Transcript UTVECKLING OCH LÄRANDE

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD
SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR
Martina Lundström
universitetsadjunkt LTU
och
pedagogista i Piteå kommun
DAGENS INNEHÅLL
• UPPFÖLJNING AV UPPGIFT
• BEDÖMNING – bakgrund och begrepp
• VAD SKA BEDÖMAS?
• HUR SKA VI BEDÖMA?
• GENOMGÅNG AV UPPGIFT
UPPFÖLJNING AV UPPGIFT
Reflektion över dokumenterade händelser utifrån följande frågor:
A) Vad lär jag mig om mig själv?
B) Vad lär jag mig om barnen?
C) Vad lär jag mig om vår verksamhet?
D) Vad lär vi oss om oss själva?
E) Vad lär vi oss om barnen?
F) Vad lär vi oss om vår verksamhet?
BAKGRUND
•
Förekomsten av individuella utvecklingsplaner ökade under en
femårsperiod från 10 till 48 procent totalt i Sveriges kommuner
•
En tredjedel av kommunerna har utvecklat gemensamma mallar för vad
de individuella utvecklingsplanerna ska innehålla.
•
De aspekter av barns utveckling som är vanligast förekommande i
dessa mallar är barns sociala utveckling, språkutveckling, motoriska
utveckling och känslomässiga utveckling.
•
83 % av barnen 1-5 år deltar i förskolans verksamhet. Därför måste vi
fråga oss hur den ökande bedömningen och dokumentationen i
nuvarande format påverkar barndomen.
Skolverket (2008, 2010c)
BEDÖMNING
”Värderande utlåtande av något.”
Nationalencyklopedin (2012)
”Begreppet bedömning är inget entydigt begrepp. Det kan innebära
att värdera eller granska något, att uppskatta och göra en
avvägning, att avge ett omdöme eller betygsätta någon eller
något.”
Vallberg Roth & Månsson (2010)
”Ett begrepp som kan innebära att man utvärderar system, grupper
och individer.”
Skolverket (2010b)
VAD SKA BEDÖMAS?
”…Från psykologisk bedömning till
pedagogisk bedömning…”
SKOLLAGEN 3§
UNDERVISNING
UTBILDNING
”Sådana målstyrda processer
som under ledning av lärare eller
förskollärare syftar till utveckling
och lärande genom inhämtande
och utvecklande av kunskaper
och värden.”
”Den verksamhet inom vilken
undervisning sker utifrån
bestämda mål.”
Utbildningsdepartementet (2010a)
MÅLOMRÅDE I LÄROPLANEN
• NORMER OCH VÄRDEN
• BARNS INFLYTANDE
• UTVECKLING OCH LÄRANDE
Sid 1(1)
NORMER OCH VÄRDEN
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa
andra,
sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och
livsfrågor i vardagen,
förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionsnedsättning, och
respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.”
Ur Lpfö 98/10
Sid 1(1)
BARNS INFLYTANDE
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar…
sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att
påverka sin situation,
sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö,
och
utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer
genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.”
Ur Lpfö 98/10
Sid 1(4)
UTVECKLING OCH LÄRANDE
”Förskolan ska sträva efter att varje barn…
utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,
utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter
och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av
att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande,
tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå
sin omvärld,
utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och
erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och
drama,
som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att
kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål,
fortsättning följer…
Ur Lpfö 98/10
Sid 2(4)
UTVECKLING OCH LÄRANDE
- Språk och kommunikation
utvecklar sin förmåga att lyssna och reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och
försöker förstå andras perspektiv,
utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord,
berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera, och kommunicera med andra,
utvecklar intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa
funktioner,
utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda
sig av, tolka och samtala om dessa,
Ur Lpfö 98/10
Sid 3(4)
UTVECKLING OCH LÄRANDE
- Matematik
utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande
egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för
mätning tid och förändring,
utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera
över och pröva olika lösningar av egna och andras
problemställningar,
utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda
matematiska begrepp och samband mellan begreppen,
utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,
Ur Lpfö 98/10
Sid 4 (4)
UTVECKLING OCH LÄRANDE
- Naturvetenskap och teknik
utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor,
natur och samhälle påverkar varandra,
utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt
kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och
samtala om naturvetenskap,
utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik
fungerar,
utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker,
material och redskap.”
