Transcript Introduktion till Examensarbete Ht 2006

Enkät – en introduktion
Vt 2012 LAU 270/275
Enkät – innehåll
Enkät – definitioner och avgränsningar
Enkätens användningsområden
Frågetyper och skalnivå
Frågeformulering
Att tänka på
Exempel på enkät
Bra att känna till: population och urval
Varför ha kunskap om enkäter
Merparten av vår kunskap om samhällsförhållanden
grundas på uppgifter från enkäter eller liknande
Att arbeta i dagens samhälle kräver kunskap om och
kritiskt tänkande kring hur sådan information skapas
Många yrken idag kräver kunskap att kunna hantera
enkäter och dess kunskapsinnehåll (detta gäller särskilt
yrken som aktivt deltar i samhällsbyggandet som lärare)
På många skolor idag förväntas lärare kunna göra
kursvärderingar, uppföljningar m.m. som kräver enkäter
www.torsby.se/gymnasieskola/omoss/utvarderingar.3857
.html
Enkät – definition och avgränsningar
Olika sätt att samla in data om och från människor
Registerdata (medlemsregister, personallistor)
Offentliga register (LINDA, RTB)
Tillgänglig statistik från SCB (Gymnasielevers
Studieintresse, data från 1992/1993 --)
Intervjuer (en person som ställer frågor och får svar)
Observationer (en person som iakttar och noterar)
Frågeformulär (en person som skriver svaren själv)
Enkät - definition
Enkät – franska enquête som betyder rundfråga
Alla metoder där personer tillfrågas blir då enkäter
Numera avses med enkät en undersökning där
personer själva besvarar förutbestämda frågor
På engelska – surveys som innebär alla kvantitativa typer
av frågeundersökningar (svar omkodas till siffror)
Questionnaire avser det vi kallar enkäter (förutbestämda
frågor besvaras på papper, via nätet, telefon)
Enkät – avgränsningar
Används om problemställningen är lämplig
Man vill
Få svar på samma frågor från många
Jämföra svar mellan grupper av svaranden
Visa på resultat som andel/antal som svarat si
eller så
Kartlägga variationer och mönster i svar
Analysera svarsgruppen i relation till andra
Enkät – användningsområde
Ett problem där undersökaren kan ställa frågorna så att
merparten av de möjliga svaren kan tänkas ut och
formuleras på förhand
Enkät kräver därför noggrann förberedelse
Provenkäter är nödvändiga
Testa frågorna – intervjua testpersonerna
Kontrollera att frågor och svar kopplas till problemet
Grundkrav – att problemet operationaliseras på rätt sätt
Enkäter – kräver operationalisering
All vetenskaplig undersökning innebär operationalisering
av teori och problem
Olika metoder innebär olika typ av operationalisering
Vid enkät - i huvudsak skall svaren omvandlas till siffror
Frågan - kan och bör vårt problem omsättas i siffror?
Ingen huvudsortering i siffror - ingen enkät
Operationalisering i variabler
Man arbetar alltid med variabler (som är frågorna)
Variabler ”mäter” det vi vill komma åt – problemet
Variabler antar olika värden (varierar)
Bygger på ett antal grundantaganden som formar
olika frågetyper (variabler)
Fortsättningsvis talas om frågetyper – men minns att
det viktiga begreppet är variabel
Frågetyper
Man kan urskilja åtminstone åtta olika frågetyper
Öppna frågor
Alternativfrågor
Kategorifrågor
Rangordning
Skala
Kvantitet
Tabell
Men först - frågetyp hänger samman med skalnivå
Skalnivå
Nominalskala
Ordinalskala
Intervallskala
Kvotskala
Nominalskala





Kommer från latinska ordet nomen = namn
Urskiljer enbart olika kvaliteter
Variabler som ja eller nej, civilstånd, bostad, födelseort,
kön.
Man kan bara registrera i uteslutande kategorier.
Jämförs värden på nominal/kategorivariabel kan man
bara säga om de är lika eller olika
Ordinalskala






Kommer från latinska ordet ordo = ordning
Skalan uttrycker en gradering och rangordning som inte
är godtycklig, t.ex. utbildningsnivå, ålder
De är därmed också rangordnade
Nominalvariabler kan ordnas i en ordinalskala
Skalan säger något om vad som är högst och lägst
Men inte hur mycket högre eller lägre
Intervall skala





