Transcript Inköp och inköpsledarskap inom detaljhandeln

Kapitel 16
Inköp och inköpsledarskap
inom detaljhandeln
Program
 Definitioner
 Inköps roll och betydelse i handels- och
detaljhandelsföretag.
 Struktur och organisation för inköpsprocessen
 Utvecklingen inom handels- och detaljhandelsföretag
 Trender för sourcing- och försörjningsstrategier.
Definitioner
Handels- och detaljhandelsföretag:

Karakteriseras av frånvaron av produktionsprocesser
 Förädlingsgraden är låg i förhållande till tillverkande företag
 Existensen vilar huvudsakligen på utbyte av värden
 Tiden mellan inköp och försäljning är kort
Kategoristyrning: beroende på den korta tiden mellan inköp och
försäljning är dessa två ibland integrerade i en funktion.
Definitioner
Ingående
logistik
Utgående
logistik
Kommersialisering/sortimentsförvaltning
Anläggningsinköp
Förvaltning av humankapital
Teknik
Infrastruktur
Värdekedjan i handelsföretag (bearbetad från Porter, 1985)
Definitioner

Handelsföretag kan delas upp i två nivåer:



Grossistnivå (företag-till-företag, B2B)
Detaljistnivå (företag-till-konsument, B2C)
Företag som verkar på grossistnivå levererar
sina produkter till andra företag.



Kunder är detaljister, industri- och tjänsteföretag.
Grossistföretag anstränger sig mindre med kampanjer,
butikslayouter och val av plats.
Vidare gör grossister många transaktioner med ett litet antal
företag.
Definitioner
Tillverkare
Grossist
Detaljist
Konsument
Grossiströrelse och handel i affärskedjan
Inköp i handels- och detaljhandelsföretag
Handelsföretag ä mellanhand mellan producent och
slutanvändare. Deras förädling ligger i följande
aktiviteter:








Försäljning och kampanjer
Inköp och uppbyggnad av ett produktsortiment
Uppdelning av större partier
Lagring
Transporter
Risktagande
Marknadsinformation
Förvaltnings- och marknadsföringstjänster
Inköp i handels- och detaljhandelsföretag
Vad avser detaljisthandeln kan man urskilja olika
butikstyper för konsumentprodukter:






Fackhandel
Varuhus
Snabbköp
Närbutiker
Kombinerad butik, stormarknad och hypermarknad
Tjänsteföretag
Organisering av inköpsprocessen
Steg i köp-sälj-cykeln:







Uppskattning av efterfrågan på en viss produkt
Framtagning av produktsortimentspolicy och
distributionsstrategi
Val av den mest lämpade leverantören
Skriftliga avtal
Orderläggning
Automatisk påfyllning
Leveransbevakning och utvärdering
Detaljistinköpare beaktar marknadsföring och försäljning i större
utsträckning än industriinköpare. Detaljistinköpare utvecklas från rent
inköp till sortiments- eller kategoristyrning.
Organisering av inköpsprocessen

Tvärfunktionell struktur

Team är ansvariga för kategorins alla aspekter så att maximal avkastning
genereras för detaljhandelsföretaget
 Inköp, ‘styling’, visuell kommersialisering och distributionsfunktioner verkar
inom en organisatorisk enhet. (‘kategoristyrning’)

Funktionell inköpsstruktur



Inköp är viktigt och rapporterar direkt till högsta ledningen
Inköp och orderläggning är oftast separata aktiviteter.
Inköp och kategoristyrning utförs centralt medan orderläggning utförs
decentraliserat så långt som är möjligt.
 Planering blir alltmer delegerat till leverantörerna (dvs leverantörs styrda lager)
Utvecklingen inom handels- och
detaljhandelsföretag
Föränderliga konsumentbeteenden i europeiska länder:






Åldrande befolkning, utveckling mot individualism, fler män
shoppar.
Ökande inkomstklyftor
Ökat antal par där båda har inkomst
Ökad exponering mot andra kulturer och integrering av etniska
minoriteter
Ökat miljömedvetande
Ökat intresse för en hälsosam livsstil
Detta innebär att den kategoriansvariga/detaljistinköparen ständigt
måste skräddarsy sitt produktsortiment till mer specifika och oftast
mindre grupper.
Utvecklingen inom handels- och
detaljhandelsföretag
Annan utveckling….



Koncentrering: Globalisering av konkurrensen och
koncentration genom fusioner och företagsförvärv.
Internationellt samarbete: Beroende på leverantörernas
maktkoncentration söker handelsföretag efter
internationalisering som ett alternativ till att väga upp denna
utveckling.
Egna varumärken: Egna varumärken stödjer bilden av
detaljisten samt dess identitet. Att finna lämpliga leverantörer
för egna varumärken kommer att bli allt svårare.
Utvecklingen inom handels- och
detaljhandelsföretag
Mer utveckling…






Utrymmesplanering: baserat på detaljerad kostnadsinformation
bestämmer detaljister vilken som är den mest vinstgivande
butiksplaneringen.
Gröna frågor: ekologiska aspekter växer i betydelse (ex. naturliga
ingredienser, nedbrytningsbara förpackningar)
Information: En det av utvecklingen inom IT har direkt påverkan på
konsumenter, medan annan är mindre synlig. Exempelvis:
Elektroniska banktjänster
Streckkoder
Teleshopping
Strategitrender inom försörjningskedjan

Modern supply chain management för detaljhandeln
baseras på följande koncept:





Leverantörsstyrt lager (VMI)
Effektiv kundrespons (ECR)
Samverkande planering, prognostisering och påfyllnad (CPFR)
Elektroniska marknadsplatser
Radio frequency Identification Detection (RFID)
Leverantörsstyrt lager (VMI)
Leverantörsstyrda lager är ett system för kontinuerlig påfyllning, där
detaljhandlaren förser leverantören med detaljerad information som
tillåter leverantören att styra och fylla på produkter i butiken eller lagret.
Vanligtvis utförs aktiviteter som prognostisering, planering,
anmodan och orderläggning av leverantören.
Electronic Data Interchange (EDI) är en del av VMI-processen
Fördelar med leverantörsstyrda lager
 Befäster kund-leverantörs-relationen
 Minskar skeppningskostnader och ledtid
 Färre mänskliga misstag
 Förbättrade servicenivåer
Effektiv kundrespons (ECR)

ECR är dagligvarubranchens supply-chain-managementstrategi som syftar på att eliminera ineffektivitet och icke
värdeskapande kostnader, således levereras bättre värde till
slutkunderna

Den är utformad att omstrukturera dagligvarubranschens
försörjningskedja från ett tryckande till ett dragande system,
genom att använda IT för e-handel

ECR försöker eliminera ineffektivitet genom att introducera
strategiska initiativ inom fyra områden:

Effektiva butikssortiment
 Effektiv produktinformation
 Effektiva reklamkampanjer
 Effektiv produktpåfyllnad
Effektiv kundrespons (ECR)

Program som företagen behöver ha är:

Kategoristyrning (d.v.s. styrning av en produktgrupp som en strategisk
affärsenhet inom varje butik)
 Program för kontinuerlig påfyllning (CRP)

Ytterliggare stöd behöver man från följande teknik:





Streckkoder / Scanner
Electronic Data Interchange (EDI)
Datorstödd orderläggning (CAO)
Genomflödesdistribution / direktleverans till butik
Aktivitetsbaserad kostnadsmetod
Det största hindret är inte tekniskt utan ledarskap, med chefer
som är motvilliga att förändra sina fientligt inställda handelsrelationer
till öppna partnerskap
Effektiv kundrespons (ECR)
Kategoristyrning
Effektivt butikssortiment
Effektiva produktlanseringar
Effektiv
kundrespons
Effektiva
kampanjer
Effektiv produktpåfyllning
Aktvitetsbaserad kostnadsmetod
Streckkoder
Scanner
Program för
kontinuerlig
påfyllning
Datorstödd
orderläggning
Electronic
Data
Interchange
Genomflödesdistribution /
Direkt till butik
Kurnia et al, (2002)
Samverkande planering, prognostisering
och påfyllnad (CPFR)
CPFR tillåter samarbete genom
försörjningskedjan, genom att använda en
uppsättning processer och teknikmodeller.
Genom
en dynamisk delning av information integreras processer
från både efterfråge- och utbudsida, vilket ger en effektiv planering,
prognostisering och påfyllning av kundbehov genom hela
försörjningskedjan.
Fördelar med CPFR:
Förbättrad flexibilitet
Säkring av produkttillgång
Optimerade lager och med dessa förbundna
Förbättrade intäkter och intjäning
Förbättrade relationer med handelspartners
kostnader
Elektroniska marknadsplatser

En distinktion kan göras mellan Öppna marknader (tillgängliga för alla)
och Privata marknader (endast tillgänglig för medlemmar)

En e-marknadsplats blir en plattform för:
 Kärnan av de kommersiella transaktionerna, vilka kan automatisera
och strömlinjeforma hela processen från anmodan till elektronisk
betalning
 Ett samverkande nätverk för produktionsdesign, planering av
försörjningskedjan, optimering och ordereffektuering
 Branschvis produktinformation som slagits samman i en gemensam
klassificering och katalogstruktur
 En miljö i vilken sourcingförhandlingar och auktioner kan ske i realtid
 En elektronisk gemenskap för att publicera branschnyheter, information och –evenemang
Radio frequency Identification (RFID)




RFID är term som syftar på teknik som använder radiovågor för
automatisk identifiering.
Auto-ID Center utvecklar ett öppet globalt nätverk (ett skikt inom
Internet) vilket kan identifiera vad som helst, var som helst och helt
automatiskt
Detta nätverk kommer att ge företag i det närmaste perfekt kontroll
över försörjningskedjan
Om det används brett kan det:
 eliminera mänskliga misstag vid datainsamling
 minska lager
 hålla produkter i lager
 minska svinn och slöseri
 frigöra medarbetare till mer värdeskapande arbete
 förbättra säkerhet
Strategitrender för försörjningskedjan

De fyra största utvecklingsområdena visar hur landskapet för den
traditionella detaljistinköparen förändras

Avancerade system tillåter dem att optimera sin verksamhet i
försörjningskedjan

Framtida konkurrens i detaljhandeln kommer inte längre att vara
mellan enskilda företag, utan snarare mellan företagskluster

Forskning visar att utvecklingen mot denna typ av samarbete är
problematisk

Förtroende mellan partner, ett långsiktigt åtagande och en
balansering av risker och belöningar krävs för att nå framgång
Slutsatser





Inköpsfunktionen spelar en viktig roll i handelsföretag.
I detaljhandelsföretag är inköpspolitik mycket mer
integrerad med försäljnings- och marknadsföringspolitik,
Företagspolicy är huvudsakligen inriktad på att förbättra
omsättning och marginal, medan det sysselsatta
kapitalet minskar.
Detaljhandel idag är en internationell verksamhet.
Avancerade informationssystem tillåter införandet av nya
logistikkoncept som leverantörsstyrda lager, effektiv
kundrespons, CPFR och elektroniska marknadsplatser.