Transcript Konferensrapporten 29-30 juni 2012

 Dokumentation av nätverksträff för
NORDISKA HANTVERKSUTBILDARE
I TRONDHEIM
29-30 juni 2012
Titel:
Dokumentation av nätverksträff för Nordiska hantverksutbildare i Trondheim
29-30 juni, 2012
Redigering:
Christina Persson
Utgivning:
Hantverkslaboratoriet
Göteborgs universitet
Box 77
SE 542 21 MARIESTAD
www.craftlab.gu.se
Innehållsförteckning
Inledning
Program
Information om Bachelorprogrammet i Teknisk bygningsvern och restaurering
samt om EVU-programmet vid Høgskolen i Sør-Trøndelag
Per Berntsen
Institutionen för kulturvårds forskningsprogram
Peter Sjömar
Projektet Hantverkarens dokumentationsmetoder
Gunnar Almevik
Nidarosdomens Restaureringsarbeider
Kristin Bjørlykke
Inbjudan
Deltagarlista
Inledning
När Hantverkslaboratoriet 2011 bjöd in alla nordiska hantverksutbildare till en träff i
Mariestad var intresset stort för att komma och träffa kollegor i en liknande situation.
Det blev två givande dagar med många diskussioner som resulterade i att ett nätverk
bildades och att beslut togs om att träffas en gång per år hos någon av nätverkets
aktörer.
Mötet i Trondheim 2012 blev en lyckad fortsättning på ett ambulerande värdskap där
värdarna Høgskolen i Sør-Trøndelag och Nidarosdomens Restaureringsarbeider
berättade om och visade upp sin mycket intressanta verksamhet. Mötet var förlagt i
anslutning till den europeiska stenhuggarfestivalen som drog igång vid
Ärkebiskopsgården fredagskvällen den 30 juni. På lördagen fanns möjlighet att efter
rundturen i Nidarosdomen och verkstäderna titta närmare på stenhuggarnas pågående
arbete.
I denna dokumentation finns de powerpoints som de olika föreläsarna under mötets två
dagar visade. Deltagarna diskuterade också frågor om forskning och hantverk samt vilka
frågor och framtida utmaningar som är gemensamma för nätverkets medlemmar.
Christina Persson
Hantverkslaboratoriet
Program
Fredagen 29 juni. Högskolan i Sör-Tröndelag, Hus E. Architekt Christies gate 2
12.00
Samling på Statens Hus, Prinsens gate 1, för lunch
13.00 -
Presentation av deltagarna. HIST, Hus E, Architekt Christies gate 2
13.20
Information om Bachelorprogrammet i Teknisk bygningsvern och
restaurering samt EVU-programmet vid Högskolan i Sör-Tröndelag –
Per Berntsen
14.00
Ett forskningsprogram för undersökandet av hantverk – Otto
Samuelsson (inställt)
14.30
Paus
14.50
Institutionen för kulturvårds forskningsprogram – Peter Sjömar
15.40
Projektet Hantverkarens dokumentationsmetoder – Gunnar Almevik
16.00-
Tid för diskussion
1, Forskning och hantverk
2, Gemensamma frågor / framtida utmaningar och samarbete
18.30
Öppning av stenhuggarfestivalen på Erkebiskopsgården
19.00
Orgelkonsert i Nidarosdomen tillsammans med deltagarna på
Steinhuggarfestivalen
19.30
Middag på Steinhuggarfestivalen, Erkebiskopsgården
Lördagen 30 juni. Samling på Högskolan i Sör-Tröndelag, Hus E. Architekt
Christies gate 2
9.00 12.00
Presentation av Nidarosdomens Restaureringsarbeider – Kristin
Björlykke
Rundvisning i verkstäderna och i katedralen
Avslutning och summering
Information om Bachelorprogrammet i Teknisk
bygningsvern och restaurering samt om EVU-programmet
vid Høgskolen i Sør-Trøndelag
Per Berntsen
Per Berntsen är högskolelektor inom programmet Bygg och miljö vid Avdelningen för
Teknologi, Høgskolen i Sør-Trøndelag. Per berättade om det bachelorprogram han är
ansvarig för, Tekniks bygningsvern och restaurering, samt om högskolans efter- och
vidareutbildningar (EVU) i bygningsvern i tradisjonelt håndverk.
!"#$%&'()('*("++%,-.-/%01.20-!3*1.1*24%(1-'*-5%2,"6(%(.1*789:7;%(-'*-8.<%(%-9,<"11.1*-"4$=1<4%(0%(% --
-
avdeling for teknologi
Høgskolen i Sør-Trøndelag
Avdeling for teknologi, strategiske mål 2005-­‐2010 •  Styrke studieFlbud innom teknisk bygningsvern og restaurering •  Etablere mastergrad i bygningsvern i samarbeide med NTNU og andre relevante insFtusjoner •  Etablere bachelorprogram i teknisk bygningsvern og restaurering (2008) For%d som former fram%d(fra NOU 2002:1) Stor%ngsmelding om kulturminneforvaltning Utvalgets flertall ”anbefaler at e+erutdanning innenfor vern og bevaring av bygninger kny+es 5l en høgskolemodell. De+e vil gi utdanning innenfor et vek+allssystem, og vil kunne bygge bro mellom den rent prak5ske delen av faget og akademiske grupper innenfor sektoren. (Fra Innst.S.nr.227,2004-­‐2005, Inns%lling fra energi-­‐ og miljøkomiteen om Stor%ngsmelding 16 2004-­‐2005) Komiteen viser 5l at kunnskap om kulturminner og kulturmiljøer er avgjørende både for en god forvaltning og for å kunne formidle historien og gi folk opplevelser. Komiteen stø+er derfor Regjeringens vektlegging av å øke forskningsinnsatsen, styrke formidlingen av kulturarven i grunnskolen, utvide utdanningsmulighetene innenfor de tradisjonelle håndverksfagene og utvide registrerings-­‐ og overvåkingssystemene. I forbindelse med de store endringene som har skjedd i den yrkesfaglige opplæringa i seinere år, har flere tradisjonelle håndverksfag stå+ i fare for å forsvinne fra utdannings5lbudet. Komiteen viser 5l at det er et stort behov for håndverkere som behersker 5dligere 5ders håndverksteknikker i forbindelse med restaureringsarbeider. Det må derfor så snart som mulig finnes fram 5l ordninger som ivaretar denne typen kunnskap, gjerne som spesialiseringer innenfor eksisterende fag eller som påbygning 5l disse eller 5lbud innen voksenopplæring. Også på høgskole-­‐ og universitetsnivå er det behov for større vektlegging av rehabilitering og bygningsvern innenfor bygningsrelaterte studier. EVU -­‐ e;er og videre utdanning i bygningsvern og tradisjonelt håndverk • 
• 
• 
• 
Dagens behov i arbeidsmarkedet krever korte og anpassede kurser UtdanningsFlbudet er et svar på endrede forhold i arbeidsmarkedet Prosjektbasert læring kombinert med konseptet læring gjennom arbeid Ne;verk og samarbeide med partnere er nødvendig for å møte uRordringene og eksperFse i forskjellige regioner Bygningsvern- utdanningsfilosofi
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Bevaring av bygninger er en del av holdbar utvikling der bygningene bevares for sin egen skyld Overføring av kunnskap gjennom erfarings basert læring PrakFsk kunnskap utgjør et grunnlag for beslutninger i alle steg Bevaring av håndverk er et mål i seg selv Tradisjonell teknologi og håndverk kan bidra Fl en holdbar utvikling i bygningsindustrien Desentralisert utdanning og ne;verk: relevant utdanning krever fleksibilitet og Flgang Fl lokal eller spesialisert eksperFse Opptakskrav – EVU og Bachelor teknisk bygningsvern og restaurering
Offentlig
utdanning
Videregående skole ⇒ Yrkesfaglig retning ⇒ Læretid
FAGBREV/SVENNEBREV
Realkompetanse
Generell studiekompetanse
på grunnlag av
Relevant yrkeserfaring ⇒ Diverse fagrettede kurs
REALKOMPETANSE
Realkompetanse
vurdering
Organisering og samarbeidsarenaer / nettverk
Nettverksuniversitet
- Høgskoler/universiteter
- Teknisk fagskoler
- Videregående skoler
- Ressurs- og kompetansesentre
- Bygghytten NDR
- Bransjeorganisasjoner
Samarbeidsarenaer
Internasjonalisering
Undervisningsmetoder
- Musèer/Historiske samlinger
- Kulturinstitusjoner
- Fylkeskommunale/kommunale
kulturetater
- Antikvarer/Riksantikvaren
- Modulbasert
- Desentralisert
Høgskolen
i
Sør-Trøndelag
Avdeling for
teknologi
- Nettbasert
Studieprogram
bygg og miljø
Hovedorganisering – EVU teknisk bygningsvern og restaurering (Oppland)
Grunnlagsmoduler 120 studiepoeng (over 4 år)
Fagmoduler 40 studiepoeng
(kan integreres i grunnlagsmodulene)
Modul F1
Modul F3
Modul F2
Stein,
mur og
puss
Bygningsdetaljer
og
tradisjonelle
overflatebehandlinger
Tre,
skog og
bearbeiding
10 stp
10 stp
5 stp
5 stp
5 stp
5 stp
20 stp
10 stp
5 stp
5 stp
Kunnskapsarena
(KA)
Læringsformer:
Modul G5
Fjerde år
BygningsFysikk,
fuktmekanikk og
mykologi.
