Transcript Bakgrundsdokument 2010.08.16 endelig

Om Svanenmärkta
Småhus, lägenheter och
förskolebyggnader
(børnehaver/barnehager)
Bakgrund för miljömärkning, versjon 2 av kriterierna
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16.08.2010.
Nordisk Miljömärkning
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning ............................................................. 4 2 Inledning ........................................................................ 4 3 Basfakta om kriterierna .................................................. 5 3.1 Vad kan Svanenmärkas? ............................................................. 5 3.2 Motiv för Svanenmärkning .......................................................... 8 3.3 Kriteriernas version och giltighet .............................................. 10 3.4 Den nordiska marknaden .......................................................... 10 3.4.1 Småhus och flerbostadshus .................................................................... 10 3.4.2 Förskolebyggnader................................................................................. 11 3.5 Andra märkningar ..................................................................... 12 4 Om kriterieutvecklingen ............................................... 13 4.1 Mål med kriterieutvecklingen .................................................... 13 4.2 Om denna kriterieutveckling/revidering ................................... 14 5 Motivering av kraven .................................................... 15 5.1 Övergripande krav .................................................................... 16 O1 Generell beskrivning av byggnaden......................................................... 17 O2 Ansvar för byggprocessen........................................................................ 17 5.2 Energi och innemiljö.................................................................. 18 5.2.1 Energi..................................................................................................... 18 O3 Lufttäthet .................................................................................................. 19 O4 Energianvänding ...................................................................................... 20 P1 Minskad energianvänding......................................................................... 20 P2 Energitillskott från lokal energikälla eller -återvinning............................ 21 O5 Fasta ljuskällor ......................................................................................... 22 O6 Energimärkta vitvaror .............................................................................. 22 O7 Snålspolande duschar och handfatsblandare............................................ 23 O8 Individuell mätning av energi .................................................................. 23 5.2.2 Innemiljö ................................................................................................ 25 O9 Ventilation................................................................................................ 26 P3 Buller (støy) (kravet gäller enbart småhus och flerbostadshus). .............. 26 O10 Buller (støy) (kravet gäller enbart förskolebyggnader).......................... 27 O11 Dagsljusfaktor (Kravet gäller enbart för förskolabyggnader)................ 28 O12 Belysningsstyrka (Kravet gäller enbart för förskolabyggnader)............ 29 P4 Behovsstyrning av belysning (kravet gäller enbart förskolebyggnader) .. 30 5.3 Materialkrav, Kemiska produkter .............................................. 30 O13 Lista över produkter/material................................................................. 34 P5 Användning av miljömärkta byggprodukter............................................. 35 5.3.1 Kemiska byggprodukter......................................................................... 35 O14 Kemiska produkter, säkerhetsdatablad .................................................. 35 O15 Kemiska produkter, klassning................................................................ 35 O16 CMR-ämnen i kemiska byggprodukter (kategori 1, 2 och 3) ................ 35 O17 Ämnen som inte får ingå i kemiska byggprodukter ............................... 36 O18 Ämnen med långtidsverkan i kemiska byggprodukter .......................... 36 O19 Nanopartiklar i kemiska byggprodukter ................................................ 37 O20 Hantering av kemiska byggprodukter .................................................... 37 5.3.2 Materialkrav på kemiska ämnen i fasta byggprodukter ......................... 37 O21 Oönskade kemiska ämnen...................................................................... 37 P6 Klorfria plastprodukter ............................................................................. 38 O22 Nanopartiklar i faste byggprodukter och vitvaror.................................. 38 Side 2 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
5.3.3 Krav på trävirke og andra material baserade på fiber ............................ 38 O23 Säkerställande av trä- och bamburåvaror från hållbara områden........... 39 O24 Kontrollerede træ- og bambus................................................................ 40 O25 Virke från certifierad skog ..................................................................... 40 P7 Högre andel virke från certifierat skogsbruk ............................................ 40 O26 Tryckimpregnerad virke......................................................................... 41 O27 Emissioner av formaldehyd ................................................................... 42 5.3.4 Andra krav på byggprodukter, material och interiörer .......................... 42 O28 Fasad och takbeklädnad ......................................................................... 42 O29 Plastytskikt i invändiga golv-, tak-, och väggbeklädnader .................... 44 O30 Fönster och ytterdörrar........................................................................... 45 O31 Snålspolande toaletter ............................................................................ 46 O32 Sopsorteringskärl (DK: skraldespand) för hushållsavfall ...................... 46 O33 Sopsorteringsstation för flerbostadshus, radhus och förskolebyggnader46 5.4 Kvalitetsledning och kontroll av byggprocess............................ 47 5.4.1 Rutinkrav för byggprocessen ................................................................. 47 O34 Radon ..................................................................................................... 47 O35 Materialkrav ........................................................................................... 47 O36 Avfallshantering i byggprocessen .......................................................... 48 P8 Mätning av avfallsfraktioner..................................................................... 48 O37 Fuktsäkrig............................................................................................... 48 O38 Säker utförning av vatteninstallation ..................................................... 48 O39 Kontroll under byggnation ..................................................................... 48 O40 Besiktning av den färdiga byggnaden .................................................... 49 5.5 Verifikation innan inflyttning .................................................... 49 O41 Kontroll av kvalitet ................................................................................ 50 5.6 Poängberäkning ........................................................................ 50 5.7 Kvalitetsledningskrav................................................................ 51 O43 – O49 Kvalitetsledningskrav.................................................................. 51 O50 Marknadsföring ...................................................................................... 51 5.8 Instruktioner för boende/förvaltare.......................................... 51 O51 Underhållsplan ....................................................................................... 51 6 Ändringar jämfört med tidigare version........................ 54 7 Referenser.................................................................... 56 7.1 Litteratur................................................................................... 56 7.2 Hemsidor Internät..................................................................... 57 7.3 Personlig kommunikation.......................................................... 58 Bilaga 1 Entreprenadsätt
Bilaga 2 Radon i bostäder
Bilaga 3 Täthetskrav
Bilaga 4 Energikrav
Bilaga 5 Ventilationskrav
Bilaga 7 Krav som diskuterats men ej tagits med i kriterierna
Bilaga 8 Oönskade kemiska ämnen
Bilaga 9 Byggmaterialer med oönskade kemiska ämnen
Side 3 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
1
Sammanfattning
Under 2007-2009 har en revidering utförts för kriteriedokumentet för småhus. Det har
utvidgats till att även omfatta flerbostadshus och förskolebyggnader. Gamla
kriteriedokumentet hade 57 krav (49 obligatoriska krav och 8 poängkrav). Det nya
kriterieutkastet har 61 krav (51 obligatoriska krav och 10 poängkrav). Dock har det
skett stora förändringar, det är bara 8 av de ursprungliga 57 kraven som är
oförändrade, 25 krav har ändrats, 6 har tagits bort och 28 nya krav har tillkommit.
Generellt kan man säga att huskriterierna har tre huvudområden:
•
•
•
Energi
Material
Byggprocess.
För energikraven är den stora förändringen att det är infört krav som har anpassats till
de nationella byggreglerna. I den tidigare versionen var det enbart Danmark som hade
nationella krav. Gränsvärden har också satts för lufttäthet. För flerbostadshus finns det
krav på t.ex. individuell mätning av energianvändning. Det finns också nya krav som
är specifika för förskolebyggnader.
På materialsidan har ett stort arbete gjorts på fram för allt kemiska byggprodukter, där
kraven skärps i förhållande till den tidigare versionen.
Kontroll av byggnation har också skärpts. Kraven på t.ex. fuktkontroll av material och
konstruktion och vatteninstallationer har stramats upp. Krav på kvalitetssystem samt
efterföljande kvalitetskontroll har blivit hårdare.
Kriterierna har utformats med tanke på att möta de bättre husen idag med
övergripande krav på energi, material och byggprocess. På energisidan har en nivå
lagts som motsvarar det som kan uppfattas som ”lågenergihus”.
2
Inledning
Dokument ger bakgrunden till kriteriedokumentet för småhus version 2 som nu har
utvidgats till flerbostadshus och förskolebyggnader (børnehaver/barnehager). I
fortsättningen benämns produktgruppen ”hus” som begrepp för dessa tre
byggnadstyper.
Dokumentet motiverar avgränsningen av produktgruppen och anpassning av krav i
förhållande till Nordisk Miljömärknings miljöfilosofi [NM 2000]. Kriterierna för hus
ställer krav på:
•
•
•
•
•
-energianvändning i driftsfasen
-byggmaterial
-byggprocess
-underhåll och underhållsplan
-inomhusmiljö - kraven ställs genom krav på material, ventilation och byggprocess.
Side 4 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
Bakgrundsdokumentet är det andra i denna produktgrupp och bygger till stor del på
första versionen. Dokumentet ska tjäna som underlag för kriteriedokumentet för
småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2 [NM 2009].
Nordisk Miljömärkning beslutade i december 2003 att ta fram kriterier för småhus. En
förstudie [NM 2003] gjordes innan dess som visade på både potentiella miljövinster och
ett intresse för miljömärkta småhus. I samband med utvärderingen av småhuskriterierna
2006 gjordes en undersökning om marknadens intresse för miljömärkta flerbostadshus
[NM 2006b]. Slutsatsen här blev att det finns ett stort allmänt intresse bland flera
aktörer. I Norge har det utförts en studie [Sintef 2008] på möjligheten att miljömärka
förskolebyggnader, med positivt resultat. I december 2006 beslutades att kriterierna
skulle revideras samt utvidgas till även att omfatta flerbostadshus och
förskolebyggnader.
Arbetet med kriterieutveckling har utförts i en arbetsgrupp med deltagare från varje
nordiskt miljömärkningssekretariat. Experter har kontaktats och områdesspecifika
expertgrupper har skapats. Bransch och pilotverksamhet har involverats i
kriterieutvecklingen. Resultat från förstudien [Sintef 2008] och utvärderingsrapporten
[NM 2006a] har även använts.
Syftet med miljömärkning av hus är att främja utvecklingen av hus som:
• -är energisnåla
• -inte innehåller miljö- eller hälsoskadliga ämnen
• -har en bra innemiljö
• -har en genomtänkt drifts- och underhållsplan
• -håller god kvalitet.
3
Basfakta om kriterierna
3.1
Vad kan Svanenmärkas?
I kriterierna ges följande definition för produktgruppen:
”Tre olika byggnadstyper kan Svanenmärkas:
• Småhus, inklusive stugor/fritidshus
•
flerbostadshus
•
förskolabyggnader (børneinstitutioner/barnhager)
Definition
För definition av dessa byggnadstyper hänvisas till nationella byggregler.
Stugor/fritidshus måste uppfylla alla krav för småhus för att kunna Svanenmärkas.
Tillbyggnader utan uppvärmning (garage, carport, bod eller liknande) ska inkluderas i
en licens om de marknadsförs tillsammans med den Svanenmärkta byggnaden, men
kan inte få licens i sig själva. Också så kallade. unika, ”icke- kataloghus”, kan få
licens. Det inkluderar till exempel hus och lägenheter i olika byggprojekt. Inga hinder
finns för variationer inom en huslicens, så länge de delar som täcks av kriterierna
uppfylls. En licensinnehavare kan alltså inkludera olika alternativ inom samma licens,
t.ex. olika golvmaterial och olika utformningar.
Side 5 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
För flerbostadshus är det lägenheter med biarealer och gemensamma ytor till
lägenheterna ingår i det som Svanenmärks. Det går inte att Svanenmärka enskilda
lägenheter. Alla lägenheterna i en byggnad som Svanenmärks måste uppfylla kraven.
Även för flerbostadshus måste byggnader som är sammanbyggda med
huvudbyggnaden som t.ex. förråd och garage uppfylla aktuella krav. Fristående
byggnader såsom garage och förråd måste uppfylla kraven om dessa marknadsförs
som Svanenmärkta. Dock får lokaler for verksamheter i byggnaden såsom kontor,
skolor, detaljhandel och andra kommersiella lokaler inte ingå i licensen.
För flerbostadshus gäller kravet för ansvar för byggprocessen och entreprenad för hela
huset, trotts att huset kan innehålla kommersiella ytor som inte ingår i licensen. Se
också ”Marknadsföring” nedan.
Kravene
Kraven måste uppfyllas för huvudbyggnaden och de byggnader som ska inkluderas i en
licens om de marknadsförs tillsammans med den Svanenmärkta byggnaden.
Tillbyggnader utan uppvärmning som ska inkluderas i en licens behöver inte uppfylla
kraven i kapitel 2, med undantag för O5 Fasta ljuskällor. Tillbyggnader med
uppvärmning ska uppfylla alla kraven.
För flerbostadshus omfattar kraven hela byggnadskroppen, dock exkluderas ytor som
inte är avsedda för boende, som exempelvis butikslokaler, kontor och skolverksamhet.
De flesta kraven i kriterierna är gemensamma för alla tre hustyperna, men i vissa
punkter kan kraven skilja sig åt.
Ansvar
Kriterierna förutsätter att licenssökanden har ansvaret för att kriteriernas krav uppfylls.
Grundregeln är att licensansökaren har ansvar gentemot kunden för alla delar i bygget
av ett Svanenmärkt hus, flerbostadshus eller förskolebyggnad. Dock kan vissa
undantag göras från detta totalansvar när det gäller småhus och flerbostadshus om
licensansökaren önskar, som inredning av kök och målning av invändiga ytor. För
småhus kan undantag även göras för inredning av vind (Dansk/Norska:loft) och
målning av fasader. För förskolebyggnader tillåts inga egna arbeten. Vissa undantag
kan göras från detta totalansvar när det gäller småhus och flerbostadshus om
licensansökaren önskar så (se punktlistan nedan). Däremot är inga sådana undantag
möjliga när det gäller förskolabyggnader.
Undantag från totalansvar för småhus och flerbostadshus
1. Inredning av kök. Kök som uppfyller Svanens kriterier för Möbler och
inredningar samt vitvaror enligt krav O7 ska rekommenderas. Se O44.
2. Målning av invändiga ytor (detta gäller inte våtrum). Målarfärg som uppfyller
EU-ecolabel och/eller Svanens kriterier ska rekommenderas.
Undantag från totalansvar för småhus
1. Inredning av vind (Danska/Norska: loft). Om vinden levereras oinredd ska
klimatskalet färdigställs så att kraven på energi och täthet uppfylls. Märk väl
att ansvaret för lufttäthet och energianvändning i O3 och O4/P1 för vind med
uppvärmning alltså ligger hos licensansökaren.
2. Målning av fasader. Licenssökaren måste dock se till att huset är grundmålat
och kan klara minst ett års utomhusexponering utan att ta skada. Målarfärg
som uppfyller EU-ecolabel och/eller Svanens kriterier ska rekommenderas.
Side 6 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
3. Det finns möjlighet för köparen att själv utföra arbeten på grund/fundament
såsom en underentreprenör. Licensinnehavaren har dock fortsatt totalansvar
för hela byggprocessen. Klimatskalet ska vara färdigställt så att kraven på
energi och täthet uppfylls.
Nordisk Miljömärkning kan även godkänna andra undantag om det anses att det är
lämpligt och att byggnadens kvalitet och kundens trygghet inte försämras. Mer om
undantag under ”Flexibilitet”.
Licensinnehavaren kan anlitas underentreprenörer så länge licensinnehavaren påtar
sig allt ansvar mot kund för byggprocessen (se bilaga 1 för definition av olika
entreprenadsätt). Det finns flera alternativ till vem som kan få licens.
Licensinnehavare kan vara husfabrikant, byggherre, entreprenör, arkitekt, huskunden
själv eller t.ex. importörer. Alla eventuella underentreprenader, förutom de ovan
nämnda undantagen, måste säkras genom avtal där licensinnehavaren tar på sig ett
totalansvar gentemot kunden, inklusive kontroll och testning. När det gäller hus och
miljö är slutresultatet till stor del beroende av kvaliteten på byggprocessen. Detta
gäller även för prefabricerade och monteringsfärdiga byggnader. Inomhusmiljön är
också känslig för den sista finishen i form av ytbehandlingar som målning och
liknande. Därför finns det krav på att licensinnehavaren måste ta ansvar för hela
byggprocessen fram till ett inflyttningsklart hus eller där kunden kan välja att göra
vissa arbeten själv, som t.ex. att inreda vind, måla inomhus eller utomhus eller
montera kök. Förutsättningen för licens är att också andra krav i kriteriedokumentet
som t.ex. krav på husets material och den beräknade energianvändningen i alla
husvarianter kan uppfyllas. Dessutom ska material och byggsätt rekommenderas för
de moment som inte färdigställts.
Flexibilitet
Licensansökan behöver inte enbart omfatta ett specifikt objekt, den kan även omfatta
en byggnadstyp med flera variationer i utformningen och materialvalet. Dessa
variationer ska dock omfattas av ansökan så att t.ex. alla material är godkänd,
kvalitetskraven på byggprocessen uppfylls samt att energiberäkningsunderlag visar att
energikraven uppfylls. Därmed kan en licensansökan omfatta t.ex. en hustyp med
flera olika planlösningar och inredningsalternativ. Orsaken till denna flexibilitet är att
minska dokumentationsbörden för licensansökaren samtidigt som att det säkerställs att
alla krav överhålls.
Generella förutsättningar för Svanenmärkningen av småhus, flerbostadshus och
förskolebyggnader
Alla delar som inte i kontraktet undantagits från Svanenmärkningens krav enligt ovan
ska uppfylla de krav som beskrivs i detta dokument. Licensansökaren ska kunna
dokumentera för Nordisk Miljömärkning att kraven i kriteriedokumentet uppfylls.
Licens ges för en bestämd typ av småhus, flerbostadshus eller förskolebyggnad. En
avvikelse från byggnadstypen kan tillåtas (kundanpassning) om variationerna
uppfyller kraven för Svanenmärkning. Det vil si at en byggnadstyp kan få godkänt att
använda flera alternativa material och utföranden (t.ex. olika planlösningar).
Installationer framdragna till husets utsida omfattas inte av kraven för
Svanemärkning.
Side 7 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
Marknadsföring
Se också ”Definition” ovan. Det är vid överlämnandet av huset från licensinnehavaren
till köparen som byggnaden är Svanenmärkt. Nordisk Miljömärkning ansvarar inte för
att kriterierna uppfylls vid en senare tidpunkt, t.ex. vid en ombyggnad. Det kan
förekomma långa ”ledtider” inom byggsektorn, d.v.s. tiden för att ett objekt
marknadsförs och säljs på kontrakt till att byggnaden står inflyttningsklar. För
flerbostadshus kan det ta flera år. Därmed kan det uppstå en situation att våra kriterier
revideras i perioden mellan att en svanmärktbyggnad kontrakteras (ut från då gällande
kriterier), tills byggnaden är inflyttningsklar (där nya kriterier gäller). Därför har det
beslutats att det är de kriterier som gäller vid byggstart som den aktuella byggnaden
måste uppfylla, även om den uppföras efter att en ny kriterieversion har beslutats. det
vill säga de miljömärkningskriterier som är giltiga vid denna tidpunkt som huset
måste uppfylla för att få marknadsföras som Svanenmärkt. Byggstart räknas från den
tidpunkt då källargolv eller bottenplatta har gjutits.
3.2
Motiv för Svanenmärkning
En inventering [BKR 2003] av den svenska byggsektorns miljöbelastning gjordes under
hösten 2002. Den visade att husbyggnadssektorn generellt står för en stor
miljöbelastning. Fem punkter har speciellt lyfts fram av byggsektorns egen
miljöinventering. Dessa är:
•
•
•
•
•
-energianvändning
-resursanvändning och avfall
-oönskade kemiska ämnen
-innemiljö
-buller
Energianvändning
Byggningar står för ca 40 procent av energianvändning och ca 40 procent av CO2utslippet på värdensbasis. Det synar at byggnadssektoren kan bli en väsentlig
bidragsyter till å reducera de energi- och klimatproblem vi har i värden i dag.
Energianvändning under bruksskedet, uppvärmning och hushållsel för vanliga
bostäder kan utgöra runt 85 % av den totala energianvändningen i en byggnads
livscykel [Adalberth 1995]. Om det antas att det byggs ca 150 000 bostäder i Norden
om året av 120 m2 blir det 18 millioner m2 per år. Om man uppskattningsvis skulle
spara ca 25 kWh per m2 genom bättre byggnader skulle den årliga besparningen bli ca
450 GWh per år. Detta motsvarar den bränslemängd som behövs för att hela Nordens
befolkning kan köra ett varv runt jorden i sin egen bil om bilen går ungefär 20 km per
liter.
Resursanvändning och avfall
Avfall i byggsektorn fås främst vid rivning av byggnader, renovering och vid nybyggen.
För flerbostadshus är det speciellt viktigt att det finns ett bra avfallshanteringssystem på
byggplatsen då det här uppstår stora mängder avfall. Detta styrs dock idag bra genom
lagstiftning. För småhus är det framförallt vid fabrikerna som producerar byggelement
som avfallet uppstår. Dock är det generellt sätt god sortering vid dessa fabriker.
Side 8 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
Oönskade kemiska ämnen
Användning av miljö- och hälsofarliga ämnen i byggmaterial kan ha stor påverkan på
ekosystem och människors hälsa. Enligt den svenske Kemikalieinspektionen använder
den svenska byggsektorn ungefär 50 000 olika material och kemiska produkter
[Kemikalieinspektionen 2007]. Materialen byggs in för lång tid framöver och därmed
ökar riskerna för människors hälsa och för miljön. En miljövarudeklaration har visat att
en byggnad kan innehålla ungefär 1 kg kemiska produkter (spackel, fogmassa, lim) per
m2 boyta. Boytan definieras här som det invändiga måttet på uppvärmd bostadsyta med
takhöjd över 1,90 m (inklusive innerväggar). Därtill kommer diverse målarfärger och
impregneringsmedel i virke. Plast kan utgöra runt 7 kg per m2 boyta [Myresjöhus 1996].
Vid en nyproduktion av uppskattningsvis 18 miljoner m2 boyta per år innebär detta att
18 000 ton kemiska produkter (exklusive målarfärg och impregnering) samt 126 000 ton
plast förbrukas och byggs in i bostäder i Norden varje år. Många av dessa kemikalier
kan innehålla biocider, konserveringsmedel och ohärdade komponenter som är hälsoeller miljöskadliga.
Innemiljö och buller
Innemiljö är en viktig parameter [BKR 2003] för alla typer av byggnader. Buller från
stadsliv och trafik finns främst vid flerfamiljshus, dock kan buller från installationer ge
problem i båda småhus och flerbostadshus. I Sverige uppfyller endast 20 % av
småhusen gällande ventilationskrav som är satt för att säkra ett gott inomhusklimat.
Inbyggd fukt ger upphov till mögel och SBS (Sick Building Syndrom). Det finns även
problem med förhöjda radonhalter för befintliga småhus (70 000-120 000 småhus) i
Sverige. I Norge är det beräknat att 100-300 lungcancer dödsfall orsakas av radon i
bostäder [SSV 2008]. Det är därför viktigt att ställa krav på material, ventilation och
byggprocess, som alla påverkar inomhusmiljön i nybyggda hus. När det gäller hus och
miljö är slutresultatet till stor del beroende av kvaliteten på byggprocessen, även för
prefabricerade hus som ska monteras på plats. Inomhusmiljön påverkas också av den
sista finishen i form av ytbehandlingar som målning och liknande. Idag (2009) är det
fortfarande samma miljöaspekt man jobbar med inom byggsektorn i Sverige.
Byggsektorns kretsloppsråd har ett miljöprogram [BKR 2008] som går fram till 2010
där det fokuseras på Energi, innemiljö, farliga ämnen och materialhushållning. Alla de
nämnda miljöaspekter anses fortfarande vara de viktiga inom byggsektorn i Norden.
Avsikten med Svanmärkta byggnader
Miljömärkning av byggnader ger marknaden ett effektivt instrument för att
kommunicera miljöfrågorna mellan producent och kund. Det blir på detta sätt möjligt att
ställa kvantifierbara och kontrollerbara krav på byggnaderna när det gäller
miljöfrågorna.
Svanmärkningen är en nivåstandard som producenter av byggnader kan följa, där
hänsyn tas till materialval, byggprocess, driftsfas, energianvändning mm. Generellt sett
kommer en Svanmärkning att öka kunskapen om miljöaspekter vid husbygge, både hos
husproducent, huskund mm.
Kraven har lagts så att de mest miljövänliga byggnader som byggs idag kan premieras
med Svanen. Vid kommande revisioner ska kraven skärpas så visionen om ett
bärkraftigt hus kommer allt närmare.
Side 9 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
3.3
Kriteriernas version och giltighet
Nordisk Miljömärkning fastställde första kriterier för Småhus den 15 mars 2005 och
de gäller till och med den 31. mars 2011.
På Nordisk Miljömärknings möte den 7 december 2006 beslutades att
småhuskriterierna skulle revideras och utvidgas till att även omfatta flerbostadshus
och byggnader för förskolor. Version 2 av kriterierna kommer heta ”småhus,
flerbostadshus och förskolebyggnader”.
3.4
Den nordiska marknaden
3.4.1
Småhus och flerbostadshus
I tabell 1 redovisas marknaden i de nordiska länderna för småhus och lägenheter.
Observera att det är okänt hur många av dessa som klarar kraven i vår
produktgruppsdefinition (se produktgruppsavgränsning) där Svanen bl.a. har krav på
ansvar för byggprocessen. Kravnivån i kriteriedokumentet har lagts så att de mest
miljövänliga småhusen som byggs idag kan premieras med Svanmärkningen.
Tabell 1. Småhusmarknaden i Norden 2007 (nybyggen per år)
Land
Antal lägenheter
Antal småhus
Danmark
12 000
17 000
Finland
13 300
12 000
Norge
14 500
14 300
Sverige
18 000
12 000
Summa
57 800
50 000
Siffrorna kommer från Statistiska centralbyrån, Sverige [SCB 2007], Danmarks statistik [DS 2007],
Statistisk sentralbyrå, Norge [16 Fullførte bygg. Leilegheiter, etter bygningstype], och Finska
Statistikscentralen
Med oron i finansmarknaden från 2008 er det väntat at marknaden kommer minska
dramatiskt. För Trä- och Möbelindustriförbundet i Sverige var det en reduktion av
orderingången för svenska trähus med 25 procent i perioden januari – augusti i 2008
jämfört med samma period 2007. Under augusti 2008 var minskningen 30 procent. I
samma period ökade omsättningen med 2 % [TMF 2008].
I Sverige genomfördes 2003 en marknadsundersökning för att kartlägga intresset för
miljömärkta småhus. 1 500 telefonintervjuer genomfördes med familjer som stod i
begrepp att byta bostad. Undersökningen visade ett högt förtroende för Svanmärket
samt en positiv inställning till Svanmärkta småhus. I samband med utvärderingen av
småhuskriterierna 2006 gjordes en undersökning om marknadens intresse för
miljömärkta flerbostadshus [NM 2006b]. Slutsatsen här blev att det finns ett stort
allmänt intresse bland flera aktörer.
Side 10 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
3.4.2
Förskolebyggnader
Oron i finansmarknaden från 2008 kan också vara positiv. Marknaden för
förskolebyggnader kommer öka i och med at staten nå setter fart på statlige och
kommunale byggåtgärder for å hjälpe byggnäringen i en vanskelig tid. De norske
myndigheterna har hatt mål om full förskolebetäckning och detta har resulterat i en
stor utbyggning av förskolebyggnader. Mange av de nye förskolorna som settes upp,
byggs av private utbyggare. Det har varit ønske frän norske aktörer, spesielt frän
private utbyggare, å kunne få godkjenning til å bruke Svanemerket på bygg for
barnehager. Det er i dag et stort press på bygging av förskolor, og ambisjonen er at
innføring av svanemerking av förskolebyggnader skal bidra til at en rask utbygging
ikke skal gå på bekostning av kvaliteten. Det er ochså interesse fra kommuner om å
bygge miljöanpassade förskolebyggnader och det er bygget 2 kommunale
förskolebyggnader som følger den tyske passivhusstandard [TU 2009].
Det har inte utförts liknande undersökningar i de andra nordiska länderna.
Side 11 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
3.5
Andra märkningar
Det finns ett flertal miljöinventerings- och märkningssystem inom byggsektorn, men
dessa är primärt riktade mot flerbostadshus och kontor. För småhus finns endast ett fåtal
system. I Sverige finns ”P-märkning av småhus”[SP 2002] som fokuserar på energi och
innemiljö samt ”Frisk bostad”[FB 2004] som fokuserar på innemiljö och kemiska
ämnen i byggmaterial. Inget av dessa system har dock fått någon större genomslagskraft
i Sverige. I Norge var det ett program för ”Økoprofil for boliger” [Ökoprofil 2005] som
har en projekteringsversion för nybyggen. Økoprofil finns i en version för befintliga
bostäder och en version som kan användas under planering. För båda versionerna
presenteras resultatet i tre huvudgrupper: yttre miljö, resurser samt inneklimat. Ingen av
versionerna har fått någon stor marknadsandel. I dag finns det intresse bland
entreprenörer för en rangordning för bostäder, tillsvarande som systemen LEED [LEED
2009] och BREEAM [BREEAM 2009] i USA och England. I Finland finns
”Motivoittaja”-systemet [Motiva 2007], som främst fokuserar på energiåtgång i husets
driftsfas. Inte heller detta system har fått någon större genomslagskraft.
För flerbostadsbyggnader finns ett flertal system båda i Norden och internationellt. I
Norden har ingen av dessa heller fått någon större genomslagskraft. Ett generellt
problem med dessa system är att de är för tidskrävande att genomföra.
I Sverige finns 3 större system under utarbetning. Miljöstyrningsrådet (MSR) har tagit
fram kriterier [MST 2007a] för upphandling av husbyggnadsentreprenader där systemet
bygger på att entreprenören kan dokumentera att han har miljö-kompetens och en
objektanpassad miljöplan som hänvisar till en checklista [MST 2007b]. Checklistan
innehåller punkter som avfallssortering, koll på att risk/utfasningsämnen inte byggs in,
uttorkning anpassad till ytskikt, byggmateriallagring mot fukt och tätning av klimatskal
under byggproduktion. Kriterierna har framtagits ut från Svenska kretsloppsrådets
miljöinventering och miljöplan och omfattar därför också till stor del samma
miljöaspekt som Svanens kravförslag. En stor skillnad är dock att MSR inte jobbar med
kvantitativa gränsvärden.
Bygga bo dialogen [BKR 2003] är ett initiativ som bl.a. Boverket tar del i. Tanken är att
ta fram ett system för att miljöklassa byggnader efter ett A B C-system som man t.ex.
har inom energimärkningen. Det bygger på tre huvudparametrar: Energi, innemiljö och
kemiska ämnen. En stor skillnad mot Svanens kriterieförslag är att värderingsbasen
bygger på befintliga byggnader. Därmed kan kravnivån för en bra byggnad (A eller Bnivå) i vissa fall vara sämre än nybyggnadsreglerna eftersom det befintliga beståndet i
snitt är mycket sämre än vad nybyggnadsreglerna kräver.
Passivhus
Passivhus er et begrep som er lansert av Passivhusinstituttet i Tyskland
(www.passiv.de) som står bak en sertifiseringsordning for byggeprodukter og
bygninger. Passivhus har fått stor utbredelse og suksess i Tysklad, Østerike og etter
hvert en rekke andre europeiske land. Strenge krav til utførelse og prosjektering har i
disse landene ført til at passivhus oppfattes som miljøvennlige boliger med meget høy
kvalitet, med godt inneklima og ekstremt lavt energibehov. Passivhus er blitt et
kvalitetsstempel og en merkevare, men inneholder ikke krav til materialer eller
byggeprosessen. Det er dessverre ikke klar noen standard for passivhus i de nordiske
land som er tilpasset klimaet i Norden. Men i Norge er en standard for lavenergihus og
passivhus til høring, prNS 3700 Kriterier for lavenergi- og passivhus Boligbygninger,
Side 12 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
med høringsfrist 14 april 2009. Passivhusnivå er et fremtidig mål for myndighetene når
det gjelder å stille krav til energieffektivisering av nye bolighus. I neste versjon av disse
kriteriene vil det kanskje være riktig å still krav til ”passivhus”-standard. I dag er det
kun enkeltprosjekter i Norden som oppfyller kravene til en passihusstandard
[Passivhuse 2009].
EU-direktiv (2002/91/EF) om bygningers energiytelse
Alle nordiske land har vedtatt å følge EU- direktivet som omhandler; Energikrav for
nybygg, energimerking av eksisterende bygninger og energivurdering av kjelanlegg og
klimaanlegg. Energimerket skal vise energieffektiviteten til en bygning. Se også bilag 4.
Danmark:
I Danmark har en energimærkning været obligatorisk siden 1997 i forbindelse med salg
af nye og eksisterende bygninger . Energimærkningen er et krav i henhold til lov nr. 585
af 24. juni 2005 om at fremme energibesparelser i bygninger. Energimærkningen skal
dog ikke forveksles med lavenergiklasserne for bygninger. Ved energimærkning
vurderer en energikonsulent boligens energimæssige tilstand vedr. varme, el og
vandforbrug ud fra en enkel og overskuelig karakterskala fra A1 til G2, hvor A er den
bedste karakter. A1 gives til en bygning i lavenergiklasse 1, A2 til en bygning i
lavenergiklasse 2 og B1 gives til en bygning, der opfylder gældende krav om
energiforbrug i nybyggeri.
Sverige:
En ny lag trädde ikraft om energideklaration för byggnader den 1 oktober 2006 (SFS
2006:985). Syftet med lagen är att främja en effektiv energianvändning och en god
inomhusmiljö i byggnader. Kravet på energideklaration gäller alla offentliga byggnader
större än 1000 kvm och alla byggnader som hyrs ut from årsskiftet 2008/2009. Kravet
på energideklaration gäller också "vanliga" småhus vid försäljning och nybyggnation
från 1 jan 2009.
Norge:
Norges Vassdrags- og energidirektorat (NVE) er ansvarlig for ordningen, hvor alle
huseiere pålegges å fremskaffe en energiattest for sin egen bolig. Ordningen ble vedtatt i
Stortinget mars 2009, og kravet om energimerking av boliger ved salg, utleie eller ved
bygging av nye boliger vil gjelde fra 1. juli 2010. Presentasjonen av energieffektiviteten
skal visualiseres på en skala fra G til A der A er best.
Finland:
I Finland utvecklades i slutet av 1990-talet ett frivilligt system med energicertifikat som
grundar sig på energiklassificering. Miljöministeriets förordning om energicertifikat för
byggnader given i Helsingfors den 19 juni 2007 och lagen av den 13 april 2007 om
energicertifikat för byggnader (487/2007). Energiprestandaklass visualiseras på en skala
frän G till A der A är best.
4
Om kriterieutvecklingen
4.1
Mål med kriterieutvecklingen
Syftet med denna kriterieutveckling är att förbättra och skärpa de befintliga
småhuskriterierna samt ta fram krav som även omfattar flerbostadshus och byggnader
Side 13 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
för förskolebyggnader. En utvärdering utfördes 2006 [NM 2006a] med resultatet att
huskriterierna har fungerat bra och fortfarande är aktuella, men behöver justeras på
vissa punkter samt ta fram nya krav på kemikalier och energianvänding. Det har under
senaste åren skett stora förändringar i Norden för husbyggandet, t.ex. har Sverige,
Finland och Norge fått nya byggregler på energiområdet. Ett annat stort projekt som
är igång är det Svenska BASTA-projekt [Basta 2009] för utfasning av oönskade
kemiska ämnen. Tillsammans har det gjort det ytterst relevant att skärpa speciellt
energikraven och kraven till kemiska produkter.
Det har också utförts en undersökning för intresset och potentialen för att utvidga
kriterierna till att omfatta flerbostadshus [NM 2006b]. Denna inventering har visat att
det finns ett stort intresse och potential till miljöförbättringar för denna produktgrupp.
I tillägg har Norge utfört en studie som visar att även förskolebyggnader [Sintef 2008]
har en bra potential för miljömärkning eftersom det finns båda intresse och
miljövinster att hämta. Miljømerking i Norge har fått et kompetansetilskudd fra
Husbanken for å fremskaffe underlag for hvilke krav som eventuelt bør stilles til
svanemerkede barnehagebygg. Som en del av dette arbeidet har SINTEF Byggforsk
utarbeidet rapporten ”Svanemerking av barnehagebygg – Forslag til
miljømerkingskrav vedrørende energibruk, inneklima og universell utforming”.
Rapporten omhandler energibruk, inneklima og universell utforming og gir en
oversikt over krav og normer fra myndighetene, kommentarer som gir noe
bakgrunnsinformasjon og forslag til krav for svanemerking. Foreløpig foreligger det
ikke noen standard om universell utforming i Norge, annet enn et høringsutkast (prNS
11001-2) tidlig i 2009. I de andre Nordiske land finnes noen av kravene som foreslås i
prNS 11001-2 inne i bygningsreglementene, men det er vesentlige forskjeller.
