Transcript Anders Björklunds presentation 595.5 KB pptx

SNS Välfärdsrapport 2011:
Inkomstfördelningen i Sverige
Anders Björklund
Markus Jäntti
Institutet för social forskning (SOFI)
Ett FAS-centre
Stockholms universitet
Våra syften
Ge en bred bild av inkomstskillnader i Sverige
jämfört med i andra länder
När och på vilket sätt har Sverige haft en jämn
fördelning av inkomster. Håller denna position på
att gå förlorad?
Underlag för diskussion
Tunt med politiska rekommendationer
2. Fördelningen av årsinkomster: utveckling, nuläge
och internationella jämförelser
• För årsinkomster finns förhållandevis mycket information för
Sverige och andra länder
• Fokus på disponibel inkomst
–
–
–
–
Alla hushållsmedlemmars inkomster
Netto (bruttoinkomst+bidrag-skatter)
Försörjningsbördan beaktas
Varje individ tilldelas en ”korrigerad” disponibel inkomst
• Disponibel inkomster fångar konsumtionsstandard
• Disponibel inkomst därför välfärdsrelevant. Men svåranalyserad
rent orsaksmässigt.
När var den svenska inkomstfördelningen som
jämnast? Gini: övergripande mått
När var den svenska inkomstfördelningen som
jämnast? : Toppens (högsta 5%) andel
När var den svenska inkomstfördelningen som
jämnast? Relativ fattigdomen (50% av medianen)
Utvecklingen fram till 1975
Sämre underlag men:
Allt tyder på utjämning under större delen av
1900-talet
Utvecklingen sedan tidigt 1980-tal:
inkomstnivåer
Utvecklingen sedan tidigt 1980-tal:
drivkrafter
Sverige jämfört med andra länder: Gini
Sverige jämfört med andra länder: inkomstnivåer
Känsliga grupper: relativ fattigdom
Känsliga grupper: inkomstnivåer
Känsliga grupper: relativ fattigdom i flera länder
Övergripande slutsatser
• Stigande inkomstskillnader över hela
fördelningen sedan 1980
• Kapitalinkomsterna drivkraft
• Men även 2004-2005 har Sverige och de övriga
nordiska länderna jämnt fördelade inkomster
(över hela fördelningen) än andra länder
• Stigande relativ barnfattigdom, men ändå
stigande inkomstnivåer och låga nivåer
internationellt sett fram till mitten av 2000-talet
3. Inkomsterna över livscykeln:
livsinkomster och fluktuationer
Med information om inkomster för samma
individer under flera år kan vi observera:
1. Fördelningen av ”långsiktiga inkomster” (i
bästa fall ”livsinkomster”)
2. Fluktuationer i inkomsterna över tiden
Långsiktiga inkomster
Mindre information än för årsinkomster.
Men litteraturen växande
Två frågor i kapitlet
1. Är långsiktiga inkomster (livsinkomster) ”mer
relevanta” än årsinkomster?
2. Hur förändras svaren på frågorna i kapitel 2
om tidshorisonten förlängs?
Är livsinkomster ”mer relevanta”?
Om individens välfärd beror enbart på
livsinkomsten är svaret ja.
Men en stabil inkomst är normalt att föredra
framför en ojämn.
Därför är välfärden över hela livet en funktion av
både livsinkomsten och stabiliteten i
inkomsterna
Men om instabiliteten vore ett höginkomstfenomen?
Dom borde väl kunna utjämna konsumtionen på egen
hand!
Slutsatser från svenska paneldata 1991-2009:
Instabiliteten högst bland dem med låga
långsiktiga inkomster
Skatter och bidrag gör inkomsterna mer stabila
Vår slutsats
• Inkomster under långa perioder inte ”mer
relevanta”. Instabiliteten i inkomster (som
fångas i årsinkomster) också relevanta.
• Men utrymme för mer forskning där
information om längre perioder används på
ett bättre sätt och kompletterar årsinkomster
Hur förändras svaren på frågorna i kapitel 2 om
långsiktiga inkomster anses ”mer relevanta”
1. Långsiktiga inkomster rent matematiskt
jämnare fördelade än årsinkomster.