Modul G4
Tredje år
Konstr.lære
og praktisk
byggtekn.
Modul G3
Andre år
Bygningshistorie
byggeskikk,
vern, lovverk
og
forvaltning
30stp
30stp
30stp
Modul G2
Første år
Dokumentasjon
Spesialfaglig
praksis
(Prosjekt)
20stp
10stp
10stp
10stp
5stp
20stp
20stp
20stp
15stp
Modul G1
Første år
Håndverkskunnskap,
bygn.vern og
restaurering.
(En
introduksjon)
10stp
10stp
Samlingsbasert med
- Forelesninger
- Øvingsoppgaver
- Ekskursjoner
- (evt. nettbasert
Fjernundervisningsløsn.)
Ferdighetsarena
(FA)
Læring i arbeid i
samarbeide med:
- V.G.S
- Ressurs- og
kompetansesentre
- Museumsmiljøer
- Privat næringsliv
Kurser i bygningsvern Spesialiseringsmoduler Sten, murstein og overflater Bygging med naturlig stein, med eller uten leirbruk •  Tre, skogsbruk og beredning av material •  Taktekking med never og torv •  Taktekking med spon •  Tradisjonelle tømmer konstruksjoner •  Detaljer, dekoraFve tredetaljer og overflater •  Tradisjonelle malingsfarger •  Vinduer, oppbygging og restaurering •  Dører, oppbygging og restaurering •  Dokumentasjon, skadeanalyse og datering av trebygninger • 
• 
Bachelorprogram i Teknisk Bygningsvern og Restaurering Oversikt over NDRs bygghy;e, Nidarosdomen, HIST, Vitenskapsmuseet – NTNU. Kunnskap, utdanningsFlbud, magasiner og verksteder ligger te; samlet (infrastruktur og logisFkk) Eksempler på eksisterende/framtidig
utdanningsmuligheter innen bygningsvern/
restaurering, tradisjonshåndverk:
Fordypning doktorgrad:
Stipendiat
utdanning
(Ph.D)
Fordypninger mastergrad:
•  Spesialisering i forbindelsen mellom
tradisjonshåndverk, bygningsarkeologisk
dokumentasjon, antikvariske
problemstillinger/bygningshistorie, statikk/
mekanikk/fuktproblematikk m.m.
Grunnutdanning:
• Næminge ordningen
• Andre?
•  Spesialisering i utøvende
håndverksteknikker/tradisjonshåndverk
Breddeutdanning bachelorgrad:
• NHUs stipendiatordning
2-årig master utdanning
Spesialiseringsretningsløp
3-årig bachelor utdanning
over 4 år (75 % studium)
Tverrfaglig breddeutdanning med vektlegging av praksis
3-årig v. g. utdanningsløp innen tradisjonshåndverk (+ læretid)
Fokus på håndverksferdighet/ basisferdigheter
Ender opp med svennebrev
Tilbud innen tradisjonshåndverk for barn og unge,
tilsvarende musikkbarnehager, kulturverksteder o.s.v.
Eksempler på eksisterende/framtidig
utdanningsmuligheter på høyskole/
universitetsnivå:
• En framtidig forskningsprogram og
masterutdanning i bygningsvern (HiST
planlegger å videreutvikle sin
bachelorutdanning)
• NTNUs utdanning innen kulturminnevern
(forvaltningsorientert)
• Andre aktører:
•  Vestlandet kulturakademi/
Universitetet i Bergen
Eksempler på
eksisterende/framtidig
utdanningsmuligheter på
v.g. skole:
• Hjerleid
Overordnet modell for 4-årig
bachelor utdanning i teknisk
bygningsvern og restaurering
Spesialfaglig kompetanse I, II og III (1, 2 og 3 år) Håndverkskunnskap, En innføring (1 år) Bygningshistorie og vernefilosofi II (2 år) Bygningsdok., Bygningsark. og analyse (2 år) Bygningshistorie Og vernefilosofi (1 år) Tverrfaglig praksis I, II og III (2, 3 og 4 år) HIST/ NDR Teknisk bygningsvern og restaurering Frihåndstegning og modellering (1. studieår) Byggeprosess, forvaltning og vernefilosofi (3 år) Tittel/ yrke: Bachelor i teknisk bygningsvern og
restaurering
Opptakskrav (med forbehold før departementets
godkjennelse): Fag/ svennebrev eller tilsvarende
Minimum to års yrkespraksis
Generell studiekompetanse eller realkompetanse
Studiepoeng: 180 over 4 år
HOVED-­‐ PROSJEKT (4 år) Konstruksjonslære og prakIsk byggeteknikk Hospitering (4 år) (3 år) Samarbeidspartnere InsItusjoner • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
NDR NTNU Røros museum Trøndelag Folkemuseum SFklestad nasjonale kultursenter Kystens Arv Geitbåtmuseet Romsdalsmuseet Senter for bygdekultur Tromsø Museum Helgeland Museum Norsk Folkemuseum Rands_ordmuseet RiksanFkvaren Maihaugen • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Mycoteam NHU NIKU Ryfylkemuseet Bryggen i Bergen Røros vgs OPUS Land, Folkeuniversitetet på på Land og Land museum Valle vgs./Blakstad vgs. I Setesdal Setesdal museum Suldal vgs. i Ryfylke Ryfylke museum Nord-­‐Trøndelag kyst museum Verdal vgs. Folkeuniversitetet i Brønnøysund Samarbeidspartnere Ressurs personer •  Tradisjonbærere i håndverk (uavhengige eller Fllhørende insFtusjoner og museer) •  Uavhengige ressurspersoner og forskere (arkitekter historikere) •  Eksperter fra fra utdannings-­‐ og forskningsinsFtusjoner (museer, NIKU-­‐
Norsk InsFtu; for Kulturminneforskning •  Eksperter fra kulturminne-­‐forvaltning (RiksanFkvaren, regionale og lokale kulturminneforvaltninger) Utdanningsarenaer Røros museum •  Museum for Rørosområdet med et spesielt ansvar for det bygde miljøet •  Verdensarvstedet Røros Flbyr en rekke uRordringer inom kulturarv og bevaring •  Spesialiserte kurser i samarbeid med HiST, Røros Ressurs og Røros museum holdes årlig på museumsområdet. Hjerleid Skole og Håndverksenter •  Kurs og kompetansesenter for tre og håndverk på Dovre Institutionen för kulturvårds forskningsprogram
Peter Sjömar
Vid institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet pågår ett utvecklingsarbete som
är fokuserat på att definiera utgångspunkterna och villkoren för en hantverksinriktad
forskarutbildning. Docent Peter Sjömar leder den grupp av doktorander på institutionen i
Mariestad som ingår i utvecklingsarbetet.
försöksverksamhet med
hantverksinriktad forskarutbildning
Dacapo/Kulturvård, Göteborgs universitet
•  fem utforskande arbeten (lic/motsvarande):
Nina Nilsson, färg & växtkomposition
Tina Westerlund, förökning av perenner
Patrik Jarefjäll, eggsmide
Tomas Karlsson, dörrsnickeri
Roald Renmælmo, fönstersnickeri
•  rapport som samlar & diskuterar erfarenheterna
från försöket
!
!
utgångspunkt:
hantverkares kunskap
procedurkunskap
praktisk (redskaps)kunskap
funktionalitet
kompetens!
!
hypotetisk ”kompetensutrymmeskurvan”!
1850
1900
1950
2000
hypotetisk ”kompetensutrymmeskurvan”!
1850
1900
1950
2000
hypotetisk ”kompetensutrymmeskurvan”!
1850
1900
1950
2000
I Sverige finns, och har funnits under nästan hela 1900talet, en stark tro på vetenskapliggörande som viktig
faktor för en fortsatt upplysning av människor och en
fortsatt modernisering av samhället. Den så kallade
nya högskolan, som startade 1977, kan kallas det
ideologiska krönet på denna tro … Det fanns hos
många en förhoppning om att den nya högskolan
också skulle vidga begreppet vetenskaplig kunskap. Av
detta blev i praktiken (sic) ingenting. Försök till
vetenskapliggörande av olika typer av praktiskt
förmedlad kunskap har i allmänhet lett till antingen en
erosion av sådana kunskaper eller en isolering mellan
praktik och en nyskapande vetenskap om
praktikområdet.!
!
bild ?
det hantverkliga ämnesområdet
proceduröverföring
produkter
&
prestationer
procedurer
betingelser
omständigheter
villkor
förutsättningar
18mm!
träproppar funna på Norderön kyrkas korvind, Jämtland,
dendrokronologiskt daterade till 1170-tal!
bild ?
det hantverkliga ämnesområdet
proceduröverföring
produkter
&
prestationer
procedurer
betingelser
omständigheter
villkor
förutsättningar
tecken
bild ?
det hantverkliga ämnesområdet
proceduröverföring
produkter
&
prestationer
procedurer
betingelser
omständigheter
villkor
förutsättningar
1/2 varv ca 4mm!
start!