4.2
Om denna kriterieutveckling/revidering
Arbetet med kriterierevideringen påbörjades i november 2007 där projektgruppen tog
kontakt med ett flertal Nordiska piloter, d.v.s. företag som bygger småhus,
flerbostadshus och förskolebyggnader. Dessa har initialt verkat som expertinstanser
för att testa idéer till krav, kravnivåer m.m. Parallellt har olika experter inom
byggsektorn kontaktats, bl.a. Tekniska högskolor, forskningsinstitut, myndigheter
m.m.
Projektdeltagare inom Nordisk Miljömärkning:
Projektledare
PGA Danmark
PGA Finland
PGA Norge
PGA Sverige
Side 14 av (58)
Ola Rise och Jacob Paulsen
Karen D Jensen och Heidi Belinda Bugge
Vakant
Ola Rise och Aina Seland
Veronica Eade och Kalle Wall
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
5
Motivering av kraven
Arbetsgruppen har bedömt att följande fem parametrar på ett effektivt sätt omfattar de
relevanta miljö- och hälsoaspekterna för småhus, lägenheter och förskolebyggnader:
•
•
•
•
•
Energianvändning i driftsfasen
Kemiska ämnen i byggmaterial och krav till råvaror
Buller
Byggprocessen
Genomtänkta drifts- och underhållsinstruktioner
Innemiljön som är viktig, fångas upp under krav på kemiska ämnen i byggmaterial,
ventilation, buller samt byggprocess (hindrar fuktrelaterad ohälsa).
Kravnivåer
En viktig slutsats av marknadsundersökningen bland husproducenterna var att
kriterierna inte får bli alltför akademiska och alltför resurskrävande avseende krav på
dokumentation. Nordisk Miljömärkning har därför valt att ställa enskilda krav inom
olika områden baserat på den miljövinst kravet ger och hur licenssökanden har
möjlighet att dokumentera kravet.
I den grad det har vært mulig og relevant, stilles samme type krav til småhus,
leiligheter og barnehagebygg. For å holde antall krav på et overkommelig nivå, har
projektgruppa valgt å ikke stille miljømerkingskrav på områder som allerede er
omfattet av myndighetskrav og hvor myndighetskravene anses å være tilfredsstillende
og det ikke er mulig å oppnå ytterligere forbedringer gjennom miljømerkingskrav. Et
annet viktig prinsipp er at kravene som stilles skal være absolutte og mulig å
dokumentere på en tilfredsstillende måte.
Poängsystem
Miljöfrågornas komplexitet vid ett husbygge gör att den absoluta miljöbelastningen inte
kan mätas, eftersom det rör sig om många parametrar. Att optimera miljöprofilen är
svårt dels av två skäl:
1. Vissa parametrar motarbetar varandra.
2. Husproducenten saknar styrbarhet över användningsfasen.
T.ex. kan energibesparing uppnås genom täta hus med lågt ventilationsflöde medan
inomhusmiljön blir bättre vid större luftomsättning. Ett annat exempel är att reducera
mängden oönskade kemiska ämnen, vilket dock kan leda till att vissa funktioner och
egenskaper försämras, t.ex. hållbarhet (impregnerat virke jämfört med oimpregnerat).
Användningsfasens miljöbelastning beror främst på boendevanor som bestämmer
flöden av t.ex. energi. Krav kan inte ställas på vanor eftersom de inte är styrbara
(kontrollerbara) hos husproducenten. Därmed kan inte heller absoluta krav ställas på
aktuella flöden av t.ex. energi. Däremot kan krav ställas som troligen påverkar flöden
och miljöpåverkningar i rätt riktning Ett poängsystem kan då vara fördelaktigt. Det kan
även ställas krav på teoretiska värden utifrån byggnadens egenskaper (isolering, typ av
uppvärmningssystem m.m.) och individuell mätning av varmvatten, uppvärmning samt
hushållsel.
Side 15 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
Det är orimligt att ställa krav på användning av miljömärkta eller återanvända produkter
eftersom dessa i dag (2009) är ganska begränsade och tillgången kan variera. Dock gör
man en miljövinst varje gång man väljer miljömärkta eller återanvända produkter vilket
kan premieras med poäng. Poängsystemet kan på detta sätt stimulera marknaden för
miljömärkta och återanvända byggprodukter vilket i sig ger miljövinster.
Kriteriedokumentet är uppbyggt med krav med och utan poängsättning. Poäng tas inom
materialkrav och energikrav. Detta är två typer av miljöpåverkan som inte på ett enkelt
sätt kan jämföras. Därför har arbetsgruppen valt att göra en viktning enligt Tabell 2:
Tabell 2. Viktning av poäng inom huskriterierna
Kravområde
Viktning (%)
Maxpoäng (P)
Energikrav
50
11
Materialkrav
50
11
Summa
100
22
Ett skäl till denna prioritering är bl.a. att byggsektorn själv har utsett
energianvändning och byggmaterial/kemiska ämnen som de viktigaste
miljöparameterna [BKR 2003].
Fördelningen av poäng mellan material och energi beror på att miljöbelastningen till
stor del är förknippad med energianvändning och emissionerna från denna. Men, även
kemiska ämnen i byggmaterial är viktiga. I en vanlig LCA finns det verktyg och
system för att värdera och jämföra energirelaterade miljöpåverkningar, men det är
svårare att värdera kemiska ämnens effekt eftersom denna effekt är mycket beroende
av vilken modell och antaganden som görs. Även innemiljö och hälsa påverkas
mycket av materialval. En avvägd fördelning av poängen med att lika många poäng
kan uppnås inom energi och material anses som korrekt. Poängkraven för material
inkluderar också träråvara från certifierad skogsbruk, som säkrar biodiversitet i
skogsområden.
För alla hustyperna kan det uppnås 22 poäng. Husproducenten måste totalt uppnå
minst 9 poäng (40 % av det totala antalet poäng).
Krav ställs även på byggprocessens kvalitetssystem, extern kontroll m.m. Detta
säkerställer rutiner för bl.a. inköp samt för vissa nyckelfrågor när det gäller
byggfasen. Med krav på bl.a. fuktkontroll, ventilation, underhållsplan, emissioner från
material m.m. säkerställer god inomhusmiljö.
I det följande görs en motivering av kraven i kriteriedokumentet. I kap 6 finns en
tabell med översikt över vilka krav som har ändrats eller är ny. Hvis kravene er endret
etter høringsforslaget er dette kommentert. Formulering av kravene til høringen og
begrunnelsen til denne finnes i høringsdokumentet med tilhørende
bakgrunnsdokument.
5.1
Övergripande krav
Kraven O1 och O2 i kriteriedokumentet har ställts för att säkra en tydlig beskrivning
och avgränsning av begreppen ”hus” och ”byggprocess”.
Byggbranschen har generellt sett haft mer eller mindre problem att säkra att husen
byggs enligt specifikationer och uppställda krav. Orsakerna är många och kan bl.a.
Side 16 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
bero på dåligt styrning och ledning, men också på att byggnaderna uppförs av olika
entreprenörer där byggherren kan ha dålig styrning och kontroll. Generellt kan sägas
att entreprenaderna oftast ställer krav på en funktion, och inte på vilka material som
används eller hur arbetet ska utföras. En av huvudpunkten för
miljömärkningskriterierna är att den som har Svanlicens ska ha god kontroll och
styrning av bygget. Detta innebär att alla underentreprenörer ska ha den nödvändiga
kunskapen om kraven för miljömärkning, men också vara styrda att inte använda
något material som inte är godkänt.
När det gäller byggnation av framförallt småhus i Sverige används många gånger
delat entreprenad. Detta innebär att husköparen har flera kontrakt med olika
entreprenörer, t.ex. avtal med leverans av stomme, gjutning av grund, elektriker,
målare och snickeri. Detta innebär att eventuelle tvister mellan hantverkare och
oklarheter får husköparen själv hantera och lösa. Problemet är att entreprenörerna inte
ser till helheten, utan bara till sin specifika uppgift. Svanen ställer därför krav på att
husköparen endast ska ha ett kontrakt på husbyggnationen för att undvika dessa
oklarheter och framtida problem.
Delad entreprenad är i dagsläget mest vanligt på småhusbyggen, flerfamiljshus
uppförs i regel med så kallad totalentreprenad.
Också fritidshus/hytter kan svanemerkes, og skal da oppfylle de samme kravene som
for helårsboliger.
O1 Generell beskrivning av byggnaden
Dokumentationskravet är att definiera vilken hustyp som ska Svanmärkas och vilka
variationer som kan tillåtas inom licensen. Det ska framgå vad kunden får göra själv
för småhus respektive flerbostadshus. För förskolebyggnader tillåts köparen inte att
göra några arbeten själv. För flerbostadshusen ska ska en fullständig beskrivning av
alla olika ytor redovisas. Detta är speciellt viktigt för att definiera vilken del av huset
som är uppvärmd boyta för att säkerställa att energikravet uppfylls. Byggdelar som
sitter ihop med det svanmärkta huset som t.ex. garage eller förråd, ska uppfylla
materialkraven. Se også kapitell 3.1.
O2 Ansvar för byggprocessen
Licensansökaren ska dokumentera hur det säkerställs att de har ett totalansvar
gentemot kund (se även bilaga 1 där olika entreprenadsätt beskrivs). Kriterierna har en
egen definition av ansvar kring byggprocessen, vilket inte alltid är synonymt med
branschens egna definitioner.
Undantag i ansvaret för småhus kan (men behövs inte) göras för inredning av vind,
målning inomhus och utomhus samt inredning av kök. Denna frihetsgrad återspeglar
nordisk praxis där huskunden ofta deltar i småhusets uppförande.
Det är även viktigt att det framgår hur det säkerställs hur kvalitetskontrollen
genomförs samt entreprenadform och hur eventuella underentreprenörer uppfyller
kraven. Det finns en viss överlappning mot kraven och dokumentationen i kapitel 4 i
kriteriedokumentet, så en hänvisning till detta kapitel är tillåten. Se også kapitell 3.1
”Vad kan Svanenmärkas? – Ansvar”.
Side 17 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
5.2
Energi och innemiljö
5.2.1
Energi
En av de absolut viktigaste miljöparametrarna är energianvändningen i husets
användningsfas. En av orsakerna är att boendet står för en stor del av
energianvändningen för att kunna värma upp husen i vårt nordiska klimat. Därför
ställs det krav på olika faktorer som påverkar boendets energianvändning. Den
viktigaste indikatorn för energi är beräkningen av mängden köpt energi per boyta.
Mängden köpt energi påverkas av ett flertal faktorer som byggnadens totala U-värde,
byggnaden täthet, minskning av varmvattenförbrukning, minskning av hushållselförbrukning m.m.
Det er viktig å merke seg at Miljømerking vektlegger energieffektivisering høyere enn
miljøriktig energikilde i kriteriene. Dette er i tråd med den såkalte Kyotopyramiden,
se figur 1 som ligger til grunn for oppbygningen av energikravene for bygninger. Det
er få energikilder som har lav miljøpåvirkning og Nordisk Miljømerking har ikke
styring med hvordan en bygning brukes, vedlikeholdes eller ombygges i løpet av
levetiden. En energikilde kan skiftes ut relativt enkelt. Med et lavt energibehov, vil
bygningen være godt rustet til i minst mulig grad bidra til problematiske miljøaspekter
knyttet til energibruk.
Figur 1. Kyotopyramiden som viser prioriteringsrekkefølge for energitiltak. Ref, Husbanken
regionkontor Midt-Norge i samarbeid med SINTEF Byggforsk.
Energiförbrukningen för byggnaden fångas upp med nedanstående energikrav O3, O4,
O5, O6, O7, O8, O9, O11 och O12 med tillhörande poängkrav.
Side 18 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
O3 Lufttäthet
Mengden luftlekkasjene (infiltrasjon) gjennom bygningskroppen er svært avgjørende
for oppvarmingsbehovet i boligene. Det er veldig god energiøkonomisering å ha fokus
på tette bygg i og med at materialkostnadene ikke er vesentlige for å oppnå god
tetthet. I motsetning til å skulle bruke tykkere isolasjon i vegger, vil god tetthet ikke
”stjele” av arealutnyttelsen på bygget.
Lekkasjetallet, som angir hvor stor luftlekkasjen er for et rom eller et bygg, er svært
avhengig av god håndverksmessig kvalitet og god prosjektering. Erfaringer fra en
norsk småhusprodusent viser at økt fokus på tetthet og målinger av luftlekkasjer under
bygging øker kvaliteten på den tekniske utførelsen. Produsenten reduserte
luftlekkasjene fra 2,0 h-1 til 0,5 h-1 etter erfaring fra de første 11 eneboligene som ble
bygd etter at forsøket ble startet [Aurlien 2008].
Det er stor enighet i forskningsmiljøene om at det er god energiøkonomi å bygge mest
mulig lufttette bygninger og samtidig den mest effektive løsningen å sørge for
tilstrekkelig og kontrollert frisklufttilførsel gjennom gode effektive
ventilasjonsanlegg.
Hensikten med å tillate forenklet målemetode er at målingene lettere kan skje som en
integrert del i byggeprosessen av handverkerne selv. Målinger bør minst utføres etter
at vindsperre er plassert, men før bygningen lukkes slik at forbedringstiltak kan
utføres og måling må selvfølgelig utføres til slutt for å se resultatet. Resultatene må
arkiveres for eventuell kontroll på et senere tidspunkt.
Myndighetene i de nordiske land har ulike krav, beregningsmetoder og benevnelser på
tetthet. Miljømerking har ønsket at kravet skal være så likt som mulig i alle land og
tilnærmet like strengt på flest bygningstyper, derfor vil den svenske modellen være
mest hensiktsmessig. Denne beskriver direkte hvor mye luft som strømmer gjennom
klimaoverflaten per kvadratmeter klimaoverflate i motsetning til de andre
beregningsmetodene som forholder seg til kvadratmeter oppvarmet boareal.
Miljømerking satte kravnivå på 0,4 (l/s*m2) Aom for småhus i høringsdokumentet.
Dette tilsvarer 1,17 h-1 og 0,78 (l/s*m2) Abo for et toetasjes småhus. Kravet for
leiligheter ble satt til 0,5 (l/s*m2) Aom og for en blokkleilighet på 4 etasjer med 650 m2
per etasje vil kravet på 0,5 (l/s*m2) Aom tilsvare 0,67 h-1 og 0,44 (l/s*m2) Abo. Videre
vil 0,50 (l/s*m2) Aom for en blokkleilighet på 8 etasjer med 650 m2 per etasje tilsvare
0,48 h-1 og 0,32 (l/s*m2) Abo. På grunn av ulike tradisjonener i Norden er kravnivået
etter høring tilpasset de enkelte landenes beregningsmetoder og benevnelser på tetthet.
Dette for at de aktuelle aktørene skal kunne forholde seg til den metoden de best
kjenner til for beregning av lufttetthet.
Kravet O3 gjelder bygningens klimaoverflate også for leilighetsbygg. I målemetoden
som beskrives i EN 13829 kan lekkasje måles for hele bygningen og ikke
nødvendigvis kun for enkeltleiligheter. Dersom lekkasjemålingen foretas på den
enkelte leilighet blir også lekkasjen mot tilliggende leiligheter, sjakter og fellesarealer målt. I tillegg til energiperpektivet ved å sikre klimaskallet er det viktig å ha
kontroll med indre lekkasjene i boligblokker. For å unngå lukt- eller i værste fall
røykspredning mellom boenheter og for å begrense store vertikale trykkforsjeller.
Vertikale trykkforsjeller på grunn av termisk oppdrift (skorsteinseffekten) kan gi
vesentlige fuktproblemer i de øverste etasjene og ventilasjonen i bygget kan bli
vanskelig å balansere riktig. Se bilaga 3 for mer informasjon.
Side 19 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
O4 Energianvänding
Flere europeiske land har høye ambisjonar for å bygge energieffektive bygg i årene
som kommer. I Storbritannia er det for eksempel varslet krav om at nye boliger skal
være karbonnøytrale fra 2016. EU-parlamentet har sendt over et forslag til rådet om at
alle nye bygg frå 2019 må produsere like mye energi som de bruker. Lavere
energibruk gir ikke bare klima- og miljøgevinster. Det gir også gevinst i form av
lavere kostnader til oppvarming.
Energikravet har gjorts med utgångspunkt i de nordiska länders nationella byggregler.
Krav uttrycks på ett sätt för de nordiska länderna, men funktionen av kravet kommer
att ge olika resultat i olika länder. Detta p.g.a. att dom nationella byggreglerna skiljer
sig avsevärt. I bilaga 4 finns en kort sammanfattning av de olika byggreglerna och en
förklaring till komplexiteten i att göra jämförelser över gränserna. Resultatet har lett
till en bedömning av att et krav på 25% bättre enn nationella byggreglerna är en rimlig
nivå i alla dom nordiska länderna. Kravet er endret etter høringen.
Tabell 3. Behov av köpt energi (kWh/m2*år) för referenshus beroende på geografisk
placering och nasjonale berekningsregler giltig per december 2009.
Sverige
(Stockholm)
För icke
elvärmda
byggnader,
Köpt energi
småhus
Köpt energi
flerbostadshus
Köpt energi
förskolebyggnader
110/130/150
kWh/m2*år
110/130/150
kWh/m2*år
100/120/140
kWh/m2*år
(+
ventilationstill
ägg)
Danmark
(50+1600/
1
A )KWh/m2
pr år
(50+1600/
A)KWh/m2
pr år
(70+1600/
A) kWh/m²
pr. år
Norge (Oslo)
Tek 07
Finland
Total
gjennomsni
tt U-verdi
0,25
[W/m²K]
101 (160 m2)
?
90
?
112,5
?
I det fall nya nationella regler för energihushållning i byggnader införs under
licensens giltighetstid, hvilket f.eks. er tilfældet i Danmark allerede i løbet af 2010,
åligger det licensinnehavaren att skicka in dokumentation som styrker uppfyllandet av
kravet enligt O4 i förhållande till de nya reglerna, innan myndighetens övergångstid
för nya regler löper ut. Se bilaga 4 för mer information.
P1 Minskad energianvänding
Hus som er meget energieffektivt ska kunna ge poäng. Nordisk Miljømerking har i P1
gått ut från det obligatoriske kravet i O4, och gett poäng ned till en nivå som är 25 %enheter bättre än det obligatoriske nivån. Det vil si at for å få maks poeng må man ha
en bygning som er 50 % bedre enn nationella regler. Kravet er endret etter høringen.
Se bilaga 4 för mer information.
1
A=Opvarmet etageareal
Side 20 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
P2 Energitillskott från lokal energikälla eller -återvinning
I P2 ges poäng for installationer till aktiv solvarme. Solens strålningsvärme kan
antingen samlas med en solfångare eller till direkt omformning till el som i en solcell.
Kravet er endret etter høringen, i tillegg ble det lagt til en mulighet for å få poeng for
värmeåtervinning från brukat varmvatten.
Aktiv solvarme:
En solfångare kan användas i ett varmvattensystem där man producerar
tappvarmvatten, eller i ett kombisystem där man producerar både tappvarmvatten och
värme till huset. Själva solvärmen är gratis, men man har en engångskostnad vid
installationen och lite elförbrukning till pumpar och styring inom solfångersystemet.
I april 2009 är det dock relativt sällsynt att nyproducerade hus använder sig av
solfångare eller solceller, särskilt gäller det produktionen av flerfamiljshus. Svanen
anser det som en viktig symbolfråga att stödja att nyproduktionen av hus börja
använda sig av sol, och har i denna kriterieversion valt att vara ganska generösa med
poäng, vilket innebär att anläggningarna kan vara relativt små. Används sol som
uppvärmning premieras i några nationella byggreglar även detta då energi från sol
räknas bort från köpt energi.
För solceller är kravet lägre än för solfångare p.g.a. av att solceller har lägre
effektivitet i förhållandet till ytan och investeringskostnaden. Solceller är dock under
stark utveckling och på ett par års sikt kommer utvecklingen att gå mot billigare och
effektivare solceller.
Hvorfor premiere solenergi?
Solenergi er en av de fornybare energikilden som uten tvil gir lavest
miljøkonsekvenser: Ingen utslipp, ingen støy. Solceller og solfangere kan monteres på
bygninger og trenger ikke okkupere store landarealer og dyrkbar mark. Andelen aktiv
solvarme til nordiske bygninger kan økes betraktelig utover dagens nivå ved å ta i
bruk eksisterende teknologi i større grad enn det gjøres i dag. Aktiv solvarme vil være
et veldig god bidrag til energifrigjøring i kombinasjon med redusert energibehov i
bygninger.
Värmeåtervinning från brukat varmvatten:
Med en enkel värmeväxlare kan du ta vara på värmen i ditt duschvatten/spillvärmen
och slipper köra varmvattenberedaren för fullt. Värmeåtervinning från brukat
varmvatten er ikke vanlig brukt oppvarmingskilde i de nordiske landene på tross av at
de kan være svært energiøkonomiske og ikke minst at de har den fremragende
egenskapen å redusere behovet for kjøpt energi. Etterspørselen er stigende og
miljømerking ønsker å bidra til ytterligere økt etterspørsel.
När man duschar är vattnet uppemot 40 grader varmt. Men i stället för att försvinna ut
i avloppet går det in i en värmeväxlare, som plockar ut värmen ur avloppsvattnet och
förvärmer inkommande kallvattnet. Värmeåtervinning från brukat varmvatten er en av
de fornybare energikilden som uten tvil gir lavest miljøkonsekvenser: Ingen utslipp,
ingen støy.
Side 21 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
O5 Fasta ljuskällor
Det er et obligatorisk krav til lyskilder, fordi energibehovet til belysning kan være
betydelig. I Norge går ca 13% av energibruken i en bolig til belysning [TEK 2007].
Glødepærer avgir mye varme som på varme solrike sommerdager vil bidra til å skape
unødig høye innendørs temperaturer. Bruk av glødepærer utendørs er naturligvis
veldig energisløsende.
I et nytt EU-direktiv beskrives at lite energieffektive lyskilder skal fases ut. Det
begynner med å sette forbud mot å selge matte 100 watt glødepærer i september 2009
og i september 2012 vil det bli forbudt å selge klare 40 watts og klare 25 watts
glødepærer. Beslutningen om dette direktivet vil også gjelde andre inneffektive
lyskilder, og direktivet vil også gjelde for EØS-land som Norge.
Kravet henviser til energimerking av lyskilder (direktiv 98/11/EU), og stiller krav om
at faste armaturer skal ha montert lyskilder med energiklasse B eller bedre. Lyskilder
med energiklasse A inneholder kvikksølv, Hg, mens det finnes per april 2009
lyskilder i energiklasse B uten kvikksølv. Dette er grunnen til at det ikke kreves klasse
A for lyskilder.
Energimerkeordningen for lyskilder omfatter ikke reflektorpærer, og dermed ikke
vanlige ”down light” halogen lyskilder. For reflektorlyskilder (riktningsbestemte
lyskilder) kreves derfor energieffektive LED (Light Emitting Diod) eller andre
effektiva reflektorlyskilder. Kravet betyr at for eksempel ”down lights” med vanlige
halogenpærer blir forbudt. Kravet til EUs energimerking av lyskilder gjelder heller
ikke for lyskilder under 4 watt. Dette vil i praksis bety at mye av LED belysningen
ikke kan energimerkes selv om den er energisparende. Miljømerking aksepter LED
selv om det her også kan være miljøproblemer ved noen av komponentene.
Begrunnelsen for å kreve at nettopp lyskilden er energieffektiv og ikke bare at
armaturet kan benytte energieffektive lyskilder er at oftest vil folk erstatte
eksisterende lyskilder med tilsvarende lyskilder når disse må byttes ut. Det er viktig at
gode vaner etableres fra starten av når man tar i bruk en ny bygning.
Automatisk behovsstyring for utendørs belysning er også veldig energibesparende.
Her vil det være flere mulige løsninger: F.eks. dagslyssensor, ur og bevegelsessensor,
eller helst en kombinasjon av disse. Alle disse metodene vil godtas som automatisk
behovsstyring. Det er gitt et unntaket i dette kravet, der samlet effektbehov ikke
overskrider 30 watt til utendørs belysning.
O6 Energimärkta vitvaror
Vitvaror står för en relativt stor del av hushållselen, att ställa krav på att installera
energisnåla vitvaror vid överlämnande av byggnad till kund är därför prioriterat.
Miljømerking har i denne version av kriteriene valgt å stramme kravet til
energimerkede hvitevarer, dels ved å inkludere flere typer hvitevarer til kravet og dels
ved å sette kravniveået opp for enkelte hvitevaregrupper. Dette er gjort på baggrunn
av en undersøkelse av markedet for energimerkning av hvitevare i 2009.
Kravnivå:
Kravnivå er satt ut fra det formål å kreve "BAT" (Best Available Technology) med
forutsetning om at tilgangen var god nok på det nordiske markedet. Undersøkelsen
Side 22 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
viser at det er forholdsvis god tilgang på Kjøl- og fryseskap med energimerke A+ i
salg i 2009. For vaskemaskiner finnes god tilgang til energiklasse A og
energimerkeordningen for vaskemaskiner har dessverre ikke et strengere nivå enn A
per 2010. Et nytt kommisjons direktiv fra EU vil endre på dette, men er ikke ferdig får
i 2011. Årsaken til at vi ikke stiller krav til vannforbruk og sentrifugeringseffekt som
også kan oppgis i henhold til dagens energimerkeordningen for vaskemaskiner er at
det ikke ville fungert likt i det nordiske markedet.
Etter høringen har unntak for hvitevarer som ikke innkluderes i energimerkeordningen
blitt presisert. Disse kan for eksempel være større proffesjonelle maskiner som brukes
i fellesvaskerier og i barnehager.
O7 Snålspolande duschar och handfatsblandare
Snålspolande duschar och kranar kan uppskattningsvis sänka varmvattenbehovet med
motsvarande ca 1000-1600 kWh för ett småhus enligt konsumentverket i Sverige. Det
tillåts installationer med forcerat flöde över 12 l/min för att säkerställa komforten.
Dessutom krävs det att den snålspolande anordningen ska vara aktiverat vid
överlåtelse av huset till kund.
O8 Individuell mätning av energi
Detta krav är enbart aktuellt för flerbostadshus och för förskolebyggnader. Etter
høringen er det skrevet inn at kravet bare gjelder for bygninger med felles energikilde
for flere boenheter. Det tillåts en gemensam mätare för varmvatten och uppvärmning
der det er praktisk mulig å installere.
Kravet på individuell mätning gäller inte för hus som förses med luftvärme. Untaket
er gitt fordi det er komplisert med måling av luftvarme og det er i tråd med
myndighetskravene i Danmark. Det har ikke vært anbefales luftvärme i bygninger ut
fra helsesynspunkter og er ikke vanlig i nybygg i dag.
Hensikt:
En del av motivasjonen for induviduell måling er bevistgjørings av forbrukerne.
Dessuten vil induviduell måling bidra til ansvarlighet hos brukerne. Særlig dersom
avregningen også påvirker beboerens økonomi ved at den induviduell måling følges
opp av induviduell betaling. Miljømerking har valgt å ikke stille krav til økonomisk
fordeling av energikostnader i denne versjonen, men i praksis håper og tror vi at
måling i de fleste tilfeller vil følges opp av induviduell betaling. Miljømerking har
heller ikke valgt å stille krav till att redovisas momentant till lägenhetsinnehavaren,
t.ex. med presentationsdisplay, for at investerningskostnadene ikke skal bli for høye.
Men det vil jo være en fordel for bevistgjøringen med presentationsdisplay for
momentan redovisning.
Energiøkonomi:
I rapporten ”Individuell mätning och debitering i flerbostadshus.” Boverket i Sverige i
2008 kan vi lese at: Normalt faller det totale energiforbruket med 15-30% på
varmtvann og 10-20% på varme når individuell måling og betaling er innføres. Den
økonomiske investeringen blir selvfinansierende og lønner seg innen et vist antall år
avhengig av systemet, kalkylränta och energipriset. Energiøkonomisk vil individuell
måling av bare varmtvann være det økonomisk mest lønnsomme, men av
energisynpunkt er det vesentlig å ta med både varme og varmvann i individuell
måling ettersom oppvarmningen står for ca to tredjedeler av energiforbruket.
Side 23 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
Ulike tradisjoner:
Det finns i dag lagkrav på individuell mätning och debitering (IMD) i Tyskland,
Schweiz och Danmark. Det kan på sikt också komma att bli ett krav från EU.
Det har i Danmark siden 1. januar 1999 været lovpligtigt at afregne varmeforbruget
efter individuel måling. Lovgivningen blev til på baggrund af et EU-direktiv fra 1993,
hvis formål var at begrænse udledningen af kuldioxid gennem en forbedring af
energieffektiviteten. Intensionen var, at betaling af det faktiske varmeforbrug ville
bidrage til energibesparelser i boligsektoren i form af nedsat varmeforbrug. Det har
vist sig at holde stik. I Danmark har man i rigtig mange år (generationer) bygget
”hule” gulve. Derfor har man også i rigtig mange år kørt al rørføring i
etageejendomme samlet op igennem huset i en skagt, og for hver lejlighed har man så
fordelt varmerørene (via det hule gulv) hen til hver radiator i huset. Denne
bygningstradisjonen har ført til at det var relativt enkelt å innslallere individuell
måling av både vannbåren energi og varmtvann. I Danmark används också så kallade
förångringsmätare som fästs på alla radiatorer. Dessa avläss minimum en gång per år,
antingen manuellt eller via fjäravläsning. Debitering av uppvärmningsenergin ska till
minst 40 % avräknas enligt förbrukningen. Ett annat krav i Danmark är att alla rum
ska ha möjlighet för temperaturreglering oberoende av de andra rummen i bostaden.
För lägenheter i ytterlägen (hörnlägenheter etc.), ska det korrigeras för den ökade
värmeförlusten vid debitering av uppvärmningsenergi.
I Sverige og i Norge har man ikke tradition for at bygga med hule gulve, og derfor er
ikke varmerørsfordeling lik som i Danmark. Her fordeler man varmerørene i kælderen
i huset og så føre man rørene op igennem etagerne for hver radiator for sig. Dette gjør
det noe mer komplex å installere individuell varmemåling. I stedet for å ha en
energimåler i hver leilighet må man for eksempel ha en måler per radiator eller
gulvslygne. Boverket i Sverige har gjort en utredning [Individuell mätning och
debitering i flerbostadshus 2008] och kommit fram till att man i ny- och ombyggda
flerbostadshus bör införe krav på individuell mätning och debetering. Kostnaden
(inklusive mätutrustning) ligger på mellan 3 000-10 000 kr per lägenhet beroende på
de tekniska förutsättningarna. I Sverige finnes aktører som i dag frivillig installeres
individuell mätning av varmvatten i nye flerbostäder. I Norge i likhet med Sverige
vurderes lagkrav på individuell mätning och debitering. Når dette eventuelt vil
komme og hvordan det vil se ut vet vi ikke ennå.
Alternative måter for å distribuere varmen rundt i boligene vil bli mer aktuelle
fremover ettersom husene blir tettere og bedre isolert, og dermed får redusert
energibehov.
Avlesning og rapportering:
Den enkleste metoden er at en fra varmeselskabet kommer ud og aflæse måleren. Det
er nå mulig att måleren aflæses af beboeren som så sender informatonerne ind. I de
mest moderne målerne skjer målinger elektronisk, således at varmemåleren selv
sendte de nødvendige informationer til varmeselskabet elektronisk.
Värmeförbrukningen kan mätas på tre sätt: flödes-, radiator- och temperaturmätning.
Alla dessa mätteknik kan användas. De två första mäter tillförd värme, den sista
rumstemperaturen. Alla tre har sina starka och svaga sidor men det finns en rad olika
sätt att dämpa eller i bästa fall eliminera en del av svagheterna. En del av ”knepen”
Side 24 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
handlar om den tekniska utformningen av systemet, andra om hur eventuelt
debiteringen sker. Av de tre systemen dominerar i Sverge flödes- och
temperaturmätning, som förefaller relativt jämnstarka.
Standarder for radiator- och temperaturmätning:
Det saknas internasjonale eller nasjonale krav til vilken mätteknik som skall användas
utan begränsar sig till att tala om ”beprövad teknik”. Det innebär att vad som är
tillåten mätteknik avgörs av vilka mätare som är certifierade av ackrediterade
företag eller organisationer i enlighet med gällande normer (EN834
och EN835). EN 835:1995 For varmefordelingsmålere uden elektrisk energitilførsel,
baseret på fordampningsprincippet. EN 834:1995 For varmefordelingsmålere med
elektrisk energiforsyning. Disse standardene beskriver målemetoder men ikke system.
5.2.2 Innemiljö
Innemiljön är en mycket viktig parameter. Det finns ett direkt krav på inomhusmiljön
i kriterierna för bostäder genom krav på ventilation (O9) och buller (O10). För
förskolebyggnader finns det även krav på dagsljusfaktor (O12) och belysningsstyrka
(O13). Det finns också indirekta krav till innemiljö som ställs genom krav på
byggprocessen och krav på byggmaterial.
Detta kapitel visar hur kriterierna har tagit hänsyn till inomhusmiljön och hur det har
resonerats kring kraven på ventilation, buller, belysning, material och byggprocess.
Det finns redan en del befintliga system för att säkerställa inomhusmiljön. En del har
inventerats [SP 2002], [FB 2004], [Ökoprofil 2005], [Motiva 2005] och [Aas 2005].
Det finns 11 specifika punkter som är viktiga för inomhusmiljön [Boverket 1998]:
1. Termisk komfort
2. Luftkvalitet
3. Emissioner från material
4. Radon
5. Ventilation
6. Fuktsäkerhet & fuktdimensionering
7. Buller
8. Ljus & belysning
9. Elektriska & magnetiska fält
10. Statisk elektricitet
11. Tappvattenkvalitet
På punkten 1, 9, 10 och 11 ställer Svanen inte några krav utover nasjonale krav och på
8 ställs det krav för förskolebyggnader. Motivering ges senare i detta kapitel. För
punkt 2-7 finns det däremot krav. Källor till potentiella problem har identifierats
nedan.
a.
b.
c.
d.
e.
f.
g.
Emissioner från byggmaterial p.g.a olämpliga ämnen i material.
Emissioner från byggmaterial p.g.a olämplig fuktkvot i material.
Mögelproblem knutet till fuktkvot i material och ventilationssystem.
Dåligt dimensionerade ventilationssystem.
Fel användning av ventilationssystem.
Insläpp av radon från mark eller vatten.
Tillförsel av olämpliga ämnen till inomhusmiljön.
Side 25 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
De tre första punkterna fångas upp genom krav på material, byggprocess samt
projektering. Punkt 4 fångas upp av kravet till ventilation. Information ska ges till
boende om skötsel och drift av ventilation, men här har husproducenten ingen
styrbarhet över resultatet. Radoninträngning kan förebyggas på flera sätt (se bilaga 2).
Tillförsel av olämpliga ämnen kan husproducenten inte påverka, men i vägledningen
till huskund ska material som rekommenderas leva upp till materialkraven i
kriterierna.
Indirekta innemiljökrav
Fukt och oren tilluft har fångats upp genom tre olika typer av krav. Kravet på skötsel
av tilluftskanaler för ventilation kommer in under ”Instruktioner för boende” och
”krav på byggprocessen”. Det andra kravet är en boendevägledning som hjälper den
boende till ett bra inneklimat och finns i ”instruktioner för boende”. Tredje kravet
finns under ”krav på byggprocessen”.
O9 Ventilation
Ventilasjon er nødvendig for å fjerne eller tynne ut forurensninger som ikke på annen
måte kan unngås. Det innebærer at forurenset inneluft fjernes og erstattes av uteluft.
Moderne tette hus gir opphopning av forurensninger og fuktighet dersom det ikke
ventileres tilstrekkelig. Derfor er det viktig at ventilasjonen prosjekteres, utføres og
vedlikeholdes på en god måte. Se også krav O4 lufttäthet.
Miljømerking stiller krav bl.a. for å hindre fuktskader og emisjoner fra materialer,
men stiller ikke krav til luftmengder utover myndighetskrav. Materialkravene sikrer
lave emmisioner og rutinekravene for byggeprosessen skal hindre fuktrelaterte
problemer. I norske kriterier for lavenergi- og passivhus- Boligbygninger NS 3700
som ligger til høring per april 2009 angis minste tillatte gjennomsnittlige luftmengder
brukt ved energiberegninger. Disse verdiene til tillatte gjennomsnittlige luftmengder
vil aksepteres brukt dersom det bygges i henhold til denne standarden.
For barnehager kreves behovstyrt ventilasjon. Begrunnelsen for dette er at behovstyrt
ventilasjon vil bidra til riktige luftmengder til enhver tid, og bidra til redusert
energibehov. Dette gjelder særlig for barnehager der drift og ikke drift vil markere en
ekstra stor differanse i luftmengder.
Kravet er endret etter høring. Se Bilag 5, Ventilationskrav, for mer om kravet.
P3 Buller (støy) (kravet gäller enbart småhus och flerbostadshus).
