Transcript Bör staten styra skolan?

Bör staten styra skolan?

Empirisk och normativ

Syftet är alltså ”inte bara [att] försöka tala om
vad som varit och är utmärkande för svensk
välfärdspolitik, utan också ge argument för
hur denna bör vara utformad i framtiden och
hur detta kan rättfärdigas” (s. 7).

handlar i huvudsak om ”hur långt kollektivets
ansvar för den enskilde bör sträcka sig, och
vad den enskildes eget ansvar bör vara,
alldeles oberoende av hur han lever upp till
detta ansvar” (s. 13)

handlar i huvudsak om vad staten praktiskt
har för möjlighet att genomföra för offentliga
åtgärdsprogram.




offentligt producerad service, t ex grundskola
och sjukvård
obligatoriskt socialförsäkringssystem, t ex
sjukförsäkring och föräldraförsäkring
generellt nominellt enhetligt bidragssystem, t
ex barnbidrag
system av behovsprövade insatser
Generell eller selektiv
 Vem ska politiken omfatta?
(universell/selektiv)
 Hur ska tilldelningen ske?
(generell/diskretionär)
 Behovsprövning (Professionella normer/
Betalningsförmåga)




”Alla barn och ungdomar skall, oberoende av
kön, geografisk hemvist samt sociala och
ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till
utbildning i det offentliga skolväsendet för
barn och ungdom. Utbildningen skall inom
varje skolform vara likvärdig, varhelst den
anordnas i landet.
Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och
färdigheter samt, i samarbete med hemmen,
främja deras harmoniska utveckling till
ansvarskännande människor och
samhällsmedlemmar. I utbildningen skall
hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.”


Autonomiprincipen – neutral stat
Kommunitär princip – icke-neutral stat (”den
goda staten”)
Autonomi





Självbestämmande/självstyrande
Egna livsprojekt
Handlingsfrihet
Handlingsförmåga
Neutral stat

En av den representativa demokratins grundprinciper, ”allmän och lika
rösträtt”

I regeringsformens andra kapitel preciseras grundläggande fri- och
rättigheter, t ex:
◦ Yttrandefrihet: rätten att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela
uppfattningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
◦ Föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda
syften.
◦ Religionsfrihet: Frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.
(undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell).



Medborgarskapet – civila medborgerliga rättigheter (likhet inför lagen),
politiska medborgerliga rättigheter (en man/kvinna en röst), och sociala
politiska rättigheter.
”respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
frihet och värdighet” (första kapitlet i regeringsformen)
Kommunitarism



Individen formas av, och lever i, sin
omgivning
Finns sätt att leva på som är bättre än andra
Staten ska stå för vissa värderingar


En av den representativa demokratins
grundprinciper, ”majoritetsstyre”, principen
om att individen skall underkasta sig
kollektivet.
Värdegrunden som beskrivs i skolans
läroplaner:

”Skolan har en viktig uppgift när det gäller att
förmedla och hos eleverna förankra de
grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar
på. Människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan män och kvinnor samt
solidaritet med svara och utsatta är de värden
som skolan skall gestalta och förmedla. I
överensstämmelse med den etik som förvaltats
av kristen tradition och västerländsk humanism
sker detta genom individens fostran till
rättskänsla, solidaritet, tolerans och
ansvarstagande”.
Staten ska:
 Behandla medborgarna med lika omtanke och
respekt
 Förhålla sig neutral till medborgarnas
livsprojekt
”Rothsteins princip”


Relativ neutralitet
Staten ska garantera att människor på lika
villkor ska kunna leva enligt sin uppfattning
om det goda livet (handlingsförmåga) genom
att ge grundläggande resurser enligt en tanke
om kompensation.


Skolan och staten
Skolan och eleverna


Har den svenska i huvudsak generella svenska välfärdsstaten
främjat medborgarnas autonomi eller har den kränkt deras
autonomi?
Två olika tolkningar av huruvida den svenska
välfärdspolitiken har främjat eller kränkt autonomin
presenteras:
◦ Hirdmanns tolkning av Myrdals politiska linje – Att lägga livet till
rätta.
◦ Rothsteins m.fl.s tolkning av Möllers politik – att skapa större
autonomi och undvika stigmatisering.



Värderingsförändringar i samhället. Allt större
krav på autonomi och valfrihet. Är kraven på
ökad valfrihet förenliga med den generella
välfärdspolitikens standardlösningar?
Rothstein menar att det är förenligt.
Valfriheten kan ses som en grundläggande
resurs som staten bör tillhandahålla
medborgarna.




Alla serviceproducenter, privata som offentliga, måste följa
samma grundläggande regler när det gäller kvalitet och
standard. Vad som utgör dessa grundläggande resurser måste
beslutas på politisk väg i en demokratisk process.
Icke-offentliga serviceproducenter måste avstå från att ta ut
avgifter som är högre än vad de offentliga producenterna tar.
Annars införs en slags behovsprövning på ekonomiska grunder”
bakvägen”.
Staten måste förmå alla serviceproducenter att ta samma ansvar
för de svåra och kostsamma fallen. Annars införs en slags
behovsprövning på ekonomiska grunder” bakvägen”.
Alla medborgare måste ha tillgång till tjänsterna som produceras
även av de icke-offentliga producenterna. Det betyder att inga
producenter har rätt att diskriminera pga kön, social status,
religion etc.