Transcript Manufakturdirektionen grundades för 185 år sedan (pdf)

MANUFAKTURDIREKTIONEN
GRUNDADES FÖR
175 ÅR SEDAN
I maj 1835 utfärdades i Helsingfors en förordning enligt vilken en manufakturdirektion och
ett teknologiskt institut skulle inrättas i Finland.
Manufakturdirektionen fick i uppgift att till befordrande av större teknisk kunskap hos de industriella näringsidkarna i Finland inrätta ett teknologiskt institut, och med uppmärksamhet följa manufaktur- och fabriksrörelsen i landet, samt verksamt befordra dess uppkomst och förkovran…
Manufakturdirektionen uppfyllde sin uppgift som organiserare av teknisk utbildning i Finland
genom att grunda Tekniska realskolan i Helsingfors som efter hand utvecklades till ett polytekniskt läroverk som vi i dag känner som Aalto-universitetets tekniska högskola.
I arbetet för befordrande och förkovran av manufaktur- och fabriksrörelsen hade manufakturdirektionen också rollen som sakkunnig för Senaten när denna meddelande privilegier och
ensamrätter för näringslivets olika områden. En typ av dessa rättigheter var uppfinningsprivilegier.
För Senaten var utlåtandena från manufakturdirektionens tekniska sakkunniga oumbärliga vid
handläggningen av privilegierna.
På sommaren 1842 beviljade den kejserliga Senatens för Finland ekonomidepartement –
vår nutida regerings föregångare – i kejsarens höga namn till bergsmekanikus Lars Ståhle en ensamrätt till tillverkning av en blåsmaskin av järn som var av en ny typ inte tidigare känd i Finland.
Denna Patent Resolution antecknades i manufakturdirektionens diarium under nummer 1 – så
börjar det finska patentets hittills obrutna historia. Utlåtandet från manufakturdirektionen till
Senaten i Ståhles ansökningsärende konstaterar att uppfinningen synes bli av väsentlig vikt och nytta
för de manufakturer och hantverk, till vilkas drivande Blåsmaskiner erfordras, och att blåsmaskiner av
ifrågavarande konstruktion icke varit i Finland kända.
Manufakturdirektionen administrerade fabriksrörelsen i Finland i fem decennier. Under
denna tid övergick man från manufakturer till maskinfabriker, och nya fabriker öppnades i synnerhet inom metall-, textil-, trä- och pappersindustrierna. Sedan finskan på 1860-talet blev jämställd
med svenskan översattes namnet manufakturdirektionen till det finska tehtaaston johtokunta. År
1876 utfärdade Senaten på förslag av manufakturdirektionen en förordning angående patenträtt i
Finland.
Vid sidan av manufakturdirektionen fanns bergsstyrelsen i Finland för att administrera
bergsväsendet, som av hävd ansågs som nationalindustri och statens främsta inkomstkälla.
Vid slutet av 1884 lästes i varje predikstol upp en kungörelse angående inrättandet av ett
nytt ämbetsverk i Helsingfors för att möjliggöra ett verksammare befrämjande av industrins i
Storfurstendömet intressen. Manufakturdirektionen och bergsstyrelsen drogs in och deras uppgifter
överfördes till industristyrelsen som skulle inleda sin verksamhet i början av nästa år.
År 1888 grundades i ekonomidepartementet i den kejserliga Senaten för Finland en handels- och industriexpedition, under vilken också industristyrelsen lydde. Dess uppgift var bl.a.
att svara för de ärenden i storfurstendömet som avsåg patentväsendet samt legaliseringen av aktiebolag för varjehanda ändamål.
Under industristyrelsens tid utfärdades förordningen om skydd för varumärken 1889 och förordningen angående handelsregister samt om firma och prokura år 1895. Förordningen om patenträtt samt
om rättegång i mål rörande patent utfärdades år 1898.
År 1918 överfördes industristyrelsens uppgifter till ett nytt ämbetsverk när det självständiga
Finland grundade en handels- och industristyrelse som svarade för närings- och affärslivet i den
nya staten.
Ekonomidepartementet i kejserliga Finlands Senat blev det självständiga Finlands regering och dess expeditioner blev ministerier. Handels- och industristyrelsen var för ett par år den
centrala administrativa myndigheten inom sitt område underlydande handels- och industriministeriet, för att sedan införlivas i handels- och industriministeriet år 1926.
Finland anslöt sig till Pariskonventionen år 1921. Snart efter självständigheten hade man
inlett förberedelser för Finlands anslutning till Pariskonventionen, som är en överenskommelse
om skydd för de industriella rättigheterna från år 1883. Den unga republiken ansåg det viktigt att
den hörde till en internationell industrirättslig sammanslutning. Ett välfungerande industrirättsligt system ansågs stöda industrins frammarsch samt utveckla och stabilisera nationalekonomin;
dessutom skulle det inbringa inkomster till staten.
Enheterna som skötte patent-, varumärkes- och handelsregisterärenden inom handels- och
industriministeriets organisation hade varit rätt självständiga gentemot ministeriet och de hade
samarbetat med varandra. År 1939 slogs de samman till ministeriets avdelning för patentärenden
och handelsregistret. Denna avdelning inledde en självständig verksamhet i början av 1942 under
namnet Patent- och registerstyrelsen.
PRS fortsätter för sin del det arbete som manufakturdirektionen påbörjade för 175 år sedan. För att ära detta har vi sammanställt en historisk utställning i Innohusets auditorium. Utställningen pågår ända till december 2010.
DET ÄR HIT VI HAR KOMMIT
– 175 år från Manufakturdirektionens grundande
Text: Kastehelmi Nikkanen
YTTERLIGARE INFORMATION:
PRS telefonväxel (09) 6939 500
Kastehelmi Nikkanen
utställningsassistent PRS
GSM 040 549 2737
[email protected]