Ur Lpfö 98/10
Tre typer av förskolemiljöer:
Lärandeorienterad miljö
”Göra-miljö”
• Otydliga mål och verksamheten bärs
mer eller mindre upp av regler och
rutiner.
•
Barnens kunnande tycks hamna i
bakgrunden.
•
Aktiviteterna i fokus – frånvaro av
medvetna lärandetillfällen och
utmaningar för barn utifrån läroplanens
intentioner.
Sheridan, Pramling Samuelsson & Johansson (2010)
•
Omsorg, lek och lärande integreras så att en
progression i barns lärande inom läroplanens
målområden blir möjlig.
•
Fokus riktas mot vad det innebär att kunna något;
vilka kompetenser och insikter barnen behöver
utveckla för att förstå fenomen och orsaker, se
samband och mönster. Samtidigt skapas möjlighet
för barnen att utveckla förmågan att kommunicera
och samarbeta med andra.
•
Verksamheten är mål- och lärandeorienterad.
Lärarna har valt tydliga lärandeobjekt för vad de vill
att barnen ska ha möjlighet att utveckla ett
kunnande om. Detta är i sin tur styrande för val och
innehåll och aktiviteter i relation till barnens
intressen och tidigare erfarenheter.
VAD SKA BEDÖMAS?
I vilken utsträckning har läroplansmålen varit vägledande för
det vi gör?
Vad har vi gjort (”verksamheten”) för att sträva mot de
läroplansmål som varit vägledande?
Hur delaktiga har barnen varit?
Vilket inflytande har föräldrarna haft?
BEDÖMNING – EN VIKTIG DEL AV DET
SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET
”Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet
handlar ytterst om att identifiera de förutsättningar
och aspekter i förskolan som är nödvändiga för att
varje barn ska ha möjlighet att utvecklas och lära
enligt målens intentioner.
Det handlar om att utveckla bra arbetsprocesser,
effektivt kunna bedöma kvaliteten och komma fram
till vilka åtgärder som behöver vidtas för att
upprätthålla och förbättra kvaliteten.”
Utbildningsdepartementet (2010b)
”GÖRAKULTUR”
Göra
Göra
Koppla
till
målen
Koppla
till
målen
LÄRANDEORIENTERAD KULTUR
Vilket/vilka
läroplansmål ska
vara vägledande?
Vad kan barnen
om/hur gör barnen
det här idag?
Har deras
kunnande
förändrats?
Varför/varför inte?
Genomförande
Vad kan
barnen om/hur
gör barnen
det här idag?
Nulägesdokumentation
Vad behöver vi
göra för att ge
barnen
förutsättningar
att få
erfarenheter
och förändra
sitt kunnande?
Vilket/vilka
läroplansmål ska
vara
vägledande?
Vad kan barnen
om det här idag?
Har deras
kunnande
förändrats?
Varför/varför
inte?
Genomförande
Vad kan barnen
om/hur gör
barnen det här
idag?
Nulägesdokumentation
Vad behöver vi
göra för att ge
barnen
förutsättningar
att få
erfarenheter
och förändra
sitt kunnande?
Vilket/vilka
läroplansmål ska
vara
vägledande?
Vad kan barnen
om det här idag?
Har deras
kunnande
förändrats?
Varför/varför
inte?
Genomförande
Vad kan barnen
om/hur gör
barnen det här
idag?
Nulägesdokumentation
Vad behöver vi
göra för att ge
barnen
förutsättningar
att få
erfarenheter
och förändra
sitt kunnande?
FÖRHÅLLNINGSSÄTT
ORGANISATION
DAGENS STRUKTUR OCH
RUTINER
VUXNAS SAMSPEL MED
BARNEN
- Sättet att möta.
- Sättet att kommunicera.
BARNENS SAMSPEL MED
VARANDRA
HUR MILJÖN ÄR
ORGANISERAD
DAGENS INNEHÅLL OCH
AKTIVITETER
- LEKEN: Hur den följs upp,
analyseras och utvecklas för att ge
barnen nya erfarenheter.
- TEMAT: Hur läroplansmålen
integreras i temat, vilka
innehållsområden och lärandeobjekt
som sätts i fokus, aktivitetens
betydelse för barnens förståelse och
hur detta studeras och analyseras.
