund av framsteg
inom DNA-tekniken. Hans historia tog sin början år 1985 då fem brottshändelser ägde rum
efter varandra. Tre av brotten innebar att tre unga kvinnor utsattes för våldtäkt. Det fjärde
brottet innebar att två unga kvinnor utsattes för våldtäktsförsök men båda lyckades rymma
från platsen innan en våldtäkt fullbordades. Vid det femte brottstillfälle tillkallades polis till
ett hus där en ung kvinna uppmärksammat en man utanför sovrumsfönstret. Mannen befann
sig inte kvar utanför fönstret när polisen anlände till platsen vilket ledde till att ett
spaningsarbete i området utfördes. Under spaningsarbetet såg poliserna Lonnie Erby och
anhöll honom för våldtäkterna som ägt rum tidigare. Veckan efter hans arresterande vittnade
fem av de unga kvinnor varav fyra av dem identifierade Lonnie Erby som gärningsmannen.
De unga kvinnorna pekade ut honom både via fotografier och via vittneskonfrontation
(www.innocenceproject.org).
Hur kan detta ske?
Några exempel på hur minnet påverkas
Minnet är föränderligt och kan inte jämföras med en databas, där all information kodas in,
lagras och kan plockas fram utan att informationen har förändrats. Minnet blir påverkat av
flera faktorer . Dels påverkas det över tid eftersom funderingar kring ett minne kan ändra
6 ursprungsminnet. Minnet påverkas av diskussioner med andra individer. Minnet ändras
genom extern påverkan av information från liknande händelser som personen läst om, hört om
eller sett via media. Minnen kan förändras omedvetet genom att information som blivit inlärt i
en situation vid en specifik tidpunkt ersätts med information från en annan situation vid ett
annat tillfälle. Faktorerna kan påverka minnet av ursprungshändelsen och leda till att minnet
inte längre avspeglar den faktiska händelsen. ”Flashbulbmemories ”
Ett snapshot av världen, just där och då. Oftast ett mycket detaljerat minne av ett tillfälle då
mycket överraskande och stora (emotionella) och ev.en nyhet av stora konsekvenser når en.
Flashbulb minnen har karaktäristika/utformning av att vara mycket detaljerade och innehåller
vanligen att man kommer ihåg saker som platsen man befann sig på, vad man höll på med,
den/ det som kom med beskedet, andra effekter och följder. Dessa minnen ses också som
väldigt motståndskraftiga mot glömska. Har man fått ett ”flashbulb” så finns det i princip
alltid kvar.
Korttidsminnet
– hör hemma i hjärnbarken
Dorsolaterala prefrontala cortex är en kommandocentral, som övervakar
informationsströmmen från sinnena och kontrollerar vart uppmärksamheten skall riktas.
Hjässloben står för uppmärksamheten.
Ventrolaterala prefrontala cortex sorterar informationen i användbar och oanvändbar kunskap.
7 Supplementary motor area (SMA) repeterar det nya minnet om och om igen.
Långtidsminnet
– ligger djupt inne i hjärnan
Hippocampus och andra närliggande områden i den mediala tinningloben är helt avgörande
för långtidsminnet. Härifrån kontrolleras det deklarativa minnet, det vill säga vår
faktakunskap, och våra minnen av händelser.
Lillhjärnan och de basala ganglierna rymmer det procedurala minnet, det vill säga vår
kunskap om hur vi gör olika saker, som att spela piano eller simma.
8