Transcript HSA - Organisation

HSA Organisation – Delkurs 1
Introduktionsföreläsning
20100901
Roy Liff
HSA Organisation – Delkurs 1
• Kursens syfte är att studenter ska kunna:
• analysera organisatoriska förhållanden
med hjälp av teorier och modeller inom
organisationsämnet
• tillämpa teori i pratiska sammanhang
utifrån ett ledningsperspektiv
• analysera processer i verksamheter inom
hälso- och sjukvården
Delkursens innehåll
Kursdeltagaren ges möjlighet att förvärva förtrogenhet
med såväl klassiker som moderna teorier inom
organisationsämnet, samt förståelse för olika teoriers
användning inom olika tankesystem. Kursdeltagaren ska
kunna analysera organisatoriska förhållanden och
fenomen med hjälp av de teorier och modeller som
behandlas inom delkursen. Ett viktigt perspektiv är
ledningsperspektivet. För att underlätta kursdeltagarens
förståelse för såväl teori som praktik, varvas teoretiska
resonemang med praktiska övningar och omtalade
exempel i hälso- och sjukvården.
Kursens mål
Kunskap och förståelse
• Redogöra för klassiska och moderna
organisationsteorier; deras grundläggande
begrepp, förklaringsmodell och
användning.
Kursens mål
Färdighet och förmåga
•
Jämföra och indela studerade
organisationsteorier efter huvudlinjer hur
organisationer styrs.
Kursens mål
Värderingsförmåga och förhållningssätt
•
Välja olika teoretiska perspektiv för att analysera
ledningsprocesser/-problem i praktiska sammanhang vid
ledningsuppdrag inom hälso- och sjukvård, värdera de
analytiska resultaten i förhållande till tidigare egen
förståelse och dra slutsatser om tillvägagångssätt i
praktiken.
•
Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare
kunskapsutveckling i rollen som arbetsledare samt
klargöra hur detta kan tillgodoses.
Varför vetenskap? Varför teorier?
Teorier
•Teori = en utsaga om vissa definierade
fenomens orsaksrelationer till varandra.
Med en teori vill vi förklara, förstå något.
•Normativa teorier uttalar sig om hur
verkligheten bör vara och prövas i
relation till andra teorier (konsistens,
giltighet, korrespondens)
Varför vetenskap? Varför teorier?
•Deskriptiva teorier uttalar sig om hur
verkligheten är och prövas empiriskt.
•Teorier är ofta en blandning av
normativa och deskriptiva;
psykoanalytisk teori, Marxistisk
historiematerialism
Varför vetenskap? Varför teorier?
Teoriutveckling
•Teorikritik; begreppsanalys, logisk
analys
•Deduktivt; hypoteser härleds ur teori
och prövas; verifieras/falsifieras
•Induktivt; empiriska iakttagelser, i
skenet av en förförståelse, leder till en
empirisk generalisering, hur det brukar
vara, återkommande samband
Varför vetenskap? Varför teorier?
•Teoriutveckling sker genom en
blandning av dessa tre tillvägagångssätt.
En gradskillnad i hur mycket forskare
anser sig veta inför en empirisk studie.
•Nya teorier inom samhällsvetenskap
läggs till tidigare, men ersätter inte
dessa; nya fenomen, nya förutsättningar,
nya aspekter. Teorier ackumuleras på
varandra.
Varför vetenskap? Varför teorier?
Generaliseringar och kontext
•Ingen vetenskap utan generaliseringsanspråk. Teorier är
generaliseringar. Men i samhällsvetenskap en fråga om att
rimliggöra, inte att formulera lagbundenheter.
•Människors agerande i ett visst sammanhang (kontext) studeras.
Både beteenden och sammanhang är föränderliga. Mänskligt
agerande styrs inte enbart av regler. Teorier kan påverka framtida
beteenden så att teorierna stämmer bättre/sämre.
•Språket i sig för att beskriva ett fenomen är en konstruktion.
Rimliggörande bygger på att accepterade metoder används och
att språket med sina begrepp och sin analytiska stringens
övertygar
Varför vetenskap? Varför teorier?
•Generaliseringar från en fallstudie genom att
ett s.k. kritiskt fall studeras.
• Det svåra fallet för teorin; det som gäller för
detta fall gäller också för övriga fall. Verifiering.