Flera undersökningar [BKR 2003] hos boende har visat att buller är en av de
miljöstörningar inomhus som upplevs som besvärande. Detta gäller även byggnader
som uppfyller myndigheternas krav på buller. Därför är det viktigt att tillse att
byggnaderna klarar myndigheternas krav med god marginal. De nationella buller
standarder i norden finns på dämpning av buller som härrör från installationer,
stegljud, luftburet buller, buller från trafik samt efterklangstid. De nordiska
standardförslaget INSTA 122:1997 Sound Classification of Dwellings har varit
orsaken till de nordiska nationella standarder för bostäder. Standarderna är indelade i
fyra lydklasser där C är föreskrivna krav i olika länder. Klasse A och B är
rekommendationer.
Side 26 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
P3 har gjorts med utgångspunkt i de nordiska länders nationella byggregler.
Funktionen av kravet kommer att ge olika resultat i olika länder på grund av olika
nationella byggregler. Dette er ikke ideelt, men alternativet med å lage like krav for
alle nordiske land ble ikke prioritert i denne versjonen av kriteriene.
Svanen har valt at begränsa sina krav till att ställa högre krav på minskningen av
buller mellan boenheter. For de andre akustiske parametrene som beskrives i de
nasjonale standardene gjelder minimumskravne til de aktuelle myndighetene. Buller i
själva lägenheten är inte lika prioriterat, då detta buller kan lägenhetsinnehavaren
själv styra och påverka. Även trafikbuller anses som störande av de boende. För att
dämpa trafikbuller är det fönstren som är mest avgörande faktorn, dock blev NM i
høringsperioden informert av boligbyggerbrasjen om att fönster med hög
ljuddämpning idag har ett sämre U-värde. Fönster med hög ljuddämpning är ofta to
lags fönster. Svanen har valt att inte ställa högre krav på trafikbuller, då detta skulle
innebära hus med sämre energihushållning vilket anses som mer prioriterat. Desuden
er det svært for miljømærkning og entrepanøren som har licens altid at bestemme hvor
det svanemærkede byggeri skal ligge, og dermed hvor meget ekstern støj der vil være
til det svanemærkede byggeri.
O10 Buller (støy) (kravet gäller enbart förskolebyggnader).
Gode akustiske forhold har betydning for trivsel og velvære. Imidlertid er høyt
lydnivå og støy et stort problem i mange förskolebyggnader. Liten omtanke for
akustikk og støyskjerming medfører stor belastning, både på barn og voksne. Dersom
en ikke handterer lydproblematikken når en planlegger förskolebyggnaden, kan det
føre til at en del leker og aktiviteter ikke kan finne sted. Barna selv kan produsere mye
lyd når de leker. Dersom det er dårlig akustisk demping, må en snakke høyere for å bli
hørt og få oppmerksomhet. Lyden eskalerer og det oppstår støy. Personer som hører
dårlig er svært ømfintlig for støy.
O10 har gjorts med utgångspunkt i de nordiska länders nationella byggregler.
Funktionen av kravet kommer att ge olika resultat i olika länder på grund av olika
nationella byggregler. Dette er ikke ideelt, men alternativet med å lage like krav for
alle nordiske land ble ikke prioritert i denne versjonen av kriteriene. Dette også for at
aktørene i størst mulig grad bare skal behøve å forholde seg til de standarder og
myndighetskrav de fra før kjenner. Kravet er endret etter høringen.
P3 och O10 - Nationella byggregler och standarder:
Sverige
I Sverige har de klassningsstandard SS 25267 för bostäder och SS 25268 för vissa
lokaler. Det finns 4 klasser A, B, C og D i SS 25267 og SS 25268 der C er
myndighetenes minimumskrav.
Danmark
I Danmark har de klassningsstandard DS 490 som gjelder for boliger. Men Danmark
har ikke noen slik standard for barnehager. I Danmark er holdningen at det absolut
vigtigste for at sikre behageligt indeklima i en daginstitution er så lav efterklangstid
som muligt. Trinlydsniveau og luftlydsisolering er ikke helt så relevant i
institutionernes hverdag, da dørene ofte står meget åbne i institutionen. Dansk
bygningsreglements krav til efterklangstid er strengere enn i tilsvarende standarder for
Side 27 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
Norge, Sverige og Finland vil vi i denne versjonen av kriteriene bare henvise til at der
skal leves op til lovgivningen (BR08 eller SBI anvisning 218.
Norge
I Norge heter standarden NS 8175 og denne ble revidert i 2008. Standarden gjelder for
både boliger, skoler og barnehager. Det finns 4 klasser A, B, C og D, der C er
myndighetenes minimumskrav.
Finland
Finsk standard heter SFS 5907 och har ljudklasser. SFS 5907 behandlar luftljud- och
stegljudisolering av bostäder (också skolor, daghem, kontor och motsvarande).
Standard SFS 5907 är en rekommendation. I Finlands byggbestämmelsesamling finns
det föreskrifterna som är förpliktande och betyder om minimivärdena. (jan, 2010)
Island
Isländsk standard heter IST 45:2003 Sound Classification of Dwellings.
Som man kan se av titeln, gäller den endast för bostäder, men de har arbete på gång
med utökning av denna standard för att inkludera även andra typer av byggnader.
Då kommer standarden att motsvara NS 8175 i Norge i uppbyggnad, men inte exakt i
innehåll. Vissa delar kommer troligtvis att likna mera den svenska
klassningsstandarden. Vissa av gränsvärdierna kommer dock att likna mer de norska.
Som den är nu är den isländska standarden på engelska och innehållet är identiskt
med det nordiska standardförslaget INSTA 122:1997 Sound Classification of
Dwellilngs. Det finns 3 klasser A, B, C, samt klass D för ombyggnad.
Angående byggnader för förskolor har de alltså ingen klassningsstandard ännu, (jan,
2010) men den kommer - förhoppningsvis inom 2010.
O11 Dagsljusfaktor (Kravet gäller enbart för förskolabyggnader)
Kravet sier at det skal være minimum 1 % dagslysfaktor i leke- og oppholdsrom, og
gjennomsnitlig dagslysfaktor skal være minst 4 %. Dagslysfaktoren skal måles på en
horisontal flate 0,5 m over golvet i en avstand av maksimum 0,5 m fra bakveggen. I
alle andre rom skal myndighetskravene gjelde. Kravet er ikke endret etter høringen.
God utnyttelse av dagslys har betydning for trivsel og velvære. Samtidig kan
utnyttelse av dagslys bidra til å redusere forbruk av elektrisk kraft til kunstig
belysning. På den andre siden kan store vinduer føre til høyere oppvarmingsbehov og
eventuelt kjølebehov (se kapitlet om energibruk).
Dagslys kjennetegnes ved svært høye belysningsstyrker. Mens kunstig lys gir oss
mellom 100 og 1000 lux, ligger typiske verdier for dagslyset mellom 10 000 og 100
000 lux. Dette gjør at selv en liten prosent (5–10 %) av tilgjengelig dagslys ute gir god
belysning inne i bygninger. Rom som brukes mye, bør ha god tilgang på dagslys og
helst også sollys. Det er ubestridt at dagslys har en positiv effekt på helse og velvære.
Det er ønskelig at både dagslys og kunstlys skal kunne reguleres slik at en kan endre
atmosfæren i rommet og skape ulike stemninger. Videre er det ønskelig at noen rom
kan blendes slik at en kan ha skyggeteater, etc.[Sintef 2008]. Kravnivået er satt etter
anbefaling av Sintef Byggforsk.
Dagslysfaktoren angir hvor stor prosent av det tilgjengelige dagslyset ute som
kommer inn i et rom. Dagslysfaktorer kan beregnes i designfasen og måles i ferdig
Side 28 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
bygg. For å dokumentere at kravet oppfylles er det tilstrekkelig med beregninger. For
å kunne regne på dagslysfaktor er det nødvendig å ha tilgang til:
• arkitekttegninger (plan + snitt) som viser dimensjonene av rommene
• spesifikasjon av glasstype og eventuell solskjermingstype
• situasjonsplan og -snitt som viser omkringliggende terreng og bygninger
som utgjør utvendig skjerming
• refleksjonsfaktorer for overflater i rommet.
Det finnes enkle dataprogrammer som kan brukes til formålet, og mange
lysberegningsprogrammer håndterer både dagslys og elektrisk belysning.
I bilag 3 i kriteriedokumentet er det satt opp en grei og enkel formel for beregning av
gjennomsnittelig dagslysfaktor i sidebelyste rom. I den norske publikasjon «Dagslys i
bygninger. Prosjekteringsveiledning» (side 35) er det vist hvordan en kan beregne
gjennomsnittelig dagslysfaktor i rom med overlys. [Lyskulturs 1998].
Det finnes imidlertid ingen enkel formel for beregning av dagslysfaktorens
minimums- verdi. Til det trengs en mer avansert beregningsmetode. I de fleste tilfeller
blir minimum dagslysfaktor større enn 1 % hvis gjennomsnittelig dagslysfaktor er
større enn 4 %. Det er bare i meget dype rom og/eller rom med meget mørke farger på
vegger og gulv at dette ikke er tilfelle. Dersom rommene ikke er usedvanlig dype, og
det er valgt lyse overflater, behøver man ikke å kreve beregninger av minimum
dagslysfaktorer. I Norge stiller myndighetene allerede krav til dagslys i bygninger,
men det er ikke kvantifisert.
O12 Belysningsstyrka (Kravet gäller enbart för förskolabyggnader)
Energibehov til belysning kan være betydelig. Å prosjektere riktig belysningsstyrke er
både et komfort-, helse- og energispørsmål. Dersom belysningsstyrken må økes kort
tid etter bygging på grunn av for eksempel tilrettelegging for svaksynte er dette
uheldig på den måten at kunden vil kunne oppdage at energibehovet blir større enn
forventet. Kostnadene ved ettermontering eller ombygging av belysning er også langt
større enn ved montering i et nybygg. På varme sommerdager er varme fra elektriske
lysarmaturer uønsket. Derfor er det også viktig at det ikke prosjekteres for høy
belysningsstyrke. Kravet er endret etter høringen ved noe omformulering og
spesifisering.
For å kunne beregne belysningsstyrke fra elektriske armaturer er det nødvendig å ha
en belysningsplan som viser armaturplassering, armaturtyper og lyskildetyper. Det er
vanlig å lage en belysningsplan ved hjelp av dataprogram (Dialux, Relux, etc.) som
beregner belysningsstyrke/luminans for å dokumentere at kravene er oppfylt.
Mange lysberegningsprogrammer håndterer både dagslys og elektrisk belysning.
Uten arkitekttegninger og spesifikasjoner og uten belysningsplan er det
umulig å sjekke om svanekravet er oppfylt.
Kravnivået er satt ut fra anbefalinger fra Sintef Byggforsk og er noe strengere enn i
den norske veilederen til forskrift om miljørettet helsevern i barnehager og skoler
m.v., som gir følgende norm for belysningsstyrke [SH-NO1998]: Lekerom og
soverom i barnehager bør ha minst 150 lux, ved spesielle aktiviteter bør lysstyrken
være 300 lux. I vaske- og stellerom i barnehager bør det være minst 300 lux [Sintef
2008].
Side 29 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
P4 Behovsstyrning av belysning (kravet gäller enbart förskolebyggnader)
Energibehov til belysning kan være betydelig. Vi skal ikke forvente at barn skal ha
rutine for å slå av lyset i et rom etter bruk allerede i barnehagestadiet. Det er både
pedagogisk og praktisk viktig at behovsstyring installeres i barnehager. Styring av
belysning vil både redusere elektrisitetsforbruket, men også redusere det totale
energibehovet noe. Varme fra elektriske lysarmaturer er ikke spesielt godt egnet til å
varme opp en bygning, slik for eksempel en radiator under et vindu er. På varme
sommerdager er varme fra elektriske lysarmaturer uønsket som nevnt under Krav P5.
Styring av belysning kan baseres på bevegelsesdetektor eller lysdetektor, eller helst en
kombinasjon der lysdetektoren hindrer at det står på lys når det er tilstrekkelig
dagslys, mens bevegelsesdetektoren styrer lyset avhengig om det er personer tilstede
eller ikke. Dersom det benyttes bevegelsesdetektorer knyttet til belysning kan denne
gjerne kombineres med styring av ventilasjonen [Sintef 2008].
5.3
Materialkrav, Kemiska produkter
Avgränsning
Materialkraven har avgränsats till att inte gälla installationer i marken fram till huset.
Denna avgränsning verkar lämplig med tanke på husproducentens möjlighet att
dokumentera material för denna del av byggprocessen, och att dessa installationer ofta
sker av leverantören av el, värme, vatten och avlopp.
I kapitell 3.1 står det at kravene gjelder ”vid byggarbete hos husfabrikant eller på
byggplats.” Kravene skal være de samme uansett om huset bygges sammen på
byggplassen eller om delene settes sammen på egen husfabrikk eller hos en
underleverandør som lager prefabrikerte deler. Det vil si at man skal ikke kunne flytte
produksjonen fra byggplassen til en prefabrikasjon og dermed slippe et krav. Med
prefabrikasjon menes det som tidligere naturlig var bygget sammen på byggplassen
men som nå eventuelt settes sammen på annet sted. Bygningsplater og limtre regnes
som faste materialer, og det stilles ikke krav til selve limet som ingår i bygningsplaten
eller limtreet. Dersom bygningsplater eller limtre inngår i en sammensatt del med
fugemasser eller lignede vil fugemassen måtte klare kravene uansett hvor
sammensettingen foregår.
Används miljömärkta produkter (Svanen- eller Blommanmärkta) där det finns krav
under kapitel 3, bortfaller kravet på dokumentation. D.v.s. att miljömärkta produkter
uppfyller alla kraven.
Hänvisning till klassificeringen i kraven O14, O15 och O16 gäller enligt föreskrifter
om klassificering och märkning av farliga kemikalier de nordiska länderna och/eller
EUs ämnes- och preparatdirektiv 67/548/EEC och 1999/45/EEC (med anpassningar
och ändringar).
Om Rådets direktiv 76/769/EÖF 2008/0033 (COD) (begränsningsdirektivet) ställer
hårdare krav på ämnen under kriteriernas giltighetstid, kommer
begränsningsdirektivets kravvärden att vara gällande.
Vid övergång till GHS (Globally Harmonised System) kan kraven på klassificering av
produkt konverteras enligt beskrivelse i tabell B4.1 i bilaga 4 till kriteriedokumentet.
Side 30 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
Generellt
Som tidligare nämnts används cirka 50 000 olika material och kemiska produkter
inom byggsektorn. De stora materialvolymerna samt byggnaders långa livslängd ökar
risken för att byggvaror kan påverka människors hälsa och miljön. Byggsektorn är
viktig när det gäller att arbeta för att uppnå de nordiske myndigheters miljömål.
Mange produkter og materialer som brukes i byggenæringen inneholder
problematiske helse- miljøfarlige stoffer. Miljøet kan påvirkes i alle stadier av
produktenes livsløp – fra råvareutvinning og produksjon til avfallshåndtering.
Problematisk avfall i byggebransjen i dag skyldes til stor grad tidligere bruk av
produkter med farlige stoffer. For å ta hånd om det farlige avfallet på en lovlig og
miljømessig god måte kreves store kostnader. Det er derfor viktig å være bevisst ved
valg av produkter. PCB er et kjent eksempel på miljøproblemer og kostnader ved
opprydding i etterkant.
Både blant miljømyndighetene og bransjen i de nordiske land er det gjennomført ulike
prosjekt for å kartlegge omfanget av og iverksette tiltak for å redusere bruk og
innholdet av helse- og miljøfarlige stoffer i byggeprodukter. Det finns flera rapporter
om problematiska ämnen i byggvaror t.ex. har det svenska projektet ”Frisk bostad”
[FB 2004] gjort en lista på förbjudna ämnen som finns i byggmaterial. Dessutom har
den svenska förvaltningssidan tagit fram en så kallad avvecklingslista [AV-listan]
över ämnen som bör fasas ut. I Norge finns en OBS-lista [OB” 2002] över ämnen som
man ska vara speciellt uppmärksamma på. Andra rapporter är den danska
"Problematiske stoffer i byggevarer [SBI 1999] den svenska Kemikalieinspektionens
"Bygga för att förebygga" [KI 1999] "Miljövärdering av byggnadsmaterial" från den
svenska Miljöförvaltningen och "Kartlegging av farlege kjemikalier i utvalgte bygg
og anleggsmateriale" [STF 2002] från Statens forurensningstilsyn i Norge.
Miljøstyrelsen i Danmark har støttet prosjektene “Problematiske stoffer i bygge- og
anlægsaffald - kortlægning, prognose og bortskaffelsesmuligheder” samt "Kemi i
byggeri". Følgende tolv stoffer ble i førstnevnte projekt identificeret som
problematiske stoffer: bly, cadmium, kviksølv, nikkel, chrom, kobber, zink,
polychlorerede biphenyler (PCB), chlorparaffiner, chlorfluorcarboner,
hydrochlorflourcarboner (HCFC) og hydrofluorcarboner (HFC), svovlhexaflourid.
Disse tolv stoffer blev udvalgt fra en lang liste af ”uønskede” stoffer. Udvælgelsen var
baseret på stoffernes toksicitet (enten overfor miljøet eller i forhold til mennesker)
samt forbruget. I “Kemi i byggeri” ble det foretatt en kartlegging og vurdert bruk av
utvalgte kjemiske stoffer, kjemiske produkter og materialer i bygge-, drifts- og
rivefasen.
Side 31 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
SFT i Norge har i samarbeid med bransjen kartlagt prioriterte stoffer i utvalgte byggog anleggsmaterialer og har hatt spesiell fokus på substitusjonsplikten ved kontroll
som er gjennomført på byggeplasser høsten 2007. SFTs kartlegging viser blant annet
følgende:
• PVC-produkter som vanntrykksmembraner, membraner for våtrom og
plastbaserte flater kan inneholde ftalater (myknere) og blyforbindelser.
• Fyllingsmidler, tette- og fugemidler og limkonstruksjonsmaterialer kan
inneholde blant annet klorerte mellomkjedede parafiner og ftalater.
• Isolasjonsmaterialer som EPS og cellegummi kan inneholde bromerte
flammehemmere.
• Tapeter (vinyltapet, våtromstapet og glassfiberstrie) kan inneholde blant annet
bromerte flammehemmere, klorerte mellomkjedede parafiner, blyforbindelser,
arsenforbindelser og ftalater.
• Maling og lakk – blykromater, kortkjedede og mellomkjedede klorerte
parafiner, ftalater
• Smøremidler – nonylfenoletoxylater og mellomkjedede klorerte parafiner
Inom byggbranschen har det blivit allt vanligare med produktdeklarationer, och flera
databaser med produktinformation har påbörjats, t.ex. det svenska BASTA [Basta
2009] och Milab [Milab 2005], Dansk Kemidatabase [DKDB 2005]och norska NOBB
[Nobb 2005]. En del av databaserna har i tillägg till databladen även en
miljövärdering av produkten. Kriterierna för denna typ av värderingar kan vara att
produkten inte får innehålla ämnen som är cancerogena, mutagena,
reproduktionsskadliga osv.
Helse- og miljøskadelige stoffer kan inngå i kjemiske byggprodukt eller i faste,
bearbeidede produkter. Kjemiske byggprodukt er underlagt europeiske regler for
klassifisering og merking i henhold til helse- og miljøegenskaper. For denne type
produkter er det dermed mulig å stille krav basert på helse- og miljøklassifisering av
produkter og inngående stoff. Den samme informasjon er ikke tilgjengelig for faste
produkter. Kravene i miljømerkingskriteriene er derfor todelt: det stilles krav om at
produkter som benyttes til svanemerkede hus eller leiligheter ikke skal innholde en
rekke spesifikke stoffer. For kjemiske byggprodukt stilles det i tillegg krav knyttet til
egenskaper og klassifisering av produkt og inngående stoff.
Basert på myndighetenes utredninger og prioriteringslister som nevnt ovenfor, er
produkter med visse helse- og/eller miljøklassifisering utelukket. Det samme
underlaget er benyttet ved utarbeidelsen av krav til hvilke inngående stoff som ikke
kan inngå i kjemiske byggprodukt eller andre byggprodukt/material.
Miljöpåverkan från material eller byggnadsdelar som används i huset kan komma från
utvinning av råvarorna, produktion, användning- eller sluthanteing. Kraven fokuserar
i huvudsak på miljö- och hälsofarliga kemikalier som ingår i produkter, d.v.s.
kemikalier som tillsätts under tillverkningen. I vissa fall har det ställts krav på
emissioner från material som för formaldehyd från träbaserade byggprodukter. För
vissa produktgrupper har det också ställts krav med avseende på problem som kan
uppstå vid avfallshanteringen. Exempel på detta är drivgaser i expanderade
isoleringsmaterial där drivgasen först frigöras under avfallshanteringen av produkten.
Side 32 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
Bakgrunn for endringer av kravene til kjemiske byggprodukt og andre byggprodukter
og material sammenlignet med versjon 1 av kriteriene for svanemerkning av småhus.
Kravene i forslag til versjon 2 er omstrukturert og skjerpet på noen områder
sammenlignet med versjon 1. Endringene er dels basert på erfaringer med kravene i
versjon 1 samt informasjon som er fremkommet i arbeidet med kriterier for
svanemerking av kjemiske byggprodukt som har foregått i perioden 2006-2008.
I versjon 1 av kriteriene for hus ble det stilt en rekke spesifikke krav til innendørs
maling og lim, mens det var færre krav til andre typer kjemiske byggprodukt. Kravene
tok utgangspunkt i gjeldende miljømerkingkrav som på daværende tidspunkt kun
omfattet lim og maling.
I dette høringsforslaget er kravene forenklet ved at det stilles samme type krav til alle
kjemiske byggprodukt. Det stilles mindre strenge/omfattende krav til et kjemisk
byggprodukt som skal benyttes i et Svanemerket hus enn til et kjemisk byggprodukt
som skal miljømerkes med Svanen. Tilgjengeligheten av miljømerkede kjemiske
byggprodukt er foreløpig begrenset og det er usikkert om det vil være mulig å tilby
miljømerkede produkter innenfor alle funksjonsområder som er aktuelle ved bygging
av hus/leiligheter. Kravene til kjemiske byggprodukt i hus er derfor noe mindre
krevende samtidig som bruk av miljømerkede produkter stimuleres gjennom
poengsystemet.
Byggdelar eller material som ingår i ett hus har olika funktioner och enskilda material
kan ha olika användningsområden som bärförmåga, vindtäthet, fuktspärr,
brandisolering o.s.v. Materialen fungerar också i samspel med konstruktionen och det
har därför inte varit lämpligt att generellt förbjuda specifika material. Material till ett
hus väljs i huvudsak utifrån flera faktorer än miljö, t.ex. ekonomi, placering av
bygget, lagar, användningsområde och teknologi.
Det ställs inga krav på energiförbrukning vid produktion av material.
Livscykelanalyser har visat att energiförbrukningen vid produktion av materiel är
betydligt mindre än energiförbrukningen i husets driftsfas. Det ställs få funktionskrav
på produkter, därför det förutsätts att husproducenten ansvarar för andra funktioner
såsom mekaniska egenskaper och hållbarhet. Exempel på funktionskrav är kravet till
snålspolande toaletter, duschar och kranar. Vid användningen av miljömärkta
produkter är vissa funktionskrav redan uppfyllda, t.ex. krav på slitage för
Svanenmärkta golv och täckningsförmåga för miljömärkt färg.
De nationella byggreglerna anger inget direkt om miljöfarliga ämnen. Däremot finns
vissa krav på emissioner som kan påverka inomhusklimatet. Det har diskuterats att
ställa krav på testning av inneklimat i husen, men eftersom att licensen ges innan
huset byggs är detta omöjligt. Kraven på innemiljön ställs därför indirekt genom krav
på material, krav på ventilation i huset, krav på byggprocessen för att förhindra
tillväxt av mögel o.s.v. samt krav på byggmaterial och underhållsprodukter som kan
rekommenderas till bostadsköparen.
I Norden finns det två märkningsordningar för inneklimat. Den finska inneklimatmärkning [Fim2005] och den gemensamma danska/norska inneklimatmärkning [DIM
2005]. När ”Dansk indeklimamærkning” testar om en produkt kan uppnå märkningen,
testas hur produkten upplevs i vardagsrummet, och inte på de ämnen produkten
Side 33 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
innehåller. Produkten testas för avgasning av en lång rad av kända ämnen som ger
luktirritation och irriterar slemhinnor. Dessutom testas hur lång tid det tar innan
avgasningen når en acceptabel nivå. Inneklimatmärkningen har ett generellt förbud
mot cancerogena ämnen (förutom formaldehyd). I tidigare remissvar (till version 1)
fanns ett önskemål om att Svanens kriterier ska acceptera produkt med
inneklimatmärkning. Eftersom inneklimatmärkningen inte tar hänsyn till
miljöskadliga ämnen räcker detta dock inte som dokumentation för kraven.
Det finns krav på följande sex områden:
• Klassificering av den kemiska produkt
• CMR-ämnen i produkten
• PBT och vPvB ämnen i produkten
• Hormonstörande ämnen i produkten
• Nanomaterial i produkten
• Specifika ämnen som inte får ingå i produkten
Fem större producenter av kemiska byggprodukter har därför kontaktats för att
undersöka hur långt dessa kan gå i sina garantier mot miljömärkningen angående
dessa krav. En analys av svaren visar att at förutsättningarna är ganska likartade hos
alla producenterna. Den information producenter normalt råder över kan beskrivs som
följande:
• Kunskap om vad producenten själv tillsätter i form av ämnen
• Kunskap om vad ämnen och ingredienser innehåller ut från säkerhetsdatablad
• Kunskap baserad på erfarenhet och förfrågningar hos underleverantör
Med denna kunskap som bas kan producenten intyga om klassificeringen av sin egen
produkt och informationen från underleverantörens säkerhetsdatablad. Kunskap
baserad på erfarenhet och förfrågningar hos underleverantör räcker inte till för att
skriva under ett intyg. Därmed kan producenten på ett trovärdigt sätt bara garantera
vad de vet från säkerhetsdatablad och andra ämnen som de själva tillsatt. Därutöver
kan producenten intyga att det enligt hans kunskap inte har tillsatts de oönskade
ämnen men inte garantera att produkten är fri från dessa. Ska en producent kunna
garantera att produkten är fri från de oönskade ämnena krävs data från
underleverantörer och deras underleverantörer.
For å redusere arbeidsbyrden for lisenssøker for Svanemerkede hus er det satt en
grense på 100 ppm for dokumentasjon av inngående stoffer.
O13 Lista över produkter/material
I tidigare versionen krävdes en bruttolista för att få en översikt över de material som
ingår i ett Svanmärkt hus och för att säkra att kraven blev dokumenterade för de
material där vi har specifika krav. Med en sådan lista fick också Nordisk
Miljömärkning underlag för vidare kriterieutveckling för att fånga upp viktiga
miljöaspekter som kanske har förbisetts.
Kravet är ett redovisningskrav. För beslag och spik m.m. är det tillräckligt att typ av
material anges. Bilaga 1 till kriteriedokumentet ger exempel på materialgrupper.
Side 34 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
P5 Användning av miljömärkta byggprodukter
Det ges tilläggspoäng för produkter som är miljömärkta eftersom produkterna är
garanterade att uppfylla vissa nivåkrav. Miljövarudeklarationer ger också information
om en produkts miljökvalitet men de garanterar inte några minimigränser för skadliga
utsläpp, användning av miljöfarliga kemikalier eller liknande.
5.3.1 Kemiska byggprodukter
Under høringen kommet inn mer fakta om kjemiske byggprodukter til hus. Noe av
denne informasjonen førte til at kravene ble endret. Se høringssammenstillingen for
mer detaljer om dette.
O14 Kemiska produkter, säkerhetsdatablad
Kemiska produkter som används ska redovisas med ett säkerhetsdatablad. Kravet är
ett redovisningskrav. Kravet är något högre jämfört med myndighetskravet på att
verksamheten bara ska ha säkerhetsdatablad på produkter som innehåller
klassificeringspliktiga ämnen. Kravet har också ställts för att säkra att husproducenten
har korrekt information om de produkter som används.
O15 Kemiska produkter, klassning
Det forslåtte kravet til klassifisering av kjemiske produkter og krav er basert på
kriterier for kjemiske byggprodukt men er mindre omfattende/strenge. Kravene som
stilles til kjemiske byggprodukt som skal miljømerkes, utelukker nesten alle produkter
som har en helse- eller miljøklassifisering. For noen typer produkter som benyttes ved
bygging av hus vil det være vanskelig å finne produkter som ikke er klassifisert. Det
foreslåtte kravet til kjemiske byggprodukter til hus er derfor mindre strengt enn til
miljømerking av kjemiske byggprodukter, bl.a. tillates produkter klassifisert som
miljøskadelig uten N. I tillegg tillates noen R-setninger knyttet til helseskadelig
stoffer (Xn), samt produkter klassifisert som irriterende.
I forbindelse med utarbeidelsen av kriterier for kjemiske byggprodukt har
Teknologisk Institutt i Norge systematisert opplysninger om klassifisering og
innehold av CMR stoffer av en rekke kjemiske byggprodukter, bl.a. 85 fugemasser,
91 lim, 26 membraner, 76 utendørs malinger [TI-NO 2008]. Basert på opplysningene i
databladene ser det ut til at i størrelsesorden ca 15% av de undersøkte fugemassene, ca
25 % av limene, ca 20% av membranene og ca 20% av utendørs malingene ikke
oppfyller kravet O15 og O16 som er foreslått i kriteriene. Det er imidlertid en viss
usikkerhet knyttet til om alle databladene er gode nok med hensyn til opplysninger om
helse- og miljøklassifiserte stoffer.
Det foreslåtte klassifiseringskravet utelukker med andre ord de mest problematiske
produktene innenfor de aktuelle produkttypene, men ser ut til å kunne være mulig å
oppfylle.
O16 CMR-ämnen i kemiska byggprodukter (kategori 1, 2 och 3)
Stoffer som er klassifisert som kreftfremkallende, mutagene eller
reprodusjonstoksiske skal ikke tilsettes kjemiske byggprodukter. Dette er stoffer med
alvorlige langtidseffekter og skal derfor unngås.
Se Krav O15 for vurdering av kravnivå.
Side 35 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
O17 Ämnen som inte får ingå i kemiska byggprodukter
Det finns en hel del ämnen som är oönskade från miljömärkningens sida, men som
inte alltid fångas upp genom ett krav till klassificering. Det kan vara ämnen som är
misstänkta men ej bevisligen miljöfarliga eller ämnen som av olika anledningar ligger
i ”gråzonen”. Den lista som har framtagits är följande:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Halogenerade paraffiner, högklorerade, kortkedjade (C10-C13) och
mellankedjade
(C14-C17)
Fluorerade drivgaser
Perfluorerade och polyfluorerade alkylerade föreningar (PFAS)
Alkylfenoletoxylater (APEO) och alkylfenolderivater (APD)
Bromerade flamskyddsmedel
Ftalater med undantag för fogmassor
Ftalater i fogmassor: DEHP, DBP, BBP, 711P, DIBP DIDP och DINP får inte
ingå
Borföreningar
Kreosot
Benzo(a)pyren, benzo(b)pyren
Bisphenol-A
Antimontrioxid
Tungmetallerna bly, kadmium, arsenik, krom, kvicksilver eller deras
föreningar
Monoakrylamid
Tennorganiska föreningar, med undantagen nedanför
En närmare beskrivning av dessa finns i bilaga 8.
Etter høringen ble kravet endret fra å gjelde halogenerte flammehemmere til kun å
gjelde bromerte flammehemmere. Untaket for ftalater i fugemasser ble også tilføyd
etter høringen. Det kan nämnas att det finns ett undantag för tennorganiska föreningar
eftersom det i dagsläget inte går att göra kemiska produkter för alla nödvändiga
applikationer för att bygga hus utan att använda visa tennorganiska föreningar.
O18 Ämnen med långtidsverkan i kemiska byggprodukter
Kravet omfatter ”Persistente, bioakkumulerbare og toksiske (PBT) organiske stoffer”
og ”Meget persistente og meget bioakkumulerbare (vPvB) organiske stoffer”.
Stoffernes iboende egenskaber med disse egenskaberne er også uønskede i
Svanemærkede kemiske byggeprodukter. PBT- og vPvB-stoffer er defineret i Bilag
XIII i REACH (Forordning 1907/2006/EF). Stoffer som opfylder eller stoffer som
danner stoffer som opfylder PBT- eller vPvB-kriterierne kan ses på hjemmesiden:
ESIS European chemical Substances Information System
http://ecb.jrc.ec.europa.eu/esis/index.php?PGM=pbt. Stoffer som er “udskudte” eller
stoffer “under evaluering” anses ikke for at have PBT eller vPvB-egenskaber.
Hormonstörande ämnen
Det har vært diskutert å stille krav til uønskede hormonforstyrrende stoffer, men fordi
det enda ikke er internationalt accepterede undersøgelsesmetoder specielt til
hormonforstyrrende stoffer er det ikke tatt med i denne revisjonen. Se bilag 7.
Side 36 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
O19 Nanopartiklar i kemiska byggprodukter
Nanometaller, nanocarbonforbindelser og/eller nanofluorforbindelser må ikke aktivt
tilsættes kemiske byggeprodukter, medmindre der foreligger dokumentation for, at de
ikke vil medføre miljø- og sundhedsproblemer. Nanopartikler regnes her som
mikroskopiske partikler, hvor mindst en af dimensionerne er mindre end 100 nm.
Nanometaller er for eksempel nanosølv, nanoguld og nanokobber. Nanometaller som
nanosølv og nanokobber er under særlig bevågenhed, da de forefindes i mange
produkter lige fra sokker til køleskabe for at opnå en antibakteriel virkning. Stoffer
som nanosølv er af den amerikanske miljøstyrelse (EPA) anset som biocider. Der har
specielt været bekymring for at udslip af nanosølv til afløbsvand og anden spredning,
kan eliminere ønskede bakterier og forårsage resistens hos bakterier. Et generelt forbud mod nanopartikler er ikke styrbart, da der findes materialer, der er mindre end
100 nm, der ikke anses som problematiske.
Spor av partikler i nanostørrelse som ikke er tilsatt for å oppnå en spesifikk
nanofunksjon, omfattes ikke av kravet. Dette kan f eks gjelde visse mineraler som kan
inneholde små mengder partikler i nanostørrelse.
O20 Hantering av kemiska byggprodukter
Det er innført krav om at dersom det benyttes produkter som er klassifisert som
etsende, allergifremkallende eller helseskadelig, skal det gjennomføres tiltak for å
unngå personskader.
Det er ikke mulig å stille krav om at denne type produkter ikke kan benyttes siden
mange av produktene som benyttes i byggebransjen er klassifisert og det er vanskelig
å finne erstatningsprodukter som ikke er klassifisert.
Kravet om at det skal gjennomføres tiltak for å unngå personskader omfattes allerede
av myndighetskravene, men det har vist seg at mange ikke oppfyller dette kravet. I
forbindelse med en kontroll på byggeplasser som ble gjennomført av Arbeidstilsynet i
Norge høsten 2008, viste det seg at arbeidstakere i bygg- og anleggsbransjen som
arbeider med helsefarlige kjemikalier, ikke får nødvendig informasjon om helsefaren
de utsettes for. Nesten 60 prosent av virksomhetene manglet HMS-datablader for
farlige kjemikalier på arbeidsplassen. Like mange av de besøkte virksomhetene har
ikke rutiner for opplæring om farene ved kjemikaliene arbeidstakerne jobber med.
5.3.2 Materialkrav på kemiska ämnen i fasta byggprodukter
O21 Oönskade kemiska ämnen
Det er stilt krav til innehold av de samme stoffene som for kjemiske byggprodukter.
Se O17 for bakgrunnen til kravene om at disse stoffene heller ikke får inngå i faste
byggprodukter/materialer.
I denne versjonen av kriteriene har vi valgt å utarbeide et vedlegg som lister alle stoff
som ikke får inngå i kjemiske byggprodukt eller faste materialer/byggprodukter selv
om ikke alle stoffer vil være relevant for alle typer materialer som omfattes. I bilag 9
gis en kortfattet oversikt over hvilke materialer som erfaringsmessig kan representere
et helse og/eller miljøproblem i forhold til listen med innholdsstoffer.
Side 37 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
I byggmaterial kan de förekomma ett flertal hälsoskadliga ämnen. Ett förbud mot
sådana ämnen i produkterna minskar risken att dessa ska emittera från produkten och
därmed risken för miljö- och inneklimatproblem. For at kravet ikke skal bli for
krevende å oppfylle, er det kun for følgende produkter at kravet skal dokumenteres:
•
•
•
•
Fasta tätningsprodukter (t.ex. tätskikt för våtrum, våtrumspaneler, ång(DK:damp), vind-, och radonspärrar och takfolie).
Impregnerat virke.
Isoleringsmaterial (t.ex. plast, textilier och mineraliska material).
Plastprodukter i form av tomrör (för eldragning i t.ex. vägg), ledningar till
starkström, avloppsrör, plaströr i eventuella centraldammsugare, invändiga
golv- tak- (DK: loft) och väggbeklädnader (gäller även i våtrum).
