Transcript Rasbiologi – ett mörkt kapitel i Europas historia

Rasbiologi – ett mörkt
kapitel i Europas historia
Rasbiologi




1600-1700-talet
Rasindelning svarta, gula vita.
Upptäcktsresor
Systematisering i Linnés anda
2
Joseph Arthur de Gobineau (1816 –
1882)




Tre huvudraser (vita, gula, svart)
Olika blandformer med olika värde.
Arier, vita, står högst.
Bara vita kan skapa högstående
civilisationer.
3


Ju mindre andel vitt blod desto större
förfall.
Rasblandning leder till att de lägre
raserna ”lyfts” och konstnärliga anlag
skapas.
4
Joseph Arthur de Gobineau (1816 –
1882)

”Den vita rasen hade ursprungligen monopol på
skönheten, intelligensen och styrkan. Till följd av
förbindelsen med de andra raserna tillkom
korsningar som var vackra men inte starka, starka
men inte intelligenta, intelligenta men mycket fula
och svaga…Även om rasblandning alltså i viss mån
är gynnsam för majoriteten av mänskligheten, så
sker blandningen samtidigt på bekostnad av denna
mänsklighet, eftersom den sänker, försvagar och
förnedrar den och skär av dess ädlaste delar.”
(Essä om människorasernas ojämlikhet.)
5
Socialdarwinism



Charles Darwin (1809 – 1883)
Survivel of the fittest.
Industrialisering, kvinnas frigörelse hot
mot mänskligheten.
6
Rashygien



Positiv rashygien – öka barnafödandet
Negativ rashygien – tvångssterilisering
Befolkningen skall hållas ren och
förädlas.
7
Rashygien





1900 –talet, tankar om den vita rasens
undergång
Sverige först i världen med
rasbiologiskt institut (1922)
Herman Lundborg (1868-1943)
Institutet skulle skydda landet mot
inre fiender.
Skallmätning
8
Herman Lundborg
9
Skallmätning/näsmätning
10
Tyskland



Gobineaus idéer – rasteori,
socialdarwinism.
1933 – massteriliseringar av
handikappade
1935 - Lebensbornprogrammet
11
Lebensborn
12
Tyskland




Medicinska experiment
Kemiska analyser av romskt blod
Josef Mengele (Auschwitz)
Carl Clauberg (Auschwitz)
13
Tyskland



1941 Wannseekonferensen
Göring
Die Endlösung
14
Resultatet

Massgrav i Auschwitz
15
Antisemitism



Ordet började användas 1879 efter
kampanjer mot judar.
Judehatet har en äldre historia.
Förföljelser började under antiken.
Judar anklagades vara
”kristusmördare”.
16




Begränsande lagar mot judar i
romarriket.
Ex. fick de inte bygga synagogor, ha
statliga ämbeten, äga jord eller gifta
sig med kristna.
Under Medeltiden spreds myter om
judar. Bl.a att de förgiftat brunnarna
under Digerdöden.
Judar fick bo i speciella områden
”getton”.
17
Upplysningen och franska
revolutionen




1700-talet.
Något bättre för judar.
Samma lagar för alla spreds till många
länder.
Antisemitismen levde kvar i många
kretsar.
18
1800-talet


Uppsving i och med den nya
rasbiologiska forskningen.
Myt spreds om att judarna var ute
efter att ta över världen.
19
1900-talet Tyskland




1933 judiska böcker m.m. bränns på
bål.
1935 Nürnberglagarna.
1938 Kristallnatten
1942 Den slutgiltiga lösningen
bestäms.
20
1948 Judarnas stat
Israel utropas.
21
Dock…
 Fortsatt
antisemitism.
 Mindre öppen.
 Nazistpartier.
 Judisk sammansvärjning.
 Förnekande av Förintelsen.
22