!"#$!%$&%'(!
)#'!%$&%'(!
1:a varvet ca 8 mm!
bild ?
det hantverkliga ämnesområdet
proceduröverföring
produkter
&
prestationer
procedurer
betingelser
omständigheter
villkor
förutsättningar
antagande
smeden Johannes H Fosse i
Meland utanför Bergen!
spiralnavare: tillverkningssteg!
bild ?
det hantverkliga ämnesområdet
proceduröverföring
produkter
&
prestationer
procedurer
betingelser
omständigheter
villkor
förutsättningar
nytt antagande
borrproppar från 2002
Dacapo hantverkskola, Patrik Jarefjäll
!
borrarpropp från 1180-talet
Norderöns kyrka, Jämtland
erfarenheter!
tillvägagångssätt att omsätta
uppfattningar & färdigheter!
erfarenheter till uppfattningar &
färdigheter!
!
!
empiri!
metod!
!
!
!
teori!
!
!
!
vetenskaplig metod:!
!
Erfaringen styrer i all hovedsak vår aksept av teorien og
ikke omvendt.!
!
Teorien skal danne en sammenheng det den argumentasjonsmessige og logiske strukturen er gjort eksplisitt.!
!
Det finnes ingen oppfatning om verden som er selvinnlysende sann.!
!
HDM- skjema,
ungefär enligt Kaiser :!
!
erfarenheter!
!
hypoteser!
!
söka lagmässigheter/samband!
!
empiriska konsekvenser!
!
test!
genom t.ex.: observation/försök!
!
resultat!
!
förmedling!
sammanfattning: schema
för ämnesmässig progression!
!
!
I. redskap/metoder!
Först behövs en uppsättning med undersökande redskap och metoder som fångar det hantverkliga innehållet
och samtidigt motsvarar vetenskaplig standard.!
!
II. kartläggning av beprövad erfarenhet!
Med dessa redskap och metoder kan de hantverkets processer och procedurer i form av beprövad erfarenhet
dokumenteras, struktureras och analyseras.!
!
III. förutsättningar & perspektiv!
Därefter kommer fördjupning i de faktorer och betingelser som format, förklarar och ger förståelse för
hantverkspraktiken och dess lösningar.!
!
IV. utveckling !
Slutligen har vi metoder och tekniker för nya tillvägagångssätt och utvecklingsarbete för vidga möjligheterna till
hantverkspraktik och hantverklig problemlösning.!
!
+27./-5=($%/%&44/)95=($%>/8-6(44/+32/9.6(2)3$.&.,/#'/)8&6()12-?())/@/)8&6()12-?(692
A#%2&$/B#2(+=C44/D"ED<E"D!"
)%(,
#$%&'&%(%
)*+%(
!
#$%&-./0/-1(2#%&-.
F6G./5#$-8/8-6(44(./C2/#%%/)8&6(/9.6(2)3$)/,(.-8/)8&6()H#.64&.,#2E/I*+%(%/
8(6/6(%/+32)%#/)%(,(%/C2/#%%/%#/+2#8/(2+#2(.H(%(2/#'/)8&6()H#.64&.,#2E/J32/#%%/
H#.64&.,#2.#/)$#44/H#/9.6(2)3$.&.,)'C26(/K'#2#/$9.)$#1)8C))&,%/2(4('#.%#L/
87)%(/)8(6(.)/+-$9)/17/)#88#./)C%%/)-8/'&6/*2$()8C))&,%/9%3'#.6(/'#2#/
2&$%#6/8-%/6(./12-69$%/)-8/+2#8)%C44)E/M2+#2(.H(%)8#%(2&#4(%/)-8/$-88(2/
+2#8/&/6(%/+32)%#/)%(,(%/C2/6C2+32/59.6(%/%&44/)8&6())&%9#%&-.(.N/6')/6(./#$%9(44#/
1(2)-.(.N/14#%)(./-?H/%&6(.E
"
2324&,/5&46+7.,)%
I*+%(%/8(6/6(%/#.62#/)%(,(%/C2/#%%/O+2&,32#O/(2+#2(.H(%)8#%(2&#4(%/+27./)8&6())&P
UVBUJPOFOHFOPNEPLVNFOUBUJPONFESÚSMJHCJME6OEFSTÚLBSFOmMNBSTJHTKÊMW
:
-5)(2'#%&-.
*EFUUSFEKFTUFHFUQÌCÚSKBSVOEFSTÊLBSFOGÚSnZUUOJOHFOBWTJUUGPLVTGSÌOBUU
WBSBVOEFSTÚLOJOHTPCKFLUUJMMBUUCMJEFUVOEFSTÚLBOEFTVCKFLUFU'ÚSnZUUOJOHP
(.)/&.4(6)/8(6/-5)(2'#%&-./#'/6(./#$%&-./(44(2/-1(2#%&-./)-8/+7.,#%)/8(6/
2324&,#/5&46(2E/Q.6(2)3$#2(./-5()(2'(2#2/)&./H#.64&.,/,(.-8/#%%/6(4)/+34=#/
H#.64&.,(.N/6(4)/)#84#/&.+-28#%&-./&/(./4-,,/)-8/,(2/8-8(.%/-?H/%&6E/R(./
UJMMTUPSEFMÊSVOEFSTÚLOJOHFOJGPSNBWJOGPSNBUJPOBOBMZTFSPDISFnFLUJPOFS
+-2%+#2#.6(/)95=($%&'E/S())#/C2/)#84#6(/&/H9'96(%/17/-5()(2'#%32(.E
;
6&#,2#8
*EFUGKÊSEFTUFHFUGSBNTUÊMMTNFEIKÊMQBWMPHHCPLPDISÚSMJHBCJMEFSFOHSBmTL
stationer
#'5&46.&.,/&/+-28/#'/(%%/6&#,2#8/)-8/)-8/2(12()(.%(2#2/H#.64&.,(.E/I*+%(%/
städkant
8(6/6&#,2#88(%/C2N/6(4)/#%%/,(/(./)%29$%92/)-8/K8(6/-4&$#/6(%#4=(2&.,/-?H/
käldon
förvaringslåda
ämne 1
1
<
2
3
minuter
4
5
6
ämne 2
7
TLBMB
LBOBOWÊOEBTGÚSCFTLSJWOJOHBSBOBMZTFSPDISFnFLUJPOFSEFMTTLBQBS
SFnFLUJPOTZUBNFMMBOIBOEMJOHFOTHFOPNGÚSBOEFPDIVUGBMMFUTPNQSPEVLUFS
9%+*44.#6
I49%4&,(.>/6(./#5)%#2$%#/2(12()(.%#%&-./5(H3'(2/+*44#)/9%/8(6/6(%#4=(2/-?H/$-.P
stationer
ässja
ban
$2(%&)(2#.6(/5()$2&'.&.,#2/-?H/2()-.(8#.,E/S(%%#/$#./)$(/&/+-28/#'/2324&,/5&46N/
städkant
%(?$.&.,#2N/+-%-/(44(2/8(6/%(T%E
käldon
tång
förvaringslåda
ämne 1
1
2
3
minuter
4
5
6
ämne 2
7
+27./-5=($%/%&44/)95=($%>/8-6(44/+32/9.6(2)3$.&.,/#'/)8&6()12-?())/@/)8&6()12-?(692
steg 1
)%(,
#$%&'&%(%
!
#$%&-./0/-1(2#%&-.
A#%2&$/B#2(+=C44/D"ED<E"D!"
)*+%(
F6G./5#$-8/8-6(44(./C2/#%%/)8&6(/9.6(2)3$)/,(.-8/)8&6()H#.64&.,#2E/I*+%(%/
8(6/6(%/+32)%#/)%(,(%/C2/#%%/%#/+2#8/(2+#2(.H(%(2/#'/)8&6()H#.64&.,#2E/J32/#%%/
Idén bakom modellen är att smide under-
H#.64&.,#2.#/)$#44/H#/9.6(2)3$.&.,)'C26(/K'#2#/$9.)$#1)8C))&,%/2(4('#.%#L/
87)%(/)8(6(.)/+-$9)/17/)#88#./)C%%/)-8/'&6/*2$()8C))&,%/9%3'#.6(/'#2#/
2&$%#6/8-%/6(./12-69$%/)-8/+2#8)%C44)E/M2+#2(.H(%)8#%(2&#4(%/)-8/$-88(2/
+2#8/&/6(%/+32)%#/)%(,(%/C2/6C2+32/59.6(%/%&44/)8&6())&%9#%&-.(.N/6')/6(./#$%9(44#/
1(2)-.(.N/14#%)(./-?H/%&6(.E
"
söks genom smideshandlingar. Syftet med
det första steget är att ta fram erfarenheter av smideshandlingar. För att
2324&,/5&46+7.,)%
I*+%(%/8(6/6(%/#.62#/)%(,(%/C2/#%%/O+2&,32#O/(2+#2(.H(%)8#%(2&#4(%/+27./)8&6())&P
UVBUJPOFOHFOPNEPLVNFOUBUJPONFESÚSMJHCJME6OEFSTÚLBSFOmMNBSTJHTKÊMW
handlingarna skall ha undersökningsvärde
(vara kunskapsmässigt relevanta) måste
smedens fokus på samman sätt som vid
:
-5)(2'#%&-.
