Transcript MSB:s arbete med naturolyckor

NATIONELL
RISKBEDÖMNING
2012-09-06
Johanna Enberg
Nationell riskbedömning
• EU:s rådslutsatser i april 2011
• Rapporten Ett första steg mot en nationell
riskbedömning i november 2011
• Regeringsuppdrag att redovisa en nationell
riskbedömning till 15 mars 2013
EU:s rådslutsatser om riskbedömning
– april 2011
• Enhetliga nationella riskbedömningar bidrar till en
samsyn gällande risker i EU.
• Samsynen underlättar samarbetet när det gäller att
förebygga och minska gemensamma och
gränsöverskridande risker.
• Ger underlag till att prioritera beredskapen inför de
allvarligaste riskerna i syfte att förebygga katastrofer.
• Kommissionen ska sammanställa resultatet av
medlemsstaternas riskbedömningar under 2012.
Ett första steg mot en nationell
riskbedömning
• Rapporten klar i november 2011.
• Riskerna som presenteras har en låg sannolikhet och
kan få stora konsekvenser.
• Risker som är viktiga i ett nationellt perspektiv och för
EU:s övergripande bild.
• Ett urval av risker som 46 myndigheter har
identifierat i risk- och sårbarhetsanalyserna 2010.
Nationell riskidentifiering – de 24
riskerna
•
översvämningar
•
dammbrott
•
ras och skred
•
•
stormar
störningar i livsmedels- och
dricksvattenförsörjningen
•
jordbävningar och vulkanutbrott
•
•
solstormar
omfattande bränder i byggnader och
tunnlar
•
värmebölja
•
•
skogsbränder
störningar i elektroniska
kommunikationer
•
angrepp av skadeinsekter
•
störningar i energiförsörjningen
•
smittsamma sjukdomar
•
störningar i betalningssystemen
•
resistenta bakterier och resistens
mot antiviraler
•
oljeutsläpp
•
•
störningar i försörjning av läkemedel
avbrott i transporter och stora
transportolyckor
•
risker med nukleära och radiologiska
ämnen
•
terrorism
•
cyberattacker
•
risker med kemiska ämnen
•
risk för instabilitet i samhället
och social oro
Nationell riskbedömning
• MSB ska i samverkan med berörda myndigheter
fortsätta arbetet med en nationell riskbedömning,
med utgångspunkt i rådslutsatserna om
riskbedömning i Europeiska unionen (8068/11).
• MSB ska redovisa arbetet till Regeringskansliet
(Försvarsdepartementet) senast den 15 mars 2013.
Deltagande aktörer
• 35 centrala myndigheter
• 21 länsstyrelser
• 16 kommuner
• 3 landsting
• 4 branschorganisationer
Risk- och sårbarhetsanalys
• Myndigheter ska göra risk- och sårbarhetsanalyser
(2002)
• Ett 50-tal myndigheter rapporterar till MSB och
regeringen
• Kommuner och landsting ska göra risk- och
sårbarhetsanalyser (2006)
• Kommunerna rapporterar till länsstyrelserna
Risk- och sårbarhetsanalys
• Analysen ska utgöra en grund för det förebyggande
och förberedande krisberedskapsarbetet
• Ska ge kunskap om
– vad som måste skyddas,
– vad som kan hända,
– vilken förmåga vi har att hantera olika händelser
och
– vilka konsekvenser olika händelser får
Steg 1: Vad ska skyddas?
Vad ska skyddas?
• Människors liv och hälsa
• Samhällets funktionalitet
• Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga frioch rättigheter
• Ekonomiska värden och miljön
• Nationell suveränitet
Steg 2: Riskidentifiering
Riskidentifiering
• Workshop om riskidentifiering och urval.
• Genomgång av 200 olika händelser från
myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser och från
andra länders nationella riskbedömningar.
Steg 3: Urval
Elva nationella händelser
• Störningar i GPS
• Dammbrott
• Skolskjutning
• Brand i stort
kryssningsfartyg
• Drivmedelsbrist leder
till transportstörningar
inom livsmedelssektorn
• Pandemi
• Utsläpp i
dricksvattentäkt
• Värmebölja
• Kärnkrafthaveri
• Terrorist detonerar
bomb i tunnelbanan
• Våldsamma upplopp i
flera städer
Steg 4: Scenarioutveckling
Steg 5: Analys
Analys genom workshop
• Störningar i GPS
datum: 11–12 september
• En skolskjutning i en svensk skola
datum: 25 september
• Drivmedelsbrist leder till transportstörningar inom
livsmedelssektorn
datum: 2 oktober
Analys på annat sätt
• Pandemi
• Utsläpp i dricksvattentäkt
• Dammbrott
• Brand i stort kryssningsfartyg
• Värmebölja
Analys vid senare tillfälle
• Kärnkrafthaveri
• Terrorist detonerar bomb i tunnelbanan
• Våldsamma upplopp i flera städer
Hur kan en nationell riskbedömning
användas?
• Vi har i Sverige hittills arbetat med risk- och
sårbarhetsanalyser ur ett lokalt, regionalt och centralt
myndighetsperspektiv.
• Vi har en tradition av att bygga vår beredskap på
aktörernas verksamhet och utifrån deras ansvar.
• Med en nationell riskbedömning kan vi också bättre
förstå vilka brister som finns och hur vi kan göra
prioriteringar på alla nivåer i samhället.