Transcript Världen är inte som vi tror, del 1: Födslar - SO

INTRESSANT FAKTA OM VÅR
OMVÄRLD KOPPLAT TILL SKOLANS
KURS- OCH ÄMNESPLANER
Bild: Lusi
Världen är inte som vi tror,
Födslar
Version: 1.00
© factlab AB & SO-rummet AB 2014
Pedagog: Robert de Vries, SO-rummet
VÄRLDEN ÄR INTE SOM VI TROR,
FÖDSLAR
Målgrupp: Grundskolans senare år och gymnasiet
Tid: 1-2 lektioner
Form: Genomgång av läraren varefter eleverna arbetar med frågor som de besvarar
med hjälp av factlab.
Redovisningssätt: Avslutas med diskussion i stora grupper eller i helklass.
Material och verktyg: Tillgång till datorer, Internet och projektor.
Pedagog: Robert de Vries, webbutvecklare och gymnasielärare hi, re och sh
Beskrivning och syfte
Vi ska titta på de framsteg som gjorts som har jämnat ut klyftorna i världen. Syftet
är att visa att världen inte längre är indelad i rika ”i-länder” och fattiga ”u-länder”
som vi utgått ifrån sedan 1960-talet. Vi tar avstamp och inspiration i en ledarartikel
i Dagens Nyheter, skriven av Hans Rosling: ”Läs på! Världen har förändrats” >.
…………………………………………………………………………………………………
VAD SÄGER KURS- OCH ÄMNESPLANEN?
Lgr 11
Relevant centralt innehåll för Geografi i årskurs 7–9
• Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till den ojämna
befolkningsfördelningen.
• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data från
Internet.
• Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.
• Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet.
Relevant centralt innehåll för Samhällskunskap i årskurs 7–9
• Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och förändras i en
globaliserad värld.
• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser och inflytande.
© factlab AB & SO-rummet AB 2014
Pedagog: Robert de Vries, SO-rummet
Lgy 11
Relevant centralt innehåll för Samhällskunskap 1b och 2
• Försörjning, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
• Samhällsvetenskapliga metoder i samband med undersökningar av
samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel på metoder för att bearbeta
information är statistiska metoder.
• Tillämpning av samhällsvetenskapliga metoder i arbetet med komplexa
samhällsfrågor.
Relevant centralt innehåll för Naturkunskap 1a1 och 1b
• Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller resursfördelning.
• Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel klassificering och mätningar.
Tänk på att statistik i allmänhet och factlab i synnerhet inte presenterar några teorier eller
slutsatser, bara fakta. Det är upp till Dig att söka, laborera och dra egna slutsatser och då få nytt
perspektiv på dina "egna sanningar".
GÖR SÅ HÄR:
1. Låt eleverna läsa Hans Roslings ledarartikel i Dagens Nyheter: Läs på! Världen
har förändrats >.
2. Ha en genomgång där du visar och förklarar de förberedda bokmärkta
webbsidorna i factlab (se Genomgång längre ner).
3. Dela ut arbetsuppgifter till eleverna (se Arbetsuppgifter nedan) och hjälp
dem att komma igång med arbetet.
4. Avsluta med att diskutera frågorna i grupper eller helklass.
© factlab AB & SO-rummet AB 2014
Pedagog: Robert de Vries, SO-rummet
GENOMGÅNG
1. Gå igenom bokmärkeslänken Födelsetal >. Den visar de länder som har flest
födda barn per kvinna vid senaste mätningen 2011.
Kommentar: Den etablerade världsbilden vad gäller global fattigdom och välfärd är
fortfarande ett ramverk byggt för att passa 1960-talets tudelade indelning av världens
länder i i-länder och u-länder. I-länder med folk som på det hela taget var rika, friska,
utbildade samt hade två barn per kvinna och befolkningar som slutat växa. U-länder
med folk som var fattiga, sjuka, okunniga samt hade omkring sex barn per kvinna och
därför snabb befolkningstillväxt.
2. Gå igenom bokmärkeslänken Födelsetal topp 5 >. Den visar de länder som har
flest födda barn per kvinna.
Kommentar: Sedan mer än 20 år tillbaka har dessa nu börjat få ner de höga
födelsetalen. Tänkvärt att alla länderna är i Afrika.
3. Gå igenom bokmärkeslänken Födelsetal 5 länder >. Den visar fem länder med
stora befolkningar och hur barnafödandet har sett ut över tid.
Kommentar: Lägg märke till hur barnafödandet minskat med åren.
4. Gå igenom bokmärkeslänken Dödlighet 5 länder >. Den visar samma fem
länder med stora befolkningar. Men denna gång illustreras hur barnadödlighet under
5 år har sett ut.
