Transcript Globaliseringen av värdekedjan, Kommerskollegium

Globaliseringen av värdekedjan importens betydelse för exporten
Per Altenberg
SCBs konjunkturseminarium
14 mars 2012
Den nya handelsverkligheten
• Den gamla bilden: En fabrik i ett land exporterar för
världsmarknaden.
• Den nya verkligheten: Företag ingår i globala
produktionsnätverk (eller “globala värdekedjor”).
Globala värdekedjor
• Suddar ut gränserna mellan inhemskt-utländskt, import-export, varortjänster, ”vi och dom”.
• Ett ekonomiskt paradigmskifte, enligt vissa bedömare.
• Definierades för drygt tio år sedan och benämndes “vertikal
specialisering”, alternativt “fragmentisering”.
• Vertikal specialisering definieras som importens andel av exporten.
• Omvänt är ett lands nettoexport värdet på (brutto)exporten minus
värdet på importerade insatsvaror och insatstjänster.
• Nettoexporten är alltså det inhemska förädlingsvärdet hos varor som
exporteras.
• Tas fram med hjälp av input-output-tabeller. Tack SCB!
Skillnaden bruttoexport – nettoexport
• Handelsflöden som uttrycks i bruttotermer avser det fulla
värdet på en vara som förs från ett land till ett annat,
inklusive värdet på importerade insatsvaror och tjänster.
• Nettoexporten är det inhemska förädlingsvärdet hos varor
som exporteras.
• Bruttoexport har endast ett ursprungsland oavsett hur
mycket varan förädlades där. Förädlingsvärdet i
bruttoexporten kan vara lågt.
• Omvänt kan det finnas högt inhemskt förädlingsvärde i
import. T.ex. import av skor till EU från Kina och Vietnam.
Problem med traditionell statistik
• Exportvärden räknas flera gånger.
• Bruttohandelsstatistik döljer verkliga
handelsmönster.
• Bilden av vilka handelsflöden som skapar värden
i den inhemska ekonomin i form av löner och
kapitalersättning riskerar att bli skev.
Importens andel av exporten
Källa: OECD 2010
1995
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
2005
Handelsstatistik i förädlingsvärdestermer
• Världshandeln som andel av global BNI är 19% om den
mäts i förädlingsvärdestermer. Enligt traditionell statistik är
andelen 26%. (Daudain et al. 2011)
• Sveriges vertikala specialisering är 33,5% (2005) och
stigande. Dvs. minst en tredjedel av vår export är numera
import. (Kommerskollegium, 2010).
• USAs handelsunderskott med Kina faller till obetydliga
nivåer om handeln mäts i termer av förädlingsvärde.
Orsaken är hög och växande vertikal specialisering i
Kinas handel.
Policykonsekvenser i litteraturen
• Förvånansvärt lite om konsekvenser för handelspolitik i
litteraturen. Det som finns är av generell karaktär.
• Protektionistiska argument undermineras ytterligare.
Uppenbart att vi skjuter oss själva i foten.
• Icke-diskriminerande ekonomisk reglering viktigare.
• Merkantilismen går från konkurrens om
exportmarknader till konkurrens om förädlingsvärde?
• Valutakurser mindre viktiga? (IMF)
Kommerskollegiums policyslutsatser
• “While the nature of global trade has changed, trade policy in the
EU and other OECD economies has remained the same.”
• Gapet mellan handelsverklighet och handelsregelverk är särskilt
stort på områden som ursprungsregler och anti-dumping.
• “Tariffs on intermediate goods do not serve any justifiable purpose
anymore.”
• ”Back to business”: Handelspolitiken måste ha starkare förankring i
företagens verklighet.
Policyoptioner för EU post-Doha
• Doharundan fortfarande ”first best policy”.
• Ensidig tulliberalisering för insatsvaror stimulerar
produktivitet. När Europa behöver tillväxt vore det dumt
att ignorera tillväxtstimulerande reformer som få grupper
i samhället har invändningar mot. Kanadas reform 2010
kan tjäna som modell.
• Globalt frihandelsavtal som omfattar minst 90% av EUs
handel.
• Sektorsförhandlingar om tullar, övriga handelshinder för
varor samt tjänster under samma paraply.
Slutsatser avseende handelsstatistik
•
•
Bruttohandelsstatistik är otillräcklig för att beskriva
modern handel.
Ett årligt operationellt mått som avser
nettohandelsflöden vore värdefullt. (OECD)
•
Samtidigt bör vi undvika att alla ansträngningar
fokuseras på att kartlägga världsekonomin i
input/output-tabeller. ”Ser inte skogen för bara träd”
•
Fokus måste även ligga på policykonsekvenser.
Closing the Gap