*EFUUSFEKFTUFHFUQÌCÚSKBSVOEFSTÊLBSFOGÚSnZUUOJOHFOBWTJUUGPLVTGSÌOBUU
WBSBVOEFSTÚLOJOHTPCKFLUUJMMBUUCMJEFUVOEFSTÚLBOEFTVCKFLUFU'ÚSnZUUOJOHP
(.)/&.4(6)/8(6/-5)(2'#%&-./#'/6(./#$%&-./(44(2/-1(2#%&-./)-8/+7.,#%)/8(6/
yrkesmässigt utövande vara riktad mot den
produkt som framställs. Erfarenhets-
2324&,#/5&46(2E/Q.6(2)3$#2(./-5()(2'(2#2/)&./H#.64&.,/,(.-8/#%%/6(4)/+34=#/
H#.64&.,(.N/6(4)/)#84#/&.+-28#%&-./&/(./4-,,/)-8/,(2/8-8(.%/-?H/%&6E/R(./
UJMMTUPSEFMÊSVOEFSTÚLOJOHFOJGPSNBWJOGPSNBUJPOBOBMZTFSPDISFnFLUJPOFS
materialet som kommer fram i det första
+-2%+#2#.6(/)95=($%&'E/S())#/C2/)#84#6(/&/H9'96(%/17/-5()(2'#%32(.E
;
steget är därför bundet till smides-
6&#,2#8
*EFUGKÊSEFTUFHFUGSBNTUÊMMTNFEIKÊMQBWMPHHCPLPDISÚSMJHBCJMEFSFOHSBmTL
stationer
#'5&46.&.,/&/+-28/#'/(%%/6&#,2#8/)-8/)-8/2(12()(.%(2#2/H#.64&.,(.E/I*+%(%/
städkant
förvaringslåda
ämne 1
1
<
situationen, dvs den aktuella personen,
8(6/6&#,2#88(%/C2N/6(4)/#%%/,(/(./)%29$%92/)-8/K8(6/-4&$#/6(%#4=(2&.,/-?H/
käldon
2
3
minuter
4
5
6
ämne 2
7
TLBMB
LBOBOWÊOEBTGÚSCFTLSJWOJOHBSBOBMZTFSPDISFnFLUJPOFSEFMTTLBQBS
SFnFLUJPOTZUBNFMMBOIBOEMJOHFOTHFOPNGÚSBOEFPDIVUGBMMFUTPNQSPEVLUFS
9%+*44.#6
I49%4&,(.>/6(./#5)%#2$%#/2(12()(.%#%&-./5(H3'(2/+*44#)/9%/8(6/6(%#4=(2/-?H/$-.P
stationer
ässja
ban
$2(%&)(2#.6(/5()$2&'.&.,#2/-?H/2()-.(8#.,E/S(%%#/$#./)$(/&/+-28/#'/2324&,/5&46N/
städkant
%(?$.&.,#2N/+-%-/(44(2/8(6/%(T%E
käldon
tång
förvaringslåda
ämne 1
1
2
3
minuter
4
5
6
ämne 2
7
platsen och tiden.
+27./-5=($%/%&44/)95=($%>/8-6(44/+32/9.6(2)3$.&.,/#'/)8&6()12-?())/@/)8&6()12-?(692
steg 2
)%(,
#$%&'&%(%
!
#$%&-./0/-1(2#%&-.
A#%2&$/B#2(+=C44/D"ED<E"D!"
)*+%(
F6G./5#$-8/8-6(44(./C2/#%%/)8&6(/9.6(2)3$)/,(.-8/)8&6()H#.64&.,#2E/I*+%(%/
8(6/6(%/+32)%#/)%(,(%/C2/#%%/%#/+2#8/(2+#2(.H(%(2/#'/)8&6()H#.64&.,#2E/J32/#%%/
Syftet med det andra steget är att
H#.64&.,#2.#/)$#44/H#/9.6(2)3$.&.,)'C26(/K'#2#/$9.)$#1)8C))&,%/2(4('#.%#L/
87)%(/)8(6(.)/+-$9)/17/)#88#./)C%%/)-8/'&6/*2$()8C))&,%/9%3'#.6(/'#2#/
2&$%#6/8-%/6(./12-69$%/)-8/+2#8)%C44)E/M2+#2(.H(%)8#%(2&#4(%/)-8/$-88(2/
+2#8/&/6(%/+32)%#/)%(,(%/C2/6C2+32/59.6(%/%&44/)8&6())&%9#%&-.(.N/6')/6(./#$%9(44#/
1(2)-.(.N/14#%)(./-?H/%&6(.E
"
”frigöra” erfarenhetsmaterialet från
smidessituationen genom dokumentation med
rörlig bild. Undersökaren filmar sig
2324&,/5&46+7.,)%
I*+%(%/8(6/6(%/#.62#/)%(,(%/C2/#%%/O+2&,32#O/(2+#2(.H(%)8#%(2&#4(%/+27./)8&6())&P
UVBUJPOFOHFOPNEPLVNFOUBUJPONFESÚSMJHCJME6OEFSTÚLBSFOmMNBSTJHTKÊMW
:
-5)(2'#%&-.
*EFUUSFEKFTUFHFUQÌCÚSKBSVOEFSTÊLBSFOGÚSnZUUOJOHFOBWTJUUGPLVTGSÌOBUU
WBSBVOEFSTÚLOJOHTPCKFLUUJMMBUUCMJEFUVOEFSTÚLBOEFTVCKFLUFU'ÚSnZUUOJOHP
(.)/&.4(6)/8(6/-5)(2'#%&-./#'/6(./#$%&-./(44(2/-1(2#%&-./)-8/+7.,#%)/8(6/
2324&,#/5&46(2E/Q.6(2)3$#2(./-5()(2'(2#2/)&./H#.64&.,/,(.-8/#%%/6(4)/+34=#/
H#.64&.,(.N/6(4)/)#84#/&.+-28#%&-./&/(./4-,,/)-8/,(2/8-8(.%/-?H/%&6E/R(./
UJMMTUPSEFMÊSVOEFSTÚLOJOHFOJGPSNBWJOGPSNBUJPOBOBMZTFSPDISFnFLUJPOFS
+-2%+#2#.6(/)95=($%&'E/S())#/C2/)#84#6(/&/H9'96(%/17/-5()(2'#%32(.E
;
6&#,2#8
*EFUGKÊSEFTUFHFUGSBNTUÊMMTNFEIKÊMQBWMPHHCPLPDISÚSMJHBCJMEFSFOHSBmTL
stationer
#'5&46.&.,/&/+-28/#'/(%%/6&#,2#8/)-8/)-8/2(12()(.%(2#2/H#.64&.,(.E/I*+%(%/
städkant
8(6/6&#,2#88(%/C2N/6(4)/#%%/,(/(./)%29$%92/)-8/K8(6/-4&$#/6(%#4=(2&.,/-?H/
käldon
förvaringslåda
ämne 1
1
<
2
3
minuter
4
5
6
ämne 2
7
TLBMB
LBOBOWÊOEBTGÚSCFTLSJWOJOHBSBOBMZTFSPDISFnFLUJPOFSEFMTTLBQBS
SFnFLUJPOTZUBNFMMBOIBOEMJOHFOTHFOPNGÚSBOEFPDIVUGBMMFUTPNQSPEVLUFS
9%+*44.#6
I49%4&,(.>/6(./#5)%#2$%#/2(12()(.%#%&-./5(H3'(2/+*44#)/9%/8(6/6(%#4=(2/-?H/$-.P
stationer
ässja
ban
$2(%&)(2#.6(/5()$2&'.&.,#2/-?H/2()-.(8#.,E/S(%%#/$#./)$(/&/+-28/#'/2324&,/5&46N/
städkant
%(?$.&.,#2N/+-%-/(44(2/8(6/%(T%E
käldon
tång
förvaringslåda
ämne 1
1
2
3
minuter
4
5
6
ämne 2
7
själv.
+27./-5=($%/%&44/)95=($%>/8-6(44/+32/9.6(2)3$.&.,/#'/)8&6()12-?())/@/)8&6()12-?(692
steg 3
)%(,
#$%&'&%(%
!
#$%&-./0/-1(2#%&-.
A#%2&$/B#2(+=C44/D"ED<E"D!"
