Transcript Marxism-leninism - Log in to PING PONG

MARXISM
Marxism
• Karl Marx (1818-1883)
• Marxismen som ism växte främst fram efter
hans död.
• Marxismen influerades främst av Darwins
evolutionsteori och olika materialistiska och
positivistiska synsätt.
• Marxismen stor roll i den politiska och
intellektuella utvecklingen under 1900
• partiideologi av flera framväxande
socialdemokratiska arbetarpartier
• Kommunistregimer såsom i Östeuropa, Kina,
Kuba, Vietnam, Nordkorea, Sovjet osv
”vägleddes” av marxismen
• Som mest levde en tredjedel av jordens
befolkning med marxism som sin världsåskådning
• Stor betydelse för samhällsvetenskapliga
utvecklingen under 1900-talet
• Viktiga samhällstänkare har uppmärksammat
och diskuterat marxism, såsom Weber,
Durkheim, Pareto och Creoce.
• Efter ”vänstervågen” (efter 1968) har marxism
spelat en viktig roll i ämnen som historia,
statsvetenskap, sociologi, ekonomi och
filosofi.
ENGELS
• Det föll på Fredrich Engels att publicera fortsättningen
på Kapitalet. Engels gav ut andra och tredje boken
1885 respektive 1894. Men Engels bidrog också med
att utveckla Marxismen ytterligare.
• Han utvecklade en teori om naturens dialektik. Detta
beskrevs som processer som sker i naturen sker även i
samhället och i historien. Det vill säga att utveckling
sker tack vare flera ”kvalitativa språng” och
motsättningar. Detta blev grunden för ortodox
marxism.
• På det här sättet kom Marx teori om kapitalet
samt hans historieuppfattning att uppfattas även
som naturvetenskapliga teorier och inte bara som
teorier om samhället och historien.
Ett exempel:
• Den historiska utvecklingen samt kapitalismens
upplösning och övergång till socialism kan
uppfattas som naturnödvändiga processer som
ingen kan göra något åt.
Den ortodoxa marxismen
Den ortodoxa marximen utvecklades vidare av George Plekhanov och Karl Kautsky. De kallade det ”proletariatets
världsåskådning”.
Denna världsåskådning bestod av 4 saker:
1. En egen filosofi; dialektisk materialism.
(Allmänna lagar för naturens, samhället och det mänskliga tänkandets utvecklingsformer.)
2. En historieteori; historisk materialism
(applicerande av dessa allmänna lagar på den mänskliga historien)
3. En på den historiska materialismen byggd teori om kapitalet
(kapitalism övergår i socialism)
4. Politisk strategi
(Bygger på klasskamp mellan bourgeoisien och proletariatet i det kapitalistiska samhället.)
Lenin kom senare att influeras av den ortodoxa marxismen i sin marxism-lennisim
Marxism-leninism
•
•
•
•
Vladimir Lenin till 1924  Josef Stalin till 1953
Utgår från den ortodoxa marxismen
Marxistisk filosofi – ”Den dialektiska materialismen”
Efter Sovjetunionens fall 1989-1991 finns denna form
av marxism inte kvar i de nuvarande kommunistiska
länderna
• Marxism-leninsim=stalinism?
• Sågs som elitens, maktens och förtryckets ideologi
• Störtades 1989-1991 och upproret kom paradoxalt
ifrån Marx uppmaning att störta den härskande klassen
Skillnaden mellan ortodox marxism
och marxism-leninism
Ortodox marxism
• Brett och demokratiskt
arbetarparti
Marxism-leninism
• De mest medvetna och
politisk skolade
• Sträng disciplin
• Utrensning av
motståndare
Maoism – Ulandsmarxism
• I Kina grundas ett kommunistparti 1921 influerade
av Lenin
• Mao Zedong (1893-1976)
• Inriktade sin politik till Kinas många fattiga bönder
• Blev ledare för det kommunistiska partiet år 1935
• Inbörderskriget som började strax efter slutet av
andravärldskriget slutade med att Mao år 1949
utropade Kina som en folkrepublik
Gerillakriget
• Maos främsta insats inom Marxismen
• En viktig strategi för att sprida Maos ideologi där
”den politiska makten växer fram ur gevärspipan”
• Spred sig snabbt över världen, har används av bland
annat Castro på Kuba och Tito i forna Jugoslavien.
Västmarxismens uppkomst
•
•
•
•
November 1918 slutet av första världskriget
Det formades arbetarråd i Tyskland
Nya partier bildades
Det uppstod hårda motsättningar mellan
kommunisterna och västerländska
socialdemokratin.
• kritik mot den västerländska social demokratin
• Flera nybildade kommunist partier i väst
Europa kritiserade de socialdemokratiska
partiet.
• Efter hårda kritik från partier och ledare från
kommunistiska partierna så
uppmärksammades detta på ett
samhällsvetenskapligt och filosofiskt sätt.
