Transcript Civilprocessrättsliga grunder

Introduktion till rättegången
civilprocessrättsliga grunder
Processrätt
• Processrättens relation till de materiella
reglerna
– materiell rätt
• köplagen; regler om fel osv
• brottsbalken, regler om mord osv.
– processrätt
• regler om processen för att t. ex. få skadestånd för fel
• regler om processen för att få någon dömd för mord
• Processrätten gör att den materiella rätten
får genomslag i praktiken
• Att ha rätt = att också få rätt
• Rättegångsbalken (från 1942, men förnyad i
stora delar sedan dess)
• Tvistemål och brottmål
– dispositiva tvistemål – mål där förlikning är
tillåten
– indispositiva tvistemål – t. ex. familjemål
Rättegångsbalken
• Rättegångsbalkens olika avdelningar
– Första avdelningen – Om domstolsväsendet (1
– 9 kap.)
– Andra avdelningen – Om rättegången i
allmänhet
• tvistemål (10 – 18 kap.)
• brottmål (19 – 31 kap.)
• gemensamma bestämmelser (32 – 34 kap.)
– Tredje avdelningen – Om bevisning (35 – 41 kap.)
– Fjärde avdelningen – Om rättegången i
underrätt
• tvistemål (42 – 44 kap.)
• brottmål (45 – 48 kap.)
– Femte avdelningen – Om rättegången i
hovrätt (49 – 53 kap.)
– Sjätte avdelningen – Om rättegången i
Högsta domstolen (54 – 57 kap.)
Instansordningen
• Tingsrätt (tidigare rådhusrätt eller häradsrätt,
HR)
• Hovrätt (HovR)
• Högsta domstolen (HD)
– överklaganden till HovR och HD kräver (i vissa
fall) prövningstillstånd för att domstolen ska ta upp
målet
– syftet med instansordningen är delvis att
processens tyngdpunkt ska ligga i tingsrätten
Innan rättegång
• Tala om för motparten vilka krav som finns
• Förlikningsförhandlingar – kan föras även i
domstolen
• Är det värt att stämma?
– rättegångskostnader (försäkring)
– risken att förlora
• Skaffa ombud?
– FT-mål (under ett halvt basbelopp)
– T-mål
Rättegången
• Stämningsansökan
– grundkrav på stämningsansökan, se 42 kap. 2 §
– skickas till domstolen där svaranden har sitt hemvist,
se 10 kap.
• Svaromål
• Förberedelse, ink. muntlig förberedelse (s. k. muf)
– ev. tredskodom
– ev. förlikning
• Huvudförhandling
• Dom
Stämningsansökan, 42 kap. 2§
• Yrkanden
– yrkande = kärandens begäran att domstolen ska meddela viss dom
– yrkande = rättsföljd (hävning, skadestånd, mord)
• Grunder
– grunder = faktiska omständigheter som käranden anser juridiskt medför
att yrkandet ska bifallas
– väs. betydelse som motparten insett eller borde insett
– avvikit från avtalet
• Bevisning
– bevisning till styrkande av rättsfakta
– rättsnormer behöver inte bevisas (iura novit curia)
• Två sorters talan, 13 kap.
– 1 § - fullgörelsetalan – att fastställa en rättsföljd
– 2 § - fastställelsetalan – att fastställa ett rättsfaktum
Ändring av talan, 13 kap.
3§
• Huvudregeln är att en väckt
talan inte får ändras
• Talan får dock inskränkas och
den får justeras
• Gränsdragning mellan att justera
och att ändra talan
• Kopplas till reglerna i 17 kap. 3 § om
vad domstolen är bunden av –
sådant som inneburit en justering
av talan träffas av domens
rättskraft
Svaromål
• Svarandens inställning till yrkandet
– medges (erkänns)
– bestrids
• Vitsordande
– är ett villkorat partiellt medgivande
– ”Jag vill inte betala men om domstolen anser att
jag ska betala anser jag 50 000 kr som en rimlig
summa”
• Kärandens grunder kan medges
Invändningar
• Svaranden kommer med olika slags
invändningar
• Processhandling där svaranden syftar till att
förta den rättsliga effekten av den eller de
omständigheter som käranden åberopat som
grund för sin talan
– sakinvändning – talan ska ogillas
– förnekande – den omständighet som käranden
åberopar föreligger inte (något har inte hänt;
mail har inte skickats, telefonsamtal inte gjorts);
svaranden åberopar inget ”eget material”
– rättsinvändning – omständighet som käranden
åberopat till stöd för yrkandet har inte den
rättsliga betydelse som käranden hävdar (mail
som skickats är inte en reklamation); rättslig
argumentation men inget eget material
– motfaktum – svaranden åberopar ”något eget”, en
omständighet som gör att den av käranden
åberopade omständigheten har en annan
Bevisning
• Fri bevisprövning som huvudregel, 35 kap. 1 §
• ”Rätten skall efter samvetsgrann prövning av allt,
som förekommit, avgöra, vad i målet är bevisat.