)*+%(
I det tredje steget påbörjar
F6G./5#$-8/8-6(44(./C2/#%%/)8&6(/9.6(2)3$)/,(.-8/)8&6()H#.64&.,#2E/I*+%(%/
8(6/6(%/+32)%#/)%(,(%/C2/#%%/%#/+2#8/(2+#2(.H(%(2/#'/)8&6()H#.64&.,#2E/J32/#%%/
undersökaren förflyttningen av sitt
H#.64&.,#2.#/)$#44/H#/9.6(2)3$.&.,)'C26(/K'#2#/$9.)$#1)8C))&,%/2(4('#.%#L/
87)%(/)8(6(.)/+-$9)/17/)#88#./)C%%/)-8/'&6/*2$()8C))&,%/9%3'#.6(/'#2#/
2&$%#6/8-%/6(./12-69$%/)-8/+2#8)%C44)E/M2+#2(.H(%)8#%(2&#4(%/)-8/$-88(2/
+2#8/&/6(%/+32)%#/)%(,(%/C2/6C2+32/59.6(%/%&44/)8&6())&%9#%&-.(.N/6')/6(./#$%9(44#/
1(2)-.(.N/14#%)(./-?H/%&6(.E
"
2324&,/5&46+7.,)%
I*+%(%/8(6/6(%/#.62#/)%(,(%/C2/#%%/O+2&,32#O/(2+#2(.H(%)8#%(2&#4(%/+27./)8&6())&P
UVBUJPOFOHFOPNEPLVNFOUBUJPONFESÚSMJHCJME6OEFSTÚLBSFOmMNBSTJHTKÊMW
fokus - från att vara undersökningsobjekt till att bli det undersökande
subjektet. Förflyttningens inleds med
observation av den aktion eller operation som fångats med rörliga bilder. Undersökaren observerar sin
:
-5)(2'#%&-.
*EFUUSFEKFTUFHFUQÌCÚSKBSVOEFSTÊLBSFOGÚSnZUUOJOHFOBWTJUUGPLVTGSÌOBUU
WBSBVOEFSTÚLOJOHTPCKFLUUJMMBUUCMJEFUVOEFSTÚLBOEFTVCKFLUFU'ÚSnZUUOJOHP
(.)/&.4(6)/8(6/-5)(2'#%&-./#'/6(./#$%&-./(44(2/-1(2#%&-./)-8/+7.,#%)/8(6/
2324&,#/5&46(2E/Q.6(2)3$#2(./-5()(2'(2#2/)&./H#.64&.,/,(.-8/#%%/6(4)/+34=#/
H#.64&.,(.N/6(4)/)#84#/&.+-28#%&-./&/(./4-,,/)-8/,(2/8-8(.%/-?H/%&6E/R(./
UJMMTUPSEFMÊSVOEFSTÚLOJOHFOJGPSNBWJOGPSNBUJPOBOBMZTFSPDISFnFLUJPOFS
handling genom att dels följa handlingen, dels samla information i en
logg som ger moment och tid. Men till
+-2%+#2#.6(/)95=($%&'E/S())#/C2/)#84#6(/&/H9'96(%/17/-5()(2'#%32(.E
;
stor del är undersökningen i form av
6&#,2#8
*EFUGKÊSEFTUFHFUGSBNTUÊMMTNFEIKÊMQBWMPHHCPLPDISÚSMJHBCJMEFSFOHSBmTL
stationer
#'5&46.&.,/&/+-28/#'/(%%/6&#,2#8/)-8/)-8/2(12()(.%(2#2/H#.64&.,(.E/I*+%(%/
städkant
8(6/6&#,2#88(%/C2N/6(4)/#%%/,(/(./)%29$%92/)-8/K8(6/-4&$#/6(%#4=(2&.,/-?H/
käldon
förvaringslåda
ämne 1
1
2
3
minuter
4
5
6
ämne 2
7
TLBMB
LBOBOWÊOEBTGÚSCFTLSJWOJOHBSBOBMZTFSPDISFnFLUJPOFSEFMTTLBQBS
SFnFLUJPOTZUBNFMMBOIBOEMJOHFOTHFOPNGÚSBOEFPDIVUGBMMFUTPNQSPEVLUFS
information, analyser och reflektioner fortfarande subjektiv. Dessa
är samlade i huvudet på observatören.
<
9%+*44.#6
I49%4&,(.>/6(./#5)%#2$%#/2(12()(.%#%&-./5(H3'(2/+*44#)/9%/8(6/6(%#4=(2/-?H/$-.P
stationer
ässja
ban
$2(%&)(2#.6(/5()$2&'.&.,#2/-?H/2()-.(8#.,E/S(%%#/$#./)$(/&/+-28/#'/2324&,/5&46N/
städkant
%(?$.&.,#2N/+-%-/(44(2/8(6/%(T%E
käldon
tång
förvaringslåda
ämne 1
1
2
3
minuter
4
5
6
ämne 2
7
.
+27./-5=($%/%&44/)95=($%>/8-6(44/+32/9.6(2)3$.&.,/#'/)8&6()12-?())/@/)8&6()12-?(692
steg 4
)%(,
#$%&'&%(%
!
#$%&-./0/-1(2#%&-.
A#%2&$/B#2(+=C44/D"ED<E"D!"
)*+%(
I det fjärde steget framställs med
F6G./5#$-8/8-6(44(./C2/#%%/)8&6(/9.6(2)3$)/,(.-8/)8&6()H#.64&.,#2E/I*+%(%/
8(6/6(%/+32)%#/)%(,(%/C2/#%%/%#/+2#8/(2+#2(.H(%(2/#'/)8&6()H#.64&.,#2E/J32/#%%/
stationer
H#.64&.,#2.#/)$#44/H#/9.6(2)3$.&.,)'C26(/K'#2#/$9.)$#1)8C))&,%/2(4('#.%#L/
hjälp av loggbok och rörliga bilder
87)%(/)8(6(.)/+-$9)/17/)#88#./)C%%/)-8/'&6/*2$()8C))&,%/9%3'#.6(/'#2#/
ässja
2&$%#6/8-%/6(./12-69$%/)-8/+2#8)%C44)E/M2+#2(.H(%)8#%(2&#4(%/)-8/$-88(2/
+2#8/&/6(%/+32)%#/)%(,(%/C2/6C2+32/59.6(%/%&44/)8&6())&%9#%&-.(.N/6')/6(./#$%9(44#/
en grafisk avbildning i form av ett
1(2)-.(.N/14#%)(./-?H/%&6(.E
diagram som som representerar hand-
ban
"
2324&,/5&46+7.,)%
I*+%(%/8(6/6(%/#.62#/)%(,(%/C2/#%%/O+2&,32#O/(2+#2(.H(%)8#%(2&#4(%/+27./)8&6())&P
lingen. Syftet med diagrammet är,
UVBUJPOFOHFOPNEPLVNFOUBUJPONFESÚSMJHCJME6OEFSTÚLBSFOmMNBSTJHTKÊMW
städkant
dels att ge en struktur som (med
olika detaljering och skala) kan
käldon
:
användas för beskrivning, analys
-5)(2'#%&-.
*EFUUSFEKFTUFHFUQÌCÚSKBSVOEFSTÊLBSFOGÚSnZUUOJOHFOBWTJUUGPLVTGSÌOBUU
WBSBVOEFSTÚLOJOHTPCKFLUUJMMBUUCMJEFUVOEFSTÚLBOEFTVCKFLUFU'ÚSnZUUOJOHP
tång
och reflektion, dels skapar ref-
(.)/&.4(6)/8(6/-5)(2'#%&-./#'/6(./#$%&-./(44(2/-1(2#%&-./)-8/+7.,#%)/8(6/
2324&,#/5&46(2E/Q.6(2)3$#2(./-5()(2'(2#2/)&./H#.64&.,/,(.-8/#%%/6(4)/+34=#/
lektionsyta mellan handlingens
H#.64&.,(.N/6(4)/)#84#/&.+-28#%&-./&/(./4-,,/)-8/,(2/8-8(.%/-?H/%&6E/R(./
UJMMTUPSEFMÊSVOEFSTÚLOJOHFOJGPSNBWJOGPSNBUJPOBOBMZTFSPDISFnFLUJPOFS
förvaringslåda
;
+-2%+#2#.6(/)95=($%&'E/S())#/C2/)#84#6(/&/H9'96(%/17/-5()(2'#%32(.E
ämne 2
6&#,2#8
stationer
1
städkant
*EFUGKÊSEFTUFHFUGSBNTUÊMMTNFEIKÊMQBWMPHHCPLPDISÚSMJHBCJMEFSFOHSBmTL
2
3
4
5
6
minuter
#'5&46.&.,/&/+-28/#'/(%%/6&#,2#8/)-8/)-8/2(12()(.%(2#2/H#.64&.,(.E/I*+%(%/
8(6/6&#,2#88(%/C2N/6(4)/#%%/,(/(./)%29$%92/)-8/K8(6/-4&$#/6(%#4=(2&.,/-?H/
käldon
förvaringslåda
ämne 1
1
<
ämne 1
2
3
minuter
4
5
6
ämne 2
7
TLBMB
LBOBOWÊOEBTGÚSCFTLSJWOJOHBSBOBMZTFSPDISFnFLUJPOFSEFMTTLBQBS
SFnFLUJPOTZUBNFMMBOIBOEMJOHFOTHFOPNGÚSBOEFPDIVUGBMMFUTPNQSPEVLUFS
9%+*44.#6
I49%4&,(.>/6(./#5)%#2$%#/2(12()(.%#%&-./5(H3'(2/+*44#)/9%/8(6/6(%#4=(2/-?H/$-.P
stationer
ässja
ban
$2(%&)(2#.6(/5()$2&'.&.,#2/-?H/2()-.(8#.,E/S(%%#/$#./)$(/&/+-28/#'/2324&,/5&46N/
städkant
%(?$.&.,#2N/+-%-/(44(2/8(6/%(T%E
käldon
tång
förvaringslåda
ämne 1
1
2
3
minuter
4
5
6
ämne 2
7
7
genomförande och utfallet i form av
produkt.