Kravet til faste tetningsprodukter gjelder både for membranen og gulvbelegg og for
våtrumspaneler. Altså gjelder kravet både for membranen og gulvbelegg og for
våtrumspaneler. Altså gjelder kravet både den ikke synlige membranen som vanligvis
ligger under flisene og for et tett gulvbelegg. Kravet gjelder både våtrom, men ikke
tekniske rom.
Det har kommet innspill om at det finnes gjenviningssystemer for PVC-takfolie som
gjør disse til et mer akseptabelt miljøvalg, og at dette bør med i vurderingen i neste
versjon av kriteriene.
Oftast ger hälsoskadliga ämnen luktgener eller irriterar slemhinnor. Som exempel kan
nämnas att ftalater (mjukgörare) inte ger omedelbara luktgener eller
slemhinneirritation. Dock är vissa ftalater hormonstörande och nya undersökningar
har visat att vissa ftalater i golv kan ge ökat risk för allergi. Nordisk Miljömärkning
har därför valt att förbjuda vissa ämnen där undersökningarna har visat att de har en
negativ effekt på hälsa och/eller miljö.
P6 Klorfria plastprodukter
Det finns en del plastprodukter på marknaden som är helt halogenfria och samtal med
olika leverantörer av kabel har visat att det är möjligt att köpa PVC-fria kabel. Därför
premieras användning av dessa.
O22 Nanopartiklar i faste byggprodukter och vitvaror
Husproducenten ska ha rutin för att undvika nanopartiklar i byggandet samt en
kontroll av visa utvalde produkter. For bakgrunnen til kravet se krav O20
Nanopartiklar i kemiske byggprodukter.
5.3.3 Krav på trävirke og andra material baserade på fiber
Generellt om kraven på träråvaror
En byggnad kan innehålla varierande av mängder trävirke. Vilken typ av trävirke som
används och hur skogsbruket bedrivs är viktiga miljöparametrar vid värderingen av
miljöpåverkan av trämaterialen i huset.
Världens skogar täcker en större areal än något annat ekosystem på land och det finns
viktiga ekologiska, ekonomiska och sociala intressenter knutna till skötseln av
skogarna. Mer än hälften av jordens livsformer finns i skogen. Enligt WWF i Norge är
Side 38 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
siffrorna för Norge ännu högre; av ca 24 000 kända arter kan omkring två tredjedelar
knytas till skogsmiljöer. Hälften av jordens ursprungliga skogsområden har redan
försvunnit varav största delen under de sista 30 åren. Av den kvarvarande skogen är
tre fjärdedelar utrotningshotade. Mellan 1980 och 1995 förlorades 180 miljoner hektar
skog, d.v.s ett område i storleken Indonesien eller Mexiko.
Ett hållbart skogsbruk är viktigt för att på lång sikt kunna utnyttja skogens resurser
och för att urbefolkningars rättigheter ska tas tillvara. Det är också viktigt att
skogsbruket bedrivs på ett sådant sätt att man inte i för stor utsträckning förstör det
naturliga ekosystemet, att den biologiska mångfalden bibehålls och att skogen kan
fungera som ett rekreationsområde.
Arbetet med att utveckla kriterier/standarder och certifieringsförordningar för ett
hållbart skogsbruk har i de nordiska länderna och internationellt pågått sedan lång tid.
I Sverige och Danmark sker detta arbete bl a i regi av organisationen Forest
Stewardship Council (FSC) (tills nu, 400 ha), i Norge i projektet Levende Skog och i
Finland av Finnish Forest Certification Systems. Gemensamt för alla initiativen är att
både sociala, ekonomiska och miljöintressen har funnits representerade i arbetet.
Även i andra länder, bl.a. i Asien och Amerika samt i länder i Europa arbetar man
med standarder för hållbart skogsbruk. De fleste skogstandardene går inn under en av
de store sertifiseringsorganisasjonene som FSC eller PEFC (Programme for the
Endorsement of Forest Certification schemes). Tillgången på virke som kommer från
certifierat skogsbruk är idag begränsad men den förväntas öka de kommande åren.
Eftersom det redan finns olika kriterier/standarder och certifieringsförordningar för
hållbart skogsbruk vill Nordisk Miljömärkning inte ta fram egna standarder och
förordningar utan värderar de lokala standarderna. Nordisk Miljömärkning ställde
första gången krav på trävirke från certifierat skogsbruk i kriterierna för
Svanmärkning av tryckpapper, 1999. Kravet var då att 15 % av fiberråvaran skulle
komma från certifierat skogsbruk. Senare har motsvarande krav införts i andra
produktgrupper som är baserade på trävirke. Exempel är i Utemöbler samt i Möbler
och inredningar (vid mer än 10 % trä i produkten ska minimum 70 % komma från
certifierat skogsbruk), i Golv (minimum 30 % av trävirket ska komma från certifierat
skogsbruk) och i hållbart/beständigt trävirke (minimum 70 % från certifierat
skogsbruk).
O23 Säkerställande av trä- och bamburåvaror från hållbara områden
Detta krav gäller alla produkter som innehåller virke eller spån från trä eller bambu.
Licensansökaren ska säkra att träråvaror inte härstammar från skogsmiljöer,
naturområden eller lantbruksområden med höga biologiska och/eller sociala
skyddsvärden. Hustillverkaren ska ha en nedskriven procedura/policy som beskriver
hur verksamheten på bästa möjliga sätt säkrar att träråvaror och bambu inte kommer
från skogsmiljöer, naturområden eller lantbruksområden:
•
•
•
•
•
•
Skyddade områden eller områden som behandlas i en policy med avsikt att bli
omfattade av skydd.
Områden med oklart ägarskap eller bruksrättigheter.
Olovligt skördat trä och/eller fiberråvara.
Gammal, orörd skog och skog med högt skyddsvärde.
Genmodifierat trä eller plantor.
Side 39 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
I en slik rutine kan spårbarhets certifikat (Chain of Costedy certificate) fra
underleverandører användas för att dokumentera att träråvaror och bambu inte
kommer från områden med höga biologiska och/eller sociala skyddsvärden. Men et
slik spårbarhets certifikat er ikke tilstrekkelig dokumentasjon for O25, som krever at
trevirke kommer fra sertifisert skogbruk.
O24 Kontrollerede træ- og bambus
Dette krav gælder for de store andele af træ i et husbyggeri samt de typer af trævarer
som kan findes i tropiske træsorter. Kravet sikre, at der er spårbarhet på disse
træfraktioner, d.v.s. man ska kunna följa trävirket från skogen fram till byggplatsen.
Man skal her sikre sig at træet eller bambus ikke kommer fra skovmiljøer,
naturområder eller landbrugsområder som er olovligt fældet/høstet og/eller har høje
biologiske og/eller sociale værdier. För at dokumentsjonsbyrden ikke skal bli for stor
for husprodusentene ska kravet kun dokumenteras med namn på träslaget samt
ursprung (land). Det krävs ingen dokumentation på spårbarheten. Nordisk
Miljömärkning kan däremot begära ytterligare dokumentation om det uppkommer
misstankar. Licensen kan dras tillbaka om det visar sig att trävirket kommer från
skogsmiljöer med höga biologiska och/eller sociala skyddsvärden.
Et produkt som inngår i dokumentasjonen for O25 oppfyller kravet om at träråvaror
inte härstammar från skogsmiljöer, naturområden eller lantbruksområden med höga
biologiska och/eller sociala skyddsvärden.
Svanenmärkta produkter som t.ex. fönster, byggskivor, dörrar, golv, kök och
inredningar samt hållbart/beständigt trävirke uppfyller kravet.
O25 Virke från certifierad skog
Certifierat skogsbruk är skogsbruk som sköts enligt de standarder som uppfyller
Nordisk Miljömärknings krav på hållbart skogsbruk (se bilaga 9 i kriteriedokumentet
för Svanmärkning av Småhus om krav på skogscertifiering), och ska dokumenteras
enligt detta. Nordisk Miljömärkning har en procedur för godkännande av standarder
och certifieringssystem och kan vid förfrågan uppge vilka standarder som tidigare har
godkänts.
På årsbasis ska minst 50 % av trävirket komma från certiferat skogsbruk.
Spårbarheten ska dokumenteras för det certifierade trävirket, men det krävs inte att
spårbarheten är certifierad.
Eftersom det kan finnas många trädetaljer i ett hus koncentreras kraven till byggdelar
som står för de stora mängderna av träanvändningen. Dessa är takstolar, stommar,
bjälklag och fasader (inklusive balkonger, terrasser och verandor).
P7 Högre andel virke från certifierat skogsbruk
För att öka efterfrågan på virke från certifierat skogsbruk och öka medvetenheten hos
leverantörer ges det tilläggspoäng för en större andel än 50 % virke från certifierat
skogsbruk.
Är mängden virke från certifierat skogsbruk (enligt O25) mer än 60 % av den totala
virkesmängden ges 1 poäng.
Side 40 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
O26 Tryckimpregnerad virke
Overflaten til ubehandlet trevirke som står utendørs brytes ned av sollys. Dette
medfører at overflaten blir mekanisk svekket og mer porøs og sugende. Fuktighet i
form av regn eller kondens fukter opp ubeskyttet tre slik at det sveller. Når treet tørker
ut igjen, vil det krympe. Vekselvis svelling og krymping vil gi deformasjoner og
sprekkdannelser. Dersom treet holdes fuktig i lange perioder, kan sopp utvikle seg og
føre til misfarging og råte. Råtesopper bryter ned trevirket slik at både vekt og styrke
reduseres.
Risikoen for råtedannelse kan reduseres ved bruk av konstruktiv trebeskyttelse,
overflatebehandling eller impregnering. Impregnering bør kun brukes hvor man ikke
kan beskytte treet konstruktivt, hvor utskiftning er vanskelig, hvor man må ha en høy
sikkerhet mot råtesopp (bærende konstruksjoner) eller hvor man ønsker forlenget
levetid. Impregneringsmidlene som benyttes inneholder aktive stoffer hvor
impregneringseffekten/beskyttelsen av trevirket oppnås ved giftvirkning fra
tilsatsstoffene. Konsekvensen av dette er imidlertid at stoffene som benyttes ved
impregnering ofte har uønskede helse- og miljøegenskaper. Fra slutten av 1990 årene
har de nordiske myndigheter innført strenge restriksjoner på bruk av krom og arsen og
i dag er bruk av kobber mest utbredt til trykkimpregnering. Andre stoffer som er/har
vært i bruk er tinnorganiske forbindelser, borsyre, kreosot, triazol og karbamater, I
tillegg brukes organiske løsemidler ved visse impregneringsprosesser. [NM 2004].
Det er en tendens til at det benyttes trykkimpregnert virke på mange konstruksjoner
hvor det ikke er spesielle behov for trebeskyttelse, f.eks. på fasader og som
terrassekledning der trevirke stort sett bare har en estetisk funksjon. Miljømerking
ønsker at bruken av trykkimpregnert virke begrenes til et minimum.
Det er utviklet alternative metoder for å oppnå holdbart/bestandig trevirke som ikke
innebærer bruk av tungmetaller eller andre biocider. Det finnes per april 2009 3
svanelisenser innenfor ”Holdbart trevirke” hvor to alternative teknologier
representert: varmebehandlet og kjemisk modifisert trevirke. Det er også stor forskjell
på hvor klimabestandig rent ubehandlet trevirke er. I mange tilfeller kan for eksempel
naturlig impregnert furu være et godt nok alternativ. På grunn av de uheldige
egenskapene ved trykkimpregneringsmidlene stiller miljømerking krav som kun
tillater bruk av trykkimpregnert trevirke i spesielt utsatte konstruksjoner.
Med spesielt utsatte konstruksjoner menes virke som ikke tørker opp så lett etter
påvirkning av fuktighet og konstruksjoner som av sikkerhetsgrunner må
trykkimpregneres. Sikkerhetsgrunner kan for eksempel være at gelender binder
sammen en balkong og at gelenderet er plassert slik at det ikke tørker så lett etter
nedbør. På bærende konstruksjoner til balkonger, terrasser og altaner kan det være
behov for trykkimpregnert virke, men ved bruk av trevirke som tørker fort etter
nedbør bør det altså være gode sikkerhetsgrunner for å benytte trykkimpregnert virke.
Trykkimpregnerte virke skal oppfylle krav O22. Svanemerket holdbart trevirke
oppfyller kravet i O22 og kan benyttes hvor som helst der en ønsker utendørs
trevirke. Mer informasjon om alternative metoder for å oppnå holdbart/bestandig
trevirke som varmebehandlet tre og kjemisk modifisert trevirke er nøyere beskrevet i
bakgrunnsdokumentet til kriteriene for svanemerking av holdbart/bestandig trevirke.
Side 41 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
O27 Emissioner av formaldehyd
I flera byggskivor som innehåller tillsatsämnen, som lim, kan det finnas formaldehyd.
Det har varit svårt att hitta ersättningar för dessa ämnen. Därför har Nordisk
Miljömärkning valt att inte förbjuda formaldehyd, men ställa krav till emissionen av
formaldehyd. Inneklimatmärkningen eller svanenmärkning av byggskivor går att
använda som dokumentation för att uppfylla kravet.
Skivor som är limmade med ett lim som innehåller formaldehyd kan avge
formaldehyd under användningen. Kraven är koncentrerade till att omfatta emissioner
av formaldehyd, och motsvarar nu gällande kraven till Svanenmärkta byggskivor.
Formaldehyd är en färglös gas med en stickande lukt. Formaldehyd finns både i
naturen och i syntetiska produkter. Den är cancerframkallande och kan utlösa astma.
Målet med kravet är att säkra låga koncentrationer under normala ventilations-,
temperatur- och fuktighetsförhållanden så att inneklimatet inte blir påverkat av
formaldehyd.
I Norge finns en frivillig testordning genom Norsk Sponplatekontroll där
formaldehydinnehållet i spånplattor kontrolleras. I Danmark finns motsvarande
Træpladekontrollen, i Finland finns M-klassning och i Sverige P-märkning.
Den träbaserade byggskivebranschen (fram för allt inom möbelbranschen) håller på
att reducera sina halter av formaldehyd i sina skivor. Vissa producenter har legat i
framkant men flera stora producenter behöver mer tid för en omställning, säsrkilt
gäller detta producenter av skivor för byggsektorn. Problematiken har inventerats
under revidering av kriterierna för byggskivor. Remissförlaget för svanmärkta
byggskivor kommer att sänka dagens krav på formaldehyd med ca hälften (dvs från
E1 till ½ E1). Nuvarande kriteriedokument slutar att gälla 31 december 2011.
Det har valts att göra ett flexibelt krav ved denne revition för byggnader, som inte
äventyrar tillgången på träbaserade byggskivor till de svanmärkta husen, men som
kommer följa kravnivån som preliminärt tagits fram för byggskivor. Det kommer
därmed att vara möjligt att använda byggskivor i klass E1 fram till 1 januari 2012 men
efter det måste man använda skivor med lägre halter formaldehyd.
Kravet er begrenset til å gjelde produkter hvor det anvendes mer enn 3 %
formaldehydbaserte tilsetninger. Denne grensen er satt for å sikre produkter der
risikoen for formaldehyd emisjoner er størst.
5.3.4 Andra krav på byggprodukter, material och interiörer
O28 Fasad och takbeklädnad
Det stilles krav om at fasade og takbekledning ikke skal være basert på kobber eller
bly.
Kobber er et korrosions bestandigt materiale og rent kobber anvendes f.eks. til plader
til tag og facader. Der er ingen klassificering af rent kobber, men nogle udvalgte
kobberforbindelser er giftige især overfor vandlevende organismer. Kobber kan
akkumuleres i organismer og påvirke vækst og reproduktion af enkelte vandlevende
dyr. Der sker udslip af kobber og kobberforbindelser ved råstofudvinding, under
fremstilling af metallet og ved brug og bortskaffelse af kobberprodukterne. Kobber er
Side 42 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
en begrænset ressource og med det nuværende forbrug er der malm nok til 35 års
forbrug [MM 2007]. Kobber og kobberforbindelser står på den danske Miljøstyrelsens
”Listen over uønskede stoffer 2004”. Listen inneholder 68 stoffer, som Miljøstyrelsen
anser har problematiske effekter og ønsker å begrense eller stoppe bruken av. Kobber
er også et av 12 undersøkte stoff i Miljøstyrelsens prosjekt “Problematiske stoffer i
bygge- og anlægsaffald - kortlægning, prognose og bortskaffelsesmuligheder, 2006”.
Prosjektet har imidlertid mest fokus på bortskaffelse av materialer ved forbrenning, og
tak- og bygningsplater blir ifølge rapporten resirkulert og anses derfor ikke som noe
problem i så måte.
I Stockholm kommunes miljøprogram reguleres bruk av kobber som
bygningsmateriale. Undersøkelser har vist at kobber fra tak og bygninger er en stor
kilde til kobber i overflatevann via regn og snøsmelting, som igjen utgjør en risiko for
vann-, sediment- og markmiljø (Stockholms Stad: Dagvattenstrategi för Stockholm,
Del 2, Dagvattenklassificering, 2001). Overflatevannet ledes enten direkte til en
resipient (innsjø/vassdrag) eller det ledes til et renseverk sammen med avløpsvann fra
husholdning eller industri. Overflatevannet vil da enten belaste en resipient eller
belaste renseanleggets slam, som brukes til jordbruk. Kobber fra overflate- og
avløpsvann kan på sikt utgjøre et hinder for bruk av slam innen jordbruk (Miljø- och
samhällsbyggnadsdep. M2005/6534/R). EUs slamdirektiv 86/278/EEC setter
grenseverdier for tungmetaller i slam og jord som skal slambehandles. De fleste
medlemsland har vedtatt strengere grenseverdier gjennom enten bindende forskrifter
eller frivillige retningslinjer. Grenseverdien for tungmetaller varierer derfor mellom
ulike medlemsland.
I København kommunes nye retningslinjer for miljøriktige bygg (København
kommune: Miljø i byggeri og anlæg 2010) stilles det krav til at det i tak- og
fasadebekledning samt takrenner ikke skal benyttes metaller som forurenser regnvann
over en resipients grenseverdi med mindre disse er overflatebehandlet. Kobber og
zink er gitt som eksempel på slike metaller.
Europaparlamentet og rådets direktiv 2000/60/EG (Vanndirektivet) har som mål å
beskytte kvaliteten av vann og vannmiljø. I bilag X i direktivet utpekes 33 prioriterte
emner som spesielt skal overvåkes. Listen er vedtatt som bilag II i Europaparlamentet
og rådets direktiv 2008/105/EG. I forslaget til opprettelsen av listen (2000/0035
(COD) KOM (2000) 47) konstaterte kommisjonen at kobber var et av de fem
metallene som var prioritert i forarbeidet, men at rangordningen mellom metallene
varierte mellom ulike modeller, bla. avhengig av lokale variasjoner. Det ble da
foreslått at kobber på tross av den høye prioriteringen ikke skulle tas med på den
første prioriteringslisten. Listen skal revideres senest seks år etter at den ble vedtatt
(Miljöförvaltningen 2006-01-12).
På bakgrunn av kobberioners giftighet for jord- og vannlevende organismer,
undersøkelser som viser forhøyede konsentrasjoner i innsjøer og slam fra renseverk i
områder i Stockholm med kobbertak, begrensede kobberressurser og utfra
forsiktighetsprinsippet ønsker Miljømerking å begrense bruk av kobber i
bygningsmateriale.
Zink i metallisk form også kan bruges til tage og facader, og det var foreslått å forby
dette under høringen men kravet er nå fjernet. Galvaniserede produkter og produkter
Side 43 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
af zink afgiver zink og zinkforbindelser til de omgivende miljøer (især vand og jord),
hvorved det kan ophobes i fødekæden. Selve stoffet zink er dog et mikronæringsstof
uden specielle toksiske egenskaber. Zink er listet som ett av 12 undersøkte stoff i
Miljøstyrelsens prosjekt “Problematiske stoffer i bygge- og anlægsaffald kortlægning, prognose og bortskaffelsesmuligheder”. Bruk av zink medfører utslipp
av cadmium siden cadmium er et følgestof i zink og følger forbruget heraf.
Zink er også en begrenset ressurs og med dagens forbruk er det forventet en tilgang på
zink i 25-35 år framover. (København kommune: Miljø i byggeri og anlæg, 2006).
Som tidligere nevnt har denne rapporten størst fokus på problematiske stoffer som blir
bortskaffet ved forbrenning og berører derfor ikke tak/bygningsplater i særlig grad da
disse først og fremst blir resirkulert.
Bly er et giftig tungmetall med både akutte og kroniske helse- og miljøeffekter. Bly er
akutt giftig for vannlevende organismer og pattedyr. Bly gir kroniske giftvirkninger
hos mange organismer, selv i små konsentrasjoner. Kronisk blyforgiftning kan ha
nevrotoksiske og immunologiske virkninger og gi skader på det bloddannende system
hos varmblodige dyr. Blyforbindelser kan gi fosterskader og mulig fare for redusert
forplantningsevne. Man har også forsket mye på barns eksponering for bly i lave
konsentrasjoner og mistenker at blyeksponering kan påvirke barns intellektuelle
utvikling.
Bly til inddækning på bygninger var tidligere er en af de største anvendelser af
metallisk bly i Danmark. Inddækning er samtidig en væsentlig kilde til belastning af
regnvand, spildevand og jordmiljøet i bebyggede områder. Miljøstyrelsen innførte en
rekke begrensinger på bruk av bly i 2000.
I O28 står det ”får inte innehålla” bly. I denne sammenhengen betyr det at bly ikke
skal være tilsatt med intensjon og at det ikke skal ingår med mer en 100 ppm.
O29 Plastytskikt i invändiga golv-, tak-, och väggbeklädnader
Det är på de stora ytorna som golv och väggar som inomhusmiljön kan exponeras för
oönskade ämnen som ftalater [Jaakkola 1999], [Bornehag 2004]. Dock kan det vara
svårt att hitta bra alternativ till våtrum p.g.a. kraven till täthet mot fukt. Därför ställs ett
generellt PVC-förbud på väggar och golv förutom för tekniske rom.
Dersom ny informasjon viser at fukt- och mögelproblematiken kan forekomme der det
ikke benyttes PVC på våtrom som fuktsikring kan Nordisk Miljømerking vurdere
endring av kravet. Våtrummen har historiskt stått för stor del av problemen med
fuktskador. Stor del av problemet är att våtrummen inte utförs korrekt enligt gällande
standarder, men även att nya material inte visat sig uppfylla de hållbarhetskrav som
utlovats.
De viktigste problemområdene for PVC er avfallsbehandlingen, bruken av additiver
og dioxinutslipp blant annet ved produksjonen av PVC. Ved produksjon av PVC kan
det dannes små mengder dioksiner som er svært giftige.
Hvis teknologien og sikkerheten på produksjonsanlegget er i orden, anser PVCInformationsrådet i Danmark, at størstedelen av dioksinutslipp oppfanges, men ikke
alt. I Sverige har miljømyndighetene redegjort for at PVC-råvareproduksjonen er
Side 44 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
ansvarlig for omkring 1 % av den samlede dioksindannelse i landet [PVC Info 2005].
I mindre moderne anlegg kan dioksiner frigis til mennesker og miljø ved utslipp fra
produksjonen av PVC [LCA PVC 2004]. PVC er avhengig av stabilisering for at tåle
den temperaturen som er nødvendig ved fremstillingen av et PVC produkt
(ekstrudering, sprøytestøping ol.). Stabilisatorene kan være basert på bly,
metallblandinger (som barium-zink og calcium-zink), tinn eller kadmium. 70 % av
alle tinnforbindelser som fremstilles anvendes til stabilisering av PVC[ESPA 2005].
70 % av de stabilisatorer, som anvendes i PVC inneholder også bly. Også kadmium
og zink anvendes fortsatt som stabilisatorer i PVC [PVC GP 2000]. PVC-industrien i
Nord-Europa har faset ut bruken av bly i stabilisatorer, og det er utarbeidet en plan for
utfasing i hele Europa innen 2015. Industrien i Europa forpliktet seg til at stoppe
produksjonen av stabilisatorer med kadmium i 2001. De PVC-produktene, som
importeres fra resten av verden er dog ikke underlagt de samme europeiske
begrensningene på anvendelse av bly eller kadmium [PVC GP 2004]. 15 000 tonn
organotinn ble brukt i stabilisatorer i PVC i 1998, og det svarte til 9,3 % av Europas
samlede forbruk av stabilisatorer [PVC GP 2004].
Ca. 50 % av klorionene i forbrenningsanlegg i Europa kommer fra PVC. De største
miljøproblemene forbundet med forbrenning av PVC er utslipp av dioksiner og
dannelsen av avfall ved nøytralisering av saltsyeren som dannes. Avfallsforbrenning
ga ca. 40 % af den totale emisjon av dioxiner i EU i perioden 1993-1995 men
moderne renseteknologi har redusert utslippene betraktelig. I EU er der i dag grenser
for emisjon av dioxin fra forbrenningsanlegg, selv om ikke alle etterlever
grenseverdiene. Avhengig av teknologi for rensingen av røykgassene, dannes det
mellom 0,5 og 2 kg avfall per kg PVC som forbrennes. Dette avfallet kan i tillegg
inneholde tungmetaller som vanskeliggjør gjenbruk. Totalt sett kan man si at
miljøbelastningene knyttet til produksjon, bruk og avskaffelse av PVC blir stadig
mindre, blant annet pga. ny kunnskap og teknologisk utvikling. Men alt tyder på, at
det fortsatt er store problemer forbundet med PVC. Det er heller ikke god nok kontroll
med PVC som importeres til EU og Norden fra andre deler av verden. I svanemerkede
hygieneprodukter, som er engangsprodukter, er det derfor satt et forbrud for bruk av
PVC i produktene og i emballasjen. I kriteriene for vinduer er det nå et krav til
kvikksølv eller asbest ikke får anvendes ved produksjonen av klor til PVC som skal
anvendes i vinduene. Det vil si at klor må fremstilles ved membranteknologi.
Idag används oftast PVC eller kakel och klinker i våtrum som ytskikt.
O30 Fönster och ytterdörrar
I de flesta livscykelanalyser (t.ex. Life Cycle Assessment of PVC and of principal
competing materials Commissioned by the European Commission, July 2004) som
utförts för fönster visar alla att fönsters energieffektivitet är den viktigaste
miljöparametern för fönster. Nordisk Miljömärkning ställer krav ur ett
livscykelperspektiv och framhåller vikten av att fönstret är energieffektivt, men det är
även viktigt att ställa krav på de material som fönstret tillverkats av.
För polymerer krävs det att de ska bestå av en viss andel återvunnen råvara. Med
återvunnen råvara menas råvaror som har varit konsumentprodukter och sedan
återvunnits, återvunnet material från fönstertillverkning samt spill från annan
Side 45 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
tillverkning av t.ex. plast eller metall. Produktionsspill från tillverkning av
fönsterprofiler räknas inte som en återvunnen råvara.
Den plast som används i fönster på den Europeiska marknaden är PVC och polyester.
Fönstren av polyester kallas för kompositfönster och polyestern är glasfiberarmerad.
Det finns en tillverkare av kompositfönster i Danmark och en i Sverige. Insamling och
återvinning av syntetiska ej förnybara plast till fönster är mycket begränsad idag och
bedrivs som försök i liten skala i Norden. Inom Europa byggs många
uppsamlingsenheter för återvinning av plastfönster. Återvinningen av
glasfiberarmerade polyester i kompositfönster till produkter av acceptabel kvalitet är
inte möjlig idag, då polyestern är en härdplast. Dessa fönster har inte funnits på
marknaden så länge. Glasfibern som används kan vara tillverkad av återvunnet glas.
Miljöproblemen med PVC uppkommer främst vid produktion av råvaran samt vid
avfallshanteringen. Närvaron av kloratomer i PVC medför flera tekniskt önskvärda
egenskaper men kan samtidigt orsaka bildning av toxiska, persistenta och ofta
bioackumulerbara föreningar. s.k. POP-ämnen. POP-ämnen är högt prioriterade i
miljöskyddssammanhang, eftersom de visat sig orsaka störningar på reproduktions
immun- och hormonsystemet hos djur och människor. Många av dem är
cancerframkallande.
O31 Snålspolande toaletter
Snålspolande toaletter är nästan standard i dag och är ett krav för att spara på vatten.
O32 Sopsorteringskärl (DK: skraldespand) för hushållsavfall
Att bostäderna redan vid inflytningen är utrustade med sopsorteringskärl med
möjlighet till sortering i minst tre fraktioner är ett obligatoriskt krav. Att redan vid
inflyttningen ska finnas färdiga kärl är viktig för att minska hushållets miljöpåverkan.
Dock kan vi inte ställa krav på vilka fraktioner som ska sorteras pga av olika länder
och kommuners prioritering och hämtning av hushållsavfall.
O33 Sopsorteringsstation för flerbostadshus, radhus och
förskolebyggnader
Vid byggandet av lägenheter ställs krav att det ska finnas en sopsorteringsstation med
plats för minst 6 fraktioner. Vi kan dock inte ställa krav på exakt vilka fraktioner det
ska finnas plats för p.g.a. av att det variera mellan länder och kommuner vad som är
prioriterat för sortering. Att ställa krav på att det finns färdiga utrymmen eller
särskilda hus är mycket viktigt därför att det kan bli mycket svårt och kostsamt att i
efterhand anpassa fastigheten för fler fraktioner. Det är viktigt att det svanmärkta
huset har goda möjligheter för fastighetsnära sopsorterings möjligheter redan vid
inflyttning.
Side 46 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
5.4
Kvalitetsledning och kontroll av byggprocess
5.4.1
Rutinkrav för byggprocessen
For kravene O34 til O41 skal det dokumenteres rutiner som viser at kravene vil bli
oppfylt ved bygging av husene, selv om lisenen er gitt.
O34 Radon
Bakgrunden är att säkerställa att det inte kommer in för hög radonhalt i huset. Det
finns skäl att skydda mot radonförekomst, dels för att nuvarande gränsvärden av vissa
anses vara för höga, dels för att radonutsläpp kan fås från material (t.ex. sand) från
annan ort.
Åtgärder ska säkerställa at myndighetens krav tillfredsställas och inte bero på at
åtgärder kan verksälls om höga värden upptäcks efter att huset er färdig byggd.
Miljømerking har en nullvisjon for radon i bygg, og kravene vil bidra mot
dette.Miljømerking ser at enkelte produsenter ikke sikrer bygninger mot radon ved
bygging, men i stedet legger tilrette for at ventilasjonsvifter ska benyttes dersom
verdiene i etterkant viser seg å bli for høye. Miljømerking mener at denne type
unødig energiforbruk må forhindres. En vifte som må stå og gå i hele husets levetid
gir unødig energiforbruk. Derfor innføres krav til å sikre leiligheter mot radonstråling
med tiltak som ikke medfører økt energibehov i form av ventilasjon.
Det viser seg at en del av byggenæringen i Norge har studert radonkartlegging for
dårlig og/eller av uvitenhet tar sjansen på å ikke legge radonsperre. Dette har ført til
vesentlig ekstra ressursbruk i etterkant av bygging der feilen og radonlekkasjer er
oppdaget. Der dette ikke er oppdaget har det ført til helseskader. For småhus og
barnehager kreves fra 1. Juli 2010 radonsperre i Norge dersom det ikke kan
dokumenteres at radon ikke kan komme inn i bygningen. Se Bilaga 2, Radon i
bostäder for mer information om radonkällor.
O35 Materialkrav
Kriteriekraven för byggmaterial förutsätter ett dokumenterat system med krav på
verifikat på inköpt material. Det är av stor vikt att säkerställa att även
underentreprenörerna uppfyller kraven för material, då de flesta potentiella
licensinnehavare idag använder sig i relativt stor omfattning av underentreprenörer.
Det vanliga är att underentreprenörerna har avtal kring funktionskrav och krav på
slutresultat, d.v.s. inga krav på vilket fabrikat eller modell som ska användas för både
material och kemikalier.
Att inte ha styrning på underentreprenörerna kan ställa till med problem då
licensinnehavarna ska uppge exakt vilka produkter som byggs in och används och för
t.ex. val av kemikalier ska även licensinnehavaren säkerställa att kraven uppfylls med
intyg från producent.
För att säkerställa att husen byggs enligt ansökan måste underentreprenörerna
informeras och styras av licensinnehavaren med t.ex. avtal att rätt material används
och hur detta säkerställs genom hela byggprocessen.
Side 47 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
O36 Avfallshantering i byggprocessen
Byggavfall är inte ett stort problem när det gäller uppförandet av småhus. De stora
mängderna uppstår i anläggningssektorn. När man bygger småhus är det oftast på
obebyggd mark. Samtidigt är det små mängder avfall som uppstår, speciellt vid
prefabricerade hus. För at säkra at avfall tas hand om på et miljöriktig sätt, bör man ha
god kunskap om de olika materialflödena. Avfallshantering är dock oftast reglerad i
de olika kommunerna. Enligt lag ska miljöfarligt avfall sorteras och destrueras enligt
myndigheterna. Bestämmelser för hantering av elektroniskt avfall brukar vara
reglerade men här är det osäkert hur det fungerar i praktiken. Rutiner bör finnas för att
lagstiftningen följs som ett minimum.
P8 Mätning av avfallsfraktioner
Svanen har i flera övriga tjänstekriterier som t.ex. hotell valt att ställa krav på mätning
av avfallet. Tanken med att mäta avfallet är att synliggöra mängden avfall som i sin
tur ofta resulterar till en minskning av avfallet. I kriterierna för hus ges 1 extra poäng
om mängden osorterat avfall samt två sorterade fraktioner mäts och dokumenteras.
Sorteras ytterligare två fraktioner ges totalt 2 poäng.
O37 Fuktsäkrig
Fukt är generellt sett den största källan till dålig inomhusmiljö. Även bra material kan
bli grogrund för mögel och liknande om de blir utsatta för fukt. Fuktkravet består av
fyra viktiga delar:
1. Det er viktig å minne om at nationella rekommendationer för låg fukthalt i
material må följas. Det är inte så at det alltid görs inom byggsektorn. En
nedskriven rutin bidrar till ökat aktsamhet inom denna viktiga fråga
2. Materiallagring. Det är viktigt med rutin för materialhantering, för att hindra
att lagring av material medför att fukt och mögel byggs in i konstruktioner
3. Fuktkontroll. När huset byggs ska licensinnehavaren förhindra höga fukthalter
i träkonstruktioner.
4. Dessutom krävs det externa aktörer säkerställer fukthalten, särsklit är det
viktig i betongplattan, då detta har varit ett speciellt problem som kräver extra
uppmärksamhet.
O38 Säker utförning av vatteninstallation
Vattenskador pga slarvig eller felaktig installation är tyvärr relativt vanligt
förekommande vid nybyggnation. Detta kan till stor del förebyggas om det finns
klarar regler och instruktioner för installationerna. Det finns nationella branschregler
att tillgå och följa för att minimera denna typ av problem. Ett exempel är ”säker
vatteninstallation” i Sverige och Våtrumsnormen i Norge. Följs branschens
rekommendationer med tillhörande kontrollsystem, kan man få ned antalet
vattenskador. Vid en Svanenmärkning krävs därför att sådana branschregler följs.
Reglerna kan ändras med tiden och därför är det viktigt att det är de aktuella
branschregler som följs.
O39 Kontroll under byggnation
Detta krav har tagits fram för att säkerställa byggkvaliteten under byggprocessen. Det
går inte att göra en generell checklista som passar till alla typer av bygg, och
miljömärkningen kan inte heller bevaka de Svanenmärkta byggena. Därför ställs det
Side 48 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
istället krav på att det finns ett ansvar på kontroll av byggprocess (kvalitetsansvar)
som kan placeras på en eller flera personer. Den/de som har kvalitetsansvar ska ta
fram en kontrollplan och även se till att kontrollplanen efterlevs. Kravet till
kontrollplanen är att den som minimum ska innehålla de specifika kriteriepunkterna:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Radon
Materialkrav
Avfallshantering på byggplats
Fuktsäkring av byggmaterial
Fuktsäker utförande av konstruktion
Säkert utförande av vatteninstallationer
Elinstallationer
Ventilation
Värmesystem
Även alla andra relevante aspekter ska inkluderas men där har kvalitetsansvariga
friheten att värdera vad som är relevant. Det betyder också att det ställs krav på
kvalitetsansvarigas kompetens. Det finns idag olika certifieringar av
kvalitetsansvariga med olika behörigheter beroende på storlek på byggandet. Det
tillåts både interna och externa kvalitetsansvariga om kompetensen kan dokumenteras.
Förutom att kräva ett kvalitetsansvar med kompetenskrav, ställs krav på att
husproducenten har ett certifierad kvalitetssystem eller likvärdigt system med
implementering av kraven på kontrollplanen. Det betyder att den som utför
byggentreprenaden ska ha ett kvalitetssystem som kan redovisas i samband med
ansökan om Svanenmärkning, även om det inte är licensansökaren som uppför
byggnaden. Ett sätt att redovisa kvalitetssystemet kan vara att visa exempel på tidigare
byggprojekt där kvalitetssystemet har använts. Dock ska kontrollplanen anpassas till
den Svanenmärkta byggnaden. Det är viktigt att även eventuella underentreprenörer är
inkluderade i såväl kontrollplan som kvalitetssystem.
