Transcript Humanistisk psykologi

Det humanistiska perspektivet –
den tredje kraften
Fokus på människans inneboende
möjligheter
Ett samlingsnamn på en rad olika
skolor som är starkt individinriktade
Betydande humanister och begrepp
• Abraham Maslow (1908-1970), grundaren av det
humanistiska perspektivet: behovshierarkin och
självförverkligande
• Mihály Csikszentmihalyi (1934-): positiv psykologi och
flow
• Carl Gustav Jung (1875-1961): det kollektivt omedvetna
och arketyperna
• Carl Rogers (1902-1987): villkorslös kärlek och
klientcentrerad terapi
• Ronald Laing (1927-1989): ett helt nytt sätt att se på
schizofreni; som en frisk reaktion på en sjuk omgivning
Trots inbördes skillnader finns några centrala tankar:
• Optimistisk människosyn – fri vilja – fri att bilda sin
egen personlighet – ansvar - ingen given mänsklig
natur – ingen determinism.
”Man kan inte bestämma vad andra gör mot en, men man kan
bestämma hur man ska hantera det” J.P Sartre
• Alla människor har en inre potential – styrkor
• Behoven är motorn i vårt handlande
• Människan som subjektiv varelse – UNIK – med
subjektiva tankar/känslor/upplevelser – tolkar
världen olika beroende
• Fokus på det friska och starka i människor
• En humanvetenskap
Abraham Maslow (1908-1970) – grundare av den
humanistiska psykologin – en ny psykologi
grundad på motivation
Grundantagande: Människan föds god och med oändliga
möjligheter att göra och gott och med
en medfödd uppgift, att nå självförverkligande.
Maslow sökte svaret på följande frågor:
• Vad driver människan framåt?
• Vad avgör om en människa kommer att utnyttja sin
inneboende godhet och utveckla sin fulla potential?
• Hur förblir man psykiskt frisk?
Vad driver
Vad driver människan?
människan?
Svar: Hennes behov
och hennes fria vilja
Vilka är då
människans behov
som driver henne
och kan förklara
hennes handlande?
Viljan att uppleva mening,
Att utveckla sin potential
Maslows behovshierarki
SJÄLVFÖRVERKLIGANDE
Sekundära behov
Existentiella
behov
UPPSKATTNING
KÄRLEK OCH TILLHÖRIGHET
Bristbehov
TRYGGHET
Primära behov
FYSIOLOGISKA BEHOV
Upplever en brist
Om de inte är uppfyllda
Är behovstrappan riktig?
Trappan är ifrågasatt: Varför finns exempelvis inte spänning med?
Är ordningen korrekt? Kommer verkligen trygghet
före kontakt? Kan det inte vara så att kontakt
är en väg mot trygghet?
Trots kritik finns sker som stämmer tex att behoven finns där men att de skiftar i styrka beroende på
situationen. En hungrig vill ha mat och när man är mätt vill man hellre ha umgänge och
uppskattning.
Vad menas med att utnyttja sin
inneboende potential –självförverkligande?
”En musiker måste få
spela, en konstnär måste
måla, en poet måste
skriva om han ska vara
tillfreds med sig själv.
Vad en människa kan bli
måste hon bli. Hon
måste vara sann mot sin
egen natur.”
Abraham Maslow
En självförverkligad människa..
• accepterar sig själva som de är.
• låter sig inte styras av sociala och kulturella
normer.
• är självförverkligat kreativa.
• har djupa och nära relationer.
• har ett stort behov av ensamhet
och avskildhet.
• har förmågan att uppleva peak
experiences.
Att skrida bortom jaget - transcendens
Existentiella behov
6. Estetiska behov tex lust
till skönhetsupplevelser
och att uttrycka sig genom
konst, musik, litteratur,
arkitektur , inredning och
dylikt
Bristbehov
8. Verkar för andras utveckling
– skrider bortom det egna
jagets behov för att osjälviskt
hjälpa andra att fylla sina
behov och utveckla sin egen
möjlighet, av en andlig
dimension tex. ”uppdrag för
mänskligheten” tex Dalai Lama
5. Kognitiva
behov av att
veta och förstå.
Kunskap om sig
själv och världen
Existentiella behov skiljer sig från bristbehoven genom att är processer som man aldrig blir klar med. De
upphör inte att finnas för att man ägnar sig åt att fylla dem – snarare tvärtom: DE GER MERSMAK – ger
en självförverkligande (inte självförverkligad) människa som är i en ständig pågående process.
Carl Rogers 1902-1987 – upphovsman till den klientcentrerade terapin
• Född och verksam
i Chicago
• Tänkte bli präst –
men blev barnpsykolog
Öppnade en barnpsykiatriskt
rådgivningsbyrå
• Sadlade om till teoretiker
”Människan är i grunden god, social,
framåtinriktad, rationell och
realistisk”
”Människan föds god men kan
förvridas och korrumperas om
hon samlar på sig tillräckligt
många dåliga erfarenheter,
missförstås eller missunnas
viktiga behov ”
Rogers personlighetsteori vilar på två begrepp organism och upplevelsevärld
Upplevelsevärlden
Människan som en
organism: en psykisk och
fysisk helhet
Är individens
referensram och kan
bli känt för en annan
individ endast
genom EMPATI
Organismen är platsen
för alla erfarenheter
och upplevelser
är de upplevelser en
människa har
Upplevelser = tankar,
minnen och känslor
Upplevelsevärlden
Medvetna upplevelser
Vad ser du på bilden? Socialarbetaren? Lapplisan?