.
stationer
ässja
ban
städkant
käldon
tång
förvaringslåda
ämne 1
1
2
3
minuter
4
5
6
ämne 2
7
+27./-5=($%/%&44/)95=($%>/8-6(44/+32/9.6(2)3$.&.,/#'/)8&6()12-?())/@/)8&6()12-?(692
steg 5
)%(,
#$%&'&%(%
!
#$%&-./0/-1(2#%&-.
A#%2&$/B#2(+=C44/D"ED<E"D!"
)*+%(
Slutligen: den abstrakt
F6G./5#$-8/8-6(44(./C2/#%%/)8&6(/9.6(2)3$)/,(.-8/)8&6()H#.64&.,#2E/I*+%(%/
8(6/6(%/+32)%#/)%(,(%/C2/#%%/%#/+2#8/(2+#2(.H(%(2/#'/)8&6()H#.64&.,#2E/J32/#%%/
H#.64&.,#2.#/)$#44/H#/9.6(2)3$.&.,)'C26(/K'#2#/$9.)$#1)8C))&,%/2(4('#.%#L/
sidesschema 3/8-dels spiralnavare
87)%(/)8(6(.)/+-$9)/17/)#88#./)C%%/)-8/'&6/*2$()8C))&,%/9%3'#.6(/'#2#/
C 2&$%#6/8-%/6(./12-69$%/)-8/+2#8)%C44)E/M2+#2(.H(%)8#%(2&#4(%/)-8/$-88(2/
A
+2#8/&/6(%/+32)%#/)%(,(%/C2/6C2+32/59.6(%/%&44/)8&6())&%9#%&-.(.N/6')/6(./#$%9(44#/
1(2)-.(.N/14#%)(./-?H/%&6(.E
D
2324&,/5&46+7.,)%
I*+%(%/8(6/6(%/#.62#/)%(,(%/C2/#%%/O+2&,32#O/(2+#2(.H(%)8#%(2&#4(%/+27./)8&6())&P
ban
UVBUJPOFOHFOPNEPLVNFOUBUJPONFESÚSMJHCJME6OEFSTÚLBSFOmMNBSTJHTKÊMW
blå sekvens halvbild
:
Det överordnade ämne som licentiatundersökningen ingår i är verktygslära. En gren i verktygsläran är verktyg för manuellt arbete. När
det gäller handverktyg är skillnaden stor mellan ett hjälpligt fungerande verktyg och effektiva verktyg. Om vi tar en hyvel som exempel så
har bland annat eggstålets kvalitet en väsentlig betydelse för hyvelns
avverkningsgrad och precision. Dessa faktorer är avgörande för
tidsåtgången, det ger i vissa sammanhang möjlighet att ekonomiskt
försvara ett manuellt arbetssätt. Tidigare undersökningar och prov av
äldre verktyg, som har utförts inom ramen för forskningsprojektet
(jag skulle skriva: som har utförts på Dacapo), visar att verktygen ofta
(men inte alltid) är förvånansvärt effektiva jämfört med industriellt
nyproducerade verktyg. En trolig anledning är att man historiskt sett
ställt lika höga krav på effektivitet som nu och att dåtidens investeringar i effektivitet bland annat avsatte sig i goda verktyg.
vid punkt C
vid punkt B
vid punkt A
WBSBVOEFSTÚLOJOHTPCKFLUUJMMBUUCMJEFUVOEFSTÚLBOEFTVCKFLUFU'ÚSnZUUOJOHP
2324&,#/5&46(2E/Q.6(2)3$#2(./-5()(2'(2#2/)&./H#.64&.,/,(.-8/#%%/6(4)/+34=#/
stationer
ässja
H#.64&.,(.N/6(4)/)#84#/&.+-28#%&-./&/(./4-,,/)-8/,(2/8-8(.%/-?H/%&6E/R(./
UJMMTUPSEFMÊSVOEFSTÚLOJOHFOJGPSNBWJOGPSNBUJPOBOBMZTFSPDISFnFLUJPOFS
ban
+-2%+#2#.6(/)95=($%&'E/S())#/C2/)#84#6(/&/H9'96(%/17/-5()(2'#%32(.E
städkant
städkant
käldon
B
stationer
till käldon
tång
*EFUGKÊSEFTUFHFUGSBNTUÊMMTNFEIKÊMQBWMPHHCPLPDISÚSMJHBCJMEFSFOHSBmTL
förvaringslåda
#'5&46.&.,/&/+-28/#'/(%%/6&#,2#8/)-8/)-8/2(12()(.%(2#2/H#.64&.,(.E/I*+%(%/
ämne 1
städkant
sekunder
förvaringslåda
ämne 1
1
<
2
3
minuter
4
5
6
ämne 2
7
ämne 2
8(6/6&#,2#88(%/C2N/6(4)/#%%/,(/(./)%29$%92/)-8/K8(6/-4&$#/6(%#4=(2&.,/-?H/
1
käldon
2
3
minuter
4
5
6
7
TLBMB
LBOBOWÊOEBTGÚSCFTLSJWOJOHBSBOBMZTFSPDISFnFLUJPOFSEFMTTLBQBS
SFnFLUJPOTZUBNFMMBOIBOEMJOHFOTHFOPNGÚSBOEFPDIVUGBMMFUTPNQSPEVLUFS
9%+*44.#6
I49%4&,(.>/6(./#5)%#2$%#/2(12()(.%#%&-./5(H3'(2/+*44#)/9%/8(6/6(%#4=(2/-?H/$-.P
stationer
ässja
ban
$2(%&)(2#.6(/5()$2&'.&.,#2/-?H/2()-.(8#.,E/S(%%#/$#./)$(/&/+-28/#'/2324&,/5&46N/
städkant
%(?$.&.,#2N/+-%-/(44(2/8(6/%(T%E
käldon
tång
förvaringslåda
ämne 1
1
2
3
minuter
4
5
6
ämne 2
7
mang. Detta kan ske i
med text.
(.)/&.4(6)/8(6/-5)(2'#%&-./#'/6(./#$%&-./(44(2/-1(2#%&-./)-8/+7.,#%)/8(6/
6&#,2#8
skrivningar och resone-
teckningar, foto eller
-5)(2'#%&-.
*EFUUSFEKFTUFHFUQÌCÚSKBSVOEFSTÊLBSFOGÚSnZUUOJOHFOBWTJUUGPLVTGSÌOBUU
;
och konkretiserande be-
form av rörlig bild,
blå sekvens närbild, från sida
blå sekvens närbild
representation behöver
fyllas ut med detaljer
kommentar:
från ässja
"
detalj: moment 1
Patrik Jarefjäll, aug 2011, kulturvård / GU
vid punkt D
resultat moment 1
utfyllnad: förklaring & resonemang om hur smides-momenten är beroende
av varandra och av funktionsbetingelser !
stationer
ässja
ban
städkant
käldon
tång
förvaringslåda
1
centrerad
ocentrerad
2
3
minuter
4
5
6
7
utfyllnad: jämförelser & resonemang alternativa sätt att utföra momenten!
stationer
ässja
ban
städkant
käldon
tång
förvaringslåda
1
2
3
minuter
4
5
6
7
funktionalitetsanalys!
*
+
,
*!
+!
,!
-!
-
.'/012'&!
s k i s s : d e n h a n t ve r k s m ä s s i g a f ä r d i g h e t e n s ve t e n s k a p l i g a b e t y d e l s e
04.10.2011 , pj & ps
minuter
1
1
2
dagar
2
3
4
veckor
3
år
4
”hortikulturell botanik3!
sammanfattning: schema
för ämnesmässig progression!
!
!
I. redskap/metoder!
Först behövs en uppsättning med undersökande redskap och metoder som fångar det hantverkliga innehållet
och samtidigt motsvarar vetenskaplig standard.!
!
II. kartläggning av beprövad erfarenhet!
Med dessa redskap och metoder kan de hantverkets processer och procedurer i form av beprövad erfarenhet
dokumenteras, struktureras och analyseras.!
!
III. förutsättningar & perspektiv!
Därefter kommer fördjupning i de faktorer och betingelser som format, förklarar och ger förståelse för
hantverkspraktiken och dess lösningar.!
!
IV. utveckling !
Slutligen har vi metoder och tekniker för nya tillvägagångssätt och utvecklingsarbete för vidga möjligheterna till
hantverkspraktik och hantverklig problemlösning.!