•Det lätta fallet för teorin; det som inte gäller
för detta fall gäller inte för övriga heller.
Falsifiering.
Organisationsmomentets innehåll:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Introduktion
Centrala bidrag och skolbildningar inom
organisationsteorin
Organisationens uppgifter och struktur
Organisationens styrning
Organisationens resurser - mångfald
Organisationens resurser – ledare och medarbetare
Organisationens processer
Hälso- och sjukvårdens speciella
organiseringsproblem
Vad menas med organisation?
• ”Organisation är ett socialt system som är
medvetet konstruerat för att uppnå
bestämda mål.”
(Jacobsen & Thorsvik, 2002, sid10)
Viktiga aspekter hos fenomenet
”organisation”
• Identitet (namn, gränser, självständighet,
egna resurser)
• Hierarki (ledning, ordergivning,
samordning)
• Rationalitet (intentioner som förverkligas
på ett förnuftigt och systematiskt sätt)
(Enligt Brunsson & Sahlin-Andersson,
2000)
Vad menas med organisation?
• Identitet (namn, gränser, självständighet,
egna resurser)
• Hierarki (ledning, ordergivning,
samordning)
• Rationalitet (intentioner som förverkligas
på ett förnuftigt och systematiskt sätt)
(Enligt Brunsson & Sahlin-Andersson,
2000)
Varför finns organisationer?
• Därför att hierarki (anställningskontrakt)
ibland är billigare än köpekontrakt.
• Därför att människan är ett socialt djur.
Organisationer - rationella, naturliga
och öppna system. (Scott)
Rationella system
”Organizations are collectivities oriented to
the pursuit of relatively specific goals and
exhibiting relatively highly formalized
social structures.” (Scott 2003)
Rationella system
Kännetecken
•
•
•
•
•
Väldefinierade mål med kriterier för måluppfyllelse
Målhierarki, mål-medel-kedjor, målnedbrytning
Formaliserad struktur, roller och ledningsprinciper
Regler, standardiserade och rutiniserade procedurer
Studier som bygger på organisationen som rationellt system fokuserar
på de formella förhållandena i organisationen, den normativa
strukturen, mål och formalisering av roller och regler, styrning.
Kritik
•
Försummar de beteendemässiga aspekterna, hur det faktiskt är.
Rationella system
Centrala bidrag och skolbildningar som
betonar formella förhållandens
betydelse:
•
•
•
•
Scientific Management (F. Taylor)
Administrativa skolan (H. Fayol)
Byråkratiskolan (M. Weber)
Teori för administrativt beteende (H.
Simon)
Scientific Management
(rationaliseringsrörelsen)
Upphovsman: Frederick W Taylor, am ingenjör. Anställdes 1880 vid Midvale Steel
Situation: Låg produktivitet, tendens till ökad specialisering/mekanisering.
Problem/hinder:
1. Ökad produktion uppfattades som risk för arbetslöshet,
2. Stelbent hierark org,
3. Rutiner skapades av vanor, dålig kunskap om systematiska metoder
Lösning: Standardisering av arbetsmoment
1. Arbetsstudier: 17 grundrörelser.
2. Bonuslöner (ej ackordlöner).
3. Funktionell organisation i stället för strikt hierarkisk org
Kritik mot Sc Man:
1. Mekanistisk människouppfattning, alienation
2. Auktoritär: man utgår från att ledningen vet bäst
3. Oklart ansvar med flera chefer.
Den administrativa skolan
Upphovsman: Henri Fayol, fransk ingenjör,
samtida med Taylor.
Problem: Principer för företagsledning saknades
Lösningar:
1. ”Tjänstevägen”
2. Linje-stabsorganisation
Fayol beskrev hur planerings- och
budgeteringssystem skall införas och hur
organisationsscheman ritas.
Ej överens med Taylor om funktionellt ledarskap.
Den byråkratiska skolan
Upphovsman: Max Weber, tysk sociolog och ekonom
Weber formulerade allmänna teorier om organisationer i allmänhet.
Byråkratin en idealtyp, till skillnad från Taylor och Fayol var Weber deskriptiv.