Kommentar: Bland länder med störst befolkning så har dessa idag kommit ner till
samma nivå som ”i-länder” gällande födslar per kvinna. Det finns ett samband med
att även barnadödligheten under 5 år har sjunkit dramatiskt i dessa länder.
© factlab AB & SO-rummet AB 2014
Pedagog: Robert de Vries, SO-rummet
ARBETSUPPGIFTER
1. Starta med bokmärkeslänken: Födelsetal >
a) Av de 118 länder med fakta, vilket land har högst antal födslar per kvinna och hur
många är det?
b) Av de 118 länder med fakta, vilket land har lägst antal födslar per kvinna och hur
många är det?
c) Vad är medelvärdet gällande födslar per kvinna för dessa 118 länder?
• Klicka på den lilla blå triangeln efter rubriken ”Välj alla
tillgängliga 118/118” i vänsterkanten och välj ”Topp 5” för
att välja de 5 länder som har flest födslar per kvinna.
• Välj sedan fliken ”Tidslinje”.
d) Vilka år hade dessa 5 länder flest födslar per kvinna och hur
många var det, och hur många födslar per kvinna är det år 2011?
Tips! Du kan klicka på fyrkanten på landets tidslinje för respektive år.
Vad drar du för slutsats av detta?
2. Starta med bokmärkeslänken: Födelsetal 5 länder >. Dessa 5 länder har stora
befolkningar, 100-tals miljoner.
a) Hur många födslar per kvinna hade länderna åren 1960, 1985 samt 2011?
Tips! Du kan klicka på fyrkanten på landets tidslinje för respektive år.
…………………………………………………………………………………………………
© factlab AB & SO-rummet AB 2014
Pedagog: Robert de Vries, SO-rummet
3. Nu ska vi se vad som gäller för Sverige och jämföra med andra länder. Starta
med bokmärkeslänken Födelsetal för Sverige >.
Att göra så här stora mätningar som i detta fall Världsbanken har gjort innebär att alla länder
varken hinner, har resurser eller prioriterar allt varje år. I detta fall med födslar per kvinna gäller för
år 2011, senaste mätning, att då svarade ”bara” 118 av 214 länder på frågan, det fanns alltså 118
respondenter. Väljer man istället år 2010, näst senaste officiella mätningen, så var det 196
respondenter som svarade, bl.a. Sverige.
Hur tolkar du trenden, är den tydlig?
c) Välj även Danmark och Norge. Vilka år hade dessa 3 länder flest födslar per
kvinna och hur många var det, och hur många födslar per kvinna är det år 2010?
d) Välj även Indien och Kina. Vilka år hade Indien och Kina flest födslar per kvinna
och hur många var det, och hur många födslar per kvinna är det år 2010?
4. Starta med bokmärkeslänken: Dödlighet 5 länder >. Du ser samma 5 länder
som i uppgiften ovan men nu ser vi barnadödligheten under 5 år på tidslinjen.
a) Tror Du det finns något samband mellan antalet födslar och barndödlighet och i så
fall vilket samband?
© factlab AB & SO-rummet AB 2014
Pedagog: Robert de Vries, SO-rummet
TIPS PÅ ANDRA LIKNANDE ÄMNEN
Bokmärke: Officiellt Svenskt hjälp bistånd, 5 länder >
Officiellt hjälpbistånd, bilaterala nettoflöden av hjälp från Sverige” till våra fem största
biståndsmottagare.
Bokmärke: Läs och skrivkunnighet, 5 länder >
Läs och skrivkunnighet totalt, för personer 15 år och äldre över tid gällande länder
där Sverige har varit stor biståndsgivare.
Bokmärke: Förväntad livslängd, 2 länder >
Förväntad livslängd vid födsel i två länder som de flesta svenskar tror att
medellivslängden är ungefär 55 år eller kortare i.
Bokmärken. Åldersgrupper fördelat på barn, arbetsförbefolkning och seniorer:
Alla länder > (baserat på 189 länder)
Afrika >
EU >
Italien >
Islamdominerade länder >
Tänk på att statistik i allmänhet och factlab i synnerhet inte presenterar några teorier eller
slutsatser, bara fakta. Det är upp till Dig att söka, laborera och dra egna slutsatser och då få nytt
perspektiv på dina "egna sanningar".
Om du har synpunkter eller frågor gällande factlab lektioner så är du välkommen att
kontakta oss på adressen: [email protected]
© factlab AB & SO-rummet AB 2014
Pedagog: Robert de Vries, SO-rummet