Exempel pyramider

 Länk

till befolkningssida

Internationell konkurrens

Internationell konkurrens

Internationell konkurrens

Världens befolkningsutveckling

• • • • • • • • • • 2001: 6 miljarder invånare 2050: 10–11 miljarder. Varje år tillkommer 88 miljoner invånare i världen. Länk och länk till aktuella siffror om världens befolkning 90 % av befolkningsökningen fram till år 2020 kommer från utvecklingsländerna och 1 miljard från Asien. Snabbaste befolkningsökningen i Afrika söder om Sahara Mer än hälften av befolkningen i utvecklingsländerna är nu under 23 år. Kinas befolkningsandel beräknas sjunka från 39 % till 34 % år 2020. År 2050 lär Indien ha gått om Kina, med en beräknad folkmängd på 1,533 miljarder invånare. Indiens befolkning tros bli fördubblad mellan 1992 och 2025. Livslängden i världen har ökat med 17 år sedan 1960.

• • • • • Länder som Sverige, Japan och Frankrike har den högsta medellivslängden i världen. Andel människor över 65 år i Sverige ökar från 17,4 % 1990 till 25 % år 2000–2020. Antalet personer över 90 år i Sverige ökade med 50 % fram till år 2000. År 2035 kommer 25 % av befolkningen i Europa att vara över 65 år. I utvecklingsländerna är mer än 50 % av befolkningen under 23 år. Slutsats: Andelen ”produktiva” människor i industriländerna kommer att minska betydligt respektive öka kraftigt i utvecklingsländerna.

Internationell konkurrens

Antalet anställda i klassiska tillverkningsföretag minskar i industriländerna och nya arbetsuppgifter skapas inom följande områden: • • • • • • Högteknologi Mer kompletta system Äldrevård och sjukvård Miljövård Infrastruktur Underhållning och utbildning Den ökande privatiseringen öppnar tidigare ”stängda marknader”, bl a genom upphandling av tjänster.

• • • Sveriges styrka är företagsledning, forskning, infrastruktur och teknologi. Svagheten är enligt denna mätning bland annat ”skattetryck”. Skatter och avgifter i Sverige ligger kring 50 % av BNP, högre än i många andra länder i Europa och högre än i USA och Japan. (Ca 11 procentenheter högre än OECD-genomsnittet.) Högt kostnadsläge och höga miljökrav tvingar fram rationalisering och miljöanpassning, vilket skapar exportmöjlighet av maskiner och konsulttjänster inom miljövård.

Skattetryck - internationellt Tota l a s ka tte i ntä kte r s om a ndel av BNP, 2011 Da nma rk Sve ri ge Fra nkri ke Be l gien Fi nl and Norge I ta lien Ös te rri ke Ne de rl ä nderna* Luxe mburg Tys kl and Sl ove nien I s l and Unge rn Storbri ta nnien Tje ckien OECD* Es tl a nd I s rael Pol e n* Nya Ze e l and Spa nien Portuga l * Gre kl a nd Ka na da Sl ova kien Schwe i z I rl a nd* Ja pa n* Sydkore a Aus tra lien* USA Turki e t Chi l e Me xi co* 0 Källa: OECD *Avser 2010 års siffror.

10

Skattetryck

20 30 40 50 Proce nt Hämtat: 2013-01-23

• • • • • • Sverige satsar 3,7 % av BNP på FoU och ligger högt på OECDs lista. Japan 3,4 %, USA 2,6 % Sverige har företagare med entreprenörsanda som skapat många välkända storföretag, bl a Tetra Pak, Alfa Laval, Atlas Copco och IKEA. Kommentar ?

Svenskt stål är välkänt på världsmarknaden. Electrolux är ett ledande företag inom vitvaror. Bl a den svenska musikindustrin har gjort sig hörd över hela världen. Även de svenska konsultföretagen jobbar brett världen över.

EXPORTDIAGNOS

1.

FÖRETAGETS EXPORTMOGNAD – företagets starka och svaga sidor – möjligheter och hot 2. VAL AV MARKNAD 3. VAL AV MARKNADSKANAL – typ av kanal (övergripande valfaktorer) – specifikt kanalföretag (direkta valkriterier) 4. EXPORTMARKNADSPLAN SWOT-analys



Internationell konkurrens

SWOT analys (SWOT är en akronym byggd på de engelska orden "Strengths", "Weaknesses", "Opportunities" och "Threats”)

Internationell konkurrens



Styrkor (

Strenghts

)

 man är marknadsledare  goda resurser  bra kompetens 

Svagheter (

Weaknesses

)

 okänd bland kunderna  dålig kvalitet  höga priser



Internationell konkurrens

Möjligheter (

Opportunities

)

 ekonomiskt klimat (låg- eller högkonjunktur)  demografiska förändringar (åldersfördelning, socialklass)  teknik (nya uppfinningar) 

Hot (

Threats

)

 konkurrenternas aktivitet (nylansering av en produkt)  demografiska  politiska (olika förbud)

ETABLERINGSPROCESSEN På utländska marknader Varför?