Enligt Weber är organisationen underkastad järnhårda ödeslagar:
Samhällets rationaliseringsprocess  Kunskap får större betydelse som
auktoritetsgrund vid organisering
Enligt Weber kännetecknas den ideala organisationen av:
1. Långt driven specialisering och arbetsfördelning
2. Strikt ansvarsfördelning
3. Hierarkisk uppbyggnad av organisationen
4. Samordning tjänstevägen mellan organisationens olika avdelningar
5. Utnyttjande av auktoritet som inflytelsemedel, där auktoriteten har sin grund i den
överordnades högre formella status.
6. Programstyrning, dvs noggrann specifikation av normer och regler för beteendet.
7. Opersonliga kontakter och kommunikation mellan befattningshavare.
8. Säkerhet i anställning och befordran, dvs reglerad befordringsgång.
Teori för administrativt beteende
• Förgrundsfigur: Herbert Simon (1945, 1958)
Problem:
• ”The economic man” är ett orealistiskt antagande och ersätts med
”the administrative man”, full rationalitet ersätts med begränsad
rationalitet, optimering ersätts med satisfiering i kritik mot Fayol och
Taylor
• Deskriptiv, inte normativ, strukturens påverkan på aktörer
Lösningar:
• Styra genom att tillhandahålla resurser, information, standardisera
roller och arbetsmetoder, införa träningsprogram, istället för att ge
order och bestraffa för att uppnå organisationens mål.
• ” Individual choice takes place in an environment of ”givens” –
premises that are accepted by the subject as bases for his choice; and
behavior is adaptive only within the limits set by these ”givens”
(Simon in Administrative Behavior, 1945/1997)
Naturliga system
• Organizations are collectivities whose
participants share a common interest in
the survival of the system and who engage
in collective activities, informally
structures, to secure this end.” (Scott
2003)
Naturliga system
Kännetecken
• Komplexa och motstridande mål
• Målkonflikt mellan officiella och faktiska mål
• Målkonflikt mellan organisationens mål och anställdas mål
• Vissa av företagets mål handlar om att företaget ska bevaras
•
Organisationen är som en organism som söker anpassa sig och
överleva, ej ett instrument för måluppfyllelse. Organisationen är ett
självändamål, ett socialt system som behöver få sina behov
tillgodosedda som en levande organism. Aktiviteter inom
organisationen syftar till att upprätthålla organisationens funktioner.
Naturliga system
Centrala bidrag och skolbildningar som
betonar informella förhållandens
betydelse:
• Human Relations-skolan (E. Mayo)
• Organisationskulturteori (P.Selznick)
Human Relations-skolan
Förgrundsfigurer: Elton Mayo (1945) samt
Roethlisberger & Dickson (1943) ”Hawthorneexperimenten”
Problem: ”Något saknas i klassikerna: Vad påverkar
egentligen produktiviteten?”
Lösningar:
1. Uppmärksamma personalen
2. Uppmärksamma icke ekonomiska faktorers betydelse
3. Stöd informell organisation
4. Ledarskapet omdefinieras
Organisationskulturteori
•
•
•
Upphovsman Philip Selznick (1948)
Problem: Organisationens formella aspekter kan aldrig hantera de
icke-rationella aspekterna av organisationens beteende. Individerna
har egna intentioner som dessutom påverkas av åtaganden som ligger
utanför organisationen ”persons bring certain characteristics to the
organization and develop other commitments as members that restrict
their capacity for rational choice.” (Selznick 1949)
Organisationskulturteori
Lösning:
• Institutionalisering som process där organisationen ges ett värde, en
mening, för medlemmarna som går utanför det tekniska syftet med
organisationen. När medlemmarna får en gemensam uppfattning om
sitt uppdrag och dess syfte skapas en stark organisation. Det gäller
för ledningen att omtolka och förnya organisationens uppdrag så att
organisationen kan bestå i en föränderlig och ofta fientlig omvärld.
• Institutionalisering är en process där organisationen impregneras med
värderingar så att en organisationskultur skapas för att organisationen
likt en organism ska kunna överleva.
Kritik:
• Från ett rationellt perspektiv underskattas möjligheten att designa en
organisation. Den kan inte utvecklas som den önskar. Det naturliga
perspektivet ger för stor betydelse åt motivationsfaktorer och
beteenden som är ovidkommande ur organisationens perspektiv.