- Möjligheter att kommunicera.
- Möjligheter att samarbeta.
FYSISK MILJÖ INNE
OCH UTE
BARNENS GRUPPINDELNING
OCH SYFTET MED DENNA
Utbildningsdepartementet (2010b)
MILJÖNS
TILLGÄNGLIGHET FÖR
BARNEN
OM DET FINNS MATERIAL
SOM STÖDJER OCH
UTMANAR BARNS
LÄRANDE OCH
UTVECKLING
HUR SKA VI BEDÖMA?
Genom
”att observera, dokumentera, följa och analysera barns lärprocesser och
lärstrategier…”
och samtidigt
”…observera, dokumentera och följa hur den pedagogiska verksamheten
svarar mot målen och bidrar till barns utveckling, lärande och delaktighet.”
Utbildningsdepartementet (2010b)
PEDAGOGISK DOKUMENTATION SOM
BEDÖMNINGSUNDERLAG
”Skillnaden mellan pedagogisk dokumentation och IUP är enligt
forskarna att den är utgångspunkt för gemensam reflektion medan
IUP inriktar sig på individen”
och
-
”Enligt Skolverket är syftet med pedagogisk dokumentation
dels att synliggöra barnen och verksamheten
dels att vara grunden för utvärdering av miljöns betydelse för
barnens lek, lärande och samarbete.”
Skolverket (2010b)
Vilket/vilka
läroplansmål ska
vara vägledande?
Vad kan barnen
om/hur gör barnen
det här idag?
Har deras
kunnande
förändrats?
Varför/varför inte?
Genomförande
Vad kan barnen
om/hur gör
barnen det här
idag?
Nulägesdokumentation
Vad behöver vi
göra för att ge
barnen
förutsättningar
att få
erfarenheter
och förändra
sitt kunnande?
REFERENSER:
Colliander. M. (2010): Om värden och omvärlden: pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio
Emilia. Stockholms universitetsförlag.
Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/sve/bedömning?i_h_word=bed%c3%b6mning (Hämtad 2012-0110)
Pramling Samuelsson, I. & Pramling, N. (2010). ”Vad betyder barns perspektiv för utvädering och
utveckling?” I Eklund, S. (red.): Bedömning för lärande – en grund för ökat kunnande. Stockholm:
Natur och Kultur.
Skolverket. (2008). Tio år efter förskolereformen. Stockholm: Fritzes
Skolverket. (2010a). Lpfö 98. Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes
Skolverket. (2010b). Stödja och styra. Stockholm: Fritzes
Skolverket. (2010c) http://www.skolverket.se/statistik_och_analys/2.1862/2.4317/2.2552/allt-fler-storabarngrupper-i-forskolan-1.127558 (Hämtad 20012-01-10)
Sheridan, S. & Pramling Johansson, I. (2009). Barns lärande – fokus i kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber
Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. & Johansson, E. (2010). Förskolan – arena för barns lärande.
Stockholm: Liber
Utbildningsdepartementet. (2010a). Skollagen 2010:800
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800
Utbildningsdepartementet. (2010b). Förskola i utveckling U10.027
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/158951
Vallberg Roth, A-C. & Månsson, A. (2010). ”Dokumentation och bedömning i förskolan” Riddersporre, B. &
Persson, S. (red): Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur
Wehner-Godée. C. (2011): Lyssnandets och seendets villkor. Stockholms universitetsförlag.
KONTAKT:
[email protected]
[email protected]
UPPGIFT 3 – Inventering och analys
Inventera och analysera hur kvalitetsarbetet organiseras och planeras på din
förskola:
A) Reflektera över vilka styrkor och svagheter som finns i ert sätt att organisera
och planera kvalitetsarbetet i ditt arbetslag och på din förskola.
B) Vad uppmärksammas i kvalitetsarbetet?
C) När eller hur ofta arbetar ni med kvalitetsarbetet?
D) Vem eller vilka deltar i kvalitetsarbetet?
LÄSANVISNING INFÖR TRÄFF 4
Skolverket. (2010) Perspektiv på barndom och barns lärande. En
kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år.
Stockholm: Fritzes
Sid 175-233
”Att stödja och styra barns tidiga lärande – tidig bedömning och
dokumentation” av Vallberg Roth