!
tillverka dörrar innan
snickeriarbetet mekaniserade?
svar
undersökning
fråga: hur gick det till att
• 
• 
• 
• 
• 
Tillritning – materialbestämning, kapnota upprättas.!
Tillagning - framtagning av material, kapning, klyvning, hyvling.!
Påritning – de beräknade måtten överförs till materialet.!
Maskinbearbetning/bänksnickeri, tex. justersågning, tappning,
sinkning, notning, profilering etc.!
Slipning - Putsning !
Ytbehandling!
Hopsättning – sammansättning till färdig produkt!
Uppsättning eller montering på plats!
Ingående arbeten!
!
precisering: vilka operationer bör en arbetsplan för bänksnickring av ramverksdörrar innehålla och hur kan dessa utföras?
svar
• 
• 
• 
• 
undersökning
förförståelse: operationsplan
svar
operationsplan
tolkningar, frågor & antagande
observation: bänksnickrade dörrar
påritning
svar
operationsplan
tolkningar, frågor & antagande
dialog: bänksnickring dörrar
observation
operationsplan
operationsplan
&
operationer
observation
dialog
svar
hypotes:
försök
svar
hypotes
operationsplan
hypotesen testat i försök
som resulterar i tolkningar,
frågor och nya antaganande
observation
dialog
försök
operationsplan
svar: färdighet i att
hypotes
utföra operationerna &
resonemang om aspekter
som påverkar & ger funktionalitet & förutsättningar för operationsplaner och operationer
observation
dialog
obser vation
hy p o t e s
tolkning
obser vation
hy p o t e s
tolkning
!
för sök
!
!
”Det finnes ingen
oppfatning om
vid X
verden som er
X
selvinnlysende
sann.”!
!
X
X
försök
fråga
hypotes
dialog
observation
år
år
7
7
disputation
6
6
5
5
disputation
kappa
artikel IV
artikel VI
4
4
artikel III
3
3
artikel II
artikel I
2
2
1
1
frågan
empiri
representation
kontroll
synopsis
läsning
avhanlingstext
seminarier
publicering
frågan
hypotesformulering
empiri
representation
kontroll
experiment
artiklar/avh
artikelgranskning
publicering
här uppstår & prövas hantverkliga idéer!
försök
fråga
hypotes
dialog
observation
men här uppstår också hantverksmässig färdig!
det
hantverksvetenskapliga
utgrävningsarbetet
utgrävningstillstånd: fältet är öppnat genom det vetenskapsteoretiska arbete
som utförts inom andra professionsnära ämnen
att tolka & analysera
hantverkligt relevanta
tecken genom:
observation
ändamålsenliga
”representationer”
dialog
försök
aktion
specialfråga:
det hantverkliga försöket eller laborationen
Projektet Hantverkarens dokumentationsmetoder
Gunnar Almevik
Hantverkslaboratoriet vid Institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet har genom
verksamhetsledaren Gunnar Almevik fått forskningsmedel från Riksantikvarieämbetet till
projektet ”Hantverkarens dokumentationsmetoder”. Projektet görs som ett samarbete
med Høgskolen i Sør-Trøndelag, Rørosmuseet och svenska Statens fastighetsverk.
Seminar
HÅNDVERKERDOKUMENTASJON
INNEN BYGNINGSVERNET
Tegning av smeltehytta og slagghaugene på Røros: Sverre Ødegaard
6HPLQDUVWHG
Kurantgården, Rørosmuseet
$UUDQJ¡UHU
Hantverkslaboratoriet, Göteborgs Universitet
Uthusprosjektet, Røros kommune
Rørosmuseet Bygningsvernsenteret
7LG
14.-15. september 2011
0RWLY
Bygningsvernhåndverket har i løpet av de siste 20 årene utviklet seg til et spesialområde
med egne arbeidsmetoder og arbeidsmåter. Andre håndverksgrupper er pliktige å ha
et dokumentasjons- og kvalitetssikringssystem. Så langt har ikke bygningsvernet hatt
tilsvarende krav.
Vi ønsker å starte en prosess som kan stimulere til at håndverkerne vil arbeide
med dokumentasjon både som kvalitetssikring av arbeid og som en del av
kunnskapsproduksjonen innen bygningsvernet.
0nO
• Utvikle manual for håndverkerdokumentasjon gjennom et norsk-svensk
samarbeidsprosjekt
• Skape et program for kompetanseheving for håndverkerdokumentasjon
innen bygningsvernet
Projektet ”Hantverkarens dokumentationsmetoder”
Riksantikvarieämbetets FoU-anslag
- Förstudie 2012
- Genomförande 2013-2014
Projektgrupp
- Hantverkslaboratoriet: Gunnar Almevik, Peter Sjömar, Karin Johansson
- Statens fastighetsverk: Gillis Åström
- Høgskolen i Sør-Trøndelag: Mette Bye, Roald Renmaelmo
- Rørosmuseet: Kolbjørn Vegar Os
Projektet ”Hantverkarens dokumentationsmetoder”
Projektet syftar till att utarbeta ett praktiskt kunskapsstöd till
hantverkaren för sina dokumentationsuppgifter inom
byggnadsvården.
I förstudien inventeras erfarenheter, samt krav och önskemål
från utförare, beställare, myndigheter och utbildare.
Dokumentationen ska svara mot behov för en långsiktig
förvaltning av det byggda kulturarvet.
Fokus läggs på dokumentation med digitala redskap och
interaktiva medier.
Handledning i olika dokumentationsprocedurer skapas med
utgångspunkt i erfarenheter från verkliga projekt.
interörbilder
här se film 2
skrafering: röta i
klädning men frisk
stomme, förslår att
rötan lämnas utan
åtgård
här måste klädning bytas ut och stoplarna
syllen skarvas i med
friskt virke, det tar
ca 6 timmar att göra
syllen intakt fram till linjen
Varför ska hantverkaren dokumentera?
Därför att hantverkaren…
… tar flest beslut
… har störst påverkan på slutresultatet
… tillbringar mest tid på plats
… är närmast källmaterialet
…. besitter unika kunskaper
Vad vill hantverkaren?
Utnyttja hantverkare i ett tidigt skede …
Innan projektet startar för att värdera projektet syfte, mål,
risker, system, omfattning.
I förundersökningar, provutförande och projektering.
Dokumentationens syfte?
Kostnads- och kvalitetsdrivna motiv…
- 
- 
- 
- 
- 
- 
Kvalitetssäkring
Garanti
Myndighetskrav
Prekvalificering
Uppföljning & utvärdering
Tidsstudier
Kunskapsdrivna motiv…
- 
- 
- 
- 
Kunskapssäkring
Erfarenhetsutbyte
Forskningsmaterial
Individuell kompetens
Makt…
Dokumentationsprinciper
Totalinformation eller urvalsprincip
Dokumentationssystem eller ”redskapskompetens” / situationsberoende metod
Vad ska dokumenteras?
Vad skulle jag själv velat veta?
Vad har jag lärt mig?
Vilken kunskap är väsentlig för att:
-  förstå den aktuella byggnaden
-  undvika misstag och misstolkningar
-  göra rätt nästa gång
Vilka avsteg har gjorts från tidigare utförande eller projektplanen,
och varför?
VAD?
VAR?
NÄR?
VEM?
HUR?
VARFÖR?
Vilka krav ställs på dokumentationen?
- Lätt att förstå och lätt att överblicka
- Tillgänglig och sökbar
- Ingå i ett system och påbyggbar
- Enkel programvara
Arbetsseminarium 20 juni 2012
Samlades 25 personer
Projektinitiativ & fallstudier 2012-2013
Publiceringskanal för forskning & utvecklingsarbete i hantverk
Pedagogiska former för dokumentationsundervisning
Dokumentationssamverkan med kund
Tvärfacklig förundersökning
Dokumentation med olika ambitionsnivåer
Smedens verktygsdokumentation
Försök med digitala medier; blogg, app, smartphone
Dokumentation & utbildning?
Större efterfrågan på de personer vi utbildar
Större inflytande i projekten
Hur ska vi utbilda för uppgiften?
Kan vi samverka kring utbildning, läromedel, lärare?
Nicola Wood (2006) Transmitting craft knowledge
Nidaros Domkirkes Restaureringsarbeider
Kristin Bjørlykke
Kristins Bjørlykke är ansvarig (fagleder) för forskningen på Nidarosdomens
Restaureringsarbeider. Bygghyttan etablerades 1869 och har sedan dess stått för
iståndsättningen och underhållet av Nidarosdomen. Kristin berättade om verksamheten
och visade sedan runt i verkstäderna och domen.
!"#$%&"'$()*+,--.,##"*/-*
.0(%1$&!23#%"((4(-$(!
