Från grannspråk till främmande språk.

Lund, 15 november 2013.

Kommunikation mellan närbesläktade språk

Bland närbesläktade språk förekommer ofta kommunikation som består av att samtalsparterna talar sitt eget språk och avkodar den något avvikande variant som den andre talar.

• • • • • Sådan kommunikation förekommer över hela världen. Spanska och portugisiska (i Europa och Sydamerika) Ryska, vitryska och ukrainska Många språk i norra Indien (nepali, punjabi, hindi, marathi etc.) Arabiska talspråksvarianter De skandinaviska språken Vi talar ibland om semikommunikation, när man inte behöver kunna tala den andres språk, bara förstå det. Ofta uppstår (större eller mindre) problem i kommunikationen.

Kommunikation mellan närbesläktade språk

Problemen vid semi-kommunikation kan vara av olika slag. Det kan finnas olikheter inom flera områden.

• • • • • • Ljudsystemet Ordförrådet Grammatiken Kunskaper och föreställningar (Vad är viktigt?) Kulturella och sociala normer (Hur kommunicerar man?) Attityder och status (Vilken är parternas relation?) I princip kan sådana problem förekomma även när mycket närstående personer med mycket likartat talspråk kommunicerar.

Språkgemenskap

Den nordiska språkgemenskapen har ofta fått stå modell för semi kommunikation. Att den har fungerat så bra beror bl.a. på: • • • • likheter i själva språken (ljudsystem, ordförråd, grammatik) likheter i normer, värderingar och samhälle att de tre språken är någorlunda jämnstora.

att ”projektet” har stöttats politiskt och ekonomiskt.

Språkgemenskap

För tusen år sedan förekom ganska säkert semi-kommunikation mellan de germanska språken, så att skandinaver, tyskar och engelsmän talade med varandra på sitt eget språk. En isländsk grammatiker på 1200-talet skriver: Dock skriver engelsmännen engelska med latinska bokstäver […]

För att följa deras exempel, eftersom vi är av samma tungomål som de, trots att ett av våra språk har förändrats mycket eller båda något, har jag sammanställt ett alfabet för oss islänningar

också.[min översättning]

Språkgemenskap

Den svenske krönikeskrivaren Olaus Petri skriver på 1530-talet i En Swensk Cröneka (s. 78):

Thet är ganska lijkt, ja thet kan och icke feela, at Tydzske, Swenske, Danske, Norske, haffua foordomdags alle warit itt folk, och ther är tungomålet noogh bewijs til, ty at i förtijdhen haffua the alle hafft itt tungomåll, än thå at thet är nw så förwandlat sedhan folket bleff åttskildt, som altijdh hända pläghar,

• • • Olaus Petri har rätt: språkgemenskaper lever inte för evigt.

Den skandinaviska språkgemenskapen har klarat sig mycket bra.

Skrivna standardspråk Homogena samhällen Politisk uppbackning

De skandinaviska språken

Norska Ordförråd Ljudsystem Danska Svenska

Undersökningar

1. Haugen (1953) gjorde en undersökning som baserades på självuppskattad förståelse.

2. Maurud (1976) gjorde den första stora undersökningen byggd på test av språkförståelse. 3. Delsing/Lundin Åkesson (2005) gjorde den andra stora under sökningen baserad på test av språkförståelse. 4. Två specifika undersökningar av dansk-svensk språkförståelse är gjorda. Öresundsundersökningen (2001), och dess uppföljare: Zola Christensen/Bacquin 2013).

Sedan 1970 har de skandinaviska länderna förändrats mycket påtagligt. Detta var det främsta motivet till INS-undersökningen.

• Invandringen • Medielandskapet • Skolan • Europeisering och globalisering

3 2 1 0 8 5 4 7 6 Danskar Svenskar Norrmän Danska Svenska Norska

1. Norskan ligger mellan svenskan och danskan.

2. Norrmännen har ett större intresse för grannländerna.

3. Norrmännen är mer vana vid språklig variation.

3,86 5,70 4,39 7,08 6,14 7,09 4,60 8,39 3,73 7,21 2,14 5,94 7,01 7,60 7,17 4,03

5,93 Danmark 6,62 4,54 3,59 7,26 Sverige 6,86 5,55 7,92 Norge 7,98 6,73 6,88 4,96 Sv Sv No No Da Da No No Da Da Sv Sv

