Transcript Livsåskådningar och kultur

Livsåskådningar och kultur
Humanism
Existentialism
Marxism
Livsåskådning
•
•
•
•
•
Hur ser vi på världen?
Hur ser vi på människan?
Hur ser vi på livet?
Vad händer efter livet?
Vad är meningen med livet?
”vad är meningen med livet?” och
”varför händer detta mig?”.
• Människan är i grunden religiös, i den mening att
hon har en längtan efter att finna hopp hos en
Gud eller en annan abstrakt person som kan
vägleda en. Andlighet handlar inte bara om
religion utan också om människans estetiska och
etiska längtan; tankar kring vad som är rätt och
fel och vad som ger oss ro. Att vara religiös
behöver inte innebära att man är aktiv inom ett
speciellt samfund utan att det också kan vara en
livshållning där den andliga sidan bekräftas
(Wiklund, 2003).
• Andlighet där kärnan är att besvara
existentiella frågor och reflektera över livet
och tillvarons mening,
Förståelse
• Vid sjukdom, död och sorg ställs existentiella
frågor, det är därför viktigt att vårdaren är
öppen och försöker ha förståelse för
patientens andliga relationer (Wiklund, 2003).
Gud eller människan i centrum.
• Det är frågan….
Tankar innan vi går vidare….
• http://www.ur.se/Produkter/173980-Himmeloch-jord-Varfor-finns-religion
Livsåskådning
• Ett system av tankar och uppfattningar som
ramar in tillvaron
• Vi blir påverkade av föräldrar, uppväxtmiljö
och samhället vi lever i
• Livsåskådningen kan grunda sig i en religion,
andlig rörelse ideologi
• I ett pluralistiskt samhälle finns en stor
variation i livsåskådning
Religiösa livsåskådningar
• Religionerna tar upp de stora livsfrågorna och
hur människan ska förhålla sig till dem.
• Kristendom
• Judendom
• Islam
• Buddism
• Hinduism
Existentialismen
• En humanistiskt
inspirerad livsåskådning
där synen på människans
unika existensmöjligheter
är central. Inom
existentialismen betonas
att människan är fri i sina
val och därför alltid
ansvarig för sina beslut
och sin livsbana. Med
valfriheten följer ångest.
Synen på människan och hennes livssituation som är
speciell för existentialismen. Denna syn kan
sammanfattas i sex nyckelbegrepp:
Grundare och vidareutvecklare
• Sören Kierkegaard (18131855). Det var han som
myntade det välkända
uttrycket "subjektiviteten är
sanningen".
• …fransmannen Jean-Paul
Sartre (1905-1980). Sartre
var ateist i motsats till
Kierkegaard som var kristen.
Sex nyckelbegrepp
• Existens
• Frihet
• Val
• Ångest
• Autentiskt/inautentiskt liv
• Ansvar
”Existensen föregår essensen"
• är ett klassiskt existentialistiskt uttryck.
• Vi som människor, till skillnad från alla andra saker och varelser på
vår jord, har en unik ställning. Människan är inte skapad för något
speciellt syfte.
• Människan skapar sig själv genom sina val menar Sartre. Vi är
dömda till frihet. Detta innebär att vi hela tiden måste välja. Att inte
välja är också att välja menar han. Om inte jag väljer själv gör bara
någon annan valet åt mig. Ingen annan än jag själv är ansvarig för
mina val och vad jag gör av mitt liv.
• Det är endast genom egna personliga val som vi som människor kan
skapa ett eget liv. Genom valen utskiljer man sig från den grå
massan, man blir någon. Det kallar existentialisterna för att man
lever ett autentiskt (verkligt) liv. Gör man inte detta blir man bara
en "dussinmänniska" - en i mängden
Humanism
Skiss gjord av Leonardo da Vinci (1452-1519)
Bärande i FNs allmänna
förklaring om de mänskliga
rättigheterna från 1948.
• Humanismen är en
idéströmning som växte
fram i slutet av medeltiden.
Humanismen betonar den
enskilda människans värde
och vikten av att beakta
livets okränkbarhet.
Humanism
• Ursprung i antikens
Grekland med den grekiska
filosofen Sokrates, och i
Kina med den kinesiska
filosofen Kung Fu Tzu
(Konfucius) för omklring
2500 år sedan.
• Sokrates ansåg att
människor måste lära sig att
tänka självständigt för att
kunna utveckla goda
värderingar i livet.
• Konfucius menade att
samhällets uppgift var att
arbeta för allas bästa istället
för att användas av
härskarna för egen vinning.
Humanismen
Människan i centrum
• Humanismen sätter
människan och
människovärdet i centrum.
