Transcript Markanvändningsstatistik/ SCB

Markanvändningsstatistik
och miljömålsuppföljning
Redovisning av RUS-uppdrag
Jerker Moström SCB
Nobelmötet 2014-12-09
Uppdraget
 Förutsättningslös kartläggning av SCB:s
datalager/analyskapacitet med avseende på
markanvändningsstatistik
 Utgångpunkten i målmanualerna och deras
preciseringar för respektive miljömål
 Särskilt fokus på God bebyggd miljö
 Förslag på data, analysmöjligheter och potentiella
indikatorer för MMU
 Regionalt/lokalt uppföljningsperspektiv
Uppdraget
Tre olika nivåer/underlagskriterier:
1. Existerande officiell statistik av relevans för MMU
2. Analyser/dataunderlag som inte ingår i den
officiella statistiken men har prövats i andra
sammanhang
3. Analyser/dataunderlag som är oprövade men där
vi ser potential för MMU
Vad är markanvändningsstatistik?
 Handlar i vid mening om hur marken brukas, ägs och
används:
 Vad används marken till (skog, jordbruksmark, bebyggelse etc)
samt markanvändningsförändringar över tid?
 Bebyggelsens och infrastrukturens markanspråk
 Befolkning, bebyggelsestruktur och grönstruktur i tätorter
 Geografisk fördelning av ekonomisk verksamhet och handel
 Bebyggelse- och exploateringstryck
 Markägande och markens värde
 Tillgänglighet (relation befolkning – markanvändning)
 Skyddade områden och markanvändningsrestriktioner
 Beskriver förutsättningarna för och/eller det fysiska och
rumsliga resultatet av planeringspolitiken
Officiell markanvändningsstatistik
 SCB ansvar för statistik om markanvändning enligt
förordning (2001:100) om den officiella statistiken
 Sorterar under miljöstatistiken
 Ca 20-tal statistikprodukter
 De flesta görs intermittent (vart femte år)
 Stora produkter är tätortsstatistiken samt
Markanvändningen i Sverige
 Ge en sammanvägd bild samt särskilt fokus på
bebyggda marken
 Baserat på register samt geodata = mikrodata på
låg nivå som aggregeras
Slutsatser om SCB:s möjligheter
att bidra till MMU
 Kan framförallt belysa:
 fysiska strukturer (bebyggelse, markanvändning),
 ekonomisk verksamhet,
 rumsliga relationer mellan olika företeelser och koppling
till befolkning (tillgänglighet, närhet, exponering)
 täckning och förekomst av skyddsformer eller andra
restriktioner
 Kvantitativa analyser – ”kvalitet” endast i den mån
sådana variabler stöds av data (ex viss typ av
avloppslösning)
 Svårt att tillföra något i uppföljning av mål som vilar
tungt på miljöövervakning
Bebyggd mark
Tätortsexpansion
Förhållandet mellan arealtillväxt
och befolkningstillväxt i tätorter
med minst 30 000 invånare
uttryckt som expansionskvot.
Ur: Boverket m.fl. 2013.
170
160
Areal
150
Befolkning
140
130
120
110
100
90
80
1960 1965 1970 1975 1980 1990 1995 2000 2005 2010
Förhållandet mellan arealtillväxt och befolkningstillväxt i tätorter
Tätortsexpansion på åkermark
Grönområden
Kommunal förskola (36st)
Snittavstånd 137m
4 förskolor över 300m (11%)
Längsta avstånd 375m
Avstånd till
grönområde
200m
300m
300m
300m
300m
Totalt
Ålder
0 - 6 år
0 - 6 år
7 - 15 år
16-64 år
65 -
Befolkning per
åldersgrupp
4 100
4 100
5 600
37 000
8 800
55 500
Andel som saknar
grönområden
23%
6%
8%
7%
8%
7%
Genomsnittligt avstånd mellan bostadsbyggnad
och hållplats för kollektivtrafik (meter)
Bostadsbyggnader och kollektivtrafik
1,600
1,400
1,200
1,000
800
600
400
200
0
1999-2003 2004-2008 2009-2013 Före 1999
och byggår
saknas
Bostadsbyggnader inom tätort, inom den tätortsnära zonen (0800 meter från tätortsgräns) samt utanför den tätortsnära zonen
100%
90%
80%
70%
Utanför tätortsnära
zonen
Inom hela tätortsnära
zonen (0-800 meter
Inom tätort
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Före 1999
och byggår
okänt
1999-2003
2004-2008
2009-2013
Samtliga
byggår
Skolgårdsyta
Kommun
Antal
grundskoleFriyta (m2) elever (F-9)
Genomsnittlig
friyteareal per elev