6,13 Danmark 7,90 4,64 Sverige 7,42 6,43 8,33 Norge 9,10 8,05 6,62 5,17 3,87 3,41 Sv Sv No No Da Da No No Da Da Sv Sv

Framtidsvy

Vårt samhälle har förändrats påtagligt sedan 1945:     Demokratisering (jämlikhet/jämställdhet) Invandring (arbetskraft/flyktingar) Globalisering och europeisering Teknikutveckling (nya tal- och skriftspråksmedier)

Tal och skrift (traditionellt)

    Tal: - hjälp av prosodi, gester, mimik - omedelbar respons (språklig och annan) - obeständig (kan ej sparas) - lokal (kan ej flyttas)     Skrift: - hjälp av interpunktion (fattigt) - långsam eller ingen respons - beständig (kan sparas) - mobil (kan flyttas)

Framtidsvy: demokrati

   Demokratiseringen innebär ökad jämlikhet, jämställdhet och tolerans: - mindre klassklyftor - gemensam barnomsorg - ökad tolerans för språklig variation Den språkliga variationen minskar förmodligen på grund av minskade klassklyftor och gemensam barnomsorg, men den variation som finns accepteras mera.

Framtidsvy: invandring

   Invandringen innebär att många har nationalspråket som andraspråk.

- andraspråkstalare har (i genomsnitt)mindre ordförråd på svenska - språkvariationen ökar (multietnisk varietet) - svenska blir viktigare än grannspråken Den språkliga variationen ökar förmodligen på grund av invandringen, och många invandrare har större svårigheter med grannspråken.

Framtidsvy: globalisering

Globaliseringen och europeiseringen innebär fler kontakter utanför Norden.

  - Nordens betydelse minskar - Engelskan blir viktigare Kontakten med Norden blir relativt sett mindre.

Framtidsvy: nya medier

     Nya talspråksmedier under 1900-talet - telefon (mobilt, respons - men mimik och gester saknas) - radio (mobilt - men respons, mimik och gester saknas) - tv (mobilt, mimik, gester - men respons saknas) - mobiltelefon (mobilt, respons; mimik/gester saknas) - interaktiva telefontjänster (mobilt, begränsad respons)  I någon mån har alla former av talspråk blivit möjliga att spara och därmed också förflytta.

Framtidsvy: nya medier

    Nya skriftmedier under 1900-talet - e-post (viss mimik, relativt snabb respons) - sms (viss mimik, relativt snabb respons) - webb (chatt, forum, sociala medier etc.; snabb respons) - variabel information (text-tv; skyltar med tid, temperatur, busstider m.m.; GPS; ingen respons)  Framför allt har möjligheten till snabb respons ökat, men mycket information kan nu också ges skriftligt i större utsträckning.

Framtidsvy: nya medier Tal och skrift har alltså blivit mycket mera lika varandra. Våra språkmöten förändras också kraftigt

.

Språkmöten

   Kommunikation inom gruppen blir enklare: ◦ Nya medier: mobil, sms, mail etc.

Kommunikation med främlingar blir ovanligare: ◦ Informativt: klockan, busstider, vägbeskrivning etc.

◦ Socialt: tågkupé, restaurang, väntsal/väntrum Kommunikation med främlingar blir vanligare i skrift (ofta på engelska): ◦ Chat, forum, sociala medier etc.  Gruppspråket stärks på standardspråkets bekostnad (→språkförändringar).

Framtidsvy

    Vad kan vi förvänta oss: Tätare gruppspråk och mindre kontakt med främlingar borde innebära fler språkföränd ringar.

Färre språkmöten med främlingar ger förstås också färre internordiska språkmöten. Ökad skriftlig kommunikation med främlingar (ofta på engelska) borde främst ge nyord och engelska lånord.

Mångkulturalitet och globalisering borde ge fler lånord (och andra språkförändringar).

Framtidsvy

Det allra mesta talar för att de skandinaviska språken kommer att fortsätta glida ifrån varandra (genom språkförändringar och lånord). Vi får också färre direkta språkmöten med främlingar, och därmed även med andra nordbor.

• • • Våra vapen mot detta är, som jag ser det: standardspråken skolan (kursplaner, lärarutbildning, språkpiloter etc.) politisk styrning (konventioner, kommunikationer, utbyten, kulturstöd etc.).