• 1923 publicerades 2 nya skrifter som
kritiserade den ryska marxismen.
• George Lukács(1885-1971)
• Karl Korsch(1886-1961)
• Uppfattningen av marxismen var en objektiv
vetenskap
• Proletära klasskampens samhälleliga praxis
• Att skapa ny kultur och nya idéer är lika viktig
som den politiska utvecklingen
• Totalitet är en central begrepp för teoretikerna
och även för marxs
• Samhällets enskilda delar måste förstås i
förhållande till samhällets helhet på samma
sätt som en epok i mänsklighetens historia
måste förstås i förhållande till historien
Strukturell marxism: Althusserskolan
• Luise Althusser (1918-1990)
• Fransk professor inom filosofi samt medlem i det
Franska kommunist partiet
• Lade grunden till den strukturella marxismen då han
genom strukturella metoder analyserade Marx
folosifier och teorier
• I Frankrike uppstår Althusserskolan i reaktion mot
den marxistiska humanismen
Strukturell marxism: Althusserskolan
• Han bekämpade den tidige Marx och humanistmarxisterna då
han försökte påvisa en skillnad mellan vetenskap och ideologi
• Till skillnad från de humanistiska marxisterna betraktar
Althusser marxismen som vetenskap, som objektiv kunskap,
skild från ideologi och filosofi
• Althussers filosofier blev väldigt uppmärksammade och
diskuterades globalt
• Dock har ”althusserialismen”, efter slutet av 70-talet, minskat
kraftigt i betydelse
Kapitallogiken
• -kritik mot den politiska ekonomin
• - en teori om hur kapitalets begrepp alltmer inordnade
samhällsförhållanden under sig
• - begrepp: mervärde, bruksvärde och bytesvärde,
lönearbetare osv.
• - arbetarrens bytesvärde: lön för överlevnad
• - arbetarens bruksvärde: värdet arbetaren skapar under
en viss tid
• - mervärde: skillnaden mellan arbetets bruksvärde och
bytesvärde
• - skiljer sig fr Althusser som såg ekonomin, politik och
ideologi som relativt egna och inte hade samma
samverkan och påverkan på varandra
•
• - teorin handlar om hur kapitalets begrepp logiskt
utvecklar sig i historian. Teori om det borgerliga
samhället och inte bara dess ekonomi.
• Människor blir alltså inte endast bärare av strukturen,
utan kapitalets logik försöker sätta sig i verkligheten.
Människor kan göra motstånd.
•
Analytisk marxism
• Utvecklas under 1980-talet, främst efter G.A Cohens
bok ”Karl Marx’ historieteori: Ett försvar”
• I stora drag vill analytisk marxism undersöka och
utveckla marxism m.h.a mellanliggande historia och
redskap från icke-marxistisk vetenskap och filosofi
• Vill utveckla marxismen till en vetenskap med stort V
• För att göra detta används
• Analytisk filosofi
• Rational choice(hävdar att samhällsteorier måste bygga på
individen och dess rationella val)
• Fomer av spel- eller valhandlingsteori
• G.A Cohen analyserade Marx historieteori och
kom fram till att den var funktionalistisk.
• Jon Elster sa att det inte kunde vara så, då alla
samhällsteorier måste bygga på rational choice.
• John Roemer analyserade Marx exploatering- och
klassteori. Han kom fram till en generell teori om
all exploatering, inte bara kapitalismens. Han sa
att ”om slavar, livegna och lönearbetare har ett
alternativ som skulle vara bättre för dem är de
exploaterade, annars är de inte det.”
Historisk marxism
•
En stor del av Marx arbete med att studera kapitalismens utveckling bestod i att analysera historiska
förutsättningar för kapitalismens uppkomst.
•
Efter andra världskriget utvecklades den historiska marximen av en grupp historiker som var knutna
till det engelska kommunistpartiet. (Dona Torr, Christopher Hill, E.P Thompson mfl.) Historikerna ville
skriva historien ”underifrån”, från bland annat lantarbetarnas och industriarbetarnas historia.
•
Den historiska marximen skiljde sig från den vanliga marxismen som ensidigt beskrev hur ekonomin
påverkade samhället. Den historiska marxismen ville istället skildra marxism som en socialhistoria
eller en klasskampshistoria.
•
Efter Chrustjovs hemliga tal om Stalins personkult och invasionen av Ungern 1956 lämnade flera av
historikerna kommunistpartiet. Historikerna fortsatte ändå arbeta och publicerade ett flertal
historiska studier om bland annat feodalismens övergång till kapitalism.
•
De engelska marxisterna har framför allt utvecklat en teori om klasskampen. De uppfattar historien
som en ständigt pågående kamp mellan olika klasser och grupper där kulturella, politiska samt
ekonomiska förhållanden ingår i en helhet.