Transcript Reciprocal teaching, Inferensträning och Questioning the Author

Reciprocal teaching, Inferensträning och Questioning the Author
Nordiska dyslexikongressen 14-16 augusti 2014
PISA 2012
• Svenska elever ligger under OECD-genomsnittet (Skolverket, 2013).
Från att 2000 ha tillhört toppnationerna i läsförståelse finns det nu
endast tre OECD-länder som har lägre resultat än Sverige.
Ett läslyft!
• Regeringen har satsat 800 miljoner och gett Skolverket i uppdrag att
utarbeta ett Läslyft för lärare. Läslyftet syftar till att ge lärare kunskap
om vetenskapligt väl underbyggda metoder och beprövade arbetssätt
för att bättre kunna stödja elevernas läs- och skrivutveckling och
individanpassa undervisningen.
• När Norge gjorde sin storsatsning valde man att knyta till universitetet
i Stavanger. Här bildade man ett nationellt centrum för läsning och
läsinlärning, lesesenter, och knöt spetsforskare till sig. Tre av dem var
svenskar, professorerna Ingvar Lundberg, Stefan Samuelsson och Åke
Olofsson.
Vilka metoder är bäst för att undervisa i
läsförståelse?
• Går det över huvud taget att få fram detta? Och för vilka årskurser
passar den ena eller andra metoden? När ska vi börja undervisa i
läsförståelse? Ska vi använda figurer ?
• När vi går härifrån så hoppas jag att ni ska ha fått lite klarhet i dessa
frågor.
Återstår frågan: Vad säger forskningen om de olika
metoderna?
• Forskningen om undervisning i läsförståelse har främst intresserat sig
för strategiinriktad undervisningsmetodik och innehållsinriktad
undervisningsmetodik .
• En metod som fokuserar strategiinriktad undervisningsmetodik är
just Reciprok undervisning. Andra kända metoder är: Transactional
strategies (transaktionell strategiundervisning) (Pressley et al., 1992),
Concept-oriented learning instruction (begreppsorienterad
undervisning), (Guthrie et al., 1996).
•
Innehållsinriktad undervisningsmetodik:
• Ser vi till innehållsorienterad undervisningsmetodik finns det betydligt
färre studier. Här ska nämnas Instructional conversations
(Goldenberg, 1992; Saunders & Goldenberg, 1999; McIntyre, Kyle &
Moore, 2006) och Questioning the Author. Den mest kända torde
dock Questioning the Author vara. Här har Beck och McKeown (2006)
gjort ett antal studier. I Sverige har metoden använts av Reichenberg
(2008). I denna studie ingick också en kontrollgrupp
Fyra strategier som är viktiga för läsförståelse
tränas
1. föregripa, där syftet är att träna elever att förutsäga vad de tror att
texten kommer att behandla med hjälp av exempelvis rubrik och
bilder. Det innebär också att kunna dra slutsatser från vad de redan
vet i ljuset av ny information som dyker upp i texten.
Forts.
2. initiera frågor, Alla aktiva läsare ställer kritiska frågor när de läser
texter. Det gäller därför att få eleverna att också göra detta.
3. reda ut oklarheter, exempelvis svåra ord, komplicerad syntax,
centrala idéer,
• sammanfatta med egna ord. Det är när man kan använda egna ord
som man visar att man förstått vad man läst.
Forskning om RU
• I en sammanställning från 1994 har Rosenshine och Meister (1994)
gått igenom sexton kvantitativa studier som tillämpat RT. Alla visade
samma resultat. Fler studier som visat positiva effekter: Klingner och
Vaughn (1996); Alfassi (1998); Lederer (2000); Hacker och Tenent
(2002); Takala (2006); van den Bos et al. (2007); Andreassen (2008);
Alfassi et al. (2009); Spörer, Brunstein och Kieschke (2009); samt
Lundberg och Reichenberg (2013).
Det finns andra vetenskapligt underbyggda
metoder:
• Inferensträning (Raphael, 1982).