Fotografen? Livsmedelshandlaren?
Vi gör ett urval – selektiv
process – vad ser du i bilden?
Vad tänker och känner du när
du ser bilden?
Omedvetna upplevelser
Varför omedvetna?
1) Ej viktig info – inget behov
att ta infon
2) Strider mot vår självbild =
inkongruens
a) Inkongruens mellan självbild
och den inkommande
verkligheten/upplevelsen
b) Inkongruens mellan
självbilden och idealbilden
Kongruens= överensstämmelse
Inkongruens = inte överensstämmelse
Viktiga begrepp
• Jagbild – sund narcissism – fri från förväntningar
• Självbild – den uppfattning man har om sig själv – utvecklas i
takt med att vi växer och är socialt bestämd.
• Idealbild – den man vill vara
• Inkongruens – inkommande upplevelser stämmer
inte med självbilden = dålig självkännedom
• Inkongruens – för stort glapp mellan självbild
och idealbilden = dåligt självförtroende
• Kongruens – god självkännedom
• Distortion (förvrängning) – upplevelser som strider mot vår
självbild kan skapa ångest och bli hotfulla vilket gör att vi
förnekar och förvränger dessa.
Idealsjälv
Många barn och
ungdomar har idoler som
de vill efterlikna.
Det behöver inte alls
skada självuppfattningen.
Det är först när man
skapar ett idealsjälv, som
inte alls stämmer överens
med ”realsjälvet”, som
det kan bli problem.
Självet (realsjälv/självbild/självuppfattning)
Om självbilden stämmer dåligt överens med
verkligheten = dålig självkännedom och inkongruens
– en stor del av upplevelsevärlden är omedveten
En lärare ser sig som en rättvis person
och märker inte att hen aldrig ger
ordet till vissa elever som känner sig
sårade
Eleven tycker hen är kass på att hålla
tal - känner fjärilarna i magen,
rodnanden i ansiktet och svetten i
armhålorna och märker inte hur
fångade klasskamraterna blir
Vissa har en orealistiskt positiv uppfattning om sig själv och andra en orealistisk negativ bild.
Fler ex. på inkongruens – Fader Sebastian
En katolsk präst, fader Sebastian, som leder församlingens
ungdomsverksamhet, känner sig egendomligt irriterad på en av
deltagarna. Det är en ung flicka, lite mognare än kamraterna, och med
ett starkt intresse för olika ”livsfrågor”. Hon frågar så mycket och är så
kritisk, tycker han. Fader Sebastian biktar sig regelbundet. Han har i
bikten nämnt sin irritation över flickan och anklagat sig själv för
bristande tålamod. En natt drömmer han en erotisk dröm om flickan. I
drömmen ser han henne hångla med en av de andra ungdomarna i
kyrkan. Fader Sebastian berättar denna dröm vid sin nästa bikt. Han
ser drömmen som exempel på hur han ytterligare tappat tålamodet
med flickan. Han måste ha låga tankar om henne eftersom hon
uppträder så olämpligt i hans dröm! När Sebastian berättar om detta
föreslår hans biktfar att det kanske är så att Sebastian själv känner sig
attraherad av flickan. ”Sådant händer de flesta präster någon gång”,
menar biktfadern. Men Sebastian menar att det inte alls är så. Han
känner bara irritation över flickan.
Ur Martin Levander Psykologi s. 42-43
Det ingår inte i Fader Sebastians självbild
att känna erotisk attraktion till unga flickor.
Därför upplever han heller ingen sådan. De
känslor som väcks i honom förvandlas till
irritation, vilket är något han kan tillåta sig
att känna.
Andra exempel :
1) En polis får lust att göra något
olagligt – dessa tankar är inte
förenliga med samhällets lagar eller
polisens egna självbild och måste
därför förnekas.
2) En mor som ser sig som den ”goda
modern” kan ej acceptera sina
aggressiva känslor mot sitt barn.
Förklarar vreden med att hon är trött
3) En person som ser inte kan se sig själv
ogilla andra människor känner ångest
varje gång hatfyllda känslor uppstår och
förnekas med ”Nä, jag tycker inte illa om
hen”.
• http://www.youtube.com/watch?v=4Yyf2qM8
Rwk&feature=player_detailpage
Villkorslös kärlek - inte villkorad kärlek
Barn behöver kärlek för
att kunna bygga upp en
självbild där de förmår se
sig själv som de är och
acceptera och känna sig
nöjda med det”
.
”
Ljunggren s 79
Villkorad kärlek innebär, att när barnet gör som föräldrarna vill, får de kärlek
I grunden är varje människa
ensam på grund av att hon är
UNIK.
Många är rädda för att visa
sitt sanna jag, att vara sårbar.
Rädda för att inte bli älskade
och accepterade.
De håller därför upp en mask
inför andra men också inför
sig själva
Detta leder till alienation
Genom terapi – få kontakt
med sitt verkliga jag, äkta och
sanna känslor för att bli mer
fria och harmoniska
Vi bär olika masker
Klientcentrerad terapi
• Fokus på klienten som expert på sitt eget liv
• Fokus på det friska hos människan
Terapeutens uppgift: skapa ett växtbefrämjande
klimat så att klienten vågar öppna sig
Hur? Genom motiverande samtal skapa en vilja till förändring engagemang, empati, värme, äkthet, vara icke dömande
Äkthet – terapeuten
som en äkta person
Du är fantastisk!!!!!
Inlevelse,
värme och
medkänsla,
icke dömande
= villkorslös positiv
uppskattning