Organisationskulturteori
Förgrundsfigurer: Peters & Waterman (1982), Ouchi (1981), Deal &
Kennedy (1982), Schein (1985)
Kulturella förhållanden (t ex entreprenörsanda)  Framgång
Organisationskultur = Summan av symboler i en organisation
Symboler: t ex myter, ritualer, ceremonier, fester, logotyper, kläder.
”Det visade sig undantagslöst att en dominerande och sammanhängande
kultur var en viktig egenskap i alla framstående företag. Dessutom fann vi
att ju starkare kulturen var, och ju mer den fokuserades på marknaden, ju
mindre var behovet av riktlinjer, organisationsdiagram eller detaljerade
procedurer och regler. Alla företagens anställda vet hela vägen ner vad de
ska göra i de flesta situationer eftersom en handfull ledande värderingar är
kristallklara.” (Peters & Waterman, 1982: 75-76)
Öppna system
• ”Organizations are coalitions of shifting
interest groups that develop goals by
negotiations; the structure of the coalition,
its actvities, and its outcomes are strongly
influenced by environmental factors.”
Öppna system
Kännetecken
• Organisationer betraktas som öppna system, med ömsesidiga
kopplingar mellan organisation och omvärld.
• Omgivningen ger organisationen alla dess förutsättningar och är
källan till hur organisationen ska ordnas. Komplexiteten i
organisationen motsvarar omgivningens komplexitet. Omgivningen
avgör organisationernas variation och differentiering.
• Organisationen är kapabel till att underhålla sig själv och till
utveckling genom import av resurser utifrån.
• Delar av en organisation kan vara olika hårt kopplade till omvärlden
och löst kopplade internt. Delsystem kan vara klustrade med stark
intern sammanhållning men med lös koppling sinsemellan.
• Flöden och nätverk betonas som verklighetstrogna beskrivningar av
produktionsprocesser .
• Kognitiva aspekter betonas som organisatorisk aktivitet
•
Öppna system
• Centrala bidrag och skolbildningar som
betonar omvärldens betydelse:
• Situationsteorin (Contingencyteori)
(Lawrence & Lorsch)
• (Resursberoendeteorin)
• (Transaktionskostnadsteorin)
• (Populationsekologi)
• Institutionell teori (Meyer & Rowan)
Situationsteorin
(Contingencyteori)
Förgrundsfigurer: Burns & Stalker (1961), Woodward
(1965), Lawrence & Lorsch (1967), Mintzberg
(1979,1993)
Varför har framgångsrika organisationer så olika
strukturer?
Långsam utveckling

av marknader och teknologier
Mekanistisk
struktur
Snabb utveckling

av marknader och teknologier
Organisk
struktur
Institutionell organisationsteori
Förgrundsfigurer: Selznick (1949), Meyer & Rowan (1977), Scott
(1987)
Organisationers överlevnad avgörs inte enbart av deras effektivitet (i
betydelsen utbytesförhållanden med omgivningen) utan också av
deras legitimitet. (Meyer & Rowan, 1977)
Teknisk omvärld = faktorer i omvärlden som direkt påverkar hur
(effektivt) en organisation löser sina uppgifter.
Institutionell omvärld = Kulturella faktorer som påverkar
organisationen och dess beteende, och därmed också dess
legitimitet.
Organisationsteorins historiska utveckling
1920-talet: Organisationer som maskiner
Effektivitet, mål, strategi, formell struktur, belöningssystem, styrning och kontroll
1930-talet: Organisationer som sociala system
Motivation, mänskliga behov, grupprocesser
1950-talet: Organisationer som beslutsarenor
Information, beslutsfattande
1960-talet: Organisationer som politiska arenor
Intressen, makt, konflikt
1960-talet: Organisationer som öppna system
Omvärld, osäkerhet, beroende, legitimitet
1960-talet: Organisationer som dynamiska system
Förändring, lärande
1980-talet: Organisationer som kulturer
Organisationskultur, identitet
1990-talet- : Organisationer som nätverk
Nätverksorganisation, virtuella organisationer, ”outsourcing”
Övningsuppgift 1
• Vad talar för att den organisation du
arbetar i kan ses som ett rationellt,
naturligt respektive ett öppet system?
• Vilket synsätt förefaller huvudmannen ha?
• Verkar en förskjutning i synsätt ske?