Transcript File - Benny Jansson MaNO

Centrala nervsystemet


Hjärnan
Ryggmärgen
Nervsystemet





Dendrit
Cellkärna
Axon eller neurit
Myelin
Synaps
Nervtyper


Sensoriska nerver
Motoriska nerver
Mannens hjärna
Kvinnans hjärna
Människohjärna
Centra
Delfunktioner

Lillhjärnan samordnar
de olika signalerna från
sinnena och musklerna

Hjärnstammen styr
kroppstemp, andning,
blodtryck och andra
funktioner som vi inte
kan påverka
Autonoma nervsystemet
Sympatiska
+ pupillen vidgas
+ hjärtat slår fortare
+ luftrören vidgas
- mindre saliv
- mindre magarbete
- urinblåsan hämmas

Parasympatiska
- pupillen sluts
- hjärtat slår saktare
- luftrören drar ihop sig
+större salivavsöndring
+magarbetet ökar
+urinblåsan stimuleras

Sjukdomar










Huvudvärk
Svimning
Stroke
Epilepsi
MS
CP
Hjärnhinneinflammation
Hjärnskakning
Dyslexi
ADHD
Huvudvärk


Återkommande huvudvärk är för det mesta ofarligt och något
som de allra flesta människor haft. Huvudvärken går över av sig
själv eller med hjälp av enkla värktabletter. Om du ofta har
huvudvärk, till exempel en gång i veckan, eller värk som inte
försvinner ska du kontakta din vårdcentral. Vid plötslig och svår
huvudvärk ska du vända dig till sjukhusets akutmottagning.
Huvudvärk kan bland annat utlösas av spänningar, till exempel
för att man gnisslar tänder eller biter ihop käkarna när man
sover. Den kan också orsakas av förkylning,
hormonsvängningar, sömnbrist, alkohol, rökning samt av för
mycket kaffe, te eller läkemedel som innehåller koffein.
Huvudvärken kan också ha psykologiska orsaker, till exempel
ängslan, oro eller depression.
Det finns olika typer av huvudvärk, till exempel
spänningshuvudvärk, migrän
Migrän


Migrän är en av våra vanligaste folksjukdomar. Det
viktigaste symtomet vid migrän är attacker av svår
huvudvärk. De kan bland annat utlösas av stress,
sömnbrist, fasta, viss mat och - hos kvinnor hormonförändringar. Migrän går inte att bota, men det
finns effektiva läkemedel som hjälper mot
huvudvärken.
Migrän drabbar nästan var femte kvinna och var tionde
man. Besvären börjar som regel före 40 års ålder och
minskar oftast efter klimakteriet eller efter 60årsåldern. Även barn kan ha migrän, men det är
ovanligare. Cirka 70 procent av dem som drabbas av
migrän har en nära anhörig som också lider av
sjukdomen.
Vad beror migrän på?

Orsaken till migrän är inte helt klarlagd,
men sjukdomen är till cirka 50 procent
ärftligt betingad. Huvudvärken beror på
att stora blodkärl runt hjärnan blir vida,
svullna och smärtkänsliga på grund av
att nervändar runt blodkärlen läcker ut
retande ämnen. Det ger den pulserande
värken som är typisk för migrän. Detta
styrs från hjärnan, men hur det startar
vet man inte.
Vad kan utlösa en
migränattack?




Stress är en vanlig orsak till migrän. Oftast kommer
anfallet när man slappnar av, till exempel till helgen eller
på första semesterdagen.
Hormonförändringar hos kvinnor. Många får attackerna i
samband med menstruation. Hos många kvinnor
försvinner eller lindras besvären vid graviditet. Migränen
försvinner ofta i klimakteriet.
Man kan också få migrän av att fasta, det vill säga då
man bara intar flytande föda, eller av oregelbundna
måltider, för lite eller för mycket sömn, starka dofter,
svängningar i temperatur eller lufttryck, hetta, starkt
solljus eller höga ljud.
Alkoholhaltiga drycker som rödvin och vissa födoämnen,
till exempel choklad, citrusfrukter, mögelost eller andra
starka ostar.
Vad kan utlösa en
migränattack?