2. Rangordningen av länder: densamma!
3. Skatter och transfereringar utjämnar också
långsiktiga inkomster
4. Jämlikhet i möjligheter:
familjebakgrundens betydelse
Många menar: Vid lika möjligheter blir det lättare
att acceptera skillnader
Svårt mäta jämlikhet i möjligheter
Men familjebakgrunden finns ofta i data. Stark
förankring att föräldrabakgrunden inte ska ha
stort inflytande:
”Föräldrarnas plånbok ska inte avgöra”
Inkomst och familjebakgrund
Genomgång av färsk litteratur som vi bidragit
till:
Relaterad till litteratur om social rörlighet och
klassrörlighet, men inte riktigt samma sak.
Huvudfråga: hur viktig är familje- och
uppväxtbakgrunden för inkomsten i vuxen
ålder?
Intergenerationella inkomstsamband
(dvs samband mellan föräldrar och barn)
Analogi med kroppslängd:
Föräldrar som är 10 cm längre än genomsnittet
barnen är i genomsnitt 6,2 cm längre än snittet
Föräldrar med 10% högre inkomst än genomsnittet
Barnen får i genomsnitt 2,4 % högre inkomst än
genomsnittet (Sverige)
Hur ser detta ut i andra länder?
Land
Far-son samband: 10% högre än snittet
för fadern ger följande för sonen
USA
4,5%
Italien
4,4%
Frankrike
4,2%
Storbritannien
3,7%
Kanada
2,7%
Australien
2,5%
Tyskland
2,5%
Finland
2,4%
Norge
2,4%
Sverige
2,4%
Danmark
1,4%
Hur mycket av inkomstskillnaderna förklaras
med faderns inkomster?
Land
Andel som förklaras av faderns inkomst
USA
20%
Italien
19%
Frankrike
18%
Storbritannien
14%
Kanada
7%
Australien
6%
Tyskland
6%
Finland
6%
Norge
6%
Sverige
6%
Danmark
2%
Är detta mycket eller litet?
Inte extremt mycket, särskilt inte i de nordiska
länderna
Men familje- och uppväxtvillkoren är mer än
föräldrars inkomst (särskilt mer än bara
faderns)
Knep: undersök likhet mellan syskon. De delar
föräldrars inkomst men mycket mer som vi
inte kan mäta direkt
Mått på likhet mellan syskon i inkomst
Land
Andel av inkomstskillnaderna som
förklaras av faktorer som delas av syskon
USA
49%
Tyskland
43%
Sverige
25%
Finland
26%
Danmark
23%
Norge
14%
Vad beror dessa länderskillnader på?
Mycket svårt att säga
Men rimligen samma mekanismer bakom
familjebakgrundens mindre betydelse som
bakom den jämna inkomstfördelningen:
lönefördelning
utjämningspolitik
5. Sammanfattning och framtidsutsikter
Huvudslutsats: Strikt fördelningsmässigt framstår
de nordiska länderna som framgångsrika oavsett
om målet formuleras i termer av:
1. Årsinkomster
2. Långsiktiga inkomster
eller
3. Möjligheter
Kanske samma mekanismer?
Tolkningar av den ”nordiska modellen”
Tolkning 1:
Många instrument används och de ger en stor
sammanlagd effekt
Slutsats: motverka stigande inkomstskillnader
genom att välja något som biter utan att
förstöra incitamenten: högre barnbidrag
(flerbarnstillägg)
Tolkning 2: en dynamisk politiskekonomisk process
Är vi på väg mot ännu större
skillnader?
• Kanske, men att det är kapitalinkomsterna
som driver uppgången tyder på andra saker
• Om så ändå är fallet räcker inte höjda
barnbidrag. Politik som utjämnar produktivitet
och förhandlingsstyrka på arbetsmarknaden
behövs liksom politik som ökar stödet för
utjämnande institutioner.