O40 Besiktning av den färdiga byggnaden
Förbesiktning och slutbesiktning för alla byggnader ska göras av kvalitetsansvarige
tillsammans med en oberoende besiktningsman. Tanken med förbesiktningen är att
den görs innan slutbesiktningen för att hitta alla de brister som ska åtgärdas så att
dessa kan vara åtgärdade vid slutbesiktningen. Detta för att minimera problemen för
huskunden vid inflyttning. I samband med förbesiktningen görs en åtgärdsplan med
målet att få allt klart innan slutbesiktningen. Om det vid slutbesiktningen fortfarande
finns brister ska det tas fram en åtgärdsplan och det ska göras klart för huskunden vad
som återstår och när detta ska åtgärdas.
5.5
Verifikation innan inflyttning
Det finns bara ett krav för verifiering innan inflyttning. Detta krav har tagis fram för
att tydliggöra vad som ska ha utförts innan huskunden flyttar in i byggnaden. Kravet
gäller för det första Svanenmärkta huset samt efterföljande 5 % av de Svanenmärkta
byggnaderna. Detta betyder att svanlicensen ges innan denna verifiering, men att
denna verifiering ska göras som en del av svanens krav även om det är efter
utfärdigandet av Svanenlicensen. Licensen kan därmed dras in om det visar sig att
licensinnehavaren trots inlämnade rutiner inte kan uppfylla de ställde kraven.
Side 49 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
O41 Kontroll av kvalitet
Detta krav är en verifiering av att rutinerna under O39 och O40 efterföljs.
5.6
Poängberäkning
Se också generell beskrivning i början av kap 5 om poäng.
Totalt kan man få 22 poäng i kriteriedokumentet. Hälften är energirelaterade poäng
och den andra hälften är poäng relaterade till material. De fem poängkrav för energi
har tagits fram med tanke på hur mycket energi man sparar på varje åtgärd men en
jämförelse är svår at göra.
För materialkraven (poängkraven) är det svårare att jämföra de olika kraven. De flesta
poäng kan uppnås vid användning av miljömärkta alternativt återvunna produkter.
Detta för att det mängdmässigt har de största potential i de svanmärkta byggnader.
Side 50 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
5.7
Kvalitetsledningskrav
O43 – O49 Kvalitetsledningskrav
Det är viktigt att kunna styra underleverantörerna och processerna på de verksamheter
som ingår i produktionen av hus. Det ställs därför krav på styrningen för produktion
av Svanenmärkta hus inom hela byggprocessen. Det kan lätt uppstå missuppfattningar
mellan de involverade parterna, och att nyanställda kan tillkomma, det kan också vara
ändringar i produktionen som ska godkännas av Nordisk Miljömärkning. Det kan
hända många saker som man måste förbereda sig på innan en produktion av
Svanenmärkta hus kan börja. Därför har Nordisk Miljömärkning satt följande krav:
1. Det ska säkras att berörda parter vilka är involverade i byggprocessen är
informerade om kraven i miljömärkningskriterierna.
2. Det ska säkras att kraven i miljömärkningskriterierna följs och att gällande
lagar och förordningar efterlevs.
3. Verksamheten ska redogöra för hur organisationsstrukturen av den interna
miljö- och kvalitetssäkring är uppbyggd för att säkerställa att
miljömärkningskriterierna efterlevs. Verksamheten ska se till att den interna
kontrollen koordineras genom en kontaktperson. Kontaktpersonen ska
kontakta miljömärkningssekretariatet vid planerade förändringar och
avvikelser.
4. Det ska framgå hur miljömärkningen kontaktas vid förändringar vilka omfattas
av miljömärkningskraven. Och det ska framgå hur eventuella avvikelser
dokumenteras till miljömärkning.
5. Det ska framgå hur rapportering och hantering av reklamationer/klagomål
handskas med för de Svanenmärkta husen. Det ska tydligt framgå att det är
licensansökaren som har ansvar för kunden och är den part som kunden ska
vända sig till vid reklamationer och klagomål.
6. Verksamheten ska redogöra för hur de dokumenterar uppförda hus och hur
täthetskravet O4 i kapitel 2, materialkraven i kapitel 3 och kraven till
byggprocessen i 4.1 har säkerställts hos licensinnehavaren. Rutiner ska finnas
att dokumentationen sparas minst 5 år efter inflyttning.
7. Det ska säkras hur verksamheten säkerställer att en kopia av ansökan finns
sparad.
O50 Marknadsföring
Det ska intygas via bilaga 16 i kriteriedokumentet att marknadsförarna känner till
Nordisk Miljömärknings marknadsföringsregler. Kravet har ställts för att säkra att det
inte uppstår missuppfattningar hos köparen av ett miljömärkt hus. Det ska tydligt
framgå vad som är miljömärkt och varför.
5.8
Instruktioner för boende/förvaltare
O51 Underhållsplan
Generellt
Det kan forekomme diskussion om kvalitet och livslängd för olika material när man
ska optimera en byggnad ur miljösynpunkt. Är det bättre att ha oimpregnerat virke
som ska bytas ofta än att ha impregnerat eller målat virke som håller längre? Det finns
Side 51 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
en viss skepsis bland aktörer inom byggbranschen när man pratar om så kallade
”miljövänliga material”. Det finns exempel på att man har gått för långt i sin
miljösträvan och, trots goda intentioner, tagit bort eller reducerat vissa produkters
beständighet genom att ta bort kemiska ämnen. Det måste därför redovisas att den
valda konstruktionen med valda material och produkter inte ger upphov till dyrt eller
oskäligt underhåll och materialbyten. Därför ska det göras en generell underhållsplan
som innehåller de viktigaste byggdelarna och produkterna från ett
underhållsperspektiv.
Det ska också säkerställas att det finns information hur de tekniska systemen för
ventilation och uppvärmning justeras och hur ofta och vilka serviceintervaller som
finns. Det är mycket viktigt att systemen dokumenteras så att kommande
fastighetsägare kan sköta systemen för optimal drift och funktion.
En viktig information som ska vara med i underhållsplan är om en ”lekman” eller
behörig person kan utföra underhållsarbetena. Ska servicen utföras av auktoriserade
installatörer eller tekniker ska detta klart framgå.
Kriterierna ställer även krav på information om bl.a. vikten av att inte använda
konventionella glödlampor, utan istället rekommendera fastighetsägarna at använda
energieffektiva lampor för att minska sin energiförbrukning.
Värme och Ventilationssystem
Vedlikeholdsplanen må beskrive hvordan best mulig oppsyn og vedlikehold gjøres.
Det er både helse- og miljøaspekter ved riktig bruk av de tekniske anlegg. Jo mer en
bruker vet om de tekniske anlegg jo større sjanse er det for at anlegget brukes og
vedlikeholdes fornuftig. Det er samtidig viktig at informasjonen ikke blir for
komplisert eller kompleks for brukerne.
Energieffektiv innstilling og bruk av de tekniske anlegg er viktig og må beskrives i
vedlikeholdsplanen. Det samme gjelder informasjon om helsemessige aspekter
effektiv bruk av varmeanlegg, ventilasjonsanlegg og eventuell solskjerming. Dette
kan for eksempel gjelde riktig innstilling av driftstider på ventilasjonsanlegg og
varmeanlegg eller riktig innstilling av automatiske persienner. Informasjon om
vedlikehold av ventilasjonsanlegg er også viktig, for eksempel med informasjon om
filtertype, montering, frekvens på filterskifte og inspeksjonsrutine skal finnes i
servicebok for huset. Frekvens på rengjøring av kanaler bør også inngå i
serviceboken.
Fasad inklusive utomhusexponerade träkonstruktioner t.ex. veranda och räcken
Underhållsplanen ska beskriva vid vilka intervall och med vilka produkter detaljerna
behöver underhållas.
Vinduer og solskjerming
Informasjon om miljøtilpasset overflatebehandling av vinduer er viktig både utvendig
og innvendig. Solinnstråling må ikke medføre overoppvarming av rom. Bolighus i
Norden skal ikke være konstruert slik at kjølebehov kreves. Samtidig er det ikke
ønskelig å skjerme for solen slik at dagslysnivået blir for lavt om vinteren. Med tanke
på dagslystilgang er regulerbar solskjerming bedre enn fast solskjerming. En
regulerbar solskjerming gir kontrollmulighet over lys- og varmetilgangen og mulighet
Side 52 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
til å dirigere solstrålene i ønsket retning. For eksempel kan sollyset omformes til et
reflektert diffust lys fra taket eller fra andre flater i rommet. Passiv solinnstråling må
gjerne medføre oppvarming av rom på tider av året når utetemperaturene er så lave at
det ikke er behov for romoppvarming. Dette er også et viktig argument for å ha
regulerbar solskjerming.
Regulerbarhet solskjerming kan være automatisk eller manuell eller en kombinasjon
av automatisk og manuell. I informasjon om inneklima må betydningen av riktig bruk
av eventuell regulerbar solskjerming beskrives på en pedagogisk måte slik at beboer
kan utnytte potensialet som ligger i solskjermingen. I en slik beskrivelse bør
betydning for termisk komfort, dagslysnivå og kunstlys (stråle- aktinisk miljø) og ikke
minst energisparing være nevnt.
Takbelegg, taksluk og takrenner.
Kontroll av takbelegg og rengjøring av taksluk og takrenner bør anbefales hver vår og
høst. Tette taksluk på flate tak kan bidra til betydelige ødeleggelser på grunn av
frostsprengning og høy vekt om vinteren. Takrenner kan også bli ødelagt av
frostsprengning og høy vekt på grunn av tette nedløpsrør. Is som samles opp på grunn
av tette takrenner og nedløpsrør kan være farlig dersom de faller ned på mennesker
som beveger seg under disse. Vedlikeholdsplanen må beskrive hvordan best mulig
oppsyn og vedlikehold gjøres.
El-installasjoner
Moderne bygninger kan være ganske avanserte å bruke med tanke på el-installasjoner.
Så kalte Smarthus har gjerne mye sensorer og styring av ulike innretninger. Dette
krever kunnskap for å kunne utnytte dette på en riktig og fornuftig måte. Sikker og
fornuftig bruk av slike tekniske løsninger skal det finnes tilgjengelig informeres om til
brukerne. Eventuell nødvendig informasjon om vedlikehold og sikker drift av de
konversonelle anlegget skal beskrives i vedlikeholdsplanen.
Gulv
Vedlikehold av gulv er viktig for at gulvene skal ha lang levetid. Men vedlikeholdet
må gjøres med riktig pleiemidler og på riktig måte for at det ikke skal redusere
kvaliteten på inneklima og for at det skal gjøres på en miljøtilpasset måte.
Våtrom og Sanitæranlegg.
Riktig renhold av våtrom er viktig for å opprettholde lang levetid på produktene som
inngår, for inneklima og for at miljøtilpassede produkter skal benyttes. Godt renhold
kan utføres uten utstrakt bruk av kjemikalier som har uheldige konsekvenser for helse
og miljø. Dette gjelder også for våtrom. Bruk av svanemerkede produkter som
mikrofiberkluter og rengjøringsmidler bør anbefales. Rensing av vannlåser og sluker
kan også utføres uten bruk av kjemikalier. Informasjon om vedlikehold og god
vaskerutiner skal beskrives i vedlikeholdsplanen.
Side 53 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
6
Ändringar jämfört med tidigare version
Härunder är en tabell 4 som visar skillnaden mellan gamla kriterieversionen för
småhus (1.5) och nya kriterieförslaget till småhus, lägenheter och förskolebyggnader.
Obligatoriska krav
Av de obligatoriska kraven (O) finns det nu 44 varav 3 är oändrade sedan tidigare
versionen medan 17 krav har ändrats och 4 tagits bort. Det har tillkommit 23 nya krav.
Av de gamla kraven har 18 lagts in under vissa av de 23 nya kraven.
Poängkrav
För poängkraven (P) finns det nu 10 krav varav 1 är samma som tidigare, 4 har
ändrats, 1 har tagits bort och 5 nya har tillkommit. Två av de gamla poängkrav ha
blivit obligatoriska och räknas här som ändringar under de obligatoriska kraven.
Kvalitetsledningskrav
För kvalitetsledningskraven (M) har 4 ändrats, 4 är fortfarande samma och 1 har tagits
bort.
Tabell 4. Översikt över kriterieändringar
Kravbeskrivning
Krav i nytt
dokument
Krav i gl
dokument
Beskrivning av byggnad
O1
O1
Ändr
Ansvar byggprocess
O2
O2
Ändr
Lufttäthet
O3
Energianvänding
O4
O3 og O4
Ändr
Minskad energianvänding
P1
P1
Ändr
Energitillskott från, .
P2
Fasta ljuskällor
O5
Energimärkta vitvaror
O6
O6
Ändr
Snålspolande dushar ..
O7
P2
Ändr
Individuell mätning av energi ..
O8
Ventilation
O9
O5
Ändr
Buller (småhus och flerbostadshus)
O10
Nytt
Buller (förskolebyggnader)
P3
Nytt
Dagsljusfaktor
O11
Nytt
Belysningsstyrka
O12
Nytt
Behovsstyrning av belysning
P4
Liste över produkter/materialer
O13
O7
Ändr
Användning av
miljömärkta/återanv,
P5
P4
Ändr
Kemiska produkter SDB
O14
O8
Ändr
Kemiska produkter, klassning
O15
Side 54 av (58)
Samma
Ändr
Ua*
Nytt
Nytt
Nytt
Nytt
Nytt
Nytt
Nytt
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
CMR- ämnen i kemiska byggprod,
O16
Nytt
Ämnen som inte får ingå i kemiska ..
O17
Nytt
Ämnen med långtidsverknad i kem,
O18
Nytt
Nanomaterial i kemiska ..
O19
Nytt
Hantering av kemiska byggprod,
O20
Nytt
Oönskade kemiska ämnen
O21
Nytt
Klorfria plastprodukter
P6
Nanomaterial i fasta byggprod,
O22
Nytt
Säkerställande … från hållbara
områden
O23
Nytt
Kontrollerad råvara
O24
Virke från certifierat skogsbruk …
O25
O13
Ändr
Högre andel virke från certifierat ..
P7
P3
Ändr
Tryckimpregnerat virke
O26
O15
Ändr
Emissioner av formaldehyd
O27
O16
Ändr
Fasad och takbeklädnad
O28
Plast-ytskikt på invändiga golv-,
O29
O22
Ändr
Fönster och ytterdörrar
O30
O23
Ändr
Snålspolande toaletter
O31
O25
Sopsorteringskärl
O32
P7
Sopsorteringsstation
O33
Radon
O34
Materialkrav
O35
O27
Ändr
Avfallshantering i byggprocessen
O36
O28
Ändr
Mätning av avfallsfraktioner
P8
Nytt
Fuktsäkring
O37
Nytt
Säkert utförande av
vatteninstallation
O38
Nytt
Kontroll under byggnation
O39
Nytt
Besiktning av den färdiga
byggnaden
O40
O32
Ändr
Kontroll av kvalitet
O41
O33
Ändr
Uppnådda poäng
O42
Information till involverade i byggp,
…
O43
M1
Samma
Lagar och förordningar
O44
M3
Samma
Organisation och ansvar
O45
M4
Ändr
Ändringar och avvikelser
O46
M5
Ändr
Reklamationer
O47
M6
Ändr
Dokumentation av byggda hus
O48
M7
Ändr
Dokumentation av ansökan
O49
M8
Samma
Marknadsföring
O50
M9
Samma
Allmän information och underhållsplan
O51
M2 - O36
Summa O-krav
52
40
Summa P-krav
10
8
Summa M-krav
0
9
Summa krav totalt
62
57
*Ua = Under andra krav
Side 55 av (58)
P5
Ändr
Ändr
Nytt
Samma
Ändr
Nytt
Ändr
Ändr
Ua*
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
7
Referenser
7.1
Litteratur
Aarvig 1997: Miljøhåndbok for hus, Øyvind Aarvig, Bonytt A/A, Oslo 1997
Adalberth 1995: Bygga bruka riva, energianvändning i småhus ur ett kretsloppsperspektiv,
november1995, Karin Adalbert, LuTH, Sverige
Aurlien 2008: Foredrag ved Tormod Aurlien Sintef Byggforsk på et møte i ASIEPI prosjektet
12.12.2008, Tilgjengelig fra:
http://www.buildingsplatform.eu/epbd_publication/doc/P147_EN_ASIEPI_WP5_IP2_p3311.pd
f (22.05.2009)
BKR 2003: Byggsektorns betydande miljöaspekter, Miljöutredning för byggsektorn, januari 2001,
Byggsektorns kretsloppsråd, Sverige
Bornehag 2004: Bornehag, C.-G. et al. 2004 ”The association Between Asthma and Allergic Symptoms
in children and Phthalates in House Dust: a Nested Case-Control Study”, ehponline15 July
2004, http://dx.doi.org
Boverket 1998: Kriterier för sunda byggnader och material, december 1998, Boverket, Sverige
Boverket 2005: Individuell mätning av värme och varmvatten i lägenheter, 15 augusti 2005, Boverket,
Sverige
Bygningsindustrien 2009: Artikkel av Geir M. Aarstad, Administrerende direktør i Skanska Norge AS
05.03.2009, http://www.byggeindustrien.no/id/42177.0
Dokka 2006: Energieffektive boliger for fremtiden, Tor Helge Dokka och Käthe Hermstad, juni 2006,
Norge
EBST 2008 6,3: Bygningsreglement 2008 EBST 6.3. Der henvises også til DS 447, Norm for
mekaniske ventilationsanlæg.
EG 1998: Europaparlamentets och rådets direktiv 98/11/EG av den 10 mars 1998 om Energimärkning av
lampor för hushållsbruk
EG 2002: Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om
byggnaders energiprestanda
Glaumann 2008: Miljöklassning av byggnader, Mauritz Glaumann et al, april 2008, Boverket, Sverige
Haglund 2000:Fosforbaserade flamskyddsmedel – Behov av screening av halter i Svensk miljö?, Peter
Haglund, Umeå universitet, Stockholm. 2000
http://kemi.se/upload/Medier/Pressmeddelanden/Docs/070119_bygg.pdf
Jaakkola 1999: Jaakkola J.J. et al. 1999 ”Interior surface materials in the home and the development of
bronchial obstruction in young children in Oslo, Norway”, Am J Public Health 89:188-192
Kemikalieinspektionen 2007: Bättre information om farliga ämnen i byggmaterial (PDF, 736 kB).
KI 1999: Bygga för att förebygga, om cement, fogmassor, isolering och impregnerat trä,
Informasjonsbrosyre fra Kemikalieinspektionen, Sverige 1999
KR-NO 2007: Kommunal og regionaldepartementet, Forskrift om krav til byggverk og produkter til
byggverk (TEK).
LCA PVC 2004: Life Cycle Assessment of PVC and of principal competing materials, EU
Commission 2004.
Lyskulturs 1998: Dagslys i bygninger. Prosjekteringsveiledning.
Matusiak 2005: Daylighting conditions at the Borgen Community Centre.
MM 2007: Kemi i byggeriet, Miljøprosjekt nr 1144, 2007, Miljøministeriet, Danmark
MMDK 2006: Problematiske stoffer i bygge- og anlægsaffald - kortlægning, prognose og
bortskaffelsesmuligheder, Miljøprojekt Nr. 1084, Miljöministeriet, Danmark, 2006
MMF 2007: Miljöministeriets förordning om energicertifikat för byggnader, 19 juni 2007, Finland
MS 2000: Renere teknologi i tegl- og mørtelbranchen, Miljøprojekt nr. 499, Miljøstyrelsen 2000.
MS 2001: Analyserapport: Phthalater og organiske tinforbindelse i produkter med PVC, Miljøstyrelsen,
Danmark, august 2001
MS-DK 2002: Formidlingsprojekt om alternativer til blød PVC i byggebranchen, Arbejdsrapport fra
Miljøstyrelsen Nr. 24, 2002
MSxx: lista över oönskade stöffer
Myresjöhus 1996: Miljövarudeklaration för Villa Växa, april 1996, Martin Erlandsson, Trätek, Sverige
NM 2000: Nordisk Miljömärknings miljöfilosofi, juni 2000, Nordisk miljömärkning
NM 2003: Förstudie av Miljömärkning av småhus, oktober 2003, Nordisk Miljömärkning
Side 56 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
NM 2004: Bakgrundsdokument till Holdbart/bestandig trevirke, Alternativ til konvensjonelt impregnert
trevirke, Nordisk Mmiljömärkning april 2004
NM 2008: Bakgrundsdokument för kemiska byggprodukter, maj 2009, Nordisk Miljömärkning
NM 2009: Kriteriedokument för småhus flerbostadshus och förskolor, version 2.0, Juni 2009, Nordisk
Miljömärkning
NMa 2006: Utvärdering av svanmärkta småhus, oktober 2006, Nordisk Miljömärkning
NMb 2006: Undersökning om intresset och potentialen för svanmärkning av flerbostadshus, oktober
2006, Nordisk Miljömärkning
Norima 2003: Informasjonsblad med brukerveiledning for mineralull av glassull og steinull, brosjyre
fra foreningen Norima, februar 2003
OBS 2002: OBS-listen, Norske miljøvernmyndighetenes liste over helse- og miljøfarlige stoffer man skal
være spesielt oppmerksom på, TA-1910/2002, ISBN82-7655-466-0
Paulsen 2001: Life cycle assessment for building products, april 2001, Jacob Paulsen KTH, Sverige,
PVC GP 2000: Green Paper – Environmental issues of PVC, European Commission 2000.
SBI 1999: Problematiske stoffer i byggevarer, SBI-meddlelse 122, Statens Byggeforskningsinstitut 1999,
Danmark
SFT 2002: Kartlegging av farlege kjemikaliear i utvalgte bygg- og anleggsmateriale,
materialstaumsanalyse 2002, Statens Forurensningstilsyn, Norge
SFT 2005: kartlegging av utvalgte nye organiske miljøgifter 2004, Bromerte flammehemmere,
perfluoralkylstoffer, irgarol, diuron, BHT og dicofol, SFT: 927/2005/, Statens
Forurensningstilsyn, Norge
SH-NO 1998: Statens helsetilsyn Veileder til forskrift om miljørettet helsevern i barnehager og
skoler m.v
SINTEF 2008: Svanemerking av barnehagebygg – Forslag til miljømerkingskrav vedrørende
energibruk, inneklima og universell utforming”, rapport nr SBF BY F07021, Februari 2008,
SINTEF, avd för byggforskning.
SP 2002: P-märkning av småhus, Certifieringsregler för P-märkning av prefabricerade byggnader,
SPCR 008, april 2002, Statens provnings och forskningsinstitut, Sverige
TF-NO 2007: Tekniska förskrifer 2007, Statens Byggetekniska Etat, Norge
TI-NO 2008: Miljøkrav og inneklimakrav til kjemiske byggprodukter, Teknologisk Institutt, Oslo,
Norge 2008
Ref, Bygningsreglement 2008 EBST 6.3. Der henvises også til DS 447, Norm for mekaniske
ventilationsanlæg.
7.2
Hemsidor Internät
Aas 2005: Nettside om inneklima, en kunnskapsbank om innemiljøspørsmål, samlet av dr. med. Kjell
Aas, http://www.inneklima.com (besökt 16 februari 2005)
AV-listan: Avvecklingslistan, samarbeta mellan Poseidon bostäder AB, Familjebostäder i Göteborg AB
och Bostadsbolaget, Sverige,
http://www.goteborg2050.se/tidskapseln/Nedlagt/bostadsbolagen1.pdf (besökt jan 2005)
BASTA 2009: System för att fasa ut användningen av särskilt farliga kemiska ämnen från kemiska
produkter och byggvaror, http://www.bastaonline.se/ (besökt 20 januari 2009)
BBR 2006: Boverkets byggregler (BFS 2006:12) Sverige
BKR 2008: Svenska Byggsektorns KretsloppsRåd,
http://www.kretsloppsradet.com/home/page.asp?sid=5287&mid=2&PageID=42131 (besökt 3
september 2008)
BREEAM 2009: Building Research Establishment's Environmental Assessment Method, ,
http://www.breeam.org/ (besökt 20 januari 2009)
DIM 2005: Dansk Indeklima Mærkning, http://www.teknologisk.dk/byggeri/dim (besökt 9 februari
2005)
DK-BR08: 2008: Danmarks Bygningsreglement 2008, hemsida besökt 4 november 2008
http://www.ebst.dk/br08.dk/BR07_00_ID106/0/54/0
DKDB 2005: Dansk Kemidatabase, hemsida besökt 9 februari 2005, http://www.barba.dk/Bygge%20og%20Anl%C3%A6g/Undersites/Styrpaastofferne,-d,dk/Home/Links/dansk_kemidatabase.aspx
DS 2007: Statistik för bostäder i Danmark 2007, besökt 4 november 2008
http://www.statistikbanken.dk/statbank5a/default.asp?w=1024
Ekofiber 2004: Datablad fra Ekofiber Løsull, sepember 1997, hemsida besökt 5 maj 2004,
www.ekofiber.se
Side 57 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert 16. august 2010.
ESPA 2005: European Stabiliser Producers Assosiation, http://www.stabilisers.org/breakdown.htm,
(30.03.2005)
FB 2004: Frisk bostads hemsida, besökt 21 januari 2004, www.friskbostad.nu
FIM 2005: Finsk Inneklimat Märkning, hemsida besökt 7 februari 2005 http://www.rts.fi/M1
FinBygg 2008: Finlands byggbestämmelsesamling miljöministeriet, Finland, besökt 3 oktober 2008,
http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=80462&lan=sv
Glava 2004: Glavas nettside, hemsida besökt 19 april 2004 http://www.glava.no
IR-DK 2005: PVC Informationsrådet I Danmark, PVC-plast: materialets egenskaber, hemsida besökt
14 februari 2005 http://www.pvc.dk
LEED 2009. The Leadership in Energy and Environmental Design (LEED), info på building green
hemsida, besökt 20 januari 2009, http://www.nrdc.org/buildinggreen/leed.asp
Milab 2005: MilaB - Miljöbedömning av Byggvaror, hemsida besökt 8 februari 2005
http://www.milab.nu/sa/node.asp?node=274,
Motiva 2005: Motivoittaja, hemsida besökt 7 februari 2005, http://www.motiva.fi/en/
MS 2009: Miljøstyrelsen i Danmark, besøkt 6. mars 2009,
http://www.mst.dk/Kemikalier/Stoflister+og+databaser/Listen+over+uoenskede+stoffer/Revider
et+liste+over+uoenskede+stoffer/
MS-NO 2009: Miljöstatus i Norge, hemsida besökt 20 januari 2009 http://www.miljostatus.no
MST 2007a: Kriteriedokument och bakgrundsdokument för upphandling av
husbyggnadsentreprenader, miljöstyrningsrådet, november 2007, besökt 4 oktober 2008, Sverige
http://www.msr.se/Documents/Kriterier/bygg/bygg/msr_bygg_bg_071116.pdf,
http://www.msr.se/Documents/Kriterier/bygg/bygg/msr_bygg_crit_11.doc
MST 2007b: Checklista för upphandling av husbyggnadsentreprenader, miljöstyrningsrådet, november
2007, besökt 4 oktober 2008,
Sverige:http://www.msr.se/Documents/Kriterier/bygg/bygg/msr_bygg_encl1_071116.pdf
NOBB 205: NOBB er en database med produktinformasjon for Bygg og anleggsbransjen, hemsida
besökt 8 februari 2005 http://www.byggtjeneste.no/default.aspx
Passivhuse 2009: Nordiske passivhuse, 149 enheder i Danmark og 31 projekter i resten af Norden,
http://www.passivhus.dk/nordiske_passivhuse.html (22.05.2009)
PVC Info 2005: PVC Informationsrådet i Danmark. http://www.pvc.dk/t2w_172.asp (22.03.2005)
SBE 2009: Statens Byggetekniske Etat, byggregler i Norge, Hemsida besökt 10 oktober 2008,
http://www.be.no/beweb/regler/regeltop.html
SCB 2007: Statistik för bostäder i Sverige 2007, besökt 4 november 2008,
http://www.scb.se/Statistik/BO/BO0101/2007A01/BO0101_2007A01_DI_01_SV_Nybygg_dia
1.xls
SFT 2004: Kallenborn, R., Berger, U. og Järnberg, U, 2004. Perfluorinated alkylated substances
(PFAS) in the nordic environment, Statens Forurensningstilsyn, Norge, hemsida besökt 4
december 2008, http://www.sft.no/nyheter/dokumenter/pfas_nmr2004.pdf /
SSV 2008: Statens strålevern, info om radon och cancer, besökt 11 februari 2004, http//radon.nrpa.no
TMF 2008: Trä- och Möbelindustriförbundets, TMF, marknadsrapport för monteringsfärdiga trähus för
januari – augusti 2008, besökt 30 september 2008
http://www.tmf.se/Templates/TickerItem1.aspx?PageID=e6b986a4-5fe2-4f89-811e8e72654f37b7
Trefokus 2007: Info om impregnering, hemsida besökt 4 november 2008,
http://www.trefokus.no/fullstory.aspx?m=76&amid=2078
TU 2009: Teknisk Ukeblad i Norge, Artikler om barnehager med passivhusstandard i Bærum i
Akershus og på Frosta inord-Trøndelag, http://www.tu.no/bygg/article205703.ece og
http://www.tu.no/bygg/article208741.ece
Ökoprofil 2005: Miljövurdering av bygg, basökt 8 maj 2005,
http://www.byggsertifisering.no/oekoprofil/
7.3
Personlig kommunikation
Aggerholm 2008: Sören Aggerholm,kontaktat mars 2008, SBI, DK
Aurlien 2006: Samtal med Tormod Aurlien, Sintef Byggforsk, Bygningsfysikkdagene 2006
Glava 2004b: Personlig kommunikasjon med Per Ødeard, Glava, mars 2004
Pekka 2008: Kalliomäki Pekka, kontaktat oktober 2008, miljöministeriet, Finland
Side 58 av (58)
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 1
Bilaga 1 Entreprenadsätt
O2 Ansvar för byggprocessen
Totalentreprenad
Totalentreprenad innebär att man tecknar avtal med en part, totalentreprenören. I dennes
uppdrag och ansvar ingår i princip allting som projektering, material och byggnadsarbeten. Ofta anlitar totalentreprenören andra entreprenörer för t ex el-, VVS-,
målnings- och mattläggningsarbeten. Dessa entreprenörer kallas underentreprenörer.
Totalentreprenören ansvarar inte bara för de arbeten han själv utför utan även för
underentreprenörernas arbeten. Han ansvarar också för konstruktioner och material som
ingår i bygget. Om det är någon konstruktion, något arbete eller material som ska
utföras respektive levereras i samband med bygget men som inte ska ingå i totalentreprenaden, ska detta särskilt anges i entreprenadkontraktet.
Generalentreprenad
Vid generalentreprenad avtalar man med t ex en arkitekt om att projektera husbygget
och med en entreprenör, generalentreprenören, om att bygga huset efter arkitektens
ritningar och beskrivningar. Generalentreprenören svarar då ofta för allting utom
projekteringen. Uppstår ett fel finns det en risk att det kan vara svårt att klarlägga vem
som ansvarar för det - projektören eller generalentreprenören
Delad entreprenad
Delad entreprenad innebär att man tecknar avtal med en eller flera entreprenörer om att
utföra vissa arbeten. Det kan t ex innebära att man avtalar med en arkitektfirma som
svarar för projekteringen, en byggentreprenör som gör grunden och reser husstommen,
en VVS-entreprenör, en elentreprenör och en målningsentreprenör. Var och en svarar
enbart för det arbete och det material som omfattas av hans avtal med den ansvariga.
Man får själv svara för samordningen av alla arbeten. Vid delad entreprenad finns det
ingen - utom en själv - som svarar för att helheten fungerar. Risken är här ännu större än
vid generalentreprenader att ingen känner ansvar för ett fel.
Nordisk Miljömerkning kräver totalentrepenad för svanemärkning av hus.
Side 1 av 1
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 2
Bilaga 2 Radon i bostäder
O34 Radon
Problematiken med radon har ägnats lite extra uppmärksamhet eftersom det är en
känslig hälsoaspekt, och att det kan bli en stor ressursfråga om det inte görs korrekt vid
byggnationen av huset.
Naturligt radioaktiva ämnen finns överallt. Ett av dessa ämnen är uran som finns i
bergrum och jordsmånar. När uran bryts ner skapas flera nya radioaktiva ämnen.
Slutprodukten är stabilt bly och i denna kedja finner vi radon.
Radon är en radioaktiv gas som har en liten förmåga att binda sig till fasta ämnen.
Radonatomerna kan därför lätt komma ut i luften vi andas. Radonstrålningen anges i
Bq/m3, d v s becquerel per kubikmeter inneluft.
Källor till höga radonkoncentrationer idag är oftast från marken, speciellt grusåsar och
fyllnadsmassor som innehåller stora luftvolymer, samt berggrund. dessutom kan radon
tillföras via dricksvatten (primärt i bergsborrade brunnar).
Radonkoncentrationerna i inneluft i norska bostäder har ökat de sista 20 - 30 åren, och
är ofta högst i nyare bostäder. Stora temperaturskillnader mellan inne- och uteluft,
särskilt på vintern, kan skapa ett undertryck, som kan bidra till ökad inströmning av
radon från grunden.
Radonkoncentrationer kan forekomme i tilkjørt masse men i de allra flesta fall är tomten
huvudkällan till förhöjda radonkoncentrationer i inneluften. Tre förhållanden är
avgörande:
• innehållet av radium i berggrund och jordsmån
• hur stor mängd radon som frigörs till jordluften och därmed blir tillgänglig för
transport genom grunden
• tomtens förmåga att transportera radonhaltig luft upp till ytan
Otätheter i ytor som är i kontakt med tomten kan öka inströmningen av radonhaltig
jordluft som kommer att blanda sig med inneluften.
Radon och dotterprodukterna från radon avger alfastrålar. Alfastrålarna kan skada
levande celler så att de utvecklas till cancerceller. Alfastrålarna stoppas lätt i luft och
tränger inte igenom huden. Den enda delen av kroppen som får stråldoser av betydelse,
är luftvägarna, d v s bronkerna och lungorna. Många individuella förhållanden är
avgörande men risken för lungcancer ökar genom koncentrationerna av radon och
genom hur länge man befinner sig i lokalerna.
Norge är ett av de länder i världen som har de högsta radonkoncentrationerna i
inneluften. Detta skylls bland annat på geologiska förhållanden Cirka 10 % av den
norska befolkningen har radonkoncentrationer över 200 Bq/m3 i husen. De högsta
radonkoncentrationerna finns i områden med alunskiffer, uranrika graniter eller
pegmatiter och lösmassor eller moränjord.
Side 1 av 3
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 2
Med de koncentrationer som finns i Norge kan radon i inneluft vara en väsentlig orsak
till ungefär 5 - 15 % av alla fall av lungcancer bland befolkningen. Kombinationen av
påverkan från radon och rökning ökar risken till mer än summan av de enskilda riskerna
var för sig. Det beräknas att 100-300 dödsfall orsakade av lungcancer kan skyllas på
radon i bostäder.
I Sverige omkommer årligen ca 500 personer av lungcancer som orsakats av radon i
bostadsluft.
Att mäta radon
Permanentboende får göra en långtidsmätning med spårfilm. Mättiden skall vara minst
två månader och utföras under eldningssäsongen (1/10-1/5). Det är den enda mätning
som är juridiskt giltig. Markradonmätning utförs ibland inför ny-, om- eller tillbyggnad
av hus.
Måling av radon i vann.
Høye radonkonsentrasjoner kan først og fremst forekomme i vann fra grunnvannskilder,
spesielt i vann fra borebrønner i fast fjell. Husstander som har sin vannforsyning fra
borebrønner bør måle radoninnholdet i vannet. Måling av radon i vann kan gjøres hele
året.
Gränsvärden (avser årsmedelvärden)
I Sverige är 200 Bq/m3 gränsvärdet i byggnad för vilken byggnadslov har erhållits efter
1981-01-01. 400 Bq/m3 bedöms som olägenhet för människors hälsa och skall åtgärdas.
Helst bör radongashaltens årsmedelvärde underskrida 200 Bq/m3 i bostäder och lokaler.
Tabell B2.1 Statens Strålskyddsinstitutets (SSI) gränsvärden & rekommendationer:
Gränsvärden och riktvärden
400 Bq/m3
Högsta radonhalt i befintliga bostäder och arbetslokaler; SOSFS
1999:22
200 Bq/m3
Högsta radonhalt i nya byggnader; BFS 1993:57 Med ändringar tom
BFS 1998:38
0,5 µSv/h
Högsta gammastrålning i nya byggnader; BFS 1993:57
2,5 MBqh/år2
Högsta exponering för radon i gruvor och underjordsanläggningar
under utförande; AFS 1996:2
100 Bq/l
Radonhalt i dricksvatten. Gräns för tjänligt med hälsomässig
anmärkning. SLVFS 1997:32.
