Transcript Bildspel

RAKEL
Regional Arbetsgrupp för Klassifikationer
och ErsättningsmodelLer
den 20 november 2014
Agenda den 20 november 2014
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Välkommen till nya medlemmar
Anteckningar från föregående möte
Information från nationella grupper
Viktlistor 2015 (beslut)
Aktuellt om Registreringsregler
Aktuellt om Ersättningsmodeller
Aktuellt om Prestationsredovisning
Aktuella Terminologifrågor
Övriga frågor
RAKEL 20 november 2014
Synpunkter på
minnesanteckningar från
föregående möte?
RAKEL 20 november 2014
Övriga frågor ?
1.
2.
3.
4.
5.
KPP
Ärende från RIG om nationellt fackspråk
Klassifikationsutbildning
Behov av nya koder till följd av ny patientlag?
xxxx
RAKEL 20 november 2014
Information från nationella grupper




Leif rapporterar
Controllernätverket
ACG-nätverk
Vårdvalsnätverk
RAKEL 20 november 2014
Viktlistor 2015
- beslut
RAKEL 20 november 2014
Registreringsregler
 Utökat/förtydligat uppdrag (HSD-A)
 Tre ärenden nya/förändrade koder
 Registreringsregler remisser
RAKEL 20 november 2014
Aktuellt om ersättningsmodeller…
 Värdebaserad ersättning / Vårdepisodsersättning
(nationellt projekt)
 Särskilda tillgänglighetssatsningar
 Tandvård
 Sjukhusvård
RAKEL 20 november 2014
Värdebaserade
ersättningsmodeller
(vårdepisodsersättning)
Kortkort repetition samt nytt sedan sist
RAKEL 20 november 2014
Nationell samverkan för värdebaserad
ersättning och uppföljning i hälso- och
sjukvården
Organisationsstruktur nationell nivå
Styrgrupp – nationell samverkan
•
Socialdepartementet
•
Senior representant från respektive deltagande landsting och SKL
•
Representant från Karolinska Institutet
•
Representant från IVBAR
1- Utvecklingsgrupp
Höft/knä (SLL)
3- Utvecklingsgrupp
Förlossning (SLL)
5- Utvecklingsgrupp
Stroke (Skåne)
7- Utvecklingsgrupp
Osteoporos (Östergötland)
2- Utvecklingsgrupp
Rygg (SLL)
4- Utvecklingsgrupp
Fetmakirurgi (VGR)
6- Utvecklingsgrupp
Diabetes (Jämtland, Dalarna)
8- Utvecklingsgrupp
Bröstcancer (Uppsala)
9- Implementering
10- FK/SCB
11- Övergång i förvaltning
12- Vårdområdesanalys
Funktionella landstingsöverskridande nätverksgrupper
Juridik
& Informationssäkerhet
Kommunikation
Vårdinformatik
Lokala landstingsprojektgrupper
Ersättningssystem
Övrig forskning
Programkontor
Regional projektorganisation
Ann Söderström, HSA
Barbro Fridén, SU
Marie Röllgårdh, HSA
VGR Styrgrupp
VGR Projektledning
Anneth Lundahl
Medicinsk rådgivare
Ulf Angerås
Marcus Edenstöm
Per Sjöli
Se nedan VGR
representant per
diagnosområde
Vårddata
Höft/knä
Förlossning
Diabetes
Osteoporos
Rygg
Fetmakirurgi
Stroke
Bröstcancer
Astrid Brauer
Kajsa-Mia Holgers
Beställare
Johan Ström
Samtliga diagnosområden
Höft/knä
Höft/knä
Höft/knä
Rygg
Förlossning
Referens
-grupper
Ledningsrepresentant
Ulf Svensson, PV
Henrik Malchau, SU
Göran Garellick, SU
Ola Rolfson, SU
Rune Hedlund, SU
Lars Ladfors, SU
Fetma
Diabetes
Stroke
Osteoporos
Bröstcancer
VGR är drivande region, Hans Lönroth, SU
Karin Looström Muth, Kungälv
Christina Wikman-Lundbom, Kungälv
Dan Mellström, SU
Roger Olofsson, SU
Utvecklingsgruppens uppdrag
Patientpopulation
Relevanta hälsoutfall
Vårdprocess
Vårdaktivitet
Vilka aktiviteter ingår?
Tidsomfattning
Komplikation
Vilka PUOH omfattas av garantin?
ARBETSMATERIAL
Översiktlig tidsplan Sveus
Preliminär
2013
Aktivitet
2014
Arbetsplan, halvteam (lägre kapacitet)
Osäkerhet (datakvalitet/synk.)