Kan översättas med avstånd
Kontinuerlig variabel
Uttrycker likvärdiga avstånd mellan enheterna. Lika stor
avstånd mellan 1 och 2 som mellan 4 och 5
Temperatur med celsiustermometer har ingen absolut
utan variabel nollpunkt
Avståndet mellan siffrorna är meningsfulla. Lika långt
mellan varje mätning men inte dubbelt mellan 2 och 4
som mellan 1 och 2 (pga av variabel nollpunkt)
Kvotskala





Kan översättas med förhållanden
Denna skala ger mest information
Kräver en nollpunkt mot vilken alla relationer kan
relateras, 2 eller mitt emellan 0 och 4, att 1 är
hälften av 2 osv
Man kan rangordna, alla avstånd i skalan i lika långa
Ålder och inkomst exempel på detta
Frågetyper
Olika frågetyper lämnar olika mycket frihet åt den
svarandes egna ord
Öppna frågor – svarande kan komma ihåg något
Fasta alternativ – svarande känner igen något
Sakfrågor – t ex kön, ålder, längd, vikt m.m.
Attityd/åsiktsfråga – alltid, ofta, aldrig, ja eller nej
dvs alla typer av frågor där svarande tar ställning
Öppna frågor
-
öppnar för oväntade svar och visar på kunskap
blir mindre styrande
inga påtvingade och främmande formuleringar
Fasta frågor
-
underlättar kodning
klara och tydliga frågor
större möjlighet att jämföra svaren
hjälper de svarande att minnas
Öppna frågor
Svar: Ord, fraser eller längre kommentarer
Krav: Innehållsanalys av något slag
Ex:
Fars yrke:……………………
Mors yrke:…………………..
Annat:………………………
Kan kodas efter givna yrkeskoder (SEI) eller skapa egna koder
Öppen fråga ställs om man vet att svarsalternativen är många
Frågan ställs om man vill ha frågepersonernas egna ord
Kan användas i pilotstudier där svarsvariationen är okänd
Alternativ frågor
Svar:
Lista med möjliga alternativ.
Man får välja ett eller flera
alternativ (observera kodningsproblemet)
Krav: Preciserade alternativ som bör vara uteslutande
Ex: Medlem i följande typer av föreningar:
O Fredsorganisation O Politisk organisation
O Dataförening
O Religiös organisation
O Kulturförening
O Fackförening, vilken………….
O Musikförening
O Solidaritetsförening
O Miljöorganisation O Annan, vilken….……………..
Alternativfrågor
En nominalskala
Kan göras till ordinalskala om man teoretiskt tänker sig en
ordning av föreningstyper
Kan användas för att beskriva t ex
Föreningsaktivitet (medlem i en eller flera)
Typ av aktivitet (kombinationen av medlemskap)
Vem är med i vilken föreningstyp i kombination t ex
kön, ålder, inkomst m.m.
Kategorisering
Svar: Bara ange ett svar, t ex kön
Krav: Svaren måste vara uteslutande
Ex Kön O Man
O Kvinna
Nominalskala
Används för ange t ex gruppers storlek
Frågor med många alternativ, t ex ålder, kan på förhand
ordnas i kategorier (- 20 år, 21-30 år, 31 – 40 år, 51år -)
Rangordning
Svar: Man skall ange högsta/lägsta
eller själv rangordna från lägsta till högsta,
bäst till sämst
Krav: Att svaren verkligen går att
rangordna på ett rimligt sätt
Ex: Rangordna vilka av följande alternativ som du i första hand (1), andra
hand (2) samt tredje hand (3) skulle välja att dra in på om du hade ont
om pengar:
O Mat
O Dans
O Bil
O
O
O
Kläder
Öl, vin, sprit
Tobak
O
O
O
Boende
Bio
CD-skivor
Ordinalskala
Kan användas för att utläsa människors prioriteringar
Ger uttryck för åsikter
Skala
Idrott
Friluftsliv
Musik
Teater
Konst
Bilar
Politik
Annat………
Svar:
Krav:
Ex:
Personen skall ange en värdering/åsikt
Kräver en genomtänkt strategi,
t ex med skalnivåer, nollpunkter
Hur pass intresserad är du av:
Inte
Alls
O
O
O
O
O
O
O
O
Lite
gran
O
O
O
O
O
O
O
O
Varken
eller
O
O
O
O
O
O
O
O
Ganska
mycket
O
O
O
O
O
O
O
O
Väldigt
mycket
O
O
O
O
O
O
O
O
Ingen
åsikt
O
O
O
O
O
O
O
O
Skala
Ordinalskala, kan göras till nominalskala
Används för att analysera åsikter och attityder
Kräver noggranna analyser och förarbeten
Kan analyseras som medelvärden, de som helt delar
en åsikt (väldigt mycket), tar avstånd (inte alls), hur
åsikterna grupperas m.m.
Mycket användbar frågekonstruktion
Varje alternativ måste kodas som en enskilda variabel
Kvantitet
Svar:
En sifferuppgift (öppen fråga)
Krav: Kräver viss siffra som svar som kan
användas på ett sådant sätt, t ex inkomst
Ex:
Vilken var din bruttoinkomst förra månaden……………kr
Kvotskala, men kan förenklas ned till nominalskala