1000 Bq/l
Radonhalt i dricksvatten. Gräns för otjänligt. SLVFS 1997:32
Tabell B2.2
Rekommendationer
Helst bör halterna vara lägre än:
200 Bq/m3
Radonhalt i befintliga bostäder och arbetslokaler
1 µSv/h
Gammastrålning på ofta använd uteplats
1,0
Högsta radium- och gammaindex för byggnadsmaterial
2 Motsvarar ca 1500 Bq/m3 i radongas vid en arbetstid av 1 650 timmar per år.
Side 2 av 3
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 2
I Danmark rekommenderar Bygningsmyndighederne, att det göras enkla och billiga
förbättringar, när radoninnehållet är mellan 200 och 400 Bq/m³, och att det göras mer
effektiva förbättringar, när radoninnehållet överstigar 400 Bq/m³.
Rekommenderade gränsvärden i Norge:
Många norska kommuner har genomfört eller planerat kartläggning av radon i inneluft.
Upplysningar om vilka radonundersökningar som har gjorts finns i de enskilda
kommunerna – t ex i ”Etat for miljørettet helsevern” eller ”Teknisk hygiene”.
Statens strålevern har i 2009 vedtatt å endre sine anbefalinger for radon. Strålevernet
anbefaler at radonnivåer holdes så lave som mulig i alle bygninger, og at tiltak alltid bør
utføres når radonnivået i ett eller flere oppholdsrom overstiger 100 Bq/m3. Videre
anbefaler Strålevernet at radonnivåer alltid skal være lavere enn en maksimumsgrense
på 200 Bq/m3. Fra 1. juli 2010 gjør den nye byggeforskriften det obligatorisk med
radonsperre i alle nye bygninger der mennesker oppholder seg, med mindre utbygger
kan bevise at det ikke forekommer radon i området. Radonkonsentransjonen i et hus kan
ikke forutsies før bygningen er oppført.
Metode
Tiltak skal sikre at myndighetenes minimumskrav tilfredstilles og ikke beror på at tiltak
kan iversettes dersom høye verdier tilfeldigvis oppdages etter at huset er ferdigbygd.
Nordisk Miljømerking mener kravene som nå stilles i O34, O39 og O40 vi vil kunne
bidra mot bedre kontroll av dette svært viktige helsekravet.
Det viser seg at enkelte husprodusenter ikke sikrer tilstrekkelig mot radon ved bygging,
men i stedet legger tilrette for at ventilasjonsvifter skal kunne benyttes dersom verdiene
i etterkant viser seg å bli for høye. Miljømerking mener at denne type unødig
energiforbruk bør forhindres og at før var prinsipp heller bør brukes. En vifte som må
stå og gå i hele husets levetid har store driftskostnader og dermed stor negativ
miljøpåvirkning. Det viser seg at en del av byggenæringen i Norge har studert
radonkartlegging for dårlig og/eller av uvitenhet tar sjansen på å ikke legge radonsperre
ved boligbygging. Dette har ført til vesentlig ekstra ressursbruk i etterkant av bygging
der radonlekkasjer er oppdaget. Der dette ikke er oppdaget har det ført til store
helseskader. For småhus og barnehager kreves nå radonsperre dersom det ikke kan
dokumenteres at radon ikke kan komme inn i bygningen. Legging av radonsperre er en
rimelig og sikker måte å hindre at radon ikke trenger inn i bygningen.
Side 3 av 3
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 3
Bilaga 3 Täthetskrav
O3 Lufttäthet
Hensikten med å stille krav til lav luftlekkasje
Luftlekkasjene (infiltrasjon) har meget stor betydning for oppvarmingsbehovet i
boligene. Det vil si at lav luftlekkasje kan være like viktig som god isolasjon mot
kaldt klima utendørs. Ved å gjøre beviste valg allerede under prosjektering, slik at
tettearbeidet ikke blir vanskeligere enn nødvendig, er det mulig å bygge med lave
lekkasjetall uten at det fører til vesentlig ekstrakostnader. Men det fordrer altså
nøyaktighet ved prosjektering og utførelse. God tetting reduserer opplevelsen av
trekk. Beregning SINTEF Byggforsk i Norge har gjort for Enova viser at det bare fra
norske boliger er luftlekkasjer tilsvarende ca 3.7 TWh årlig. Dette tilsvarer ca 3 % av
Norges totale elektrisitetsbehov. Ref, Enova 2010.
Lekkasjetallet er svært avhengig av god håndverksmessige kvaliteten og god
prosjektering. Hensikten med kravet er å øke fokuset på god vindtetting og øke
bevisstheten omkring betydningen av luftlekkasjene slik at det faktiske energibehovet
reduseres. Lekkasjetallet refererer til luftlekkasjene målt ved 50 Pa (pascal
trykkdifferanse) mellom inne og ute. Dette tilsvarer trykket mot en fri vegg når det
blåser 9 m/s (frisk bris). Det vil være vanskeligere å oppnå lavt luftskifte med mange
gjennomføringer, vinkler, hjørner, vinduer og dører og generelt være en fordel med
lav andel bygningsdetaljer i klimaskallet.
I kapitel 5.5 i boken ENØK i bygninger3 fra 2007, kan vi lese følgende kommentar:
”Det hevdes fra enkelte hold at mange av inneklimaproblemene som forekommer,
skyldes at bygningene våre er for lufttette. Dersom dette var riktig, måtte man
samtidig mene at ventilasjonen burde skje gjennom de tilfeldige utetthetene i
bygningen, det vil si med vindfølsomhet, trekkproblemer etc. som følge. Det riktige
må tvert imot være å bygge mest mulig lufttette bygninger og sørge for tilstrekkelig
og kontrollert frisklufttilførsel gjennom et godt ventilasjonsanlegg. Dette gir også den
mest energiøkonomiske løsningen.” Se også bakgrunn for kravet O9 om ventilasjon.
Målemetoder
Ved måling av lufttetthet skal standarden NS/SS/DS/SFS-EN 13829 eller forenklet
målemetode benyttes. Forenklet målemetode vil si at det minimum benyttes en
provisorisk montert vifte eller at man bruker ventilasjonsvifte sammen med utstyr for
trykkdifferansemåling og luftlekkasjemåling. Egnet utstyr leveres i 2009 til det
nordiske markedet av for eksempel Systemair AB og Flexit AS. Målingene bør
utføres på et representativt utvalg av leiligheter.
Krav til förenklade metoder ved egenkontroll ska utförs enligt följande:
•
Stäng alla ventilationsluckor i byggnadskroppen.
•
Trycksätt byggnaden med fläkt.
•
Mät tryckskillnaden mellan inne och ute och den tillhörande luftmängd som
går genom fläkten.
3
ENØK i bygninger - effektiv energibruk, 2007, NTNU og SINTEF,
ISBN:9788205374966, Utgave: 3
Side 1 av 8
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 3
•
Beräkna läckagetalet som mätt luftmängd vid en tryckskillnad på 50 Pa delat
med nettovolymen på byggnaden
Fordelen med forenklet måling er at husbygger selv kan foreta undertrykksmåling i
kritiske stadier av byggeperioden. Se også kapitlet: Enklere lekkasjemåling som
alternativ til å kreve måling etter standarden EN 13829.
Hensikten med å tillate forenklet målemetode er at målingene lettere kan skje som en
integrert del i byggeprosessen, og også utføres flere ganger. Måling bør minst utføres
etter at vindsperre er plassert, men før bygningen lukkes slik at forbedringstiltak kan
utføres og selvfølgelig til slutt for å se resultatet. Se også kapitelet; ” Enklere
lekkasjemåling som alternativ til å kreve måling etter standarden EN 13829”, senere i
bilaget.
I følge SINTEF Byggforsk er den generelle usikkerhet knyttet til lekkasjemålinger
vanligvis under ± 15 % ved vindstille, men kan med mye vind være oppe i vanligvis
oppe i ± 40 %. (Kilde: SINTEF Byggforsk, 720.035 ”Måling av bygningers
lufttetthet. Trykkmetoden”)
Måleenheter for luftlekkasje
Värdet kan ges som luftbyte per timme (h-1), luftflöde i l/s*m2 golvyta eller som
l/s*m2 omgivande yta.
Nedenfor er det gitt et eksempel på omregninger mellom enhetene. Huset det er
beregnet på har en grunnflate på 100 m2, er 10 X 10 meter med takhøyde 2,4 meter og
har 2 etasjer.
Volum = 100 m2 *2,4m*2 = 480 m3
Aom = 100 m2 *2+10m*2,4m*8 = 392m2
480 m3 * 2,50 h-1 / 3,6 = 333,3 l/s
333,3 l/s / 100 m2 *2= 1,67 l/(s*m2) Abo
333,3 l/s / 392 m2 = 0,85 l/(s*m2) Aom
0,78 l/(s*m2) Abo * 3,6 / 2,4 m3 = 1,17 h-1
0,78 l/(s*m2) Abo * 100m2 *2 / 392 m2 = 0,40 l/(s*m2) Aom
Tabell B3.1 Tabellen viser sammenligning av noen typiske tall for en enetasjes villa på
160m2.
Luftbyte per
timme (h-1)
0,60
0,83
1,17
1,25
1,50
Luftflöde per
golvyta (l/s*m2)Abo
0,40
0,55
0,78
0,83
1,00
Luftflöde per omgivande
yta (l/s*m2)Aom
0,14
0,20
0,28
0,30
0,36
Myndighetskrav i de nordiske landene
Myndighetene i de nordiske land har ulike krav, og landene bruker ulike
beregningsmetoder og benevnelser. Felles er at beregningene/testene refererer til 50
pascal trykkdifferanse. Beregningsmetodene i Norge, Sverige og Danmark er
forskjellige og slår ulikt ut for ulike bygningsgeometrier. Se mer om hvilke utslag de
forskjellige beregningsmetodene har under: ”Fordeler og ulemper med de enkelte
beregningsmetodene og myndighetskravene:”
Side 2 av 8
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 3
Norge
De norske bygningsreglene setter en grense på maksimalt lekkasjetall 2,5 h-1
(luftskifte per time) ved 50 Pa trykkforskjell for småhus og 1,5 h-1 ved 50 Pa
trykkforskjell for andre bygningstyper ved bruk av tiltaksmodellen. I Norge snakkes
det om at en lavenergi villa typisk vil ha et lekkasjetall på 1,0 h-1. Ref, Tek 07 §8-21ac og prNS 3700 Kriterier for lavenergi- og passivhus Boligbygninger som per 3 april
2009 er på høring i Norge.
Finland
Enligt Finska byggbestämmelsesamling D5 får man räkna med 4 h-1 om ingen bättre
värden kan uppvisas, när man ska räkna på den obligatoriska energiram som sak
uppfyllas. Enligt Finska byggbestämmelsesamling C3 anbefales en lekkasje på ca 1 h1
. Det verkar inte vara någon absolut gränsvärde.
Sverige
Ingen spesifiserte krav i dag, men anbefalt tiltak for hus under 100 m² sier 0,6 l/s m²
Aom ved 50 Pa trykkdifferanse. Aom = sammanlagd area för omslutande
byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft (m²). Med omslutande byggnadsdelar
avses sådana byggnadsdelar som begränsar uppvärmda delar av bostäder eller lokaler
mot det fria, mot mark eller mot delvis uppvärmda utrymmen. Ref, BBR 2008.
Tilgjengelig fra : www.boverket.se/templates/page.aspx?id=3641&epslanguage=SV
(25.01.2008) I de kommende bygningsreglene vil det sannsynligvis bli krav om å vise
hvordan energirammen sikres med tanke på tetthet. Eksempelvis vil 0,6 l/(s*m2) Aom
for et hus på 14 x 7 meter med en innvendig takhøyde på 2,4 m tilsvarer et luftskifte
på 2,68 h-1. 0,3 l/(s*m2) Aom vurderes som kravnivå for lavenergihus i Sverige selv
om dette også er kravet for passivhus i Sverige ref; Maria Wall, Universitetet i Lund,
personlig kommunikasjon (27.01.2008)
Danmark
Maksimalt lekkasjetall ved 50 Pa er 1,5 l/s pr. m2 oppvarmet etasjeareal. For
bygninger med høye rom, hvor klimaskjermens overflate dividert med etasjearealet er
større enn 3, må luftskiftet ikke overstige 0,50 l/s pr. m2 klimaskjerm. Med en
innvendig takhøyde på 2,4 m tilsvarer 1,5 l/(s*m2) ca 2,3 h-1. Verdien 1,5 l/(s*m2) skal
benyttes i energiberegningen dersom det ikke foretas måling, mens målt verdi kan
benyttes når det er foretatt måling. Kommunalbestyrelsen stiller krav om
dokumentasjon af luftskiftet. For større bygninger kan luftskiftet gjennom utettheter
evt. eftervises for et bygningsafsnit. Ref, EBST Bygningsreglement 2008 kap, 7.2.1
Tilgjengelig fra : www.frinet.dk/media(947,1030)/BR08.pdf (25.01.2008)
Eksempler på hvor viktig kravet er
Ifølge et foredrag av Tormod Aurlien (Sintef Byggforsk) under
Bygningsfysikkdagene i Norge, i 2006, må man med lekkasjetall 2,00 h-1, 2,50 h-1 og
3,00 h-1 øke veggtykkelsen til henholdsvis 35 cm, 49 cm og 75 cm for å kompensere
for det økte varmetapet. Og omvendt, dersom det oppnås et lavere lekkasjetall, for
eksempel 1,00 h-1, så kan veggtykkelsen reduseres til 23 cm uten at varmetapet øker.
Tallene er gitt i forhold til forskriftsnivået i Norge fra 1997.
Figuren B3.a under viser sammenhengen mellom tetthetstall og veggtykkelse for en 1
1/2-etasjes enebolig hvor energibehovet er det samme i alle tilfellene. Vi ser at
Side 3 av 8
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 3
veggtykkelsen må økes dramatisk for å kompensere for dårlig tetthet – eller omvendt:
at god tetthet virkelig er god energiøkonomi.
Figur B3.a. Figuren, som er hentet fra Hefte 3 i et kurskompendium fra
Lavenergiprogrammet. Utførelse av småhus Versjon 1 – 03.02.09, er utviklet av SINTEF
Byggforsk
I energiberegninger i Norge bruker man Oslo-klima, og dermed relativt lite vind. Selv
i Oslo-klima vil oppvarmingsbehovet for en enebolig bli redusert med ca. 15 % når
man øker tettheten fra lekkasjetall 2,5 til lekkasjetall 0,5. Reduksjonen i oppvarmingsbehov tilsvarer å øke isolasjonen i veggen fra 20 til ca. 40 cm. I et klima med mer
vind vil effekten på oppvarmingsbehovet naturlig nok være enda større.
Den europeiske kommisjonen har nå fokus på å bidra til lavere luftlekkasje i
bygninger. Gjennom EPBD Buildings Platform og et ASIEPI prosjekt ser man nå på
hva som bør gjøres. Representanter fra Norge, Finland og Danmark er med på dette
prosjektet. Et informasjonsskriv (P72 Implementation of Energy Performance
Regulations: Opportunities and Challenges related to Building Airtightness) fra denne
arbeidsgruppen ble gitt ut 05.05.2008 og angir at testing av 10 % av leilighetene med
etterfølgende tiltak er et egnet nivå for hyppigheten av tetthetsmålinger for ”multifamilie-bygninger”. Et nytt informasjonsskriv er ventet i første halvdel av 2009.
Hensikten med prosjektet er implementering av kostnadseffektive tetthetsmålinger i
EU.
Flere fordeler ved lavt lekkasjetall
Tett diffusjonssperre reduserer faren for fuktskader i bygningskonstruksjonen/fasaden,
og i de deler av huset der det er overtrykk og/eller høyt damptrykk. Spesielt viktig er
det at våtrom med klimavegg blir riktig konstruert for å hindre fuktskader. Likeledes
vil reduserte indre luftlekkasjer i et bygg føre til mindre luktspreding mellom
leiligheter eller mellom hus som deler klimaskall. En annen viktig fordel er redusert
fare for brann- og røykspredning mellom leiligheter og hus som deler klimaskall. En
Side 4 av 8
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 3
god og tett diffusjonssperre vil bidra til lavere risiko for at mineralullfibre eller andre
løse isolasjonsfibre avgis til inneklima.
Enklere lekkasjemåling som alternativ til å kreve måling
etter standarden EN 13829
Miljømerking har tillit til at målinger med forenklet utstyr til lekkasjemåling som
utføres av produsenten selv er tilstrekkelig for å sikre bygg som oppfyller kravet til
tetthet (krav O3). Høy pris og utfordringer med å få lekkasjemåling på rett tidspukt
kan ha vært en årsak til at lekkasjemålinger har blitt utført i for liten grad tidligere.
Erfaringer fra norske småhusprodusenter viser at målinger av luftlekkasjer under
bygging øker kvaliteten på den tekniske utførelsen og at produsentene kan redusere
luftlekkasjene fra 2,0 h-1 til 0,5 h-1 etter erfaring fra de første husene 11 husene som
bygges. Ref, Foredrag ved Tormod Aurlien Sintef Byggforsk på et møte i ASIEPI
prosjektet 12.12.2008 Tilgjengelig fra :
http://www.asiepi.eu/fileadmin/files/ASIEPI_WebEvent1_2_Norway.pdf
(25.01.2008)
Forenklet utstyret vil si at egnede vifter provisorisk kan monteres i klimaskallet eller
at ventilasjonsanlegget kan benyttes for å skape trykkdifferansen. Med forenklet
måling kan husbygger selv foreta undertrykksmåling i kritiske stadier av
byggeperioden slik at nødvendige tiltak kan iversettes for å sikre at luftlekkasjen til
slutt blir minimal i det ferdige bygget. På den måten brukes undertrykksmåling som et
verktøy for å sikre god kvalitet og et energieffektivt bygg. Fordelen med bruk av
denne typen undertrykksmålingene er at luft da trekkes inn i bygget, og man kan da
enkelt oppdage hvor luftlekkasjene er ved å kjenne hvor det blåser. I praksis kjenner
man trekken såpass godt at det er mindre nødvendig å supplere undertrykksmålingen
med termografering. Undertrykksmålingen vil normalt gi noen prosent lavere
måleverdi enn ved en overtrykksmåling, og dette kan avhenge litt av om vinduer og
dører er innadslående eller utadslående, og om det er brukt platekledning som
vindtetting eller et rullprodukt. For å sikre at ikke bare diffusjonssperren men også
vindsperren er tettest mulig, bør det minimum foretas en måling når ytre
vindsperresjikt er etablert. Det anbefales å legge inn en god margin for å sikre at
kravet oppnås. En kontrollmåling må tas når huset er ferdigstilt. Ved å ta en måling
etter at vindsperren er satt på, men før veggene lukkes kan eventuelle feil rettes opp
før det er for sent og for kostbart å rette opp feilen. Det kan være vanskelig å finne
feilene etter at veggene er lukket.
Det er veldig god energiøkonomisering å ha fokus på tette bygg i og med at
materialkostnadene ikke er vesentlige for å oppnå god tetthet. I motsetning til å skulle
bruke tykkere isolasjon i vegger, vil god tetthet ikke ”stjele” av arealutnyttelsen.
Fordeler og ulemper med de enkelte beregningsmetodene og
myndighetskravene
Den norske og finske modellen, luftskifte per time h-1
En beregning som setter begrensning på luftskifte per time vil favorisere bygninger
som har liten klimaoverflate per volum og på den måten er kompakt. Det vil si at
kravet er strengere for en etasjes villa med mye tak og gulv i forhold til en toetasjes
villa med like stort tak. For leilighetsbygg på flere etasjer som er relativt kvadratisk
vil det være enklere å tilfredsstille myndighetskravet selv med relativt dårlig utførelse
i tettearbeidet.
Side 5 av 8
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 3
Den danske modellen, l/(s*m2) Abo
Denne modellen er relativt lik den norske og finske men uttrykker tydeligere at den
favorisere bygninger som ikke har unødig høy takhøyde (inntil 3 meter) per
oppvarmet etasjeareal, ved at luftlekkasje fordeles på arealet og ikke på volum.
Den svenske modellen, l/(s*m2) Aom
En beregning som setter begrensning på lekkasjetall per klimaoverflate vil derimot
ikke favorisere noen bygningsstørrelse. Derimot vil det kreve godt tettearbeid uansett
bygningsform dersom kravet er tilstrekkelig strengt.
Begrunnelse for å velge svenske beregningsmetode for
lekkasjetall
Dersom en forutsetter at det vil være like vanskelig å oppnå god tetthet per
kvadratmeter overflate eller løpemeter mellom bygningstekniske detaljer vil den
svenske modellen være mest hensiktsmessig. Miljømerking ønsker å premiere den
delen av bransjen som er flinkest til å bygge tette hus uansett om de bygger småhus
eller om de bygger høye blokker. Krav til lakkasjetall etter den svenske
beregningsmetoden var derfor foreslått til høringen. Etter høringen er kravet endret til
krav med nasjonal benevnelse etter kommentarer på dette fra bransjen.
Passivhus
Oppføring av passivhus viser at det er teknisk mulig å oppnå lekkasjetall under 0,60 h1
. Det er per januar 2009 ikke ferdig noen standard for passivhus i de nordiske
landene. Per 3 april 2009 er standard for passivhus på høring i Norge. I januar 2009
nevnes luftlekkasje på under 0,30-0,40 l/(s*m2) Abo i Danmark ved bygging av
passivhus. I høringsforslaget fra Standard Norge foreslås maksimalt 0,60 h-1 i Norge.
Dette er på samme nivå som i Tyskland og det som omtales i Finland. I Sverige
snakker man om 0,30 l/(s*m2) Aom for passivhus, som tilsvarer 1,25 h-1 med
norsk/finsk beregningsmetodene på en en-etasjes villa på 160 m2. Dette er altså over
dobbelt så høyt som kravet til passivhus i Norge. Det vil si at det i Sverige vil være
nødvendig å legge inn langt lavere verdier i energiberegningen for å lettere klare et
oppvarmingsbehov på under 15 kWh/m2*år som er et annet krav til passivhus i den
tyske standarden. Som tidligere nevnt vurderes 0,30 l/(s*m2) Aom også som kravnivå
for lavenergihus i Sverige.
Tabell B3.2 Forskjellige lekkasjetall for Passiv enetasjes villa på 160 m2 i Tyskland og i
Sverige.
Passivhus
Tyskland
Sverige
h-1
0,60
1,25
l/(s*m2)Abo
0,40
0,83
l/(s*m2) Aom
0,14
0,30
For en blokk på 8 etasjer med et boareal på 646 m2 pr etasje vil 0,30 l/(s*m2) Aom
derimot tilsvare 0,29 h-1. Grunnen til dette er altså at et slik bygg vil ha mye større
boareal eller volum per klimaskjerm enn enetasjes villa. Se ”Fordeler og ulemper med
de enkelte beregningsmetodene og myndighetskravene”.
Begrunnelse for kravnivået
Nordisk Miljømerking mener det er viktig og riktig å sette et relativt strengt krav til
bygningenes lufttetthet. Et tett bygg vil være et energieffektivt bygg, og et tett bygg
Side 6 av 8
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 3
vil ha flere positive sider som det tidligere er nevnt under ”Flere fordeler ved lavt
lekkasjetall”. En annen viktig grunn er at tetthet ikke krever vesentlig andre ressurser
enn nøyaktighet ved prosjektering og oppføring. Det er altså veldig god
materialøkonomisering å ha fokus på tette bygg. På den andre siden ser vi at
byggebransjen generelt ikke har så stor erfaring på dette feltet. Det har ikke vært så
vanlig å måle tetthet før nå i det siste. Derfor vil vi ikke sette et krav som blir for
vanskelig å oppnå i denne kriterieversjonen. I Norge snakkes det om at et
lavenergihus typisk vil ha et lekkasjetall på 1,0 h-1.
Miljømerking har etter høringen satt et kravnivå på 0,40 l/(s*m2) Aom for småhus og
barnehager i Sverge. For en blokkleilighet er kravnivået etter høringen satt på 0,50
l/(s*m2) Aom. For småhus og barnehager tilsvarer 0,40 l/(s*m2) Aom ca 1,2 h-1 og 0,8
l/(s*m2) Abo. for toetasjes bygning. For en blokkleilighet på 5 etasjer med 650 m2 per
etasje vil kravnivå på 0,50 (l/s*m2)Aom tilsvare 0,8 h-1 og 0,5 l/(s*m2) Abo. For en
blokkleilighet på 8 etasjer med 650 m2 per etasje vil 0,50 l/(s*m2) Aom tilsvare 0,5 h-1
og 0,3 l/(s*m2) Abo. Kravet kan antageligvis oppleves strengest for småhus i Sverige,
fordi myndighetene i dag ikke setter noen spesifikke krav til husenes tetthet. Kravet er
ikke satt like lavt som for passivhus i Sverige. For Norge, Danmark og Finland vil
kravet være omtrent dobbelt så høyt som kravet til en toetasjesvilla designet som
passivhus. Kravet på 0,50 l/(s*m2) Aom vil også kunne oppleves som strengt for
blokkleiligheter i Norge, som i dag har et krav på 1,50 h-1 som tilsvarer fra 1,0
l/(s*m2) Abo og 1,1 l/(s*m2) Aom for en blokkleilighet på 4 etasjer.
Lekkasjemåling i blokkleiligheter spesielt
Miljømerking krever testing av minimum 10% av totalt antall blokkleiligheter. Dette
fordi vi ser at det kan være praktisk og økonomisk fornuftig å bygge noen leiligheter
som ”fasit” på hvordan resten skal bygges. Målingene bør utføres på et representativt
utvalg av leiligheter. Kvaliteten skal videre sikres slik at kravet oppfylles for alle
leilighetene selv om luftlekkasjen bare måles for minimum 10% av leilighetene.
I målemetoden som beskrives i EN 13829 kan lekkasje måles for hele bygningen og
ikke nødvendigvis for enkeltleiligheter. Miljømerking mener det er viktig å ha
kontroll med lekkasjene for enkeltleiligheter. Særlig fordi vi ønsker minst mulig indre
utetthet mellom etasjene som vil føre til store trykkforskjeller på grunn av termisk
oppdrift (skorsteinseffekten) som vist i figuren B3.b.
Figur B3.b. Figuren viser trykkforskjeller i to bygninger med ulik grad av indre utetthet.
Trykkfordelingen over ytterveggen i en indre utett bygning (a) og en indre tett bygning
(b). Positivt fortegn angir overtrykk ute, det vil si luftstrøm innover. Vi ser at ved indre
utett bygning vil overtrykk og undertrykk være stort i henholdsvis nederste og øverste
Side 7 av 8
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 3
etasje. Figuren er hentet fra: Ref, ENØK i bygninger Effektiv energibruk kapittel 5.5.2 av
NTNU og Sintef 3. Utgave 2007
Boken ENØK i bygninger Effektiv energibruk gir følgende forklaring på hvordan
balansering av ventilasjonsanlegget vil avgjøre betydningen av indre utettheter i
bygninger: ”I høye bygninger med lav indre tetthet vil balanseringen av
ventilasjonsanlegget avgjøre betydningen av utetthetene: Hvis anlegget gir undertrykk
i hele bygningen, kan man få trekkproblemer og betydelig økt varmebehov i de nedre
delene av bygningen. Hvis anlegget gir overtrykk i bygningen, er det risiko for
fuktskader i ytterkonstruksjonene, spesielt i taket og i øvre deler av ytterveggene.
Trykkforholdene kan være helt forskjellige om natten og om dagen. Hvis
ventilasjonsanlegget stoppes og det ikke er spjeld i kanalene, vil det oppstå en kraftig
naturlig ventilasjon om vinteren. Det samme gjelder i piper til vedovner og åpne
peiser, kjøkkenvifter etc. Det er viktig at slike store åpninger blir lukket (helst
automatisk) når de ikke er i bruk. Friskluft til forbrenning i ovner og peiser bør helst
tilføres direkte utenfra, gjerne slik at den tilførte forbrenningslufta blir forvarmet av
røyken.”
Andre positive effekter med lave interne uttettheter i en blokk er som tidligere nevnt
redusert fare for brann- og røykspredning mellom leiligheter og mindre problemer
med luktspredning.
Side 8 av 8
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 4
Bilaga 4 Energikrav
O4 Energianvändning och P1 Minskad energianvändning
Energianvändning i användingsfasen är en av de viktigaste miljöparametrar i
huskriterierna. Enligt flera undersökningar står användningsfasen för ca 85 % av
husens totala energianvändning. Detta är siffror för traditionellt byggandet. För
passivhus och lågenergihus används mera energi för att ta fram byggmaterial (t.ex
isolering) och mindre energi i driftsfasen pga bättre klimatskal och tekniska
återvinningslösningar på ventilationsluft. Det relativt strikta krav på lufttätheten i O3
bidrar till minskad användning av material. Användningsfasen får fortfarande anses
som den absolut största energiposten i byggsektorn. Energiproduktionen som kan
göras på flera olika sätt ger stora bidrag till växthuseffekten och energianvändning är
ett av de största ämnen som diskuteras i klimatdebatten.
Inom EU har frågan om klimatändring fått mycket uppmärksamhet. Det har avspeglat
sig i flera olika initiativ och direktiv. Bl.a. har det 2002 tagits fram ett direktiv [EG
2002] som bland annat innebär att alla hus ska energideklareras till senast januari
2009. Detta har i sin tur lett till att Sverige och Norge har fått nya byggregler under
senaste åren, där krav ställs på hur mycket energi som får användas (köpt energi) per
kvadratmeter golvyta i stället för de tidigare kraven som baserades på klimatskalets
värmeförluster.. Danmark har sedan tidigare anpassat sig till EU-direktivet och har
redan krav i form av kWh/m2. Finland har också fått nya byggregler [Fin Bygg 2008]
men dessa baseras fortfarande på byggnadens varmeförluster. Först till år 2012 är det
tänkt att kraven i finska byggreglerna ska ställas som maximalt tillåtna kWh/m2. Innan
dess kommer troligen en ny version av byggreglerna 2010 som fortfarande ställer krav
på byggnadens värmeförluster.
I de följande görs en beskrivning av de nationella byggregler samt ev system för
energiklassning av byggnader.
Sverige
I Sverige kom nya byggregler juni 2006 [BBR 2006] med ändring för elvärmda
byggnader i februari 2009. Gamla kravet på U-värden i klimatskalet har tagits bort så
det enbart återstår ett övergripande krav på energihushållning och att byggnader inte
får ha sämre genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um) än 0,50 W/K*m2 för
bostäder. Även det numeriska kravet på lufttäthet har tagits bort. Det finns i stället ett
krav på specifik energianvändning där bostäder ska vara utformade så att byggnadens
specifika energianvändning högst uppgår till 110 kWh per m2 golvarea (Atemp) och
år i klimatzon III, 130 kWh per m2 golvarea (Atemp) och år i klimatzon II och 150
kWh per m2 golvarea (Atemp) och år i klimatzon I.
Tabell 9:2a Bostäder som har
annat uppvärmningssätt än
elvärme Klimatzon
Byggnadens specifika
energianvändning [kWh per m2
Atemp och år]
Genomsnittlig
värmegenomgångskoefficient
Side 1 av 8
I
II
III
150
130
110
0,50
0,50
0,50
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 4
[W/m2 K]
För byggnader som använder el4 som huvudsaklig värmekälla får en bostads specifika
energianvändning högst uppgå till 55 kWh per m2 golvarea (Atemp) och år i
klimatzon III, 75 kWh per m2 golvarea (Atemp) och år i klimatzon II och 95 kWh per
m2 golvarea (Atemp) och år i klimatzon norr. För elvärmda bostäder tillkommer en
effektbegränsning, ett tillägg i max tillåten installerad effekt för byggnader > 130m2
och ett krav på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient på 0,40 W/K*m2.
Tabell 9:2b Bostäder med
elvärme Klimatzon
Byggnadens specifika
energianvändning
[kWh per m2 Atemp och år]
Installerad eleffekt för
uppvärmning [kW]
+ tillägg då Atemp är större än
130 m2
Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient [W/m2
K]
I
II
III
95
75
55
5,5
5,0
4,5
0,035(Atemp - 130)
0,030(Atemp - 130)
0,025(Atemp - 130)
0,40
0,40
0,40
För lokaler (i detta fall dagis) gäller 100 kWh/m2 i klimatzon III, med ett tillägg på 7
kWh/m2 per 0,1 liter luft som överstiger 0,35 l/s*m2, 120 kWh/m2 med ett tillägg på
9 kWh/m2 per 0,1 liter luft över 0,35l/s*m2 i klimatzon II och i klimatzon I gäller 140
kWh/m2 och ett tillägg på 9 kWh per 0,1 liter luft över 0,35 l/s*m2
Tabell 9:3a Lokaler som har
annat uppvärmningssätt än
elvärme Klimatzon
Byggnadens specifika
energianvändning [kWh per m2
Atemp och år]
+ tillägg då uteluftsflödet av
utökade hygieniska skäl är
större än 0,35 l/s per m2 i
temperaturreglerade
utrymmen. Där qmedel är det
genomsnittliga specifika
uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får
högst tillgodoräknas upp till
1,00 [l/s per m2].
Genomsnittlig
värmegenomgångs-koefficient
[W/m2 K]
I
II
III
140
120
100
110(qmedel-0,35)
90(qmedel-0,35)
70(qmedel-0,35)
0,70
0,70
0,70
I
II
III
95
75
55
För lokaler med elvärme gäller:
Tabell 9:3b Lokaler med
elvärme Klimatzon
Byggnadens specifika
energianvändning
[kWh per m2 Atemp och år]
4
Som elvärme räknas all värme som drivs med el, direkt eller indirekt, dvs värmepumpar,
direktverkande elradiatorer, elpanna m.fl.
Side 2 av 8
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 4
+ tillägg då uteluftsflödet av
utökade hygieniska skäl är
större än 0,35 l/s per m2 i
temperaturreglerade utrym-men.
Där qmedel är det gen-omsnittliga
specifika ute-luftsflödet under
uppvärm-ningssäsongen och får
högst tillgodoräknas upp till 1,00
[l/s per m2].
Installerad eleffekt för uppvärmning [kW]
+ tillägg då Atemp är större än
130 m2
+ tillägg då uteluftsflödet av
utökade kontinuerliga
hygieniska skäl är större än 0,35
l/s per m2 i temp-eraturreglerade
utrymmen. Där q är det
maximala specifika uteluftsflödet
vid DVUT.
Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient [W/m2 K]
65(qmedel-0,35)
55(qmedel-0,35)
45(qmedel-0,35)
5,5
5,0
4,5
0,035(Atemp - 130)
0,030(Atemp - 130)
0,025(Atemp - 130)
0,030(q-0,35)Atemp
0,026(q-0,35)Atemp
0,022(q-0,35)Atemp
0,60
0,60
0,60
Eftersom det finns olika klimatzoner även inom de tre klimatzonerna betyder detta att
ett hus som klarar kravnivån i ett område (t.ex Malmö) kan behöva mera isolering om
det ska klara kraven i ett annat område (t.ex Stockholm) även om det är samma
klimatzon enligt byggreglerna. Dessutom ska energianvändningen verifieras med
faktiska mätningar i efterhand genom 12 månaders mätning senast två år efter att
byggnaden tagits i bruk. Kraven i byggreglerna avspeglar därmed den faktiska
användningen för byggnaden och inte enbart ett teoretiskt värde. Observera att
hushållsel ej är inkluderad i gränsvärden.
Svensk energimärkning av byggnader
I Sverige finns ett förslag till klassningssystem [Glaumann 2008] men där baseras
kravnivåerna på befintliga byggnader oberoende av byggreglerna för nybyggnation.
Därmed är t.ex bästa nivån för lägenheter (A) sämre än nybyggnadskraven
Norges byggregler
I Norge trädde nya byggregler [TF-NO 2007] i kraft februari 2007. Man kan räkna på
en energitilltaks modell med fasta värden för bl.a. U-värden för vägg, golv, tak,
fönster samt köldbryggor och lufttäthet. Se tabell B4.1
Side 3 av 8
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 4
Tabell B4.1 Tiltaksmodellen
Byggnadsdel/annat
enhet
2
värde
Yttervägg
W/m *K
0,18
Tak
W/m2*K
0,13
2
Golv
W/m *K
0,15
Fönster
W/m2*K
1,2
Köldbryggor, småhus
W/K
0,03
Köldbryggor, övriga byggnader
W/K
0,06
Lufttäthet (50Pa), småhus
Luftväxl. per
timme
2,5
Lufttäthet (50Pa), övriga
byggnader
Luftväxl. per
timme
1,5
Max-andel fönster/dörrar av
golvareal
%
20
Man får då göra en byggnad med dessa värden . Men den aktuella byggnaden behöver
inte följa alla fasta värden om energibehov inte är högre än byggnadens samlade netto
energibehov som framgår av tabell B4.2
Tabell B4.2 Energirammemodellen
Byggnadskategori
Ramkrav kWh/m2 BRA år
Småhus
125+1600 /uppvärmt
BRA
Flerbostadshus
120
Förskolebyggnader
150
För det samlade beräknade netto energibehov räknas på klimatdata för Oslo.
