Transcript god läsförståelse

Går det att träna läsförståelse i
grundsärskolan/träningsskolan/gymnasiesärskolan
och Daglig verksamhet?
 Monica Reichenberg, Institutionen för pedagogik
och specialpedagogik , Göteborgs universitet
 Karneval 6 maj 2013
Låga förväntningar!
Det finns många skolelever i dag som inte fått så mycket
lästräning med motiveringen; ”De kan ändå inte lära sig
någonting.”
Tänk att ha så låga förväntningar på sina elever.
Alla måste få vara med på läståget.
De låga förväntningarna har
haft effekt!
Skolinspektionen har riktat kritik mot undervisningen i
särskolan. (Rapport nr 2010:9).
Läsundervisningen sätts på undantag.
Det handlar om delaktighet…
För personer med utvecklingsstörning precis som för
alla andra personer, är det viktigt att skolan ger dem en
god läsförståelse så att de kan förstå de texter de möter
och bli delaktiga i samhället.
Hypotes
Min hypotes är att personer med utvecklingsstörning
har potentialer att inferera och reflektera om texter de
läser.
En förutsättning för detta är att de texter som eleverna
möter inte utgör oöverstigliga hinder.
En annan förutsättning är att vi ger lärare verktyg så att
de kan undervisa i läsförståelse.
Texter får inte bli höga staket!
Texter får inte bli oöverstigliga hinder (Myrberg, 2007)!
Lättlästa texter är ett måste för delaktighet.
Vad är lättläst?
Lundberg & Reichenberg (2009). Finansierad av
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
En text kan aldrig stå på egna
ben!
En text kan inte stå på egna ben. Samtalet före-under
och efter läsningen är viktigt.
Hur går det om vi samtalar kring texter?
Syfte!
 Det övergripande syftet var att jämföra och utvärdera
två modeller för strukturerade textsamtal med elever
med utvecklingsstörning.
Reciprok undervisning
(Palincsar & Brown, 1984)
I RU tränas fyra strategier :
1. Förutspå/förutsäga/ställa hypoteser – med hjälp av t ex
rubrik och bilder ska eleverna öva på att förutspå vad de
tror att texten kommer att handla om, dvs göra
inferenser. Det innebär också att eleverna ska kunna dra
slutsatser från vad de redan vet i ljuset av ny information
som dyker upp i texten.
Forts.
2. Ställa egna frågor före, under och efter läsningen av
texten – eleverna ska öva att skilja det väsentliga i texten
från det oväsentliga och ge läraren möjlighet att
kontrollera elevernas förståelse.
3. Reda ut oklarheter, exempelvis svåra ord, komplicerad
syntax, centrala idéer – eleverna ska öva att kritiskt
utvärdera vad de läst.
4. Sammanfatta med egna ord.
Forts.
Centralt i RU är ”guided practice”, dvs lärarstyrda
övningar, som går ut på att eleverna får öva på
strategierna under lärares ledning för att sedan mer och
mer ta över ansvaret själva. Under de första textsamtalen
där RU praktiseras, har läraren huvudansvaret för
samtalet.
Forts.
Det sker genom att läraren visar, modellerar, hur
strategierna kan användas i praktiken av eleverna.
Läraren demonstrerar hur man förutspår, ställer frågor,
reder ut svåra ställen i texten och sammanfattar det
lästa. Eleverna observerar och uträttar i denna fas inte så
mycket kognitivt arbete själva.
Modell för inferensträning
Lena Franzéns modell (LF).
En central idé i LF är att svaga läsare behöver
undervisning i hur man analyserar en direkt ställd fråga
på en läst text för att kunna ge ett korrekt svar. Strategin
går ut på att leta efter svaret. Det kan tyckas lätt men så
är ingalunda fallet då eleverna ska finna tre olika typer av
svar.
Forts.
Vissa svar går att finna precis där i texten. Andra svar
kräver information från mer än bara en mening eller ett
avsnitt i texten.
Några svar finns inte ens tydligt utskrivna i texten utan
eleverna måste hitta svaret i sitt eget huvud med hjälp av
ledtrådar i texten. (Franzén, 2002).
Urval
I vårt utvecklingsprojekt deltog 40 elever, fördelade på
fyra grundsärskolor/träningsskolor i Västra
Götalandsregionen, i strukturerade textsamtal. Av dessa
var 26 pojkar och 14 flickor.
Hur gjorde vi?
Två gånger per vecka under åtta veckor fick eleverna
träna strukturerade textsamtal. De flesta samtalen
varade mellan 20 och 30 minuter.
Texterna lästes stycke för stycke.
Samtalen skedde i smågrupper med mellan två och fyra
personer i varje grupp.
Vi har 82 videofilmade samtal.
Elevernas läsförståelse ökade signifikant.