(m2)
Karlshamn
450 535
3 117
145
Karlskrona
616 372
7 192
86
Olofström
162 380
1 160
140
Ronneby
232 668
2 630
88
Sölvesborg
147 600
1 747
84
Obs! Endast prel. uppgifter
Miljömål
Precisering
Indikatorer/föreslagna analysmöjligheter
God bebyggd miljö
Hållbar bebyggelsestruktur
Förtätning uttryckt som relation mellan areal och befolkning i tätorter över tid
Förtätning uttryckt genom förändring av befolkningstätheten
Förätning uttryckt som byggnadernas fotavtryck som andel av markytan
Förtätning uttryckt som ”exploateringstal” i tätorter
Markanvändningen i tätorter
Funktionsblandning i tätorter
Relationen mellan den totala hårgjorda ytan och den bebyggda hårdgjorda ytan
Närhet till kollektivtrafik
Befolkning och bebyggelse i relation till planlagd mark
Nybyggnation inom detaljplanelagt område
Handelns lokalisering som indikator på hållbarhet
Ny bebyggelse i kollektivtrafiknära/stationsnära lägen
Andelen byggnadsyta i kollektivtrafiknära/stationsnära lägen
Beräkningar av gång- och cykelväg
Närhet till grönområden
Närhet till skyddade områden
Buller och grönytor
Förbättringar av skyddsindikatorerna
Bebyggelsens ålder
Bebyggelsestrukturen ger förutsättningar för en god och hälsosam vardagsmiljö och stödjer ett
hållbart levnadsmönster
Andelen personer som har tillgång till livsmedelsbutik inom gång- eller cykelavstånd ökar
kontinuerligt
Närhet till kollektivtrafik
Skolgårdsyta per elev
Grön miljö kring äldreboende
Funktionsblandning i tätorter
Bostäder utsatta för buller
Tätortsexpansion på jordbruksmark
Hållbar samhällsplanering
Infrastruktur
Kollektivtrafik, gång och cykel
Natur- och grönområden
Kulturvärden i den byggda miljön
God vardagsmiljö
Hälsa och säkerhet
Hushållning med energi och
naturresurser
Andelen bostäder anslutna till kommunala vatten- och avloppssystem
Strandnära byggande vid sjöar och vattendrag
Levande sjöar och
vattendrag
Natur- och kulturmiljövärden samt
friluftsliv
Tysta områden
Grundvatten av god
kvalitet
Bevarande av naturgrusavlagringar
Grustäkt i grundvattenområden
Markanvändning på, och i anslutning till, större grundvattenförekomster
Miljömål
Precisering
Indikatorer/föreslagna analysmöjligheter
Hav i balans
Bevarade natur- och
kulturmiljövärden
Antal/areal skyddade områden
Friluftsliv och buller
Skyddade kulturmiljöer
Mått på arealen betade holmar, öar och strandängar
Strandnära byggande vid havet
Ägoförhållanden vid havsstrand
Geokodad inkvarteringsstatistik som möjlig källa för kustnära besöksnäring
Myllrande våtmarker
Ekosystemtjänster
Torvutvinningens omfattning
Levande skogar
Grön infrastruktur
Friluftsliv
Areal formellt skyddad skog
Skogsmark inom tätort
Tätortsnära skogsmark
Tätortsexpansion på skogsmark
Ett rikt odlingslandskap
Generationsmålet
Ekosystemtjänster
Kultur- och bebyggelsemiljöer
Andel odlingslandskap
Areal jordbruksmark som exploateras
Ekonomibyggnader på aktiva respektive inaktiva jordbruksföretag
Storslagen fjällmiljö
Fjällens miljötillstånd
Friluftsliv och buller
Bevarande av natur- och
kulturmiljövärden
Exploatering i fjällområdet
Geokodad inkvarteringsstatistik för fjällområdet
Skyddade kulturmiljöer
Ett rikt växt och djurliv
Grön infrastruktur
Tätortsnära natur
Skyddad natur
Areal skyddad tätortsnära natur
Areal tätortsnära natur
Grönytor i urban miljö
Nivå Antal förslag
1
15
2
26
3
12
Totalt
53
Avrundning
 Kartläggningen gäller endast statistik inom
området markanvändning. Finns andra
statistikområden med relevans för MMU
(miljöräkenskaper, energi, lantbruk, avfall etc)
 Generella ”teman” som inte kunnat beskriva
konkret men där det kan finnas underlag hos SCB
som är relevant (ekosystemtjänster, grön
infrastruktur, markräkenskaper, urbanisering etc).
 Rapport klar, väntar på tillägg från RUS.
Tack för mig!
[email protected]
Nobelmötet 2014-12-09