Tanken om att människor är
likadana överallt och att de
bör ha samma ställning
inför lagen och samma
möjligheter oavsett ras och
kön, är i grund och botten
en humanistisk uppfattning
Grundtankar
• Kritiskt självständigt
tänkande
• Mänsklighet och
personlighet:
• Alla människor föds fria
• Varje människa är unik
• Alla människor har samma
värde
Humanismen
• Betonar behovet av förnuft och frihet och ett
nödvändigt behov av empati för andra människor
när vi grundar våra egna värderingar.
• Den humanistiska moralen bedömer olika
handlingar utifrån den effekt handlingen får för
andra människor.
• En humanist tror att meningen med livet ligger i
att möta våra mänskliga behov: intellektuella,
känslomässiga och andliga.
Ickereligiösa livsåskådningar
Humanismen
●
Människans värde och behov är centralt.
●
Mänskliga rättigheterna, Maslows behovstrappa
●
●
●
Den sekulära humanismen som livsåskådning är
för ett sekulärt samhälle och lutar sig inte mot
religiösa föreställningar utan menar att vetenskap,
kritiskt och rationellt tänkande och demokrati är
bästa sättet att förändra samhället.
Tar avstånd från fundamentalism, totalitära läror
Tror på mänsklighetens förmåga att skapa fred,
frihet och välstånd
Humanismen
Marxsism
• Marxismen är en
samhällsideologi och
politisk filosofi som
baseras på filosofen Karl
Marx (1818-1883) och
hans medarbetare
Friedrich Engels (18201895) idéer. De flesta av
marxismens filosofiska
idéer är förenliga med
kommunismens ideologi.
Marxismen är en samhällsideologi och
politisk filosofi som:
Baseras på
Filosofen Karl Marx (18181883) och hans medarbetare
Friedrich Engels (1820-1895)
idéer. De flesta av marxismens
filosofiska idéer är förenliga
med kommunismens ideologi.
Jämlikhet och solidaritet
• Starkt kritisk mot kapitalism
i alla dess slag och ansåg att
den leder till ökande
ekonomiska skillnader i
form av att vissa får det
bättre medan det stora
flertalet blir fattigare.
Marxismen är kritisk mot en
sådan utveckling och hyllar
istället ideal som jämlikhet
och solidaritet.
Alienation-människans främlingskap i
industri samhället
Människan
• en aktiv, skapande och
social varelse, ständigt i färd
med att förbättra sina
levnadsvillkor. D
• Detta har hon ingen
möjlighet att göra i
industrisamhällets
serieproduktion och
monotona arbetsmoment.
Nyckelbegrepp
• Profit
• Klasskamp
• Revolution
• Proletariatets diktatur
• Det kommunistiska
samhället
Marx analys på 1800-talet
• Kapitalisternas och industriägarnas hunger efter
profit och vinst skulle skärpa motsättningarna
mellan de som ägde fabrikerna och
produktionsmedlen och de som arbetade och
ingenting ägde. De rika skulle bli rikare och de
fattiga ännu fattigare, trots att det var på
arbetarnas slit som kapitalisterna skapade sina
rikedomar. Till slut skulle arbetarna (proletärerna)
inte finna sig i detta längre och göra uppror revolution - och ta makten i egna händer.
Tillsammans skulle arbetarna sedan skapa det
kommunistiska samhället
ateistisk
• Gud har inte skapat människan - utan
människan har skapat gud.
• Religion är folkets opium, sa Marx, en
smärtstillande drog i en hård värld.
• Lenin - den ryska revolutionens ledare omformulerade senare uttrycket till att
religion är ett opium för folket.
Ekosofi
•
•
•
•
Alla har ett värde
Ekosofi är en
naturinspirerad filosofi som
strävar efter att öka
människans ekologiska
medvetenhet och
engagemang i miljöfrågor.
Ekosofin betonar att allt
levande hör samman.
Universell medkänsla
Ekologisk balans
helhetstänk
Ideologier som delvis berör
livsåskådningsfrågor
• Veganism; avstå från att exploatera djur.
• Nazism; ”folket” går före individen,
nationalstaten går före individen, rasbiologiskt
tänkande
Psykologiska perspektiv
som berör livsåskådning
●
●
Psykoanalysen Sigmund Freud
en deterministisk syn på människan
Våra känslor och vårt beteende påverkas av
omedvetna drifter och olösta konflikter.
Människans fria val ifrågasätts, vi kan
tendera att upprepa olösta psykiska
konflikter
Behaviourismen
en deterministisk syn på människan
människan är en produkt av sin miljö
människan är sin inlärningshistoria
positiv förstärkning – negativ förstärkning
Psykologiska perspektiv som berör
livsåskådning
• Andra psykologiska inriktning betonar i utökad
grad människans fria val och människans
förmåga att påverka sina handlingar och
tankar t ex humanistisk
psykologi(gestaltpsykologi) och kognitiv
beteende terapi.