Studier på Daglig verksamhet
 Syftet var at undersöka om Reciprok undervisning
kunde tillämpas med hjälp av lättlästa texter bland
vuxna på Daglig verksamhet.
 Vilka skrivaktiviteter förekommer på Daglig
verksamhet (DV) ”Grunden media”? Vilken roll har
personalen på DV i skrivaktiviteterna?
 Jag
gjorde en longitudinell fallstudie med en
etnografisk ansats.
En första slutsats från studien i
grundsärskolan!
 En första slutsats vi kan dra är att det verkar som om
ett regelbundet övande med texter är det avgörande:
När elever får rikliga tillfällen att resonera om innehåll
och strategier för förståelse, ger det resultat oavsett
vilken modell man arbetar efter.
En andra slutsats!
En annan slutsats blir att valet av modell borde avgöras
av varje enskild lärare och styras av lärarens allmänna
undervisningsstil och elevernas förutsättningar.
En tredje och fjärde slutsats!
En tredje slutsats är att läsförmågan hos elever i
grundsärskolan ofta inte är så god men ändå fullt
tillräcklig för att meningsfulla och givande textsamtal
ska kunna genomföras.
En fjärde slutsats är att lärare i särskolan inte får vara så
rädda att utmana eleverna i den närmaste
utvecklingszonen.
Slutsatser från Grunden Media
 När personalen vågar utmana deltagarna i deras
närmaste utvecklingszon då verkar resultaten bli goda!
 Studien tyder på vikten av att ha tilltro till deltagarnas
förmåga, dvs. tro på dem, tro att de klarar av att uträtta
saker.
 Att läs- och skrivpraktiken på Grunden Media har
effekten att den fostrar en kultur som leder till att
deltagarna aktivt kan skapa sig en egen identitet inom
ramen för gemenskapen.
 Att läs- och skrivpraktiken på Grunden Media har
effekten att den skapar möjligheter för ett livslångt
lärande istället för fostra en vård- eller
förvaringskultur.
 Att läs- och skrivpraktiken på Grunden Media har
effekten att den skapar olika former för medlemskap i
en bredare social gemenskap än vad många av
deltagarna annars skulle få.
 Att läs- och skrivpraktiken på Grunden Media har
effekten att den fostrar en kultur där deltagarna skapar
kontakter dels med varandra dels med det omgivande
samhället. Med andra ord, praktiken leder till att de får
ett ökat ett ökat socialt nätverk.
 Att läs- och skrivpraktiken på Grunden är i sig en
effekt av ett aktivt engagemang hos handledarna.
Ingvar Lundberg och jag har
skrivit en bok om vår studie!
Lärarhandledning finns
 Lärarhandledning finns – Den är skriven av Ann-
Katrin Swärd, Högskolan i Jönköping och Katarina
Florin, Högskolan i Gävle
Publikationer:
 Lundberg, I. & Reichenberg, M. (2013). Developing
reading comprehension among students with mild
intellectual disabilities – an intervention study. In
Scandinavian Journal of Educational Research, 87, 89100.
 Reichenberg, M (2012) “I liked the text about the little
bird” Five intellectually disabled persons talk about
texts. Scandinavian Journal of Disability Research Peer
review. http://www.tandfonline.com/loi/sjdr20
 Reichenberg, M. (2010). Elever i gymnasiesärskolan
läser och samtalar kring lättlästa texter.
 I: D. Skjelbred & B. Aamotsbakken (red.), Faglig lesing
i skole og barnehage. Oslo: Novus forlag. S. 97-121
 Reichenberg; M (2012) Vägar in i textsamhället. En
lässtudie med elever i särskolan I: S. Matre & A.
Skaftun (eds.), Skriv! Les! Artiklar fra den nordiska
konferansen om skriving, lesing og literacy. 229-252.
Ett urval artiklar:
 Reichenberg, M. (2012). Gränser på gott och ont:
Undervisning i särskolan förr och nu. I:
 Daniel Andersson & Lars-Erik Edlund(red.) Språkets
gränser - och verklighetens , s. 143–155.
 Reichenberg, M. (2012). Alla kan lära sig läsa och förstå
texter. I E. Nordman & G. Salo (red.), Dyslexi – aktuellt
om läs-och skrivsvårigheter . ANDRA BOKEN,, s. 82-95

 Reichenberg, M. (2013). När forskaren går in och leder
textsamtal i klassrummet – En interventionsstudie i
grundsärskolan. D. Skjelbred & A. Veum (red),
Literacy i Læringskontekster
 Oslo: Cappelen Akademisk Forlag, 298-313
 Reichenberg, M. (under tryckning) "Det finns
människor som tror att sådana som vi inte kan lära sig
att förstå vad det står” Kap i antologi. Lund:
Studentlitteratur.