Kräver att människor känner till uppgiften
Kan kodas med sifferuppgifter som sedan ordnas på olika sätt
Tabell
Svar:
Krav:
Ex:
Arbete
Studier
Barnpassning
Hemarbete
Motion
Bio/teater
Läsa böcker
Annat………
Ingen
tid alls
O
O
O
O
O
O
O
O
Två eller fler svar kombineras i en och samma tabell
Kräver uteslutande kategorier och en noggrann
planering
Hur använder du din tid under en normal vecka?
Försök att grovt uppskatta hur mycket tid Du lägger
ner på följande aktiviteter:
<1
timme
O
O
O
O
O
O
O
O
1-3
timmar
O
O
O
O
O
O
O
O
4-7
timmar
O
O
O
O
O
O
O
O
8-14
timmar
O
O
O
O
O
O
O
O
> 14
tim
O
O
O
O
O
O
O
O
Tabell
Ordinalskala, kan göras till nominalskala
Ger mycket information i en och samma tabell
Kräver noggranna provstudier
Kan analyseras på motsvarande sätt som skala, dock ej
medelvärden men väl typvärden eller modal (mest
förekommande)
Varje alternativ måste kodas som en variabel
Frågetyper som bör undvikas
Värderande frågor
Hypotetiska frågor
Stötande och känsliga frågor
Mångtydighet och vaghet
Minne
Kunskapsfrågor
Två frågor i en
Ledande frågor
Värderande frågor
Gör din arbetsgivare tillräckligt mycket för att de anställda (som
också är föräldrar) ska kunna utnyttja föräldraförsäkringen?
Värdering - ledigheten är något som är bra och som bör
uppmuntras!
Hypotetiska frågor
Om du inte hade ansvar för familjen och gott om pengar, vad
skulle du då göra med ditt liv?
De som har familjeansvar, inte har gott om pengar och
förmodligen aldrig kommer att få det heller, vill de
svara på frågan?
Stötande och känsliga frågor
Svårt att avgöra vad som är känsligt, varierar från kultur
till kultur, man och kvinna, från land och stad m.m.
Frågor som brukar vara känsliga är,
ålder, inkomst, skattefusk, våldsbrott, (miss)bruk av narkotika
och alkohol, otrohet, ”äktenskapslycka”, sexualitet.
Mångtydighet och vaghet
Klarhet i frågans avsikt.
I vilken utsträckning är du inbegripen i arbetet med
studieplanerna på skolan? Ganska mkt, i viss utsträckning och
inte alls?
Vad betyder ganska mycket, studieplan, inbegripen?
Minne
Undvik eller var sparsam
Något som har hänt idag – igår – förra året.
Vilka ämnen läste du i grundskolan?
Utnyttja ledtrådar, minnespunkter, tablåer etc.
Kunskapsfrågor
Undvik eller var sparsam
Frågor om faktakunskap. Skäl - Man vill och behöver
kontrollera kunskap.
Hur många kommuner finns det i Sverige 2011?
Två frågor i en
Undvik
Tillbringade du semestern utomlands eller i Sverige?
Vanligt fel!
Ledande frågor
Undvik
Håller du inte med om att alla föräldrar borde ha rätt att
påverka sina egna barns utbildning?
Vem vill svara nej?
Saker att tänka på
Prova enkäten – tala med de som provat, fanns det
problem, svåra frågor m.m.
Testa olika ordningsföljd på frågorna
Testa layout
Provkoda testenkäterna – alla frågor som skall göras om
till variabler med värden testas
Hur skall materialet kodas och beräknas
Finns program för detta t ex Excel (kalkylprogram) och
SPSS (statistikprogram, att föredra)
Exempel på kodning
Varje enkät ges ett löpnummer (V1=Löpnummer)
Varje fråga får därefter ett variabelnummer, t ex
Fråga 1 Kön (V2) som har två värden
Kvinna = 1 och Man = 2
Fråga 2 Ålder (V3)
Öppen fråga, mata in t ex 34 (man har anget 34 år)
Alternativ
O - 20 år, får värde 1
O 21-30 år, får värde 2
O 31 – 40 år, får värde 3 osv
Fråga 4 Föreningstillhörighet
Om varje föreningstyp får ett eget variabelvärde kan bara en
förening kodas in, dvs bara ett svarsalternativ kan användas
Varje förening görs till en variabel, som har värde
0 =inget kryss och 1=kryss
Dvs fråga 4 blir istället 10 olika variabler
O Fredsorganisation O Politisk organisation
O Dataförening
O Religiös organisation
O Kulturförening
O Fackförening, vilken………….
O Musikförening
O Solidaritetsförening
O Miljöorganisation O Annan, vilken….……………..
Mer att tänka på
Söka tillstånd om personer under 18 år skall tillfrågas
Att formulera ett korrekt följebrev Missivbrev
Göra realistisk bedömning av tidsplanen (göra enkäten,
dela ut enkäten, få tillbaka enkäten, koda enkäten, mata
in enkäten och analysera enkäten)
Ofta görs orealistiska tidsplaner – för dålig planering och
för lite tid för analys
Bra att känna till: Urval och population
Population
 Urval

