Transcript Kemiskabindningar

Kemisk
Bindning
Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken – www.lektion.se
Allt i vår värld är upp byggt av
ATOMER
ATOMENS BYGGNAD
Kärna
Positiva Protoner
Neutrala Neutroner
Runt om
Negativa Elektroner
ATOMENS SKAL
K
L
L-skal högst 2 eK-skal högst 8 eM-skal högst 8 e- ( om det är ytterst)
M
Antal e- = antal protoner = atomnummer
ex. Kol =
6C
Natrium =
11Na
K
8O
……
12Mg ……
……
17Cl
Al
……
13
……
20Ca
L
M
N
……
……
……
……
……
……
……
……
……
……
……
……
……
……
……
K
8O
…2
12Mg …2
…2
17Cl
Al
…2
13
…2
20Ca
L
…6
…8
…8
…8
…8
M
N
…… ……
…2 ……
…7 ……
…3 ……
…8 …2
Valenselektroner =
Elektroner i atomens yttersta skal kallas
Ädelgasstruktur =
Att atomens yttersta skal är fullt ( nöjd atom)
Så de atomer som saknar elektroner för att få
sitt yttersta skal fullt vill gärna ta upp elektroner.
De som har få valenselektroner gör sig gärna av
med dem så de får fullt skal.
20 första grundämnena
1H
2 He
3 Li
4 Be
5B
6C
7N
8O
9F
10 Ne
11 Na
12 Mg
13 Al
14 Si
15 P
16 S
17 Cl
18 Ar
19 K
20 Ca
20 första grundämnena
1H
2 He
3 Li
4 Be
5B
6C
7N
8O
9F
10 Ne
Väte
Helium
Litium
Beryllium
Bor
Kol
Kväve
Syre
Flour
Neon
11 Na
12 Mg
13 Al
14 Si
15 P
16 S
17 Cl
18 Ar
19 K
20 Ca
Natrium
Magnesium
Aluminium
Kisel
Fosfor
Svavel
Klor
Argon
Kalium
Kalcium
Andra vanliga grundämnen
26 Fe
29 Cu
30 Zn
47 Ag
50 Sn
53 I
79 Au
80 Hg
82 Pb
92 U
Andra vanliga grundämnen
26 Fe
29 Cu
30 Zn
47 Ag
50 Sn
53 I
79 Au
80 Hg
82 Pb
92 U
Järn
Koppar
Zink
Silver
Tenn
Jod
Guld
Kvicksilver
Bly
Uran
PERIODISKA SYSTEMET
En tabell med alla grundämnen indelade efter egenskaper.
Vi kommer att gå igenom en del av hur det är uppbyggt.
PERIODISKA SYSTEMET
Lodrätt = GRUPPER
Alla har lika många valenselektroner i yttersta skal.
Grupp 1 har 1 valens eGrupp 2 har 2 valens eGrupp 17 har 7 valens eGrupp 18 har 8 valens e-
PERIODISKA SYSTEMET
Vågrätt = PERIOD
Alla i en period har lika många skal.
Grupp 1
Period 1 har 1 skal.
Period 2 har 2 skal.
Grupp 2
GRUNDÄMNESFAMILJER
Grundämnen i samma grupp har liknande egenskaper .
Dessa kallas en grundämnesfamilj
Grupp 1 Alkalimetallerna
( Väte undantaget)
Ex Litium ,Natrium
Egenskaper
Reagerar lätt - Vill gärna lämna ifrån sig sin
valenselektron. Bildar +1 joner.
Ex. Litium
Grupp 17 Halogener
Ex Klor Fluor Brom
Egenskaper
Bildar lätt föreningar med andra ämnen.
Vill gärna ta upp en elektron och fylla sitt yttersta skal .
Bildar -1 joner
Ex.
Klor -bleker & är bakteriedödande
Fluor - Bra för tänderna
Grupp 18
Ädelgaser
Egenskaper
Har sitt yttersta skal fullt = mycket stabila. Vill inte reagera.
Ex
Helium -i ballonger .
Argon - I glödlampor så glödtråden ej ska brinna av .
Neon - i färgade lysrör.
MOLEKYLFÖRENINGAR
Molekyler kan bildas så att elektroner delas mellan atomer.
De vill ju känna att deras yttersta skal är fullt!
Ex Vätemolekylen H2
H
H2
Genom att slå sig ihop får bägge atomerna sitt yttersta skal fullt =
ädelgasstruktur.
Detta kallas elektronparbindning eller kovalent bindning.
MOLEKYLFÖRENINGAR
Ex Vattenmolekylen H2 O
Svaga krafter mellan molekylerna ger ofta
Låga smältpunkter
Ofta gaser
POSITIVA JONER
En atom med en valenselektron i sitt
yttersta skal avger gärna denna för att
få yttersta skalet fullt. Ex: Natrium
Natriumatom Na
Natriumjon Na +
NEGATIVA JONER
Ämnen med 7 valenselektroner tar lätt
upp en elektron. Ämnen med 6 tar
upp 2 elektroner . O.s.v. . Ex: Fluor
+
Fluor arom F
Fluorjon F-
JONFÖRENINGAR
Förening mellan metall och ickemetall som hålls ihop av elektriska
krafter. (Olika laddningar dras mot varandra)
Ex
Na+
+
Cl -
NaCl
Den positiva jonen i regel en metall , annars är det väte.
Salter är jonföreningar.
Då du löser upp ett salt delar det
upp sig i joner.
Ex vanligt koksalt NaCl
löser upp sig i jonerna
Na + och Cl -
Cl Na +
H+ H+ H+
H+ H+ H+
H+ H+ H+
Alla sura lösningar
innehåller vätejoner H+
OH- OH- OHOH- OH- OHOH- OH- OHAlla basiska lösningar
innehåller hydroxidjoner OH -
Om de blandas
H+ + OHSyra + Bas
= H2 O
= neutral lösning
(om nu det är lika många H+ som OH-)