Minne 729g02 2013
Download
Report
Transcript Minne 729g02 2013
Minne
Föreläsning 3?
Vad ni behöver komma ihåg
Det finns olika sätt att dela upp
minnet
Koncepten finns för sin
användbarhet
Flera olika typer av processer sker
samtidigt
Definition minne
Memory - current views from in
information processing theory (cognitive
psychology and computer science).
The capacity to store and retrieve
information (comp sci)
The faculty of the mind by which it retains
the knowledge of previous thoughts,
impressions, or events. (cognitive psych)
3
Varför lär vi oss och minns saker
1) Grundläggande responser
(reflexer)
Bestämt av vårt perceptuella
system och evolutionära
överväganden
2) Komplex inlärning
Styrt av individuell motivation och
behov
4
Välj ditt favoritkort! Memorera det!
5
Störande moment
6
BA-DA! Jag vet vad ditt favoritkort var
för jag har tagit bort det från högen!
Ditt kort finns väl inte här?
7
Tre olika uppdelningar av minnet
Minnet som process
Lagring
Inkodning
Minnet som lager beroende på tid
Sensoriskt
minne
Framplockning
Korttidsminne
Långtidsminne
Minnet som lager beroende på innehåll
Procedur minne
Klassisk betingning
Semantiskt minne
Episodiskt minne
8
1 Minnesstadier
Inkodning Lagring Framplockning
(stoppa in)
(hålla kvar)
(komma åt)
Belägg från bl.a hjärnavbildningsstudier som visar olika
mönster i hjärnaktivitet vid inlärning kontra framplockning
Aktivering av regioner i vänster frontallob under inlärning
Aktivering av regioner i höger frontallob under framplockning
Biologiskt belagt att minnesprocessen är uppdelad
9
2 Minnet som lager
Beroende på tid:
Sensoriskt minne Korttidsminnet
bråkdel av sekund några sekunder
Långtidsminne
all evighet
Idén om att vi har olika minnen som beror på de
tidsintervaller som vi processar informationen, grundades av
två minnesforskare: Atkinson & Shiffrin.
10
11
Sensoriskt minne
Håller information aktuell under en bråkdel av en sekund
Information från våra sinnen: det vi ser och hör
Minnesstimuli representerad som
visuell representation - ikoniskt minne
ljud representation – auditivt minne
Den information vi uppmärksammar förs vidare till
korttidsminnet
12
Arbetsminnet alt. korttidsminnet
Korttidsminnet kallas också för arbetsminnet och kan delas
upp i följande komponenter:
Korttidsminne: Passivt
Arbetsminne: Aktivt - flera aktiviteter samtidigt
13
Arbetsminnet
Kan kallas för vår uppmärksamhet eller vårt medvetande
Det är lätt att komma åt denna information
Håller information aktuell under kort period ca 20 sek
Längre tid om man repeterar
Håller information tillgänglig samtidigt som en annan uppgift
utförs
Begränsad kapacitet vad gäller tid och utrymme;
Mellanstation före LTM
14
Begränsningar KTM / Arbetsminne
Miller (1956)
7+/- 2
Chunking:
1 9 8 0 1 9 9 8 2 0 0 3 - Exceeds capacity
1980 1998 2003 - Reorganize by
chunking
15
Långtidsminnet
Det som överförs från arbetsminnet hamnar i LTM
Omfattar allt som lagras i längre tid än några sekunder
Innehållet i LTM är meningsbaserad
Obegränsad utrymme
Inkluderar flera lager: procedur, semantiskt och episodiskt
16
Långtidsminnets procedurer
Inkodning i långtidsminnet
Domineras av verbal representation i enheter
Visuella och känslor kodas också i meningsbärande
enheter
Lagring
Framplockning
Ledtrådar för framplockning underlättar
Interference: störningar i framplockningen av ”fel”
ledtrådar
17
KTM - LTM
Belägg för att det KTM och LTM är olika system kommer från
observationer av patienter med amnesi
Man kan ha utslaget LTM men väl fungerande KTM (det
omvända är ovanligt)
Hippocampus kritisk för LTM
Områden i frontalloberna viktiga för KTM
18
Recency - primacy effekt
Recency effekten reflekterar den del som kommer från
KTM vid fri återgivning av en ordlista
Primacy effekten indikerar det som kommer från LTM
19
Minnet som två ”typer”
Explicit
Deklarativt; minne som man kan beskriva
Implicit
Icke deklarativt; minnen som är svårt att
återge verbalt
20
Explicit och implicit minne
Explicit
Man har ett minne och vet att man har det
Kommer åt minnet med avsikt
Kräver mental ansträngning
Implicit
Man har lärt sig något utan att veta om det
Utan avsikt
Hjälper inte med mental ansträngning
21
3. Minneslager
Beroende på typ av information
Minnet
Ickedeklarativt
Deklarativt
(Explicit)
(Implicit)
Fakta
Episoder
Färdigheter
Priming
Semantiskt
Episodiskt
Procedur
PRS
22
Klassisk
betingning
Minneslager
Information hamnar i
olika lager beroende på
innehåll
Tulvings teori om minnet
Episodiskt minne
Semantiskt minne
Procedurminne
23
Minne
Sensoriskt
minne
Korttids
minne
Långtids
minne
Explicit
(Deklarativt)
Episodiskt
Semantiskt
Implicit (ickedeklarativt)
Procedur
24
Betingning
Klassisk betingning
Inlärning där tidigare neutralt
stimuli blir förknippad till annat
stimuli igenom upprepade
sammankopplingar
Ivan Pavlovs experiment
Obetingad stimuli (OBS)
Obetingad respons (OBR)
Betingad stimuli (BS)
Betingad respons (BR)
25
Pavlovs experiment
OBS
BS
OBR
OBS
BS
BR
BS
26
Procedur minne
Bred grupp av diverse heterogena fenomen – svårt att
definiera
Motoriska färdigheter
Automatiserat (rutiniserat), inflexibelt
Exempel:
cykla, simma, spela piano
Det är involverad i olika kognitiva färdigheter – läsa, skriva
Det är inte tillgängligt på så vis att man kan plocka fram fakta
– ej deklarativt
27
Semantiskt minne
Kunskap för språket, ordförrådet, grammatiska
regler, begrepp osv.