Dessutom används standardvärden för Hushållsel (belysning och teknisk utstyr),
varmvatten, inomhustemperatur mm, se tabell B4.3
Tabell B4.3 Utdrag fra NS 3031.
Parameter
Enhet
Småhus
Boligblock
Varmvatten
kWh/m2
30
30
Hushållsel
kWh/m2
40
40
Kylbehov
kWh/m
2
0
0
Driftsel
kWh/m2
8
10
Innetemperatur
°C
20
20
Ett hus som klarar kraven för Oslo-klimatet kan därmed byggas i hela landet.
Norsk energimärkning av byggnader
I Norge finns ett förslag til standard for lavenergihus på høring (20.04.2009) där man
pratar om en nivå för lågenergihus där uppvärmningsenergi samt behov av varmvatten
inte överstigar 62 kWh/m2 och år for et hus på 160 m2.
Finland
Finland har fått nya föreskrifter [MMF 2007]och anvisningar för byggnaders
energiprestanda under 2007. Energiprestanda visas genom att beräkna en preciserad
jämförbar värmeförlust för en referensbyggnad som är summen av värmeförlust
genom läckage, ventilation och transmission genom klimatskal. Den aktuella byggnad
Side 4 av 8
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 4
får då inte ha en högre värmeförlust än referensbyggnaden. Klimatskärmens u-värden
räknas enl tabell B4.4
Tabell B4.4
Byggnadsdel
Yttervägg
enhet
värde
2
0,24
2
W/m *K
Tak
W/m *K
0,15
Golv
W/m2*K
0,24
2
Fönster
W/m *K
1,4
Takfönster
W/m2*K
1,5
Max-andel fönster/dörrar av golvareal
%
15
Köldbryggor räknas inte med. För lufttäthet används luftbyte 4gg/timme vid 50Pa
vilket ger 0,16 gg/timme vid beräkning av referensbyggnaden. Samma värde ska
användas för den aktuella byggnaden om inte ett bättre värde kan dokumenteras.
Ventilation räknas som luftbyte 0,5 gg/timme med en återvinningsgrad på 30 %.
Därmed blir värmeförlust vid ventilation och otäthet direkt proportional mot
byggnadens volym (V).
Eftersom det räknas med effektförluster (W/K) kan en godkänd byggnad placeras i
samtliga Finlands klimatzoner.
Ett remissförslag [FinBygg 2008] är ute nu med förslag till nya kravvärden som ska
gälla 2010. I tabell B4.5 redovisas remissförslagets värden.
Tabell B4.5
Byggnadsdel
Yttervägg
enhet
värde
2
0,14
2
W/m *K
Timmervägg
W/m *K
0,40
Tak
W/m2*K
0,09
2
Golv mot mark
W/m *K
0,14
Golv mot luft
W/m2*K
0,11
2
Fönster, takfönster
W/m *K
1,0
Dörr
W/m2*K
1,0
Max-andel fönster/dörrar av golvareal
%
15
I remissförslaget finns också förslag på att luftläckaget i referensbyggnaden ska vara
2gg/timme vid 50Pa vilket ger 0,08 gg/timme vid normalt tryck. För
ventilationsförlusterna ska det enligt förslaget räknas på 50 % återvinning.
Finsk energimärkning av byggnader
I Finland finns ett klassningssystemet för byggnader [MMF 2007]. Klassningen är
uppdelad efter olika byggnadskategorier. T.ex finns en kategori för små bostadshus
och en annan kategori för stora bostadshus. Det är samma skala som gäller för båda
befintliga och nybyggda hus. Skalan för småhus är enligt tabell B4.6
Side 5 av 8
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 4
Tabell B4.6 Energiklassning av små bostadshus
Energiprestandaklass
Energiprestandavärde (EPvärde, kWh/brm2/år)
A
ET < 150
B
151 < ET < 170
C
171 < ET < 190
D
191 < ET < 230
E
231 < ET < 270
F
271 < ET < 320
G
ET >321
För nya byggnader ska det räknas enligt Finska D5 i byggbestämmelsesamlingen och
med en del förbestämda värden enligt miljöministeriets förordning för
energicertifiering av byggnader. Hushållselen är inkluderad. För flerbostadshus gäller
skalan enligt tabell B4.7
Tabell B4.7 Energiklassning av stora bostadshus
Energiprestandaklass
Energiprestandavärde (EPvärde, kWh/brm2/år)
A
ET < 100
B
101 < ET < 120
C
121 < ET < 140
D
141 < ET < 180
E
181 < ET < 230
F
231 < ET < 280
G
ET >281
För de stora bostäder är inte hushållselen inkluderad.
Det finns därmed ingen direkt koppling till byggreglerna eftersom byggreglerna inte
har krav i form av kWh/m2 men en estimering är att en ny byggnad som precis
uppfyller lagkraven hamnar i grupp C-D [Pekka 2008]
Danmark
I Danmark används en Energiram där kravet är: (70+2200/A) kWh/m2 per år, där A är
den uppvärmde boyta. Detta kravet gäller för båda småhus och lägenheter. För dagis
gäller: (95+2200/A) kWh/m2 per år. Danmark har planer på att skärpa kravnivå så att
lagkravet ska motsvara lågenergihus typ 2, se nedan
Dansk energimärkning av byggnader
I Danmark har det tagits fram en enklare skala för byggnadernas energiprestanda
[DK-BR 2008]. Lågenergihus klass 2 ska vara ca 25 % bättre än lagkravet får
använda: (50+1600/A) kWh/m2 per år. Lågenergihus klass 1 ska vara ca 50% bättre
och får maximalt använda : (35+1100/A) kWh/m2 per år. För dagis och förskolor
gäller för Lågenergihus klass 2: (70+1600/A) kWh/m2 per år och för Lågenergihus
klass 1: (50+1100/A) kWh/m2 per år.
Kravnivå
Normalt sett strävar Nordisk Miljömärkning efter att ha gemensamma krav i de
Nordiska länderna för att kravene skal være så like som mulig for aktører i samme
Side 6 av 8
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 4
bransje. Men för hus har det visat sig oerhört svårt att jämföra byggnader över
gränserna. Sverige, Norge och Danmark har idag krav på köpt energi per m2 boyta
men med olika värden beroende på bl.a byggnadstyp och klimatzoner. Finland har
krav på energiförbrukning ut från en referensbyggnad där krav ställs på luftbyte med
återvinning, lufttäthet samt klimatskalet. En jämförelse har gjorts mellan de nordiska
ländernas byggregler och det har visat sig att vara en mycket komplex frågeställning.
Tar man samma fysiska byggnad (klimatskal) och placerar på olika platser i Norden
och tillämpar nationella byggregler, får man mycket olika värden på behovet av köpt
energi. Lägger man sen till val av teknisk lösning (värmesystem) och val av
energislag (Danmark har faktor 2,5 på el) blir värdena ännu mer olika. Det finns
exempel på modellerade byggnader som i princip kan klassas som lågenergibyggnad
på en plats i norden, men som inte klarar byggreglernas gränsvärden på en annan plats
i norden. Det kan också nämnas att för energiberäkningarna i de olika länderna
används olika input för lufttäthet (Bilaga 3 Bakgrund för Täthetskrav), luftombyte,
innetemperatur, användning av varmvatten, boyta, användning av värmetillskott mm.
Energikravet har gjorts med utgångspunkt i de nordiska länders nationella byggregler
och en bedömning av hur långt byggbransjen har kommit i de olika länder.
På tross av nordiska ländernas olika byggregler och noe olika byggtradisjoner. har
Nordisk Miljömärkning konkluderat med att ha gemensamma krav der
energianvändningen per år maximalt får uppgå till 75 % av nationella byggregler.
Krav uttrycks på ett sätt för de nordiska länderna, men funktionen av kravet kommer
att ge olika resultat i olika länder pga olika nordiska ländernas byggregler.
I Danmark har det befintliga system med lågenergibyggnader. Lågenergibyggnad
klass 2 kommer bli lagkrav 2010.
Norge har en preliminär definition för lågenergibyggnader där uppvärmningen
+tappvarmvatten är 75 kWh/m2år för småhus och 65 kWh/m2år för lägenheter. Läggs
sedan hushållselen till (ca 35 kWh/m2) ger detta en kravnivå på ungefär (105+1600/A)
kWh/m2 per år för småhus och 100 kWh/m2 per år för lägenheter.
Resultatet har lett till en bedömning av att et krav på 25% bättre enn nationella
byggreglerna är en rimlig nivå i alla dom nordiska länderna.
Tabell 3. Behov av köpt energi för referenshus beroende på geografisk placering och
nasjonale berekningsregler giltig per december 2009.
Norge (Oslo)
Myndighetskra
v
Norge (Oslo)
Svanekrav
125 +
1600/oppvarm
et areal
101
Köpt energi
flerbostadshus
120
90
Köpt energi
förskolebyggnader
150
112,5
Köpt energi
småhus
Schablomsmässig värdet för belysningsel kan for eksempel reduseras med 20 %
dersom dagslys- eller tilstedeværelsesstyring kan dokumenteres. Eventuelt kan en
bruke NS-EN 15193 for beregning av belysningsel.
Side 7 av 8
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 4
I Norge finns også ett förslag til standard for lavenergihus på høring (20.04.2009) där
man ønsker et nivå för lågenergihus där uppvärmningsenergi samt behov av
varmvatten inte överstigar 62 kWh/m2 och år for et hus på 160 m2 och 60 kWh/m2 och
år för lägenheter. Läggs sedan hushållselen till (ca 35 kWh/m2 i henhold til TEK 2007
[TF-NO 2007] ger detta en kravnivå på ungefär 97 kWh/m2 per år för småhus på 160
m2 och 95 kWh/m2 per år för lägenheter.
P1 Minskad energianvänding
Det är tänkt att hus av passivhusstandard ska kunna ge max-poäng. Det finns en tysk
standard där ett av kraven går på max-värde för uppvärmningsenergi (15 kWh/m2),
men detta värde är svårt att ställa i relation till de nationella byggreglerna som
refererar till andra värden och är på ulike nivå i dom Nordiska länder. Fordi det enda
ikke finnes standard for bygging av passivhus i de nordiske landene, har nordisk
Miljømerking gått ut från referensbyggnaden (obligatorisk kravnivå) som det räknats
på och gett poäng ned till en nivå som är 25 % bättre än referenshusnivån (exklusiv
hushållselen).
Sverige
Referenhuset är på 88 kWh/m2 utan hushållsel. En reducering med 25 % skulle ge ett
värde på 66 kWh/m2 och därmed möjlighet att få poäng för en reducering med 22
kWh/m2. Detta skulle betyda att man kan få 1 poäng per 3,7 kWh/m2 ned till nivån på
66 kWh/m2.
Finland
Referenshusnivån i Finland är 150 kWh/m2, men utan hushållsel är den 100 kWh/m2.
En reducering med 25 % betyder en lägsta nivå på 75 kWh/m2, alltså en reducering
med 25 kWh/m2. Läggs sen till hushållselen blir det 125 kWh/m2 för lägste nivån. Det
betyder att det ges 6 poäng för en reducering med 25 kWh/m2 eller 1 poäng per 4,2
kWh/m2.
Danmark
I Danmark stämmer inte referenshusnívån med kravet i O4 eftersom Danmarks
kravniva är hårdare än referenshusnivån. Kravnivån i Danmark är i exemplet med
referenshuset redan 15,4% bättre än referenshuset, därför borde lägsta nivån ligga
11,4% under kravnivån i Danmark. Därmed blir lägsta nivån 25 % lägre än
referenshusnivån. Därmed borde det i Danmark redan ges en del av de 6 poäng
eftersom kravet i O4 är hårdare än referenshusets nivå. Det borde ges 6*(15,4/25) =
3,7 poäng. Detta betyder att lägsta nivån i Danmark blir 31 kWh/m2 +975kWh/A och
att de resterande 2,3 poäng kan uppnås med en reduktion på 4 kWh/m2 +125kWh/A
eller med 1 poäng för varje reduktion med 1,7 kWh/m2 + 54 kWh/A.
Side 8 av 8
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 5
Bilaga 5 Ventilationskrav
O9 Ventilation
Ventilasjon og infiltrasjon må ikke forveksles. Se også O4 tetthetskrav for
informasjon om infiltrasjon.
Miljømerking stiller funksjonskrav bl.a. for å begrense forurensninger fra uteluften,
fuktskader, emisjoner fra materialer og opphopning av CO2 konsentrasjonen på grunn
av menneskelig tilstedeværelse, men stiller ikke krav til luftmengder utover
myndighetskrav.
Inneluften vil blant annet være avhengig av kvaliteten på uteluften.
Forurensninger i uteluften vil være; gatestøv (silikater), svoveldioksid (SO2),
nitrogendioksid (NO2), CO og sotpartikler fra forbrenning av bensin, diesel og
fyringsolje; samt ulike typer industriforurensning. Inneluften tilføres forurensninger
både i form av gasser og partikler.
Myndigheten i Norge krever at det i hver enkelt byggesak dokumenteres at anlegget er
spesielt og tilstrekkelig dimensjonert. Funksjonskrav til renheten på luften som
tilføres en bygning der det er store luftforurensninger, innebærer reelt sett et krav om
balansert ventilasjon eller mekanisk avtrekksventilasjon med filtrering. På grunn av
høye trykkfall over filtrene vil naturlig ventilasjon være vanskelig å forene med
effektive filter.
Ventilasjonen skal tilpasses det enkelte roms funksjon. Myndighetene stiller spesifikt
krav om at kjøkken, sanitærrom og våtrom skal ha avtrekk. Undersøkelser som er
gjennomført de siste årene viser klart at ventilasjonen altfor ofte har vært for dårlig.
Det er grunn til å merke seg at det i soverom, spesielt barnerom, er målt CO2konsentrasjoner langt over det som normalt regnes som forsvarlig.
Inneluften vil også være avhengig av emisjoner fra materialer.
Viser her til materialkravene i kapittel 3, byggeprosesskravene i kapittel 4 og kapittel
5 Instruktioner för boende/förvaltare, i kriteriedokumentet.
Behovstyrt ventilasjon i barnehager.
Begrunnelsen for å kreve behovstyrt ventilasjon i barnehager er at det vil bidra til
redusert energibehov. Dette gjelder særlig for barnehager der drift og ikke drift vil
markere en ekstra stor differanse i luftmengder.
Tabell 5.1 Driftstider gitt i energiberegningsstandarden i Norsk NS 3031:2007 som
benyttes til energibereging av bygningsenes energibehov.
Bygningskategori
Driftstider for
lys, utstyr,
temperaturer
Timer/døgn/uker
Driftstider
Når det er
personer tilstede
Driftstider
Når det er behov
for ventilasjon
Timer/døgn/uker
Timer/døgn/uker
Småhus
16/7/52
24/7/52
24/7/52
Boligblokk
16/7/52
24/7/52
24/7/52
Barnehager
10/5/52
10/5/52
10/5/52
Side 1 av 4
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 5
Typer ventilasjon.
Behovstyrt ventilasjon kan være styrt etter DCV (Demand and Control Ventilation)
eller VAV (Variabel Air Volum). I dagens boligbygg er det ofte CAV (Constant Air
Volum) styring. I praksis vil DCV og VAV si at friskluftmengden varieres i nær takt
med behovet. Formålet med disse styringsprinsippene er å redusere energi til
oppvarming av ventilasjonsluft og energi til drift av vifter i forhold til anlegg med
konstant frisklufttilførsel. Et styringsparameter som ofte benyttes er måling av CO2
konsentrasjonen i rommet. En stillesittende person produserer ca 0.3 liter ren CO2 pr.
minutt. Andre reguleringsmetoder kan være tidsur eller tilstedeværelsessensorer. Med
frekvensstyrte vifter, trykkfølere i kanalnettet og ulike typer motoriserte spjeld kan
DCV og VAV designes på ulike måter.
FTX-system, er et fra- og tilluftsystem med varmegjenvinning, også kalt balanser
ventilasjon med varmegjenvinning. Balansert ventilasjon innebærer at det tilføres
tilnærmet samme luftmengde som det trekkes ut i de enkelte lokaler. Det aksepteres
likevel en viss overstrømning av luft til kjøkken, sanitærrom og våtrom. Mekanisk
avtrekksventilasjon vil si at det med vifte skapes undertrykk i huset og på den måten
suger luft inn gjennom ventiler i de enkelte rom gjennom og ut av huset. Med
mekanisk avtrekksventilasjon kan varmen gjenvinnes med en avtrekksvarmepumpe.
Vi forventer en utvikling av nye løsninger i de nermeste årene som kan gå på tvers av
tradisjonell tankegang for ventilasjon og oppvarming.
Det stilles ikke krav om mekanisk avtrekksventilasjon eller FTX-system i boliger. Dette
begrunnes med at Nordisk Miljømerking ønsker teknologifrihet og teknologikreativitet.
Det vil imidlertid være vanskelig å klare krav O4 Energieffektivitet uten et system for å
gjenvinne varme og det vil med dagens teknologi være vanskelig å få poeng for
behovstyrt ventilasjon uten at det brukes mekaniske vifter. Det vil dessuten være
vanskelig å få tilfredstillende luftmengder over hele året uten mekanisk ventilasjon.
Trykkforholdene i et bygg vil variere med temperaturdifferansen mellom ute og inne.
Derfor vil bygg med naturlig ventilasjon tradisjonelt få tilstrekkelig luftskifte i kalde
deler av året, men når temperaturen er lik ute og inne vil ventilasjonen nærmest stanse
helt opp, Naturlig ventilasjon har også vist seg å gi varierende luftmender, avhengig av
vindforholdene. Plassering av ventiler kan være vanskelig dersom ikke vindretningen
for stedet er veldig ensartet. Mekanisk avtrekksventilasjon i kombinasjon med
avtrekksvarmepumpe kan være et energieffektivt alternativ til FTX- system, men bruk
av filter og filterskifte er ikke er like servicevennlig. Filtrene må nødvendigvis sitte i de
enkelte rommene i motsetning til ved et FTX- system der luftinntaket er felles for huset
eller leiligheten. På et sted der uteluften er meget forurenset vil felles luftinntaket være å
foretrekke for å forenkle regelmessige filterbytte.
Et leilighetskompleks kan ha felles- eller separat ventilasjon, med eller uten vifter.
Fellesventilasjon betyr at leiligheter som for eksempel ligger over hverandre kan være
tilknyttet et felles aggregat via en vertikal ventilasjonssjakt. Her er det viktig at
innregulering av spjeld sikrer riktig fordeling av luft til hver enkelt leilighet.
Omluft anses ikke som ventilasjonsluft. Omluft er luft som tilbakeføres til ett eller
flere rom.
Grenseverdier for luftmengder/luftombyte.
Lagkravet i Sverige for bolig är 0,35 l/s*m2 men 0,5 luftombyte per timme används
som vägledning. Dock får uteluftsflödet inte bli lägre än 0,10 l/s*m2 golvarea dä ingen
Side 2 av 4
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 5
vistas i bostaden. I Danmark är det styrande kravet til boliger 0,5 luftombyte per
timme medan detta är en vägledande nivå for boliger i Norge. I Norge er minste
tillatte luftmengde for kontrollberegning mot offentlige krav 1,2 og 1,7 (m3/h*m2) for
henholdsvis småhus og boligblokker. For barnehager er det 8 og 2 (m3/h*m2) for
henholdsvis i og utenfor driftstid. Standard driftstider for en barnehage er 10 timer/5
døgn/52 uker. Ref, NS 3031:2007. I Finland används också nivån 0,5 luftombyte per
timme. Det har valts att ställa ett krav på ventilationen som i princip följer de
nationella lagstiftningarna för att säkerställa att kravet uppfylls i Norge där det enbart
är en vägledning. Det tillåts dock också att behovsanpassa detta flöde enligt nationella
byggregler (observera att dessa alltid måste vara uppfyllde) sålänga det kan visas att
luftflödet uppfyller minimumskravet när folk vistas i byggnaden.
Hvis luftmengdene er høyere enn myndighetskravene skal reelle luftmengder
dimensjonert ut fra materialbelastning (emisjoner), personbelastning og andre
belastninger legges til grunn ved energiberegninger.
Norske myndigheters grenseverdier for ventilasjon.
Ventilasjon i boliger
Avtrekk i bolig er gitt i § 8-34 i TFNO: 2007.
Tabell B5.2 Minimum avtrekksvolum i boliger.
Rom
Avtrekksvolum
l/s
Kjøkken
10/30 *1
Bad
15/30 *2
Toalett
10
Vaskerom /
tørkerom *4
10/20 *3
Kravene gjelder for:
1. Forsert avtrekk fra avtrekkshette
2. Forsert avtrekk fra bad uten vinduer som kan åpnes
3. Forsert avtrekk fra vaskerom uten vinduer som kan åpnes
4. Avtrekk til det fri fra tørkerom uten kondensator. I felles vaskerom gjelder
verdiene for avtrekksvolum pr maskin.
Tilluftmengde generelt for andre rom er 0,5 luftskifte/time.
Ventilasjon i yrkesbygninger og publikumsbygninger
Krav til avtrekk i hygienerom og spesialrom er gitt i § 8-34 i TFNO: 2007.
Side 3 av 4
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 5
Tabell B5.3 Minimum avtrekksvolum i barnehager
Rom
Avtrekksvolum l/s
Bad / dusj
15 pr. Dusj
Toalett
10 pr. toalettstol / urinal
Heissjakt
8,5 pr. m² heissjakt
Kjellerrom
0,35 pr. m² bruttoareal
Tabell B5.4 Krav til luftmengde i barnehager
Luftm, l*m² gulv/s Ved lav emisjon
og god lufting 2-3 uker før bruk.
0,7– mer enn 2
l/s pr. m² gulv
Luftm,
l*pers,/s
7–10 l*pers,/s
Luftm,
l*barn,/s
7–10 l*pers,/s
Tilegg for prosesser og aktiviteter
1 l/s
I norske kriterier for lavenergi- og passivhus- Boligbygninger NS 3700 som ligger til
høring per april 2009 angis minste tillatte gjennomsnittlige luftmengder brukt ved
energiberegninger. Disse verdiene vil aksepteres brukt dersom det bygges i henhold til
denne standarden.
Danske myndigheters grenseverdier for ventilasjon. [EBST 2008 6,3]
Ventilasjon for boliger
Tabell B5.5 Avtrekk i bolig EBST 2008 6.3.1.2 Luftskiftets størrelse
Rom
Avtrekksvolum
l/s
Køkken
20
Bade- og wcrum
15
Kælderrum
10
Særskilt wcrum. Bryggers +
opbevaringsrum
10
Tilluftmengde generelt for andre rom skal være minimum 0,35 l/s pr. m2 = 0,5
luftskifte/time ved takhøyde 2,5 meter.
Ventilasjon i yrkesbygninger og publikumsbygninger
Tabell B5.6 Avtrekk i andre bygninger EBST 6.3.1.3 Luftskiftets størrelse
Luftm, l*m² gulv/s Ved lav emisjon
og god lufting 2-3 uker før bruk.
0,4 l/s pr. m²
gulv.
Luftm,
l*pers,/s
7–10 l*pers,/s
Luftm,
l*pers,/s Skole
5 l*pers,/s
Luftm,
Skole
l*barn,/s Barnehager
3 l*pers,/s
Tilegg for prosesser og aktiviteter
Tilluftmengde generelt for andre rom skal være 0,35 l/s pr. m2 = 0,5 luftskifte/time
ved takhøyde 2,5 meter.
Side 4 av 4
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 7
Bilaga 7 Krav som diskuterats men ej tagits
med i kriterierna
Krav på energi och innemiljö som har diskuterats men inte tagits upp i
kriteriedokumentet.
Det finns många områden som diskuterats, men som förkastats av olika anledningar.
Flera av dessa områden är mycket relevanta för byggnader med ett miljötänkande i
utförandet. En del av dessa områden redovisas i bilaga 7 för att visa hur vi resonerat
och att det inte är bortglömda områden. Det rör sig om följande områden:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Energibehov för produktion av byggmaterial
Faktor på El för uppvärmning
Värmesystem och CO2
Termisk komfort
Luftkvalitet
Universell utforming
Elektriska och magnetiska fält
Statisk elektricitet
Tappvattenskvalitet
Filtrering av uteluft samt olika rutiner för utformning av ventilation
Solavskärmning
Energibehov för produktion av byggnadsmaterial
Det finns ett flertal undersökningar (Life Cycle Assessment) där en byggnads totala
energiförbrukning genom livscykeln har beräknats. Alla visar på samma sak: ungefär 14
% av energiåtgången är relaterad till materialen, 1 % till byggprocesserna inklusive
transporter och 85 % till drift av byggnaden, ofta i ett 50-års perspektiv. Utvecklingen
går mot att energiåtgången relaterad till material blir mer betydande men det är i första
hand en konsekvens av att man reducerar driftsenergin. Om Svanmärkta hus har en
betydande del av livscykelns energiförbrukning relaterad till materialen betyder det att
huset har en mycket låg driftsenergi. Därför är det i första hand viktigt att fokusera på
husets driftsenergi. I en studie av kontorsbyggnader [Paulsen 2001] visas det på hur
ändringar i materialmängden påverkar driftsenergin i mycket högre grad än energin
knuten till byggmaterialen. På sikt kan energi för både material och transporter vara
viktiga men i kriteriedokumentet för hus har det värderats av projektgruppen att det
kommer kräva för mycket resurser från licensansökernas sida att ta fram den
nödvändiga materialdata. När det kommer finnas tillgängliga materialdatabaser med
kvalitetssäkrade data med en almänn bransch-acceptans kan det bli relevant att ta med
den aspekten i kriterierna.
Faktor på El för uppvärmning
Om det ställs krav på köpt energi har det också en stor betydelse vilket energislag som
används. Det kan vara svårt för en husproducent att bestämma vilket energislag som
slutligen används av kunden men oftast kan man genom val av installationer styra om
uppvärmningen ska vara elbaserad eller inte. Att använda el för uppvärmning är ett stort
diskussionsämne. El är en högvärdig energiform som bör användas på bästa sätt.
I dagsläget finns dock många uppvärmningssystem där el används som huvudkälla.
Side 1 av 6
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 7
Om huset har ett lågt energibehov för uppvärmning kan det bli oekonomiskt att
"investera" i ett uppvärmningssystem baserat på andra energikällor än el. Många
lågenergihus får huvuddelen av uppvärmningsenergin genom solstrålning, kroppsvärme
från människor och elektriska apparater och har därför direktverkande el som
komplement, t.ex ett värmebatteri i tilluftsfläkten som behövs under de kallaste dagarna.
Att ställa krav på att el inte får användas för uppvarmning görs därför inte.
I de danska byggreglerna har man en primærenergifaktor 2.5 på El som används för
uppvärmning eller varmvatten. I Sverige är gränsvärden för tillåten energianvändning
per m2 boyta hårdare för byggnader med direktverkande el för uppvärmning.
Värmesystem
Det är önskvärt att öka användningen av så kallade CO2-neutrala värmesystem för
uppvärmning av hus, t ex solfångare och kakelugnar. Frågorna om CO2-neutrala
energikällor har dock visat sig ganska komplexa. Det verkar som om miljö och
hälsoaspekt m.h.t. eldning och partikelemission arbetar mot varandra i denna fråga
varför vi har valt att inte inkludera biobränsle i vår kriterier.
Med hänsyn till solenergi är en mycket ren energiform med en stort potential i
framtiden eftersom att solen är den största energikälla på vår jord. Våra kriterie-krav på
maximal mängd köpt energi tar dock redan hänsyn till användning av solenergi
eftersom att den mängd som produceras med solfångare eller solceller får dras ifrån det
beräknade behov av köpt energi i de Nordiska ländernas olika beräkningssätt.
Termisk komfort
Vi kan inte kvantifiera krav på termisk komfort på ett kontrollerbart sätt. Vi får utgå
från att byggaren kan hantera detta aspekt.
Luftkvalitet
Samma argument som för termisk komfort. Dock ställs det krav på luftomsättningen.
Universell utforming – utenfor kjerneområdet til miljømerking
Universell utforming er en strategi som står sentralt i arbeidet med nedbygging av
funksjonshemmende barrierer. Strategien innebærer å finne generelt anvendelige
løsninger som bedrer tilgjengelighet og deltakelse for alle.
Foreløpig foreligger det ikke noen standard om universell utforming i Norge, annet enn
et høringsutkast (prNS 11001-2) tidlig i 2009. I de andre Nordiske land finnes noen av
kravene som foreslås i prNS 11001-2 inne i bygningsreglementene, men det er
vesentlige forskjeller. I prNS 11001-2 ligger det an til omfattende kriterier for at noe
skal kunne sies å være UU. Intensjonene med UU er meget gode, men kravene er i all
hovedsak kvalitetskrav og noen av kravene er ikke kvantifiserbare. Noen av kravene er
lagt inn som krav til barnehager med miljøargument blandt annet i at ombygging er
meget ressurskrevende dersom dette skal utbedres i etterkant av at bygget er ferdigstilt.
Krav til belysning og lyd er kvantifiserbare. Se: Krav O10 Ventilation, Krav 11 Buller,
Krav O12 Dagsljusfaktor og Krav O13 Belysningsstyrka. Dersom UU blir lovkrav i
Norge vil selvfølgelig kravene måtte følges av utbyggerne.
Elektriska och magnetiska fält
Nordisk Miljömärkning har valt att inte ställa krav på elektriska och magnetiska fält, då
Svanmärkningen inte har styrbarhet över var det Svanmärkta hus byggs.
Side 2 av 6
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 7
Statisk elektricitet
Gäller material för golvbeläggning.
Tappvattenkvalitet
Denna aspekt är säkrad genom nationella lagstiftningar.
Filtrering av uteluft.
Forkastet med begrunnelse i at det er et kvalitetskrav, og vi forventer at et firma følger
myndighetskrav og bransjeanbefalinger.
Forurensninger i uteluften stammer dels fra naturen selv og dels fra menneskelig
aktivitet. Uteluften inneholder bl.a. røykgasser, fibre, partikler, sot og kvarts i tillegg
til organisk materiale fra plantefibre samt virus, bakterier, pollen og sporer. Ca. 99,9
% av alle partiklene er mindre enn 1 mm i diameter. Av den totale vekten av partikler
utgjør disse likevel bare ca 30 %, men er samtidig viktige sett fra et helsesynspunkt.
De større partiklene tas lettere hånd om av åndedrettsorganenes egne filtersystemer.
For å hindre at smuss i uteluften kommer inn og forurenser kanalsystemet og
inneluften, filtreres luften. De vanligste filtrene for komfortventilasjon kalles
grunnfilter og finfilter. For spesielle formål finnes i tillegg også mikrofilter og
elektrofilter. Kullfilter brukes til å fjerne gasser og lukt.
Med grunnfilteret fjerner man insekter, pollen, plantestoffer og til en viss grad aske,
sementstøv og andre større partikler i uteluften. Et slikt filter blir benyttet i første
omgang som et forfilter.
Finfilteret er normalt sett tilstrekkelig for å fjerne partikkelforurensninger i byluften.
Slike filtre kan klare partikler ned til 0,1 mikrometer, dvs. en titusendels millimeter.
Den vanligste typen er posefilter, som er utformet med tanke på å oppnå en størst
mulig overflate.
Mikrofilteret klarer å skille ut partikler ned til 0,01 mikrometer og brukes i sykehus,
rene rom, legemiddelindustrien osv.
For ventilering av oppholdsrom bør ikke dårligere filter enn F7 benyttes.
Luftfiltre monteres ikke bare for å fjerne forurensninger fra uteluften. Man bør også
filtrere avtrekksluften, f.eks. i sammenheng med varmegjenvinning for å unngå at
varmeveksleren går tett. Forurensning fra romluften kan filtreres allerede i forbindelse
med avtrekksventilene.
Se også ” Krav som diskuterats men ej tagits med i kriterierna. ”Rutinekrav om lokal
tilpassing av luftinntak og kondensisolasjon av kanaler.”
Rutinekrav om lokal tilpassing av luftinntak og kondensisolasjon av kanaler.
Forkastet med begrunnelse i at det er et kvalitetskrav og at vi ikke ønsker å være
teknologistyrende. Svanemerking er på det nåværende tidspunkt ikke riktig
virkemiddel for å hinder at byggefeil av denne arten gjøres. Vi vil dessuten forvente at
et seriøst firma som vurderer bruk av Svanemerking også gjør tiltak for å hinder
problemer knyttet til luftinntak, luftfiltre og kanalføringer.
Riktig bruk av filter og riktig stedstilpasset luftinntak henger sammen på den måten at
begge bidrar til bedre luftkvalitet inne.
Det er viktig at luften som trekkes inn i bygningen er renest mulig og ikke unødig
varm sommerstid. Filtrering av luften er alltid nødvendig for at ikke mennesker skal
Side 3 av 6
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 7
bli belastet med støv, men også for å redusere rengjøringsbehovet både i bygningen
og inne i ventilasjonsanlegget.
Rutine for å stedstilpasse plassering og utforming av luftinntak, kanalføring og
kanalisolering.
Ulike klima og luftforurensninger på byggetomt vil kreve ulike løsninger for
ventilasjonsanlegget. På vestlandet i Norge vil kanskje slagregn kreve et spesielt
utformet luftinntak for å hindre fukt i kanaler og filtre. I kalde områder i Finland vil
det være behov for ekstra kondensisolasjon på inntakskanaler. I en by vil det være
behov for å plassere luftinntaket på motsatt side av bygget for en trafikkert vei.
Plassering av et sort og stort luftinntak på et solutsatt sted vil bidra til at frikjøling på
varme sommerdager ikke har noen effekt. På andre steder må en hindre lett snø fra å
trekkes inn i kanaler og filter. Luftinntak bør ikke plasseres så lett tilgjengelig at det er
tilgjengelig for uvedkommende. Eller det kan være nødvendig å tenke en kombinasjon
av flere av disse problemstillingene.
Eksempelvis kan tiltak være å ha ekstra dyp inntaksrist og/eller plassering på vegg
som er skjermet fra typisk vindretning der det er mye slagregn. Tilsvarende tiltak er
også egnet for å hindre lett snø i å føres inn i kanaler og filtre. Alle inntakskanaler
trenger kondensisolasjon i Norden, men noen steder har svært lave vintertemperaturer
og her kreves ekstra tykk kondensisolasjon. Ved en vei vil en bygning i seg selv
begrense svevestøv og annen forurensning i å nå langt. Her vil det være et godt tiltak å
plassere luftinntak på baksiden av bygget eller på taket dersom bygningen er høy. Et
luftinntak kan i seg selv virke som en solfanger og dersom denne er plassert på et sort
tak vil temperaturen på inntaksluften kunne stige betraktelig før den har kommet inn i
bygningen. Dette er svært ugunstig med tanke på at ventilasjonen kan gi rimelig
frikjøling på varme dager. Smuss og fukt i kanaler og filter kan føre til begroing og
soppsporer i ventilasjonsanlegget. Kondensproblemer kan også føre til uønsket
organisk vekst. Plasseres luftinntaket lett tilgjengelig kan uvedkommende bli fristet til
å kaste rusk og rask inn i det.
•
Luftinntak bør ikke plasseres mot trafikkert gate eller vareinntak.
•
Luftinntak bør plasseres i betryggende avstand og i gunstig retning i forhold til skorsteiner,
luftavkast, lufteledninger fra kloakk m.v.
•
Luftinntak bør plasseres tilstrekkelig høyt over bakken til at ikke organiske materialer og
annen forurensning fra grunnen trekkes inn
•
Luftinntak bør plasseres på skyggefulle steder slik at luften er kaldest mulig om sommeren,
ikke tett ned til mørke takflater
•
Luftinntak bør utformes slik at det ikke blir tilholdssted for fugler eller at regn og snø gir
fuktproblemer og mikrobiologisk vekst.
Se også O9. Ventilasjon og P4 Behovstyrd ventilation.
Solskjerming.
Forkastet med begrunnelse i at det er et kvalitetskrav og at vi ikke ønsker å være
teknologistyrende. Det er viktig at moderne bolighus i norden ikke er konstuert slik at
kjølebehov kreves. Svanemerking er på det nåværende tidspunkt ikke riktig
virkemiddel for å hinder at byggefeil av denne arten gjøres. Vi vil dessuten forvente at
et seriøst firma som vurderer bruk av Svanemerking gjør seriøse tiltak for å sikre at
myndighetskrav og anbefalinger til termisk komfort overholdes.
Side 4 av 6
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 7
Vi trenger en bevistgjøring på at g-verdien i hovedsak må legges på utvendig
solskjerming. Energibruk ved eventuell kjøling skal være med i beregningen til O4.
Informasjon til kunde om eventuell manuell bruk av solskjerming og eventuell
vinduslufting skal finnes i O43.
Tørketromler av typen kondenstrommel
Det finnes langt på vei kun to typer tørketromler på markedet; utluftings- og
kondenstrommel. Utluftingstørketrommel kalles også for avtrekkstørketrommel.