Stress är en vanlig orsak till migrän. Oftast kommer anfallet
när man slappnar av, till exempel till helgen eller på första
semesterdagen.
Hormonförändringar hos kvinnor. Många får attackerna i
samband med menstruation. Hos många kvinnor försvinner
eller lindras besvären vid graviditet. Migränen försvinner ofta
i klimakteriet.
Man kan också få migrän av att fasta, det vill säga då man
bara intar flytande föda, eller av oregelbundna måltider, för
lite eller för mycket sömn, starka dofter, svängningar i
temperatur eller lufttryck, hetta, starkt solljus eller höga ljud.
Alkoholhaltiga drycker som rödvin och vissa födoämnen, till
exempel choklad, citrusfrukter, mögelost eller andra starka
ostar.
Svimning (att svimma)




Svimning betyder att man plötsligt förlorar medvetandet för att
hjärnan inte får tillräckligt med syre. Att svimma är sällan tecken på
något allvarligt. En utredning bör göras i speciella fall, till exempel
om personen är avsvimmad mer än två minuter. Om du lätt
svimmar bör du tänka på att resa dig långsamt från sittande eller
liggande och röra på benen när du står stilla, till exempel i köer.
Svimning kan utlösas av flera olika saker. Det kan till exempel vara
en stark reaktion på något skrämmande och obehagligt eller
utlösas av smärta. Feber, brist på vätska eller sömn kan bidra till att
du svimmar. Du kan också svimma i en pressad situation. Själva
orsaken till svimningen är ett tillfälligt blodtrycksfall.
Vissa människor, både vuxna och barn, svimmar lättare än andra
om de till exempel står stilla länge eller hastigt reser sig upp. Då
hinner inte blodtrycket med att tillräckligt snabbt försörja hjärnan
med blod. Det är ofarligt men obehagligt.
Hos vuxna kan svimningen ibland bero på problem med hjärtrytm
eller hjärtklaffar. En annan orsak kan vara epilepsi.
Symtom vid svimning


Ett typiskt svimningsanfall börjar med att
man blir blek och kallsvettig. Man känner
sig yr och blir kanske illamående. Därefter
svartnar det för ögonen. Oftast hinner man
sätta eller lägga sig innan man förlorar
medvetandet.
Medvetslösheten brukar som mest hålla i
sig ett par minuter. Efteråt är det normalt att
känna sig lite matt
Om ett svimningsanfall är på
väg:







Är det bra om du lägger dig ned med benen högre än
huvudet.
Du kan också sätta dig ner och böja huvudet ner mot knäna,
andas djupt och vänta tills känslan gått över.
Om ditt barn har svimmat:
Känn efter att ditt barn andas och kontrollera att pulsen slår.
Se efter att barnet inte har något löst i munnen.
Låt ditt barn ligga ner och lägg benen högre än kroppen så
att blodcirkulationen underlättas.
Låt ditt barn vakna till av sig själv. Efter en liten stund kan
barnet sätta sig upp och sedan resa sig.
Ge inte barnet något att dricka förrän han eller hon är helt
vaken.
Förebygg svimning
Om du har lätt för att svimma bör du:
 Alltid resa dig långsamt, särskilt när
du stiger ur sängen på morgonen.
 Sätta dig ner och böja huvudet mot
knäna när svimningen är på väg.
 Sträcka och böja på benen för att
förbättra blodcirkulationen när du står
länge, till exempel i köer.

Stroke (hjärninfarkt,
hjärnblödning)

Stroke är ett samlingsnamn på hjärninfarkt –
blodpropp i hjärnan – och hjärnblödning. Stroke kan
bli mycket allvarligt och måste omgående behandlas
på sjukhus. Ring 112 om du plötsligt drabbas av
domningar, förvirring eller svårigheter att tala eller
förstå, synstörningar, balansproblem eller kraftig
huvudvärk. Genom att ha en bra livsstil och ta
läkemedel kan du förhindra en ny stroke.
Rehabilitering är en viktig del av behandlingen.

Stroke måste behandlas på sjukhus så fort som
möjligt. Snabba åtgärder kan begränsa omfattningen
av hjärnskador och handikapp.

Varje år insjuknar cirka 30 000 personer i stroke. Två
tredjedelar av dem drabbas för första gången.

