Transcript Universum 2

Universum 2
Stjärnor, solsystem, planeter,
supernovor och svarta hål
Hubbleteleskopet
I drygt 20 år har Hubblesatelliten gett
forskarna möjlighet att undersöka
universum.
 Teleskopet börjar bli slitet och diskussioner
om dess framtid pågår för fullt.

Stjärnors livscykel
Stjärnor föds i nebulosor.
 En nebulosa består av gaser och partiklar.
 Nebulosans gemensamma gravitation gör
att trycket och temperaturen stiger.
 Vi den viss temperatur tänds en stjärna
 Detta sker i det ögonblick när
kärnreaktionen startar.
 Fusion då lättare atomkärnor slås samman
och bildar tyngre ämnen.

Stjärnors livscykel
Så länge det finns bränsle fortsätter
processen.
 När bränslet tar slut sväller stjärnan upp
och bildar en röd jätte.
 Man beräknar att solen har en livstid på ca
9 miljarder år och att den nu är ca 4,5
miljarder år.
 Därefter börjar solen att svalna och blir så
småningom en brun dvärg.

Solsystem eller stjärnsystem
I samma process som när en stjärna
bildas sker också bildandet av
planetsystem.
 Den utåtriktade strålningskraften,
solvinden pressar överblivet material utåt.
 De tyngre partiklarna bildar stenlika
planeter och de lättare partiklarna bildar
gasplaneterna.

Planetsystem runt varje stjärna
Man menar att det är helt logiskt att ett
planetsystem bildas runt varje stjärna.
 Detta har startat forskningen av sk.
exoplaneter
 Sökandet pågår för fullt och man har hittills
hittat 1013 planeter.

Metoder för att söka exoplaneter
Passage framför en stjärna
 Rubbningar i stjärnans bana
 Små förändringar i rödförskjutningen
 Gravitationslinser

Intressanta upptäckter




Mest intresse väcker en mindre exoplanet
som snurrar runt stjärnan HD 85512, som
liknar vår sol fast är mindre.
Planeten HD 85512b har en massa som är 3,6
gånger större än jordens och antas vara
stenig.
Den ligger inom den beboeliga zonen.
Det smala område runt en stjärna där det inte
för varmt eller kallt för att flytande vatten
skulle kunna existera.
Beboeliga zonen
Avståndet från stjärnan får inte vara för
kort eller för långt. Temperatur
 Stenrik planet
 Atmosfär
 Vatten
 Växthuseffekt
 Järn, kol, syre och kväve

Man hittar nya hela tiden
En site anger att man hittat 726
exoplaneter
 The survey results show that our galaxy
contains, on average, a minimum of one
planet for every star.
 This means that it’s likely there are a
minimum of 1,500 planets within just 50
light-years of Earth.
 Källa Hubblesite.org

Supernovor





Gäller framförallt större solar än vår. Minst 5 ggr
större
Fusionen skapar allt tyngre ämnen.
De tyngre ämnen tvingas av gravitationen mot
stjärnans mitt.
När kärnan i princip består av järn förmår
gravitationen inte hålla kvar det yttre lagret av
lättare atomer.
Stjärnan kollapsar och otroliga mängder energi
kastas ut
Supernovor
Under en kort tid kan en supernova lysa
hundra miljarder gånger starkare än vår
sol.
 Den extrema hetta som bildas gör det
möjligt för tyngre grundämnen att bildas.
 Alla grundämnen som är tyngre än järn,
atomnummer 26, bör alltså ha bildats i en
supernova.

Periodiska systemet
Supernovor
Sannolikheten för en supernova i
vintergatan är 2-3 per tusen år.
 En supernova inom 200 ljusårs avstånd
skulle kunna förgöra vårt solsystem.

Storleken avgör vad som händer
sen
Upp till 1,4 solmassor  vit dvärg
 1,4-3 solmassor
 neutronstjärna
 Större än 3 solmassor  svart hål
 100 solmassor
 massivt svart hål
 Supermassivt hål ca 1% av galaxens
massa
 Suger in andra svarta hål och växer

Svart hål
Ett svart hål har så stor gravitation att inte
ens ljus kan tränga ut.
 Kan upptäckas på tre sätt.
 Gamma eller röntgenstrålning som uppstår
när ämnen sugs in i hålet
 Blockering av bakgrunden
 Andra himlakroppars
rörelse

Svart hål
Om man skulle närma sig
händelsehorisonten av ett svart hål.
 Gravitationen skulle sträcka ut föremålet
så att det blev ändligt långt.
 Till slut skulle föremålet förenas med
singulariteten.
 Det område inuti ett svart hål där rummet
är oändligt krökt dvs. gravitationen är
oändlig. Och fysikens lagar slutar gälla.

Hawkingsstrålning
Hawkingsstrålning
 Tal av Stephen Hawking ca 10min