Tørketromler i energiklasse A er av typen kondenstrommel. I tillegg til å kondensere
ut fuktigheten i luften vil disse bruker gjerne varmepumpeteknologi for å gjenvinne
varmen fra avkastluften. Utluftingstromler fungerer ved at man fører den varme
fuktige avtrekksluften rett ut i friluft. Her vil du altså ikke kunne nyttiggjøre deg
varmen som er produsert til oppvarming av huset. Videre er det viktig for godt
inneklima at en tørketrommel ikke bidrar til unødig høy luftfuktighet inne ved å sende
fuktig luft inn i huset. En tørketrommel med kondenseringsfunksjon som sender brukt
luft inn i huset vil kunne bidra til betydelige mengder støv fra tekstiler. Noen
tørketromler har doble støvfiltre og avgir mindre støv. Tørketromler plasseres
fortrinsvis i våtrom eller tekniske rom hvor det skal være undertrykk på luften slik at
forurenset luft ikke føres over til andre rom. Derfor forventer man liten spredning av
støv til resten av huset. Det er ikke valgt å stille krav til filtrering av luften fra
tørketromler i denne versjonen men vi vil vurdere dette på ny ved neste revisjon.
Hormonstörande ämnen
Hormonforstyrrende stoffer kan påvirke menneskers og dyrs hormonsystemer og
derved skade os, vores børn og naturen. Mennesker optager oftest stofferne gennem
maden, men også i små mængder gennem huden og ved indånding.
Hormonforstyrrende stoffer sættes i forbindelse med bl a nedsat frugtbarhed,
misdannelser af kønsorganerne og bryst- og testikelkræft. Man har diskuteret, om
dårlig sædkvalitet kan skyldes hormonforstyrrende stoffer, men der er ikke
videnskabelig bevis for det. Det er enighed om at der er behov for yderigere
undersøgelser fordi konsekvenserne kan være alvorlige. Det skyldes blandt andet, at
der er fundet fisk og snegle med kønsforstyrrelser, og at det i nogle tilfælde er påvist,
at forstyrrelserne skyldes forurening med hormonforstyrrende stoffer.
Det er endnu ikke internationalt accepterede undersøgelsesmetoder specielt til
hormonforstyrrende stoffer. Derfor er det kun et fåtal af kemiske stoffer, der med
sikkerhed kan siges er hormonforstyrrende. EU har indtil videre udarbejdet en liste
over nogle stoffer, som anses for at være hormonforstyrrende eller mistænkes for at
være det. Det stilles krav om at hormonforstyrrende stoffer på denne listen ikke indgår
i kemiske byggeprodukter som benyttes ved bygning av svanemerkede hus, leiligheter
eller børnehaver. EUs opdaterede prioriteringsliste over emner med
hormonforstyrrende effekter på DG Environment-Chemicals hjemmeside: finnes i
“Annex L” i ”The Final Report of the DHI-Study” som kan hentes fra:
http://ec.europa.eu/environment/endocrine/documents/sec_2007_1635_en.htm
Fuktsäkert utförning av konstruktion
Kravet er sletter etter høring og intensjonen i kravet er dermed fjernet. Nordisk
Miljømerking ønsker at det er spesiell aktsomhet i forhold til fuktsikkerhet i
Side 5 av 6
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 7
bygningskonstuksjon. Kravet var ment å sikre at ikke pre-aksepterte løsninger skulle
verifiseres av person med relevant kompetanse. For eksempel sikring av løsninger der
en ønsker å bygge hus uten difusjonsmembran og faren for at vegger, tak og gulv kan
bli stående fuktig over lengre tid. Vi forvener at lisensinnehavere jobber seiøst med
disse problemstillingene uten at vi stiller krav om dette.
Fuktsperre
Det er viktig at fuktig luft i minst mulig grad tilføres bygningskonstruksjonen og at
bygningskonstruksjonen ventilers godt. På grunn av differanse i damptrykk er det
vanlig å montere en dampsperre på varm side av en klimavegg, for at varm og
fuktigere luft ikke skal vandre ut i kaldere deler av konstruksjonen. I kalde klima er
det viktigst å sikre bygningskonstruksjonen mot fuktighet da bygningen på vinterstid
har høyere damptrykk på innsiden av klimasperren. Dampsperren er særdeles viktig i
rom med ekstra høyt damptrykk, som på våtrom. En god dampsperre på innsiden av
isolasjonen vil også forhindre støvpartikler som ligger i isolasjonen å komme inn i
bygningen.
Når kald uteluft møter varm inneluft vil fuktigheten i luften kunne kondensere et sted
i veggen. Dette er det såkalte nullpunktet i veggen. Kald luft klarer ikke holde på like
mye fuktighet som varm luft. På utsiden av en dampsperre er det derfor viktig at
isolasjonen ventileres riktig.
Vindsperre
Vindsperren som anvendes skal ikke være damptett, men den er viktig for å hindre
luftlekkasjer. Luftlekkasjene (infiltrasjon) har meget stor betydning for
oppvarmingsbehovet i boligene. Det vil si at lav luftlekkasje kan være like viktig som
god isolasjon mot kaldt klima utendørs. Ved å gjøre beviste valg allerede under
prosjektering, slik at tettearbeidet ikke blir vanskeligere enn nødvendig, er det mulig å
bygge med lave lekkasjetall uten at det fører til vesentlig ekstrakostnader. Dette
fordrer altså nøyaktighet ved prosjektering og utførelse. God tetting reduserer
opplevelsen av trekk. Disse faktorene kan besørges av god vindsperre.
Se også O3 for mer informasjon om luftlekkasjer.
Ventilasjon
Ventilasjonsanlegget skal ifølge myndighetene være designet slik av våtrom har
undertrykk. En av årsaken til dette er at fuktig luft ikke skal presses inn i vegger, tak
og gulv som omkranser rommet. Det er viktig at ventilasjonen er riktig designet slik at
huset ikke blir bolig for sopp og mugg og at isolasjonsstøv eller andre helseskadelige
stoffer avgis til inneklimaet via ventilasjonsanlegget.
Materialer
Det er også viktig at byggematerialene er valgt slik at minst mulig miljø- eller
helseproblemer kan forsterkes av fuktighet. Blant annet vil det på et bad være uheldig
med organisk materiale i et dusjhjørne. De ulike lands myndighetskrav og
bransjeanbefalinger vil også gi retningslinjer for hvordan våtrom skal utføres.
Side 6 av 6
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 8
Bilaga 8 Oönskade kemiska ämnen
O14 Kemiska byggprodukter, säkerhetsdatablad, O15 Kemiska byggprodukter,
klassning, O16 CMR-ämnen i kemiska byggprodukter (kategori 1, 2 och 3), O17
Ämnen som inte får ingå i kemiska byggprodukter och O18 Ämnen med
långtidsverkan i kemiska byggprodukter.
Klorerte parafiner
Klorparafiner er en relativt stor stoffgruppe som deles i grupper etter kjedelengde og
klorinnhold:
* kortkjedete (SCCP) C10-13,
* mellomkjedete (MCCP) C14-17
* langkjedete (LCCP) >C17,
Klorparafiner er kjemisk stabile og brytes langsomt ned. De tas lett opp gjennom
næringsinntak og har stort potensial for bioakkumulering. Dette gjelder særlig de
kortkjedete klorparafinene. Det er funnet klorparafiner i luft, overflatevann og marine
områder, vannlevende organismer, matvarer og morsmelk [MS-NO 2009].
Klorparaffiner benyttes som brandhæmmere i kabler, samt som mykgjører i maling,
plast og fugemasser [MMDK 2006].
Fluorerte drivgasser (CFC, HCFC, HFC og svovelhexafluorid )
Forbruget af CFC'er påbegyndtes i 1970érne. De typiske anvendelser af
CFC'er i byggeriet var i isoleringsmateriale til fjernvarmerør, i PUR skum til
isolering til bygninger og i PUR fugemasse. Hydrochlorflourcarboner (HCFC'er) og
hydroflourcarboner (HCF'er) er blevet taget i brug i stedet for chlorfluorcarboner
(CFC'er). Der har også vært anvendt CFC i extruderet polystyren (XPS) til isolering.
CFC, HCFC og HCF er alle drivhusgasser. CFC og HCFC er i også ødeleggende for
ozonlaget og HCFC er miljøfareklassifisert som R52-53, N;R59 [OBS 2002].
Svovlhexafluorid (SF6) er også en kraftig drivhusgass som har vært brukt i
støjisolerende ruder, i isolatorgas i elektriske installationer, som sporgas og i sko
(stødabsorption). Forbruget er størst til støjisolerende ruder. SF har været i brug fra
midten af 1980éne, men forbruget er stærk faldende [MMDK 2006].
Perfluorerade och polyfluorerade alkylerade föreningar (PFAS)
Perfluoralkylstoffer, også betegnet som perfluoralkylsurfaktanter eller
perfluoralkylsyrer (PFAS), er en betegnelse for en gruppe kjemiske forbindelser som
innholder en fullstendig fluorert alkylkjede og en gruppe som gjør at forbindelsene
har en viss løselighet i vann. Denne gruppen av forbindelser skiller seg fundamentalt
fra de fleste andre kjemikalier siden den verken er lipofil («fettelskende«) eller
hydrofil («vannelskende») men binder seg gjerne til partikkeloverflater. Forbindelsene
brukes primært på grunn av deres gode overflateegenskaper og deres vann- og
fettavvisende egenskap. De brukes i forskjellige industri- og forbrukerprodukter, hvor
bl.a. lav overflateenergi, høy kjemisk og termisk stabilitet, lav lysbrytningsindeks, høy
elektrisk isolasjonsevne og god bestandighet mot korrosjon og ytre påvirkning er
viktige. Produkttyper er for eksempel gulvvoks og polish, maling og lakk, avfettingsog rengjøringsmidler, impregneringsmidler til tekstiler og lær og
brannslukkingsmidler.
Side 1 av 6
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 8
Perfluoralkylstoffer er veldig persistent (stabile) og brytes svært sakte ned.
Forbindelsene er som nevnt innledningsvis lite vann- og fettløslig og akkumulering
skjer ved at de er bundet til overflater av partikler eller vev. De bindes til proteiner og
återfinns i höga halter i topp-predatorer. I en nordisk screeningsundersøkelse ble det
påvist PFAS-forbindelser i alle undersøkte prøvetyper og høyest nivå fant man i
marine pattedyr. Rapporten konkluderer med at PFAS finns i betydelige
konsentrasjoner i det nordiske miljøet [SFT 2004].
Den mest fokuserte PFAS-forbindelsen perfluoroktylsulfonat (PFOS) er giftig for
vannlevende organismer, fugler og bier[SFT 2005].
Alkylfenoletoxylater (APEO) och alkylfenolderivater (APD)
Alkylfenoletoxilater og alkylfenolderivater, det vil sige stoffer som afgiver alkylfenoler ved nedbrydning kan forekomme i: bindemidler, dispergeringsmidler,
fortykningsmidler, sikkativer, skumdæmpere, pigmentpastaer, voks mm. APEO har en
række problematiske miljø- og sundhedsmæssige egenskaber. APEO er ikke let
nedbrydelige ifølge standardiserede test for let nedbrydelighed, de har tendens til at
bioakkumulere, de er fundet i høje koncentrationer i spildevandsslam,
nedbrydningsprodukterne af APEO, alkylphenol og APEO med en og to
ethoxygrupper, er meget giftige over for vandlevende organismer, og visse
alkylfenoler er mistænkt for at have hormonforstyrrende effekter - Alkylphenoler og
bisphenol A hører til de mere potente af de østrogene kemikalier, som kan frigives
med spildevand.
Ftalater
Stoffgruppen ftalater består av mange forskjellige stoffer, f eks dietylheksylftalat
(DEHP), dibutylftalat (DBP), butylbenzylftalat (BBP), diisodecylftalat (DIDP),
diisononylftalat (DINP) og diisobutylftalat (DIBP). Noen ftaltater er klassifisert som
reproduksjonsskadelige, mens noen også er klassifisert som miljøskadelige.
Ftalater er påvist mange steder i miljøet, blant annet i ferskvann, saltvann,
avløpsvann, i luft og i organismer. Stoffene er påvist i muslinger og fisk. Ftalater er
også funnet i næringsmidler. Stoffene bindes til organisk materiale. Enkelte steder
finnes det ftalater i sediment og slam fra renseanlegg. Ved bruk av slam til gjødsling
kan ftalatene havne i jord. Små mengder ftalater kan også finnes i inneluft. Dette
skyldes slitasje og avdamping fra ftalatholdige produkter, for eksempel gulvbelegg
[MS-NO 2009].
Ftalater brukes hovedsakelig som mykner i plast, særlig i PVC. Myk PVC plast
brukes til en rekke produkter, for eksempel gulv- og takbelegg, kabler. Ftalater finnes
i tillegg i andre produkter som tetningsmidler, lim, maling og lakk. Ftalater i myk
PVC og andre plastprodukter er ikke kjemisk bundet. Dette fører til at stoffene kan
lekke ut til omgivelsene fra produkter mens de er i bruk, eller etter at de er kastet.
Myknere brukes mest i PVC for å gi polymeren ønskede egenskaper. Ftalater er ikke
kjemisk bundet til polymeren og kan lekke ut av produktene. Ftalater har lenge vært i
søkelyset for forskjellige helseeffekter. DEHP (Di(2-ethylhexyl)phthalat,
DBP(Dibutylphthalat) og BBP (Benzylbutyphthalat) er klassifisert som
reproduksjonstoksiske (R60, R61 og R62). DINP (diisononylphthalat), DIDP
Side 2 av 6
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 8
(diisodecylphthalat), DNOP (dioctylphthalat) er ikke klassifisert, men det kan ikke
utelukkes at disse stoffene utgjør en risiko. En arbeidsgruppe under EU Kommisjonen
har funnet, at både DIDP og DINP er hormonforstyrrende i kategori II. Årsaken til at
dette ikke gir en offisiell klassifisering i EUs regi, er at det ikke finnes en
klassifisering for hormonforstyrrende effekt (som ikke skal forveksles med skader på
forplantningsevne, dvs. reproduksjonsskader). I høye konsentrasjoner (over
klassifiseringsnivået) har man i dyreforsøk også funnet, at DINP og DIDP kan gir
skader på fostre, forplantningsevne og lever. EU har fastsatt et direktiv som forbyr de
tre skadeligste ftalatene (DEHP, DBP og BBP) i alle leker som er beregnet for barn
opp til 14 år. Tre andre ftalater (DINP, DIDP og DNOP) hvor det er indikasjoner på at
de kan være reproduksjonsskadelige, skal forbys i leker og småbarnsprodukter som
det er påregnelig at de vil kunne tygge og bite på. EU vil innføre det nye regelverket
fra 16. januar 2007. Det nye forbudet gjelder dersom konsentrasjonen av ftalatene i
den eller de delene av produktet som er myknet, er over 0,1 vektprosent.
Halogenerte flammehemmere
Halogenerte flammehemmere er en fellesbetegnelsen for en større gruppe organiske
stoffer. Stoffene har forskjellige strukturer, men alle inneholder fluor, klor eller brom.
Under sterk varmepåvirkning frigis halogene radikaler som stopper kjedereaksjonen i
forbrenningsprosessen som dermed virker hemmende på utvikling av brann. Bromerte
flammehemmere har i de senere årene kommet i søkelyset på grunn av at de er lite
nedbrytbare i miljøet. De kan konsentreres i næringskjeden og er påvist i levende
organismer og i morsmelk. En del av stoffene har vist helse- og miljøskadelige
effekter. Stoffene er lite akutt giftige for mennesker, men enkelte halogenerte
flammehemmere er akutt giftige for akvatiske organismer. Ved langvarig eksponering
er det påvist at de kan føre til leverskade. Det er mistanke om at enkelte bromerte
flammehemmere kan gi hormoneffekter og at de kan gi skader på nervesystemet.
Borföreningar
Bor er et grundstof, som findes i naturen i jordskorpen i form af mineraler og i vandet
som opløste "borater". Borforbindelser har været brugt til mange formål. Borsyre
indgår i træbeskyttelsesmidler og imprægneringsmidler som en del af de aktive stoffer
til at forhindre biologisk nedbrydning og angreb af råd og svamp.
Borax er en kemisk forbindelse, hvor bor er bundet til ilt og natrium. Borax anvendes
desuden sammen med borsyre som flammehæmmer og hæmning af biologisk
nedbrydning (biocid) i papirisolering og andre organiske materialer.
Bor kan udledes til naturen i form af borater eller borsyre. Det største bidrag til
udledning er formodentligt "perborater" i vaske- og blegemidler. Andre kilder kan
være ved fremstilling af borforbindelserne, ved brug i trykimprægnering og brug i
midler til overfladebehandling (påstrygning).
Borsyre er ved dyreforsøg påvist at være reproduktionsskadende og det stilles derfor
krav om at bor og borforbindelser ikke skal inngå i produkter som benyttes i
svanemerkede hus, leiligheter eller bygninger til barnehage.
Kreosot
Kreosot er et destillasjonsprodukt fra steinkulltjære som benyttes som
treimpregneringsmiddel. Stoffet er allergifremkallende ved hudkontakt. Flere av
Side 3 av 6
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 8
bestanddelene i kreosot, blant annet visse PAH-forbindelser (Polyaromatiske
hydrokarboner, også kalt tjærestoffer) er arvestoffskadelige og kreftfremkallende.
Stoffet finnes naturlig i råolje og derved i kreosot.
Det er strenge restriksjoner på bruk av kreosotbehandlet trevirke, og denne type
behandling har vært forbudt i Danmark siden 1989. Det produseres fortsatt noe
kreosotbehandlet virke i Finland, Norge og Sverige hvor de viktigste
bruksområdene er ledningsstolper, gjerdestolper og bryggepæler. Det er ikke
tillatt å bruke kreosotimpregnerte produkter i hager eller parker der mennesker
kan komme i direkte kontakt med materialet. [Trefokus 2007]
Det nettopp vært et forslag ute til høring fra EU-kommisjonen om forbud mot
treimpregnering med kreosot. Høringsfrist var sommeren 2008. Det er ikke avklart
hva som blir den endelige konklusjonen.
benzo(a)pyren, benzo(e)pyren
PAH-forbindelser brytes ned i varierende grad og kan bioakkumuleres. Flere PAHforbindelser er meget giftige for vannlevende organismer. Studier har også vist at flere
av forbindelsene kan påvirke reproduksjon hos fisk. Det varierer hvor giftige de ulike
PAH-forbindelsene er. Benzo[a]pyren antas å være en av de mest helseskadelige
forbindelsene. Benzo[a]pyren er klassifisert som kreftfremkallende, arvestoffskadelig
og reproduksjonsskadelig. I SFTs Kartlegging av farlege kjemikaliar i utvalgte byggog anleggsmateriale Materialstraumsanalyse 2002 ble det konkludert med at flere
produkter kan inneholde benzo(a)pyren og benzo(e)pyren. Det stilles derfor krav om
at disse forbindelsens ikke skal inngå i produkter som benyttes i svanemerkede hus,
leiligheter eller bygninger til barnehage.
Bisphenol-A
Bisfenol A brukes i mange forskjellige produkter som plast, maling, lakk og lim.
Bisfenol A brytes forholdsvis lett ned i vann og bioakkumulerer ikke i særlig grad i
organismer. Stoffet er giftig for vannlevende organismer. Enkelte testresultater
indikerer at bisfenol A kan ha hormonforstyrrende effekter på fisk og snegl ved lave
konsentrasjoner. I eksperimentelle studier på pattedyr er Bisfenol A vist å ha
hormonforstyrrende effekter. Slike studier viser også at stoffet kan føre til
reproduksjonsskader [MS 2009].
Bisfenol A er klassifisert som irriterende, allergifremkallende ved hudkontakt og som
reproduksjonsskadelig med risikosetningen "Mulig fare for forplantingsevnen".
Stoffet er også foreslått klassifisert med risikosetningen "Skadelig for vannlevende
organismer" [MS 2009].
Antimontrioxid
Antimontrioxid benyttes som flammehæmmer. Antimontrioxid klassificeres som
værende muligvis kræftfremkaldende (carc3) samt mulighed for at kunne forårsage
varig skade på helbredet [MS-DK 2002].
Tungmetallene bly, kadmium, arsen, krom, kvikksølv eller deres forbindelser
Metaller og metallforbindelser er karakterisert ved at de dels kan være toksiske, men
også at metaller kan akkumuleres i miljøet og til sist ende i næringskjeden.
Side 4 av 6
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 8
Miljøvernmyndighetenes oversikt over stoffer som utgjør særlige helse- og
miljøproblemer omfatter derfor blant annet tungmetallene arsen, bly, kadmium, krom
og kvikksølv.
Bly er et tungmetal, der har både har akutte og kroniske sundheds- og
miljøeffekter. Nogle blyforbindelser er akut giftige for vandlevende organismer
og pattedyr og kronisk giftige selv i små koncentrationer. Kronisk
blyforgiftning viser sig ved virkninger på nervesystemet og immunsystemet.
Blyforbindelserne kan også give kræft. Bly bioakkumuleres i fisk og pattedyr
og har en udskillelse på over 20 år. Optagelse af bly sker langsom under
langvarig kronisk eksponering [MM-DK 2006].
Bly kan inngå i plast, fugemasse, maling, lim, tttemidler etc. Arsen og krom ble
tidligere brukt i treimpregneringsmidler men er nå erstattet med andre stoffer bl a
kobber.
Cadmium er et tungmetal, der er meget mobilt og let optages af planter. Cadmium og
cadmiumforbindelser er akut og kronisk giftige for mennesker og dyr og flere
cadmiumforbindelser er kræftfremkaldende. Cadmium ophobes i nyrer og giver
kroniske nyreskader. Cadmium kan erstatte calcium i skelettet, og en høj belastning af
cadmium kan derfor føre til deformationer af knogler. Cadmium bioakkumuleres i
fisk og pattedyr og har en lang halveringstid. Cadmium forekommer stadig i byggeriet
i cement, især i hvid cement, men cadmium må ved anvendelse i cement betragtes
som immobil. Cadmium optræder stadigvæk i byggeriet som følgestof i zink og følger
forbruget heraf [MM-DK 2006].
Tinnorganiske forbindelser
Organiske tinforbindelser er på de nordiske myndigheters lister over uønskede stoffer
og de har iboende egenskaber, der er uønskede i produkter som benyttes ved bygging
av Svanemærkede hus, leiligheter eller barnehagebygg.
Tributhyltin (TBT) er klassificeret giftig, helseskadelig, irriterende og miljøskadelig.
Dibutyltin (DBT) er klassificeret helseskadelig, allergifremkallende og miljøskadelig.
Dioctyltin (DOT) og triphenyltin (TPT) er klassificeret giftig og miljøskadelig. De
findes alle på listen over uønskede stoffer. Tributyltin (TBT), der er den organiske
tinforbindelse, som er bedst undersøgt. TBT har vist at have hormonforstyrrende
effekt hos marine organismer.
Organiske tinforbindelser indgår som katalysator i fugemasser, der hærder ved
krydsbinding. Indholdet af tinkatalysator afhænger af krydsbindingssystemet og
mængden af silicone eller polymer. Den anvendte mængde af tinkatalysator er afstemt
i forhold til det enkelte produkt. Tilsættes der for meget, danner fugemassen skin for
hurtigt og det bliver svært for brugeren at nå at lave en pæn, glittet fuge inden den er
hærdet. Tilsættes der for lidt, hærder fugemassen ikke korrekt og får reducerede
mekaniske egenskaber samt holdbarhed. Fugen bliver klæbrig i overfladen og optager
smuds. Organiske tinforbindelser findes oftest i silikone fugemasser [NM 2008].
I dagsläget håller man på att fasa ut tennorganisak föreningar och TBT och TPT kan
man göra produkter utan att använda. När det gäller DBT och DOT är man på väg att
fasa ut dessa också men fortfarande finns det inte substitut för alla applikationer som
fungerar tillfredsställande idag. För t.ex våtrum och sanitära utrymmen behövs det
Side 5 av 6
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 8
fortfarande dessa ämnen. Det finns ett begränsningsdirektiv som troligen kommer
förbjuda DBT och sätta gränsvärden på 0,2% för DOT i framtiden (kanske 2015) men
det är oklart när det blir och exakt hur gränsvärden kommer bli. Lagkrav ska alltid
följas för svanmärkt produkter men för att förtydliga har det i kriteriedokumentet
hänvisats till begränsningsdirektivet som styrande om det under giltig kriterietid
kommer att bli stramare än kriterierna.
Akrylamid
Akrylamid står på Miljøstyrelsens liste over uønskede stoffer og omfattes også av
Begrensingsforskriften i Norge. Akrylamid benyttes som injektionsmørtel til bygge og
anleggsvirksomhet og kan også inngå som restmonomer i maling og lak i lave
konsentrasjoner. Akrylamid har følgende klassifisering: Carc2;R45 Mut2;R46
Xn;R20/21 T;R25-48/23/24/25 Xi;R36/38 R43 Rep3;R62 [MS 2009]
Side 6 av 6
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 9
Bilaga 9 Byggmaterialer med oönskade
kemiska ämnen
O21 Oönskade kemiska ämnen
I krav O21 er stilt krav til innehold av de samme stoffene som for kjemiske
byggprodukter. Dette bilaget gir en kortfattet oversikt over hvilke materialer som
erfaringsmessig kan representere et helse og/eller miljøproblem i forhold til listen med
uønske kjemiske stoffer.
Fasta tätningsprodukter
Vind- och fukttätning för väggkonstruktioner placeras ofta på var sin sida av isoleringen
i väggen. Materialet i dessa tätningsprodukter kan vara [Aarvig 1997]
• kartongskivor belagda med akryl,
• vindtät cellulosapapp impregnerad med vax eller asfalt (bitumen), belagd med
polyeten eller med asfaltlimmat polyesternät
• asfaltimpregnerade träfiberskivor
• fibercementskivor
• vindtäta gipsskivor, med impregnerad gipskärna och yta av impregnerad,
vattenavvisande kartong
• plastfiberduk av polypropen eller polyeten
När asfaltbaserade ytor utsätts för värme eller solljus, kan utsläpp av organiska
lösningsmedel ske i det färdiga huset. Statens Forurensingstilsyn i Norge (SFT) har
kartlagt farliga kemikalier i tätningsprodukter och kraven i huskriterierna har satts bland
annat med bakgrund av denna rapport [STF 2002].
I våtrum är det vanligt med vinylbeläggningar, folie av plast, konstgummi eller
påstrykningsmembran baserade på bitumen eller en plastdispersion. För påstrykningsmembran gäller kraven i O15 och O16 för kemiska produkter.
Impregnerad virke
Impregneringsmidlene som benyttes inneholder aktive stoffer hvor det oppnås en
impregneringseffekt/beskyttelsen av trevirket ved giftvirkning fra tilsatsstoffene.
Konsekvensen av dette er at stoffene som benyttes ved impregnering ofte har
uønskede helse- og miljøegenskaper. Fra slutten av 1990 årene har de nordiske
myndigheter innført strenge restriksjoner på bruk av krom og arsen og i dag er bruk av
kobber mest utbredt til trykkimpregnering. Andre stoffer som er/har vært i bruk er
tinnorganiske forbindelser, borsyre, kreosot, triazol og karbamater, I tillegg brukes
organiske løsemidler ved visse impregneringsprosesser. [NM 2004]. Svanemerket
holdbart trevirke oppfyller kravet.
Isoleringsmaterial
CE-märkning av byggmaterial delar upp värmeisoleringsprodukter i:
- Mineralullsprodukter
- Skumplastprodukter
- Lättklinkerprodukter
- Andra isoleringsprodukter, bland annat cellulosafibrer
Side 1 av 4
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 9
Materialen kan vara organiska eller oorganiska och innehåller tillsatser för flamskydd,
dammbindning eller skydd mot svampangrepp. T ex tillsätts borsyra ofta för att dämpa
antändbarhet. Det hindrar också mögel- och bakterietillväxt samt hindrar att insekter
och små gnagare äter av materialet eller bygger bon [Glava 2004b]. Tillsatserna varierar
mellan 1 och 25 % [KI 1999]
Mineralull
Mineralull är det mest använda isoleringsmaterialet. Materialet är populärt p.g.a
isoleringsförmågan och de brandtekniska egenskaperna. Mineralull består av tunna
oorganiska fibrer av glas eller sten som binds samma med fenolhartslim under produktionen. Glasull innehåller 2 - 5 % hartslim, som härdas vid 250 °C så att produkten är
nästan fri från formaldehyd [Glava 2004b]. Den innehåller inte några ämnen som finns
med på norska OBS-listan [OBS 2002]. Bindemedlen ger goda tillväxtbetingelser för
mikroorganismer. Detta gör att fuktskadad mineralull lätt kan leda till mögel- eller
bakterietillväxt [Aas 2005]. Fuktig mineralull har en stor risk för tillväxt av
mikroorganismer och isoleringen bör därför skyddas mot fukt under byggprocessen.
Glasull används i ca 15 kg/m2 boyta och stenull som har något högre egenvikt används i
ca 25 kg/m2 boyta för vanlig isolering i hålrum. Vid produktionen av glasull använder
Glava AS inblandning av mer än 50 % återanvänt material [Glava 2004]. Tidigare var
dammmängden från mineralull ett problem vid byggnationer men mängden är nu
halverad p.g.a produktförbättringar [Aarvig 1997]. Enligt säkerhetsdatablad innehåller
glasull upp till 1 % dammbindningsoljor. Mineralull kan vara irriterande vid exponering
mot hud, slemhinnor och ögonen och man bör därför skydda sig under arbetet.
Enligt WHO var mineralull tidigare klassificerat i Grupp 2B - ”möjligen cancerframkallande”. De är nu klassificerade i Grupp 3 ”ämnen som inte är klassificerbara som
hälsorisk för människor”, d v s befriade från cancerklassificeringen. Omklassificeringen har skett med bakgrund av en undersökning som visar att det inte finns
något samband mellan exponering för mineralullsfibrer och lungcancer när man
justerar med faktorer som rökning, sociala förhållanden och yrkesmässiga
förhållanden [Glava 2004]. Mineralull klassificeras enligt riktlinjer i EU-direktiv
97/69/EC från december 1997 och norska produkter är inte klassificerade som
cancerframkallande. Produkterna utvärderas årligen [Norima 2003]. Klassificeringen
är bland annat beroende på hur fibrerna tas upp och bryts ner i kroppen. Detta är i sin
tur beroende på typen av fibrer och förhållandet mellan bredden och längden på
fibrerna.
Lättklinkerprodukter
Lättklinker tillverkas av lera som torkas, expanderas och därefter bränns i en rotorugn
vid 1 200 °C och bildar lätta keramiska kulor. Kulorna kan stöpas till block som
används som byggmaterial. Kemikalier tillsätts inte under produktionen men processen
är energikrävande. Lättklinker innehåller inga gaser och är pH-neutrala. Materialets
motstånd mot kemiska angrepp kan kopplas till hårt bränt tegel och glas. Nordisk
Miljömärkning har valt att inte ställa krav på energiförbrukning vid materialproduktionen i version 2 av kriterierna (se mer i kapitlet om produktion av byggmaterial
i kapitel 6.3).
Side 2 av 4
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 9
Skumplastprodukter
Skumplastprodukter är de vanligaste EPS (expanderat polystyren), XPS (extruderat
polystyren), PUR (polyuretan) och PE (polyeten). EPS och XPS produceras av
styrenmonomer som är cancerframkallande. Styrenmonomerern finns inte fritt i plasten,
men kan frigöras när den skärs med värmetrådar. Det finns ett arbetshygieniskt
gränsvärde för styren [KI 1999].
Vid produktion av XPS används en drivgas. Drivgasen var tidigare ozonnedbrytande
CFC (klorfluorkarboner), vilket ersatts med HCFC och HFC (väteinnehållande
klorfluorkaroner och hyrdogenfluorkarboner). Dessa har en mindre påverkan på
ozonlagret men båda finns med i den norska OBS listan. I norskproducerat XPS ingår 3
% HFC, men saknas i de icke-norsktillverkade produkter [STF 2002]. I vissa produkter
stannar drivgasen i det expanderade materialet och frigörs först vid avfallshanteringen.
Som drivgas vid produktionen av EPS används pentan. EPS och XPS används mest som
isolering i grundmurssystem.
Av brandteknisk hänsyn tillsätts t ex 0,5 - 1,0 % HBCD (hexabromcyklodekan) till
polystyrenprodukter för att göra dem självsläckande. HBCD används som ett additiv
och det är därför risk för att ämnet läcker ut vid användning av produkten. HBCD bryts
inte ner i naturen och är bioackumulerande [OBS 2002].
PUR polymeriseras av isocyanater och polyol och skummas med flytande CO2 och
pentanisomerer. Det får inte finnas fria isocyanater i de färdiga produkterna men under
förbränning eller vid uppvärmning kan dessa frigöras [STF 2002]. Isocyanater står på
Arbetstillsynets lista över allergiframkallande ämnen. De nordiska arbetsmiljömyndigheterna följer utvecklingen. Nordisk Miljömärkning vill därför inte ställa
ytterligare krav på isocyanater i denna version av kriteriedokumentet utöver kraven som
ställs på hantering av kemiska produkter under O20. Vid glödbrand kan blåsyra
utvecklas. I PUR produkter som producerats i Norge eller importerats till Norge under
2001 hittades inga bromerade flamskyddsmedel [STF 2002].
PE-skum med bromerade flammskyddsmedel har använts mycket till tunnelisolering
och är inte så aktuellt i småhus. Användningen av flamskyddsmedel är på väg att fasas
ut och isolering i tunnlar övergår nu till sprutbetong.
Cellulosa- och träfibrer
Cellulosafibrer finns i returpapper eller riven cellulosamassa eller sågspån. Som
flamskyddsmedel används borax, borsyra eller ammoniumpolyfosfater. Borater (borax
och borsyror) kan vara giftiga och frätande. Dessa finns på den norska OBS-listan
eftersom dessa är misstänkta att reducera fertiliteten och kan orsaka fosterskador [OBS
2002]. Fosfatbaserade flamskyddsmedel används allt mer, bland annat i plast, textilier
och cellulosaprodukter [Haglund 2000]. I datablad för cellulosaisolering har det
uppgetts att det används 6 % ammoniumfosfat (pyrofosfat och tripolyfosfat [Ekofiber
2004]. Nye undersøkelser har vist at også disse fraktes til Artis og samles i fisk og
fugler. Det pågår nå en vurdering av risiko for flere av de fosforbaserte
flammehemmerne i EU5.
5
Miljøgifter fraktes til Arktis, artikkel på nettsiden til SFT. tilgjengelig fra:
http://www.sft.no/artikkel____43671.aspx?cid=3292 (25.05.2009)
Side 3 av 4
Nordisk Miljömärkning
Bakgrundsdokument för Småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2
Bilaga 9
Andra isoleringsmaterial
Andra använda isoleringsmaterial är textilier, kork, linfibrer, torv, halm, kokosfibrer,
skivor av träfibrer och träullselement, lättklinker, lätt- och skumbetong, cellglas,
cellgummi, perlit, håltegel och wellpapp.
Korkisolering är naturkork som expanderas vid tryck- och värmebehandling.
Foamglas och skumglasprodukter tillsätts inte kemikalier i produktionen [STF 2002].
Skivor av träullselement framställs av träull och cement. Cementen tillsätts som
bindemedel och bidrar också till att göra produkten brandhämmande. Dessa används i
liten grad i bostäder men ofta som akustiska skivor. Träullselementen anses inte orsaka
skada vid produktion eller användning [Aarvig 1997].
Cellgummi används till kylinstallationer och kan vara brandhämmande med 5 till 10 %
Deka-BDE (dekabromdifenyleter) [STF 2002].
Plastprodukter
Det finns många oönskade ämnen i plast som kan påverka både miljö och hälsa
negativt. Ett antal vanliga produkter inom husbygget har valts ut.
För att PVC ska kunna användas tillsätts hjälpämnen (additiver), t ex stabilisatorer och
mjukgörare. PVC utan mjukgörare betecknas som hård PVC, medan mjuk PVC
innehåller 5–60 % mjukgörare [IR-DK 2005]. Många av dessa additiver har oönskade
effekter på miljön. Golv av PVC kan normalt innehålla 10-30 % mjukgörare [MS 2001].
Ftalater är de mest använda mjukgörarna. Flera undersökningar har visat att dessa finns
i husdamm. Det finns också undersökningar som visar ett samband mellan mjukgörare
och astma och allergi [Jaakkola 1999], [Bornehag 2004]. Mjukgörare som adipater är
inte lika kontroversiella och därför ställs inte krav på dessa.
Avloppsrör och elinstallationer är en annan stor källa till plastanvändning där oönskade
ämnen kan förekomma. Genom att ställa krav på dessa fångas de stora mängderna plast
upp. Ett generellt förbud mot halogenerade tillsatser eller halogenerade plaster blir
nästan omöjligt att dokumentera eftersom det finns många plastdetaljer i ett hus.
Side 4 av 4