• I Inferensträning tränas elever på att besvara fyra olika typer av
frågor:
• svaren går att finna ”precis där” i en och samma mening,
• svar där man måste ” tänka efter och leta” i texten då svaret finns på
flera ställen
• svar som man måste finna ”på egen hand”, dvs med hjälp av ledtrådar
i texten och sedan tänka i sitt eget huvud
• svar som man måste ha förkunskaper till.
Questioning the Author!
• Questioning the Author går, som namnet antyder, ut på att ifrågasätta
textförfattaren. Metoden kan användas för såväl faktatexter som
skönlitterära sådana.
• McKeown, M. G., Beck, I. L., & Blake, R. G. K. (2009). Rethinking comprehension instruction: Comparing strategies and content
instructional approaches. Reading Research Quarterly, 44(3), 218-253.
• McKeown, M. G., Beck, I. L., &. Blake, R. G. K. (2009). Reading comprehension: Focus on content or strategies? Perspectives
(International Dyslexia Association), 35(2), 28-32.
• McKeown, M., Beck, I., & Sandora, C. (1999). Questioning the author: An approach to developing meaningful classroom discourse.
Reading Research Anthology: The Why of Reading Instruction. Novato, CA : Arena Press.
• Beck, I. L., McKeown, M. G., Worthy, J., Sandora, C., & Kucan, L. (1996). Questioning the author: A year-long classroom
implementation to engage students with text. Elementary School Journal, 96(4), 385-414.
• Beck, I. L. & McKeown, M. G. (2002). Questioning the Author: Making Sense of Social Studies. Educational Leadership, 60(3),
44-47.
•
McKeown, M., Beck, I., & Sandora, C. (1996). Questioning the author: An approach to developing meaningful classroom
discourse. In M. Graves, B. Taylor, & P. Van Den Broek (Eds.), The first R. New York: Teachers College Press.
• McKeown, M., Beck, I., Kucan, L., & Sandora, C. (1995). Questioning the author: Assessing the impact of an innovation beyond
the initial site. Paper presented at the annual meeting of the American Educational Research Association, San Francisco, CA.
• Sandora, C., & Beck, I. (1995). A comparison of two discussion techniques: Great Books (postreading) and Questioning the Author
(on-line) on students' comprehension and interpretation of narrative texts . Poster presented at the American Educational Research
Association, San Francisco, CA.
Discussion moves som tränas i QtA!
• Marking. Används när läraren vill fästa elevernas uppmärksamhet på något viktigt i texten. Eleverna inbjuds
då att komma med inlägg. Sedan kan läraren be övriga deltagare att ta ställning till vad en elev sagt.
• Turning back. Brukas om eleverna försöker ”bolla över” ansvaret för tänkandet. Då är det lärarens uppgift
att återge eleverna ansvaret (turning back). Avsikten är att eleverna genom att lyssna till sina kamraters
inlägg skall komma fram till en djupare förståelse än vad de hade tidigare.
• Annotating. Ibland behöver eleverna hjälp eftersom det kanske saknas alltför många tankeled i texten, då
kan läraren behöva fylla i underförstådd information för att läsningen skall kunna gå vidare.
• Modelling. Läraren fungerar som modell för inlärning genom att tänka högt, gå framåt och bakåt i texten,
läsa högt, reflektera över det lästa och diskutera det med eleverna.
• Revoicing. Om eleven har svårt att formulera sig, då kan läraren tolka det de försöker uttrycka.
• Recapping. Sammanfatta. Det kan röra sig om att sammanfatta en del av textinnehållet men också hela
texten. Det är inte endast läraren utan också eleverna som ska göra detta.
•
•
Olikheter
• En skillnad mellan RU och QtA är att:
• I RU är det större fokus på själva textprocessandet. I samtalet inbjuds
eleverna till att gemensamt och strukturerat ”consider meaning, to
develop and grapple with text ideas” (Kucan & Beck, 1997, s. 290) för
att därigenom skapa mening i vad de läser.
• Också IT är mer textnära än RU.