Stroke förekommer i alla åldrar, men risken ökar med
stigande ålder. Kvinnor och män drabbas i ungefär
samma utsträckning. Men kvinnor insjuknar i
allmänhet senare än vad män gör. Medelåldern för
män är 73 år och för kvinnor 77 år.
Stroke orsakas av:




blodpropp som kommer från hjärtat eller halsens
pulsåder. Proppen täpper till blodcirkulationen i ett
område i hjärnan. En propp från hjärtat beror oftast på
en störning i hjärtrytmen, ett så kallat förmaksflimmer.
Blodproppar från halspulsådrorna orsakas oftast av
åderförkalkningsförändringar i dessa kärl.
en förtjockning av kärlväggen i något av hjärnans fina
kärl
blödning inuti hjärnan som oftast orsakas av högt
blodtryck eller missbildade blodkärl.
blödning mellan hjärnhinnorna, för det mesta orsakat
av ett medfött pulsåderbråck, ett så kallat aneurysm.
Epilepsi







Epilepsi är ett samlingsbegrepp för flera typer av anfall med olika orsaker. Diagnosen
epilepsi får du om du har haft upprepade epileptiska anfall som inte framkallats av
någon tillfällig yttre påverkan. Den typen av anfall kallas oprovocerade. Kontakta
vårdcentralen om du misstänker epilepsi.
Epilepsi beror på att vissa nervceller i hjärnan är överaktiva, vilket kan ge olika typer av
anfall. Kraftiga anfall påverkar hela hjärnan, medan andra bara rör en liten del av
hjärnan och knappt märks.
Många människor får bara några enstaka anfall under hela livet, medan andra kan ha
svåra anfall varje dag. För ungefär hälften läker epilepsin ut.
Skador och sjukdomar som påverkar hjärnan kan orsaka epilepsi. Det kan vara
medfödda sjukdomar liksom skallskador och hjärntumörer. Om du tidigare har haft
stroke kan det också rubba balansen i nervcellerna och ge epilepsi. Många har epilepsi
utan att det finns någon tydlig bakomliggande skada eller sjukdom.
Risken att få epilepsi är störst under det första levnadsåret och efter 70 års ålder. För
barn beror det ofta på medfödd sjukdom eller skada. Stroke och demenssjukdom är
vanliga orsaker hos äldre.
Om du får ett enstaka epileptiskt anfall behöver det inte betyda att du har epilepsi, men
du bör ändå söka vård för utredning.
Se filmen om ett epileptiskt anfall Illustratör: Svenska Grafikbyrån Visa film
Symtom på epilepsi





Vid ett stort anfall blir man plötsligt
medvetslös, ofta utan förvarning. Man
får också ryckningar i armar och ben.
Anfallet går oftast över på ett par
minuter och utan att man tagit någon
skada.
Om man faller omkull kan det hända att
man skadar sig. Tandskador
förekommer, eller till och med att man
bryter en arm eller ett ben. Man kan
även bränna sig om man får ett anfall
när man står vid spisen eller i en varm
dusch. Men skador är trots allt
ovanliga, även hos dem som har anfall
ofta.
Vid mindre anfall kan man bli
avskärmad, stirra framför sig och
kanske smacka med munnen. Själv
märker man kanske bara att man fått
en minneslucka.
Det finns också mycket lindriga anfall.
Då märker ofta inte omgivningen något,
utan det är bara man själv som märker
av det.
Akut hjälp
Om du ser någon som får ett epileptiskt
anfall som inte har gått över inom fem
minuter bör du ringa 112. Man bör
nästan alltid hämtas med ambulans när
man får ett stort anfall för första
gången.
Ms (multipel skleros)