Population
Den grupp som undersökningen handlar om.
Exempel:
 - samtliga skolor i landet med minst 50 elever
 - samtliga friskolor i Göteborg
 - samtliga elever på IP i Askim

Urval
Populationen är för stor - urval görs
 Endast de utvalda kommer att undersökas
 Undersökningen handlar bara om urvalet

Statistiskt representativa urval - urvalet skall
säga något om hela populationen – man
”skattar” vad som gäller för populationen’
 Sannolikheten för att komma med i urvalet
beräknas och urvalet görs slumpmässigt

Tre huvudprinciper för urval
A: slumpmässigt och sannolikhetsurval
 B: systematiskt urval
 C: icke slumpmässigt och icke
sannolikhetsurval

Sannolikhetsurval
Obundet slumpmässigt urval (OSU)
Grundläggande princip: Sannolikheten för att
komma med i ett urval skall vara känd men
behöver inte vara lika för alla enheter
(urvalsfraktionen, t ex 100/234=43%)
 Alla kombinationer skall ha lika stor chans att
komma med.
 Chansen får inte vara 0 eller 1.
Stratifierat urval
Urvalet grupperas i olika kategorier med
avseenden på en eller flera variabler. t.ex kön,
därefter osu.
 Har man samma proportioner som i
populationen kallas det för ett proportionellt
urval, annars helt enkelt för ett ickeproportionellt urval
Klusterurval
Enheterna grupper i klustertex geografiska
områden
 Ett visst antal kluster väljs ut
 Detta kan göras i flera steg
 Varje urval sker med OSU

Systematiskt urval
Urvalet görs med ett visst system, tex:
 - löpnummer, jämna eller udda
 - sifferserie och därefter väljs var 5:e, 10:e etc
 Känsligt för listans utformning.
 Alla har lika stor chans men inte alla typer av
kombinationer (de som förekommer mkt sällan)

Icke sannolikhetsurval

- subjektivt urval: forskaren bestämmer själv
- självselektion: enheten gör urvalet själv
 - tillfällighetsurval: ta nån på gatan

Varför ett icke sannolikhetsurval
populationen kan inte avgränsas
 en populationslista kan inte ställas upp
 hög kostnad för uso
 uso ger konflikt med andra värden
 populationslistan svarar dåligt mot
populationen man vill generalisera mot