●
●
Den biologiska människosynen
Det biologiska perspektivet
Våra handlingar, känslor, beteenden och
egenskaper beror på våra gener och på
olika biologiska, kemiska processer.
Livsåskådning inom vård och omsorg
• Trauma, kriser, sjukdom, katastrofer förändrar
vårt sätt att se på livet. Livsåskådningsfrågor
väcks.
• Varför har jag blivit sjuk?
• Vad är meningen med livet?
• Känslor av vanmakt och hjälplöshet.
• Rädsla för döden.
Människosyn inom vård och omsorg
• Humanismen
Varje människas lika värde och rätt.
Människan är subjekt, har en fri vilja och förmåga
att utvecklas.
• Existentialismen
Betonar människans fria vilja och förmåga att
reflektera över sina val och fatta beslut.
Vi kan bestämma hur vi förhåller oss till döden.
Vi har ansvar för våra val.
Människosyn inom vård och omsorg
• Helhetssyn(holistisk syn på människan)
• Människan är biologisk, psykologisk, social och
andlig varelse.
Kultur
• Betyder odling eller bildning
• Det som människan skapat; musik, teater,
litteratur, konst.
• De sociala mönster vi lever i.
• Kulturarv; olika yttringar från en folkgrupps
historia och sätt att leva t ex folkvisor,
folksägner, ordspråk.
Kultur
• Handlar om hur vi lever.
• Påverkas av ekonomiska och sociala
förhållanden i samhället.
• Omgivning,föräldrar,normer,värderingar
Ytkultur
• Seder o bruk lätta att
upptäcka, inte så svårt att
förändra;
• Matvanor, klädsel, sättet att
hälsa, tilltal,
umgängesvanor
Djupkultur
• Värderingar och etiska
ställningstaganden som
sitter djupare rotade i oss.
• Ibland kan klädesplagg vara
en symbol för en djupare
identitet.
Kultur
●
●
●
●
●
Delkultur; en egen kultur, skild från samhället
med egna normer, vanor och symboler.
Subkultur; när delkulturens livsstil och
värderingar inte accepteras av samhället.
Motkultur; när delkulturen försöker protestera
och förändra samhället i stort.
Arbetsplatskultur; hur kommunicerar vi, hur
hanterar vi konflikter osv
Familjekultur; vanor, traditioner,
kommunikation.
Kultur
●
●
●
●
Ständigt i förändring
Kulturella influenser från andra delar av
världen.
När vi flyttar till ett nytt land.
Det är lättare att lägga märke till ”andras”
kulturer. Vi är hemma blinda.
Begreppen individorienterad
kultur/ grupporienterad kultur
●
Individorienterade
kulturer;
Hur jag ser på mig
själv och bedömer
om jag är hedersam
eller inte?
Individen ansvarig
för sina handlingar.
Individen ett projekt
som ska byggas.
●
●
Grupporienterade
kulturer;
Hur andra ser på
mig och bedömer
om mina handlingar
är moraliska eller
inte?
Gruppen tar ansvar
för individens
handlingar.
Individen en aspekt
av gruppen.
Skamkultur/Skuldkultur
●
●
●
Skamkultur
förknippad med
grupporienterad
kultur.
Heder är här ett
centralt begrepp.
Hela gruppen
ansvar att försvara
sin heder, inte bara
individens ansvar.
●
●
●
Skuldkultur
förknippad med en
individorienterad
kultur.
Individen får bär
hela ansvaret själv
vilket förutsätter
självdisciplin.
Normer i utökad
grad internaliserade
• Hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig
uttryck i form av fysiskt och psykiskt våld, men
även socialt, till exempel genom att en person
isoleras eller att hennes eller hans
vardagsaktiviteter kontrolleras.
• Det hedersrelaterade våldet och förtrycket
utmärks av att det är planerat, kollektivt
sanktionerat och ibland kollektivt utövat samt
att ett så kallat hederstänkande har en
avgörande roll.
Drabbar både flickor och pojkar
• Såväl flickor och kvinnor som pojkar och män
kan drabbas av denna typ av våld och förtryck,
även om det främst är centrerat kring kontroll
av flickors och kvinnors sexualitet och
familjebildning. Påtvingade arrangerade
äktenskap är en form av hedersrelaterat våld
och förtryck.
• De som drabbas kan vara i behov av mycket
stöd och hjälp då de i vissa fall helt kan sakna
stöd från familj och släkt. Varken de som
utövar hedersrelaterat våld och förtryck eller
de som drabbas utgör några enhetliga
grupper.
Etik och moral
• Etik och moral handlar alltså
om vad som är gott och ont,
rätt och fel. Men det är
viktigt att skilja på vad som
är rätt och fel enligt
juridiska lagar och ur ett
etiskt perspektiv. Att något
är rätt enligt lagen innebär
inte automatiskt att det är
rätt enligt etiken.