Internationalisering Vad?

Produkt Var? Marknad MOTIV

Kapacitetsöverskott Tillväxtbehov Stordriftsfördelar Riskspridning Konkurrensfördelar Konkurrensen Kunden internationaliseras Prestige

Måste utgå från affärsidé, långsiktiga mål och strategier.

Måste ha något unikt erbjudande Måste ha tillräckliga resurser EGNA FÖRETAGET

SWOT-analys

PRODUKT

Starta med ”de säkra korten”, koncentrera på kvalitetsprodukter

MARKNAD

Gör noggranna marknads undersökningar Hur hårt strukturerade är nätverken Från vem kan man ta marknadsdelar Hur är prisnivån på marknaden

KUNSKAP OM AFFÄRSKULTUR Hur?

Marknadskanal När?

Tidpunkt INDIREKT EXPORT

Handelshus Exportagent

EXPORT

Direkt försäljning Representant Exportsamverkan Filial Försäljningsbolag

LOKAL TILLVERK.

Licenstillverkning Franchising Managementkontrakt Tillverkningsbolag

AVSTÄMNING

Marknad Produkt Marknads kanal Egna resurser

Hur?

Etablering DOTTERBOLAGS ETABLERING

Lokalisering Organisation Planer etc

VAL AV PARTNER

Representant Handelshus Joint venture

DIREKT FÖRSÄLJNING

Egen exportavdelning

I princip finns det fyra huvudalternativ för hur ett företag kan organisera sin internationella affärsverksamhet: • Arbeta från Sverige och exportera med hjälp av återförsäljare (distributörer) eller agenter • Driva egen verksamhet genom dotterbolag utomlands • Samarbeta med lokala företag i andra länder genom s.k. joint venture • Skriva licensavtal med ett utländskt företag



Återförsäljare

: Självständigt företag. Äger produkten. Bestämmer pris. Kan ha eget märke. 

Fördel

känner marknaden och har kontakter.

Nackdel

om man vill etablera sig själv.

 Distributören/återförsäljaren har egna intressen, kanske andra samarbetspartners. ”Distributörens dilemma” Sälja ”lagom” mycket.



Direktförsäljning

om man har ett fåtal stora kunder. Direktförsäljning, eller direkthandel, är en aktiv försäljning till i första hand privatpersoner, som involverar en aktiv säljare.



Dotterföretag

 Kan vara försäljningsföretag eller tillverkningsföretag  Stor risk  Fördelar. Bygger upp kunskap, full kontroll. Anpassning till lokala förhållanden. Komma förbi handelshinder.

Kanske billiga produktionsfaktorer. Högre vinst?



Joint venture

. Samarbete med inhemsk partner.

 Kan vara krav från ”värdlandet”.  Mindre risk än eget företag  Partnern har kunskap om lokala marknaden och förhållanden  Kommer förbi handelshinder  Produktionsfaktorer



Licenstillverkning

. Överlåtande av nyttjanderätt av ex patent mot ersättning.



Franchising.

påminner om licens. Knyter till sig lokala företag. Gemensamt märke.

 Teknisk och administrativ assistans.

Marknadskanaler



Handelshus

. Export och eller importföretag. Säljer vidare till återförsäljare eller företag. Fördel liten kreditrisk kräver ingen exportkunskap. Nackdel : ingen kundkontakt.



Agent.

Kan vara exportagent fungerar då ungefär som handelshus. Importagent förmedlar endast affärerna. Får provision.

Marknadskanaler

Primära Marknads kanaler Indirekt export Export Lokal tillverkning Handelshus Exportagent Direkt till slutkund Filial Representant Exportsamverkan Försäljningsbolag Licensiering Franchising Managementkontrakt Tillverkningsbolag Agent Kommissionär Återförsäljare Företagsförvärv Nyetablering Joint venture Företagsförvärv Nyetablering Joint venture

Exportrådet

 Ägs gemensamt av staten och näringslivet  Finns i ett 60 tal länder  Erbjuder råd och experthjälp vid marknadsetablering utomlands  Erbjuder praktisk hjälp på plats i många länder  På Exportrådets hemsida finns landfakta och länderanalyser

SEK

 Aktiebolaget Svensk Exportkredit är ett av svenska staten helägt bolag som bland annat tillhandahåller medel och långfristiga exportkrediter.



Exportkreditnämnden

Exportkreditnämnden, EKN, en myndighet som främjar svensk export genom att ställa ut olika former av statliga garantier till skydd för utebliven betalning eller andra former av kontraktsbrott. EKN:s verksamhetsområde är globalt, men huvudmarknaderna ligger utanför de rika OECD länderna.

 En av få myndigheter som går med vinst på grund av premier som exportföretagen betalar.  Bedömer kommersiella och politiska risker för olika länder.