Ms, multipel skleros, är en sjukdom där inflammation ger skador på centrala
nervsystemet, det vill säga hjärna och ryggmärg. Sjukdomen kan inte botas,
men inflammationshämmande läkemedel kan dämpa sjukdomsutvecklingen
betydligt. Sjukgymnastik är en viktig del i rehabiliteringen. Att röra sig så
mycket man orkar kan lindra besvär och göra att symtomen inte förvärras.
Rökning ökar risken för att få ms och kan även förvärra förloppet.
Ms ger återkommande inflammationer som angriper isoleringsskiktet,
myelinet, runt nervtrådarna. Detta gör att impulserna i nerverna inte leds
fram på normalt sätt.
Sjukdomen kan ge olika former av symtom och besvär. I vissa fall leder den
till bestående funktionsnedsättningar. Vilka besvär man får beror på vilka
nervbanor som drabbas.
Omkring 17 000 personer i Sverige har ms. Sjukdomen bryter oftast ut
mellan 20 och 40 års ålder. Ungefär dubbelt så många kvinnor som män får
ms.
Vad som orsakar ms är oklart, men rökning ökar risken. Om du har ms och
röker bör du sluta röka eftersom rökning kan förvärra sjukdomen. Även
ärftlighet kan ha viss betydelse för att utveckla ms.
Symtom på ms

Hos de allra flesta uppträder ms i attacker, så kallade skov.
Sjukdomen kan angripa olika delar av nervsystemet och
därför kan symtomen variera. Vanliga symtom är att man blir
svagare eller får sämre kontroll över vissa muskler, får
känselstörningar, försämrad balans, synrubbningar och
ibland påverkan på minnes och arbetskapacitet. En del kan
uppleva en starkt ökad uttröttbarhet och även sänkt
sinnesstämning, depression.

Vid ett skov får man ett eller flera symtom. Ett skov kan hålla
i sig under något dygn upp till ett par månader. När skovet
är över kan symtomen försvinna helt eller delvis. Nya skov
kommer efter en tid och då kan tidigare symtom komma
tillbaka. Man kan även få nya. Tiden mellan skoven varierar
mellan några månader och upp till flera år.
Cerebral pares (Cp)

Cerebral pares, cp, betyder förlamning genom hjärnskada och är
den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar.
Av de cirka 100 000 barn som föds i Sverige varje år får drygt 200
en cp-skada.

Cp är egentligen inte en enhetlig sjukdom utan ett samlingsnamn
för en rad olika symtom. Den gemensamma nämnaren är ett
rörelsehinder orsakat av en skada eller utvecklingsrubbning i den
ännu omogna hjärnan. Skadan ska ha inträffat antingen under
graviditeten, i samband med förlossningen eller före två års ålder.

De vanligaste orsakerna till cp-skador är infektioner,
cirkulationsrubbningar, syrebrist och blödningar i hjärnan. Beroende
på var i hjärnan skadan sitter och vid vilken tidpunkt den inträffat
visar barnet under sin utveckling olika symtombilder. Barn med cp
har en försenad motorisk utveckling.
Symtom vid cerebral pares


Den vanligaste följden av hjärnskadan är
mer eller mindre nedsatt muskelkontroll.
Variationen är stor – en del har bara ett lätt
rörelsehinder medan andra helt saknar
muskelkontroll.
Många med cp har förutom rörelsehindret
även andra funktionsnedsättningar, till
exempel förståndshandikapp, epilepsi,
perceptionsstörningar, talsvårigheter och
synskador.
Hjärnhinneinflammation och
hjärninflammation (meningit och encefalit)

Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation är två sjukdomar
som orsakas av både virus och bakterier. Huvudvärk, illamående,
stelhet i nacke, överkänslighet mot ljus samt hög feber är vanliga
tecken. Hos barn och äldre kan symtomen vara mindre tydliga.
Kontakta akutmottagning om du misstänker hjärnhinneinflammation
eller hjärninflammation. Sjukhusvård krävs oftast.

Både hjärnhinneinflammation och hjärninflammation uppträder ofta
plötsligt utan annan föregående sjukdom. De kan också komma
som följdsjukdom efter andra infektioner eller sjukdomar, som till
exempel öroninflammation eller lunginflammation.

Hjärnhinneinflammation som orsakas av bakterier är ovanligare
men allvarligare.
Hjärnhinneinflammation


Mellan hjärnan och skallbenet finns
ett hålrum som innehåller vätska och
som omges av hjärnhinnorna. Det är
det här området som blir inflammerat
om du drabbas av
hjärnhinneinflammation. Smittan kan
komma från någon annan infektion i
kroppen och nå hjärnhinnorna via
blodet eller skallens ben.
Den vanligaste formen av
hjärnhinneinflammation är den som
orsakas av virus. Det kan vara fråga
om smittämnen som förs över från
person till person. Ibland
förekommer epidemier. TBE-virus
och borreliabakterien överförs via
fästingbett. Båda kan
orsaka hjärnhinneinflammation.
Hjärninflammation