Vad om verkan av visst slag av bevis är stadgat
vare gällande.”
• Bevistema och förhörstema
• Förhör med A som ska höras om
omständigheterna vid köpet, till styrkande av att
bilen är var felaktig vid överlämnandet, samt att
reklamation har skett på rätt sätt
Huvudförhandling, 43 kap. 7 §
•
•
•
•
•
•
•
Käranden framställer yrkandet eller yrkandena
Svaranden medger eller bestrider
Käranden framställer grunderna för yrkandet
Svaranden framställer grunderna för bestridandet
Sakframställan från båda parter
Käranden yttrar sig ev. över svarandens sakframställan
Bevisning
– skriftlig
– muntlig
• Plädering (käranden och svaranden)
• Kostnadsräkningar
Grundläggande
principer
• Kontradiktionsprincipen
– ingen får dömas ohörd
– allt material ska kommuniceras
mellan parterna
• Koncentrations- och
omedelbarhetsprinciperna
– bevisning ska läggas fram i ett
sammanhang
– dom får endast grundas på vad som
förekommit vid huvudförhandling
• Muntlighetsprincipen –
huvudförhandlingen ska vara
muntlig
Dispositionsprincipen, 17 kap. 3 §
• Dom må ej givas över annat eller mera, än vad part i behörig
ordning yrkat. Är saken sådan, att förlikning därom är tillåten, må
dom ej grundas å omständighet, som icke av part åberopats till
grund för hans talan.
• Parterna, inte domstolen, bestämmer vad som ska prövas
• Domstolen får inte döma över annat eller mera än vad part har yrkat
• Kärandens yrkande och – i dispositiva mål – svarandens eventuella
medgivande bestämmer den övre respektive nedre gränsen för vad
rätten får döma ut
• Angående grunder får domstolen inte heller grunda domen på andra
grunder (dvs. rättsfakta) än sådana som åberopats av en part som
grund för talan
– köparen åberopat ett antal rättsfakta som ska ge rättsföljden prisavdrag
– i sådana fall får inte domstolen döma ut prisavdrag med stöd av andra
rättsfakta
Medgivande och
vitsordande
• Käranden yrkar 100 000 kr
– svaranden medger att betala 100
000 kr
• domstolen medger talan
• prövar inte målet
– svaranden medger att betala 25 000
kr – domstolens prövning
begränsas till de ”övriga” 75 000 kr
– svaranden bestrider men vitsordar
25 000 kr
• om svaranden inte ska betala = 0 kr
Rättskraft
• En dom får som huvudregel överklagas –
överklagas den inte vinner den laga
kraft
• En dom har, sedan den har vunnit laga
kraft, så kallad rättskraft, se 17 kap. 11 §
rättegångsbalken
• Rättskraften innebär delvis att en
avgjord fråga inte får tas upp till
prövning på nytt
• Kan något förenklat sägas att samma sak
inte får prövas två gånger (ne bis in idem)
• Avgörandet ska vara slutligt – parterna
får incitament att lägga energi på
processen redan från början, eftersom de
inte kan komma igen om de glömt eller
missat något
Rättskraft forts.
• Har betydelse på två olika sätt
– 1) den sak som blivit prövad kan inte göras
till föremål för en förnyad prövning som
processföremål i en ny rättegång
• den rättskraftiga domen utgör hinder mot en
sådan rättegång
• den nya talan ska avvisas på grund av
rättegångshinder (res judicata; även kallat
negativ rättskraft)
• förutsätter att ”processföremålen är identiska”
– 2) det rättskraftiga avgörandet kan i en
senare rättegång (om en annan sak) åberopas
som stöd för ett i den senare rättegången
framfört anspråk, om anspråket beror av den
rättskraftigt avgjorda saken
• den rättskraftigt avgjorda domen är
prejudicerande för den senare avgörandet
• domen läggs alltså till grund för en ny dom;
även kallat positiv rättskraft
Rättskraft forts.
• Rättskraftens relation till
dispositionsprincipen
• Tidigare uppfattning att ”saken” i 13 kap.
3 § tredje stycket och i 17 kap. 11 § är
samma sak
• 13 kap. 3 § tredje stycket talar om vilka
omständigheter som får åberopas utan
att saken anses ändrad
• Dessa omständigheter, som alltså
inneburit en tillåten justering av
talan, kunde tänkas höra ihop med 17
kap. 11 § pss. att rättsfakta som kunnat
åberopas utan att saken ändrats