 Försäkrar för risker enligt riskbedömningar  Ger inga krediter trots namnet

•

Kap 4 OH 4:3

Företag till kund B2C – business to consumer • Kund till företag C2B – consumer to business • • Kund till kund C2C – consumer to consumer Företag till företag B2B – business to business • Företag till offentlig sektor B2G – business to government

OH 4:4

E-handel • Elektroniska marknadsplatser • • Upphandling 90 % av den elektroniska handeln är affärer mellan företag • • Minskar företagets kostnader Konsumtionsmönster ändras



E - handel

I Sverige har e handelns omsättning växt från 4,8 miljarder under 2005 till 77 miljarder 2011.

 Fördelar : - Priser Öppettider Överblick av sortiment - Utbud Bekvämlighet

 Nackdelar / Risker :

E - handel

Nätbedragare Nätfiske (”phishing”) - Fraktkostnader Väntetid (i vissa fall) - Leverans sista biten.

Bedrägeri / Phishing

Phishing

Konsumentskydd

    Konsumenter som handlar i nätbutiker har alltid en rad lagstadgade rättigheter. Vissa av dem gäller i Sverige, andra i hela EU, vilket innebär mindre risker vid e-handel över nationsgränser.

14 dagars ångerrätt har man som konsument i Sverige alltid rätt till vid distanshandel (auktioner, köp av livsmedel, tidningar, hygienartiklar och dylikt är undantagna), och är ett säljande företag skyldigt att upplysa köparen om den.Utanför Sverige inom EU har en konsument vid köp från företag inom EU 7 dagars ångerrätt.

Konsumentköplagen ger en konsument rätten att reklamera en felaktig vara som köpts av en juridisk person. Konsumentköpslagen gäller inte vid försäljning och köp mellan konsumenter (fysiska personer) eller mellan två företag (juridiska personer).

KULTUR

 fr.

culture

, av lat.

cultu ´ra

'bildning', av

co ´lo

'bearbetning', 'odling', 'odla' m.m.,  form i vilken (viss) större grupp människor ordnar sin försörjning och organiserar gemensamma angelägenheter på samhällelig nivå; särsk. i äldre tider el. i avlägsna områden  Det som skapats av människan för att ge andliga värden  Systematisk odling av växter.

KULTURENS DELAR I FORM AV ETT ISBERG 10% 90% KULTUREN Kulturens synliga del: Beteenden och yttringar Kulturens osynliga del: Attityder, värderingar och ideal Djupa kulturella antaganden

Några begrepp

 Stereotyp (överdrivna, förenklade, fördomsfulla föreställningar om grupper av människor)  Etnocentrism (dömer alla andra kulturer efter den egna)  Empati (förmågan att sätta sig in i andras situation)  Kulturchock (efter en tid med många intryck)  Kulturkrock (missförstånd pga brist på förståelse och respekt för varandras tänkesätt)

VARFÖR SKAFFA KUNSKAP OM INTERKULTURELL KOMMUNIKATION?

 Vi vill förstå andra människor samt själva bli förstådda. Dessutom kan vi börja förstå oss själva bättre.

• För att kunna förstå människor från andra kulturer måste vi utgå från egna kulturen och dess värderingar • Tänk på att det är individer vi förhandlar med. Undvik att forma stereotyper

INTERKULTURELLA KOMMUNIKATIONSPROCESSEN

AVSIKT UTTRYCK TOLKNING Vad som menades Vad som sändes Vad som förstods Endast känt för avsändarens privata jag Sändarens kulturella filter Offentligt Mottagarens kulturella filter Endast känt för mottagarens privata jag SIGNAL Vad som uppfattas

Att bedöma vad någon säger

 Low context: koncentrerar sig på fakta, ordens innebörd. (Sverige, Schweiz, Tyskland)  High context: tar hänsyn till hur det sägs, social status, bakgrund, gester hos den som talar. (Asien, Sydeuropa, Sydamerika)

ICKE-VERBAL KOMMUNIKATION = KROPPSSPRÅK

 Ansiktet, t.ex. ögonbeteendet  Gester  Kroppskontakt (beröringar, omfamningar)  Kroppsavstånd  Kroppsställningar (olika sätt att stå eller sitta)  Tystnad (hur den används för att förmedla ett budskap)

Tid

 Monokron. Begränsad resurs. Man gör en sak i taget. Håller tiden. Skiljer på arbete och privatliv.

 Polykron. Nästan oändlig resurs. Gör flera saker samtidigt. Planer ändras. Personliga relationer viktiga. Skiljer inte arbete och fritid.

Affärskulturer

SVENSK LEDNINGSSTIL OCH SVENSKA ORGANISATIONER – NÅGRA SÄRDRAG      Frånvaro av hierarkier, dvs. vi har platta organisationer Fördelning av ansvar och befogenheter, dvs. decentraliserat beslutsfattande   Informell stil, dvs. tonar ner det formella Långsamma koncensusbyggande (samförstånd) beslutsprocesser Undvikande av öppna konflikter Sällsynt med auktoritärt ledarskap Liten eller ingen kontroll