Transcript 5 Det symboliska perspektivet

Det symboliska
perspektivet
1FE850
Viktorija Kalonaityte
[email protected]
Studieanvisningar för DEL V i detalj:
Obs.! Notera att tentamen kommer vara baserad på hela boken + genus- och
mångfaldskompendiet! Läsanvisningar för varje föreläsning är vägledande
för vad ni bör ha läst inför föreläsningen, INTE för vad som kommer på
tentan.
Kapitel 12 -13 -14
-
I kapitel 12 kommer jag inte ställa tentamensfrågor på innehåll på s. 321-329
(tre fall, BMW, Continental, Nordstrom)
kapitel 13 är ett exempel på hur symbolism kan tillämpas på ett faktiskt fall:
relevant att läsa, men inga frågor om fallet Eagle på tentamen
kapitel 14 ska ni kunna i sin helhet
Idag:
En integrerad föreläsning om det symboliska perspektivet, genus och mångfald:
- Vad är symboler och det symboliska perspektivet
- Symboler, identitet, normer
- Organisationskultur
- Organisation som teater
- Teorier om genus och mångfald, kopplade till bokens fyra perspektiv
Det symboliska perspektivets grundantaganden:
• Fokuserar mindre på det som sker och mer på
händelsernas betydelse
• Handling och betydelse är löst sammankopplade: olika
tolkningar och olika erfarenheter
• Människor skapar symboler för at minska på förvirringen,
hitta riktning och skapa hopp/tro
• Fokus på processer och det som uttrycks, snarare än det
som produceras (andra värden än rationalitet eller
effektivitet i fokus)
• Kulturen håller organisationer och grupper ihop
Vad är en symbol?
Symbol – synligt eller på andra sätt observerbart uttryck för en värdering, en
känsla, en norm, ett budskap eller en identitet. Bara för att vi ser dem
innebär inte alltid att vi förstår deras betydelse!
Exempel på symboler i vardagslivet:
Vårt språk är symboliskt (tecken, bokstäver, ord är symboler för olika fenomen
och föremål)
Vi uttrycker vår identitet symboliskt: kläder, kroppsideal, kroppsspråk, hur och
vad vi säger osv.
Fysiska strukturer har en symbolisk dimension – t ex arkitektur och rumslig
utformning, inredning
Bilder och kommunikation är ofta symboliska
Symboler
= synlig/
observerbar nivå
Värderingar
och normer
Symboler…
• Det symboliska perspektivet ser människan som
en social varelse
• Symboler kan tolkas känslomässigt och
intellektuellt
• Symboler förmedlar ofta idealiserade bilder av
verkligheten samt bygger på underliggande
normer och värderingar
• Symboler skapas ofta över tid, genom komplexa
samhälleliga processer,
Till exempel…
Färg har en stark symbolisk laddning… som skiljer sig mellan olika historiska
perioder och mellan olika geografiska platser.
I boken “Rosa: den farliga färgen” analyserar socialantropologen Fanny
Armbjörnsson hur rosa blev laddad med värderingar som “flickfärg”, gullig
eller söt.
För hundra år sen var rosa en färg som användes av bl a överklassmän
och inom militären…
Och idag är den plötsligt en färg som inte har en särskilt hög status …
Men är det färgen, eller egenskaper som färgen förknippas med som vi
vill undvika?
MEN…
är det så att vissa symboler växer fram i organisationer för
att organisationer har vissa värderingar
ELLER
Skapar organisationer en viss symbolik för att framställa sig
om goda, miljömedvetna, framgångsrika, effektiva osv.?
Organisationer och symboler:
Organisation som kultur
Organisationens aktiviteter
avser skapa känsla av
gemenskap, genom delade
värderingar och normer.
Organisation som teater
Organisationens aktiviteter är
en föreställning för en intern
eller extern publik – att framstå
att man ägnar sig åt något
viktigt, effektivt, seriöst eller
gott.
ORGANISATION SOM KULTUR
Har organisationer kulturer eller är organisationer kulturer?
Kultur som både produkt och process:
• Med tiden etableras det ett handlingsmönster, ett ”vi”
• Måste upprätthållas genom insocialisering av nya medlemmar och upprepade
handlingar
• Kultur kommuniceras genom symboler
Organisatoriska symboler
Myter, visioner och värderingar
Hjältar och hjältinnor
Historier, berättelser och sagor
Ritualer
Ceremonier
Metaforer, humor och lek
Organisationskultur och ledarskap
• Kan ledare påverka kulturen eller påverkar kulturen
ledarna? T ex. ledaren som profet
• Vilka organisationskulturer är mest framgångsrika, starka
eller svaga?
Exempel: Alvesson & Spicer, teori om organisatorisk
dumhet (Functional stupidity)
(Journal of Management Studies Volume 49, Issue 7, pages 1194–1220, November 2012)
ORGANISATION SOM TEATER
• Organisationer ägnar sig åt aktiviteter som avser framställa
organisationen som effektiv, god, etisk, miljömedveten, rationell…
som inte har någon större effekt på själva produktionen
• Föreställningen avser skapa legitimitet: trovärdig yta ger trovärdighet
• Organisationer utvärderas utifrån deras yttre
• Bra teaterföreställning består av en dramatisk framställning/scen,
lugnar betraktare, skapar en känsla av förtroende och hopp
• Teaterföreställningen har en symbolisk funktion och engagerar
deltagare
symbol
symbol
symbol
Alla bilder är från freephoto.com
Institutionell teori
Enligt institutionell teori verkar organisationer inom olika fält, t ex branscher,
marknader o dyl.
Inom fältet uppstår det ofta en tendens att utvecklas i samma riktning och imitera
varandra – som kallas för isomorfism [från Grekiska, iso = lika, morfe =
skepnad eller form)
Tre typer:
- Tvingande: yttre krav
- Mimetisk: härma andra, större eller mer framgångsrika organisationer
- Normativ: samma yrkesgrupper med samma yrkesetik/värderingar
Organisationsstruktur som teater
• Strukturen som en scen med lämpliga
rekvisita, kulisser och kostymer
• Strukturen skapas utifrån omgivningens
– ofta samhällets - föreställningar om
hur det bör se ut
• Syftet är att få legitimitet (trovärdighet)
Organisationsprocesser som teater
•
•
•
•
Möten som soptunnor. Slumpmässiga utfall, det som
känns bra och framstår som en trovärdig idé får företräde
före det som är rationellt
Planering: en ritual, inga större konkreta effekter, skapar
en upplevelse av kontroll och trygghet
Utvärdering: ger ett seriöst intryck, används ofta för att
visa företagets prestationer utåt
Kollektiva förhandlingar: dramatiska framställningar
som avser få tittaren med sig.