EN BYGGHYTTE I
MIDDELALDEREN –
FRANKRIKE 1448
ORGANISERING FOR Å
BYGGE EN
KATEDRAL:
•
•
•
•
•
•
HÅNDVERKERE
ARKITEKTER
KUNSTNERE
BISKOPEN OG DE
GEISTLIGE
UTDANNING
VERKTØY
Å REISE EN KATEDRAL EN LANGVARIG BYGGEPROSESS
NIDAROSDOMEN - PLAN
BEVART MURVERK FRA MIDDELALDER
NIDAROSDOMEN – OKTOGON, KOR
OG SENTRALTÅRN
1872
2012
NIDAROSDOMENS VESTFRONT
1869
2012
NIDAROS DOMKIRKES
RESTAURERINGSARBEIDER (NDR)
1872
2000
LOKALISERING I TRONDHEIM
VERKSTEDBYGNINGER
HVEM
ARBEIDER HER
•
•
LEDELSE, ARKIVER,
BIBLIOTEK, FORSKERE (8)
SAGHUS (1-2)
STEINHUGGERE (10)
SMEDER (2)
MURERE (3)
GIPSMAKERE (2)
KONSERVATOR (1)
SNEKKERE (2)
BLYGLASSMAKERE (2)
•
DRIFTSTEKNIKERE (6)
•
•
•
•
•
•
•
KVIKNE – VÅRT TIDLIGER
STEINBRUDD
DAGENS STEINLEVERANSE – FRA MÅLSELV
VERKSTEDSITUASJON – NÅTID OG
FORTID
HUGGING AV EN SKULPTUR
STEINFORVITRING
SMEDER I AKSJON
HVA LAGER SMEDENE:
INSPEKSJON AV SENTRALTÅRNETS SPIR
GIPSARBEID PÅ KATEDRALEN – AVSTØPING
MURERARBEID PÅ KATEDRALEN
TESTING AV MØRTELTYPER
GLASSMALERIER I KATEDRALEN
BLYGLASSARBEID OG GLASSMALING
ARKEOLOGI I HØYDEN - STEINHUGGERMERKER
BIBLIOTEKET – CA 3000 BØKER
ARKIVET
DORA – STEINSAMLINGEN
DOKUMENTASJON OG DATABASER
OPPMÅLING
FELTINNDELING AV FASADE
STEINNUMMERERING
FASER I RESTAURERINGSPROSESSEN
NDRs VIDEREUTDANNINGSPLAN
4 ÅR
SPESIALFAGLIG VIDEREUTDANNING TVERRFAGLIG OPPLÆRING
- SPESIALFAGLIG PRAKSIS
- MATERIALLÆRE
- UTVEKSLINGSOPPHOLD
- KREATIVE DAGER
-TVERRFAGLIG MATERIALLÆRE
- OPPMÅLING/DOKUMENTASJON
- FRIHÅNDSTEGNING
- MODELLERING
FELLES KUNNSKAP
TVERRFAGLIG PRAKSIS
- ARKITEKTURHISTORIE
- KONSTRUKSJONSKUNNSKAP
- BYGNINGSVERN
- ETIKK
-PRAKSISOPPHOLD I DE ANDRE
VERKSTEDENE
BACHELOR I TEKNISK BYGNINGSVERN OG RESTAURERING
ET SAMARBEID MELLOM RESTAURERINGEN OG HØGSKOLEN
FAGMILJØ PÅ KALVSKINNET
BACHELOROPPGAVER 2012
FRA FAST FJELL TIL GRYTE
RANDHUGGING PÅ KLEBERSTEN
BACHELOROPPGAVER 2012
KALKMØRTEL – ENDRING AV
KVALITET
KONGEINNGANGEN – VURDERING
AV RESTAURERINGSMETODE
Inbjudan
Nätverksträff med Nordiska hantverksutbildare
29-30 juni 2012
Program
Fredagen 29 juni. Mötet hålls på Högskolan i Sör-Tröndelag, Hus E. Architekt Christies gate 2
12.00
Samling på Statens Hus, Prinsens gate 1, för lunch för den som önskar
13.00 -
Presentation av deltagarna. HIST, Hus E, Architekt Christies gate 2
13.20
Information om Bachelorprogrammet i Teknisk bygningsvern och restaurering samt
EVU-programmet vid Högskolan i Sör-Tröndelag – Per Berntsen
14.00
Ett forskningsprogram för undersökandet av hantverk – Otto Samuelsson
14.30
Paus
14.50
Institutionen för kulturvårds forskningsprogram – Peter Sjömar
15.40
Projektet Hantverkarens dokumentationsmetoder – Gunnar Almevik
16.00- Tid för diskussion
ca 17.00 1, Forskning och hantverk
2, Gemensamma frågor / framtida utmaningar och samarbete
18.30
Öppning av stenhuggarfestivalen på Erkebiskopsgården
19.00
Orgelkonsert i Nidarosdomen tillsammans med deltagarna på Steinhuggarfestivalen
19.30
Middag på Steinhuggarfestivalen, Erkebiskopsgården
Lördagen 30 juni. Samling på Högskolan i Sör-Tröndelag, Hus E. Architekt Christies gate 2
9.00 12.00
Presentation av Nidarosdomens Restaureringsarbeider – Kristin Björlykke
Rundvisning i verkstäderna och i katedralen
Avslutning och summering
Lunch på Steinhuggarfestivalen
Hantverkslaboratoriet, Box 77, SE-542 21 Mariestad, +46 (0)31 7869300, [email protected], www.craftlab.gu.se
Karta Trondheim
Praktisk information
Det går fortfarande bra att anmäla sig för den som inte redan har gjort det.
Vi är tacksamma om ni anmäler er senast den 15 juni med hänsyn till planeringen av mat.
Det är ingen avgift för att delta under träffen. Var och en som kommer bekostar sin egen resa samt
boende och mat i Trondheim. För att det ska vara möjligt för alla i nätverket att bjuda in till
nätverksträff till respektive organisation tycker vi att det är bra att ha som policy att deltagarna
bekostar resa, boende och mat själva.
Om ni inte har möjlighet att vara med på någon av måltiderna (lunch fredag, middag fredag, lunch
lördag) så meddela undertecknad så att vi vet hur många platser vi ska boka. Middagen och lunchen
på festivalen kostar 150-160 Nkr.
Anmälan görs till Christina Persson på Hantverkslaboratoriet
e-post: [email protected]
tel: 0046-76-622 93 04
Varmt välkomna!
Hantverkslaboratoriet, Box 77, SE-542 21 Mariestad, +46 (0)31 7869300, [email protected], www.craftlab.gu.se
Deltagarförteckning
Sveriges hantverksråd/ Sveriges Tapetserarmästare Helena Ahlqvist helena@1700-­‐talet.nu
Carl Malmsten Furniture Studies Ulf Brunne Larsbergsvägen 8 181 39 Lidingö [email protected]
Träakademien Jan Eriksson Företagsvägen 2 872 80 Kramfors [email protected]
Träakademien Syddansk Erhvervsskole, Center for bygningsrestaurering Stefan Günther Mogens Victor Andersen Företagsvägen 2 872 80 Kramfors [email protected]
Munke Mose Allé 9 5000 Odense C [email protected]
Nidaros Domkirkes Restaureringsarbeider Kristin Bjørlykke Bispegaten 11 N-­‐ 7012 Trondheim [email protected]
Norsk Hantverkutvikling/SIKA Inger Smedsrud Maihaugveien 1 N-­‐2609 Lillehammer [email protected]
Norsk Hantverkutvikling/SIKA Tore Tøndevold Maihaugveien 1 N-­‐2609 Lillehammer [email protected]
Norsk Hantverkutvikling/SIKA Jarle Hugstmyr Maihaugveien 1 N-­‐2609 Lillehammer [email protected]
Høgskolan i Sør-­‐Trøndelag Roald Renmælmo 7004 Trondheim [email protected]
Høgskolan i Sør-­‐Trøndelag Per Berntsen NTNU, Institutt for byggekonst, historie och teknologi Finn Hakonsen NTNU, Institutt for byggekonst, historie och teknologi Eir Ragna Grytli 7004 Trondheim [email protected]
NTNU 7491 Trondheim [email protected]
NTNU 7491 Trondheim [email protected]
Nordisk Hantverksforum Harry Bjerkeng Boks 5250 Maj 0303 Oslo [email protected]
Nordisk Hantverksforum Morten Ø. Klemp Boks 5250 Maj 0303 Oslo Inst. för kulturvård, Göteborgs universitet Göran Andersson Box 77 542 21 Mariestad [email protected]
Inst. för kulturvård, Göteborgs universitet Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet Hantverkslaboratoriet, Göteborgs universitet Peter Sjömar Box 77 542 21 Mariestad [email protected]
Henrik Larsson Box 77 542 21 Mariestad [email protected]
Gunnar Almevik Box 77 542 21 Mariestad [email protected]
Christina Persson Box 77 542 21 Mariestad [email protected]
Kulturringen i Akershus Senter for bygdekultur, Stiftelsen hantverksskolen Unni Kjus Pb 168 2011 Strömmen [email protected]
Jon Bojer Godal Hjerleid 2662 Dovre [email protected]
Rörosmuseet Berit Backosgjelten Pb 224 N-­‐7374 Röros [email protected]
Sverresborgs museum Thor-­‐Aage Heiberg