Vad säger forskningen?
• McKeown, Beck and Blake (2009) har jämfört strategiinriktad
undervisningsmetodik (RU) med innehållsinriktad
undervisningsmetodik (QtA). Undersökningen pågick i två år.
Resultatet blev entydigt. Den innehållsorienterade metodiken gav
det klart bästa resultatet både när det gäller att förstå berättelser och
faktatexter.
Forts.
• Reciprok undervisning har inte tidigare använts i större studier i svensk
grundskola. Däremot har den prövats i en interventionsstudie i särskolan
och gymnasiesärskolan(Reichenberg, 2010, Lundberg & Reichenberg,
2013).
• Questioning the Author (QtA) (Beck & McKeown, 2006) har däremot
används i studier i grundskolan och gymnasiet( t ex Reichenberg, 2008).
• IT har använts i särskolan (Lundberg & Reichenberg, 2013, Åsberg, 2010).
• Däremot har ingen jämfört strategiinriktad och innehållsinriktad
undervisning.
Ny studie
• Syftet med vår interventionsstudie var att utvärdera Reciprok
undervisning och Questioning the Author med elever i årskurs 3
(Reichenberg & Emanuelsson, in press).
• Eleverna fick träna fyra gånger per vecka under åtta veckor.
• Elevernas läsförståelse ökade signifikant i såväl RU som QtA.
Men läshastigheten…
• Läshastigheten av sammanhängande text ökade mest för de elever
som fått träna efter QtA. Här kan en orsak vara att såväl elever som
lärare läste texten högt vid varje textsamtal. Detta torde gynna elever
som har problem med sin avkodning. Eleverna som tränade enligt QtA
var initialt långsammare i sin läshastighet. Den gemensamma
läsningen av korta textsegment innebar med stor sannolikhet att
eleverna inte i lika hög grad hämmades av sin långsamma, stapplande
avkodning. Istället kunde de använda sin energi åt att tillsammans
med sina kamrater försöka skapa mening i texten.
Slutsatser:
• Utifrån våra resultat kan vi inte säga att den ena metoden var bättre
än den andra. En av orsakerna till detta kan vara att metoderna har
likheter med varandra: Båda bygger på direkta, strukturerade samtal
ledda av en lärare.
• McKeown, Beck och Blakes studie pågick i två år medan vår pågick i
åtta veckor. I McKeown, Beck och Blakes studie kan man se de
långsiktiga effekterna medan vår studie visar på de kortsiktiga. I en
åtta veckors intervention kan det vara svårt att få fram skillnader
mellan olika undervisningsmetodik.
• Det gäller att inte glömma att i
• USA har man helt andra möjligheter att jobba såväl långsiktigt som
storskaligt med projekt i läsundervisning. Den typen av möjligheter
har vi ännu inte i Sverige, men, det är fortfarande viktigt att göra
interventionsstudier för att se om amerikanska läsmetoder står sig
också i en svensk kontext.
Vad ska jag välja!
• 1. Om du vill att dina elever ska gå på djupet med texter. Välj QtA!
• 2. Om du vill att dina elever ska bli bra på att ställa frågor till texten.
Välj RU.
• 3. Om du vill vara tidseffektiv välj IT!
• Valet är ditt!
• Nu har ni fått handfasta rekommendationer. Nu måste jag dock dela
ut två varningar:
Varning 1 för övertro på en metod!
• RU är en metod.
• Elever är olika.
• Slutsats: 1. Vi behöver därför använda flera metoder.
• Slutsats 2. Vi behöver också metoder som är evidensbaserade.
Varning 2 för övertro på de fyra figurerna!
• Palincsar och Brown använde aldrig figurer i sina studier. Inte heller
Van den Bos et al (2007). Inte heller Reichenberg och Emanuelsson (in
press).
• Det är lätt att figurerna tar överhanden. Försiktighet rekommenderas.
Uppdaterad Vägar till läsförståelse klar
Tack!
• Tack för er uppmärksamhet!
• [email protected]