Kunskapsminne i största allmänhet, kunskap
om omvärlden
Oklart huruvida kopplingen till det episodiska
minnet är, dvs. två system eller inte?
28
Episodiskt minne
Erfarenhetsminne
Situationer kopplade till:
dig själv – du var med
rum – var det inträffade
tid – när det inträffade
Exempel: att jag var i USA för två månader sedan
Mäts med fri återgivning eller igenkänningstester av t.ex
ordlistor
29
Episodiskt minne
Utvecklas sist
Mest utvecklat
Mest komplicerat
Beroende av större områden i hjärnan
Därför mest känsligt
Sist in - först ut
30
Barnamnesi
Allra flesta har inget minne av händelser ur ens liv som inträffade
före 3-års åldern
VARFÖR?
Minneslagren utvecklas i olika ordning, episodiska minnet är inte
”klart” före 3-års åldern, procedur minnet väl på gång
Barns oförmåga att organisera information och bilda associationer
Biologisk förklaring: Hippocampus inte utvecklad förrän vid 2-års
åldern
31
Många faktorer påverkar minnet
Faktorer som berör:
Inkodning
Framplockning
Inlärningsmaterial
Individen
32
Inlärning påverkar minnet
Inkodning av verbal information i LTM representeras av
innebörden i informationen - ge det som skall kodas in en
innebörd, sätta i sammanhang
Bättre förståelse – bättre inlärning
Organisera: Bilda överordnade kategorier
Visualisera: Method of loci (lokalisera i ett rum)
33
Framplockning påverkas
Fri återgivning
Igenkänning- recognition
Underlätta framplockning med ledtrådar
flera
ge
svarsalternativ
tips – cued recall
34
Problem med inlärning eller
framplockning?
Att man inte kommer ihåg behöver inte betyda att minnet inte
finns där => problem med framplockning
Svårt att hålla isär inlärning och framplockning – beroende av
varandra
Testning med fri återgivning jämförs med testning med
igenkänning
Om bättre prestation vid igenkänning => talar för problem med
framplockning och inte inlärning eller lagring
35
Samspel mellan inlärning och framplockning
Bättre minnesprestation om framplockning sker i samma miljö
(yttre och inre) som inlärningen
Inlärning under vatten => bättre framplockning under vatten
Inlärning på dåligt humör => bättre minne för negativa händelser
36
Individ-relaterade faktorer
Emotioner
Stresskänslighet
Sömnbrist, trötthet
Alkohol
Könsskillnader
Hälsa/sjukdomar
37
Emotioner och minne
Känslor kan påverka minnet genom:
Ständig återupplivning av händelsen: man berättar hellre
om en händelse som väckte känslor än om en neutral
händelse => bättre konsolidering
Ångest: upptar ens koncentration => kommer inte åt
minnet => blockerad framplockning
Förträngning?
38
Stresskänslighet
Vissa är mer stresskänsliga än andra
En viss stress kan vara bra
Prestation
Bra
Dålig
Stress
Litet
Mycket
39
Alkohol
Vid intag av alkohol försämras minnet i stunden
Inlärningsförmåga i berusad tillstånd betydligt försämrad
Måttligt alkoholkonsumtion livet igenom – bra eller dåligt?
40
Könsskillnader i minnet
Betula studien, 3000 individer 35-85 år
Kvinnor bättre än män på episodiskt minne
Ingen könsskillnad vad gäller de andra minnessystemen
Små skillnader i semantiskt minne (kvinnor 14/20 ord; män
13/20 ord)
Andra studier visar att skillnaderna finns redan hos barn i 5-års
åldern
41
Minnet är subjektivt
Man rekonstruerar minnet av en händelse med hjälp av
tidigare kunskap och förväntningar t.ex:
Stereotyper: Människor är på ett visst sätt
Scheman: Saker går till på ett visst sätt
Top-down processer: ny info blandas, störs och utvärderas
med den tidigare kunskapen man har
”Jump to conclusions”; drar slutsatser som också lagras
som minnen
42
43
För att minnas
Djupinlärning
öva flera gånger övertid.
Minnesstrategi
Efter uppgift
Efter dig
Extern lagring
44
Baddeleys’ Working Memory
Model
45
Working Memory Model
Fonologisk Loop
akustisk repetition
Visuospatiala Ritblocket
Episodisk buffert
Multimodalt
46
Vad ni behöver komma ihåg
Det finns olika sätt att dela upp
minnet
Koncepten finns för sin
användbarhet
Flera olika typer av processer sker
samtidigt
47
Frågor?
Annars tack för mig
48