Hjärninflammation är en sjukdom i själva
hjärnvävnaden. Hjärninflammation kan
komma som en följdsjukdom till andra
virussjukdomar som luftvägsinfektion,
vattkoppor eller herpes. I sällsynta fall kan
hjärninflammation ses efter vissa
vaccinationer.
TBE-virus kan orsaka hjärninflammation
hos både barn och vuxna. Hos små barn
blir symtomen av TBE-viruset vanligen
lindrigare.
Symtom vid hjärn- och
hjärnhinneinflammation







Hjärnhinneinflammation och hjärninflammation kan ge liknande symtom:
feber, huvudvärk, illamående, kräkningar och allmän sjukdomskänsla. Det är
också vanligt att den som drabbas känner sig stel i nacken och är känslig för
ljus.
Hos spädbarn och barn kan symtomen vara otydligare. Det gäller också för
äldre och personer med nedsatt immunsystem.
Hjärnhinneinflammation - bakterier
Om infektionen är orsakad av bakterier är symtomen ofta mera uttalade och
allvarligare än om orsaken är virus. Den som drabbas av denna mycket
allvarliga form av hjärnhinneinflammation kan också få utslag som är röda
eller purpurfärgade.
Hjärninflammation
Vid hjärninflammation föreligger samtidigt symtom som tyder på störningar
av hjärnans funktion. Det kan röra sig om beteendeförändringar, förvirring,
påverkat tal, kramper och nedsatt kraft eller känsel.
I svåra fall kan den som är sjuk bli omtöcknad eller tappa medvetandet.
Hjärnskakning hos barn


Hjärnskakning hos barn kan uppstå genom hårda slag
eller stötar mot huvudet, till exempel om barnet faller
och slår i huvudet. Barn slår sig ofta i huvudet utan att
det är farligt. Om barnet efter flera timmar får
huvudvärk, yrsel, blir illamående eller mycket trött ska
du hålla barnet under uppsikt. Om ditt barn slagit i
huvudet hårt ska du alltid ringa Vårdguiden på telefon
för råd. Ring omedelbart efter ambulans om barnet blir
medvetslöst eller förlamat.
Hjärnskakning betyder att den mjuka hjärnvävnaden
kommer i rörelse på grund av slag mot huvudet. Ett
kraftigt slag kan leda till blödningar och svullnad i
hjärnvävnaden. Ibland blir det också brott på
skallbenet.
Symtom


-
Tecknen på hjärnskakning kan komma efter
flera timmar och därför är det viktigt att du
har ditt barn under uppsikt och också
väcker det nattetid för att se att det inte är
medvetslöst.
Symtom på hjärnskakning är:
huvudvärk
yrsel
illamående
kräkningar
oförklarlig och stark trötthet.
Viktigt!






Om barnet blir medvetslöst eller verkar förlamat är det tecken på
allvarligare skador. Ring omedelbart efter ambulans om barnet får
sådana symtom.
Människor kan ha olika stora pupiller normalt. Men om ditt barn
efter ett slag mot huvudet plötsligt fått olika stora pupiller i ögonen
kan även det vara ett symtom på en allvarlig skada.
Håll barnet under uppsikt
Om ditt barn slår sig i huvudet är det viktigt att du håller honom
eller henne under uppsikt under det närmaste dygnet, eftersom
symtom på hjärnskakning kan komma efter flera timmar.
Låt barnet ligga ner och vila.
Barn blir ofta sömniga och vill sova efter ett slag mot huvudet. Väck
barnet med jämna mellanrum för att kontrollera att det inte är
medvetslöst. Detsamma gäller nattetid under det första dygnet.
Smaken

Sött

Surt

Salt

Beskt

Umami

Saliv
Hund
Haj
Nattfjärilshanne
Luktundersökning
Receptorer
Luktreceptorer
Mot 1
Luktbulb
Överföring
Ögat
Ögats olika delar
Synceller


Tappar
Stavar
Pupillen
Linser
Ljusets väg
Närsynt
Översynt
Ålderssynt
Känsel





Beröring
Tryck
Smärta
Temperatur
Vibration
Örat