2015
2016
j f mam j j a s o n d j fmam j j a s o n d j fmam j j a s o n d j f m
Förstudie
Förberedande data mgmt
1) Höft/knä v. 2
2) Rygg v. 2
3) Förlossning
4) Obesitaskirurgi
5) Stroke
6) Diabetes
7) Osteoporos
8) Bröstcancer
9) Driftsättning
10) Sjukskrivning & socioekonomi
11) Övergång i förvaltning
12) Vårdområdesanalys
Arbetsplan, fullteam
OUT
Kommentarer
• Genom förberedelser
och resursomfördelning i
tid till hösten 2014 kan
analysarbetet
accelereras vilket
innebär en förskjutning
på endast ~2 månader
vs ursprunglig plan
– Dataleveranser har
försenats 3 månader
jämfört med
ursprunglig tidsplan
– De flesta
dataleveranser så
långt har varit
ofullständiga/
felaktiga, vilket har
lett till nya körningar
hos landsting/SCB
– (även HK2 data
försenat, svans på
tidsplan beror på
synk med övriga
områden)
• Viss tidsosäkerhet
kvarstår givet fortsatt
väntan på SLL data
• Delprojekt 9 justerad i
linje med delprojekt 1-8
18/8 2014
14
ARBETSMATERIAL
Harmonisering av data - process
Administrativ data från landsting är strukturerade på olika sätt och innehåller variabler som skiljer med
avseende på benämning, betydelse /definition, grad av befintlig dokumentation och format –> fortsatt
modellering och analys kräver förståelse och harmonisering av datastruktur och dataformat
Administrativ data från landsting x
XA
XB
X..
XN
1. Datastruktur - en rad representerar en vårdhändelse
3. Variabelharmonisering – betydelse / definition*
4. Variabelharmonisering – benämning*
5. Variabelharmonisering – format*
ÖV
SV
Dokumentation
2. Datastruktur - data struktureras i öppen- respektive
slutenvård
QA – Code review, testing, validering
Förståelse – analys och dialog
med kodspecialister
Datatransformationer / skript för landsting x
* Variabelharmonisering avser 32 variabler som bedömts nödvändiga och gemensamma inom samtliga diagnosområden
ARBETSMATERIAL
Delprojekt 1: Höft- och knäprotes
Delprojekt 2: Ryggkirurgi
Delprojekt 3: Förlossning
Delprojekt 4: Obesitaskirurgi
Delprojekt 5: Stroke
Delprojekt 6: Diabetes
Delprojekt 7: Osteoporos
Delprojekt 8: Bröstcancer
ARBETSMATERIAL
2. VÅRDKEDJA
Vårdkedja
ARBETSMATERIAL
3. VÅRDEPISOD
Grundläggande definitioner för
identifiering av indextillfälle
• Indextillfället utlöser vårdepisoden och består av en
protesoperation i höft- eller knäled
• Identifiering av indextillfälle sker genom åtgärdskoder
ARBETSMATERIAL
3. VÅRDEPISOD
Vårdepisodens omfattning för respektive delsyfte
Indextillfälle
Case mix
Processmått & resurser
Benchmarkingrapport
PUOHs
Hälsoresultat
Case mix
Processmått & resurser
Uppföljningssystem
PUOHs
Hälsoresultat
Case mix
Basersättning
Ersättningssystem
Garantiersättning (PUOHs)
Hälsoresultat
År -4
År -3
År -2
År -1
År 0
År 1
År 2
ARBETSMATERIAL
7. ERSÄTTNINGSPRINCIPER
Ersättningsprinciper under arbete
1. Tre ersättningstyper
 Prospektiv basersättning i paketpris för 4 olika moduler (”vanlig” primär artros i
höft & knä, ”övriga” höft & knä)
 Justering för utfallsersättning efter ~1 år för utfall på VAS smärta (50%) och
”Tillfredsställelse med operationsresultat”(50%). Kan för en enskild patient
maximalt variera -10% till ca +12% med nuvarande design. Netto = 0% för
huvudmannen om ingen generell förbättring uppnås.
 Garantiersättning för komplikationsansvar under 2 år, beräknad per modul
2. Samtliga tre ersättningstyper justeras för tillgänglig information om case-mix:
 Modul, kön, ålder, kodad samsjuklighet (elixhauser), bilateral operation, tidigare
protes
3. ”Sjukhustillägg” kan bli nödvändigt för regioner/sjukhus där den traditionella
ersättningen (DRG) implicit har omfattat andra kostnader.
 T.ex. utbildning, akutverksamhet, forskning, högspecialiserad vård
ARBETSMATERIAL
8. UTMANINGAR
Identifierade utmaningar och eventuella
varningsflaggor
1. Viktigt att med stöd från landstingen förstå hur olika vårdhändelser kodas
och identifieras för att inte uppföljningssystemet skall jämföra ”äpplen och
päron”
 Kontakt kommer tas med utsedda representanter från landstingen allteftersom
frågeställningarna uppstår
2. Olika vårdgivare (sjukhus, specialistcenter etc.) kan ha olika
kostnadsmassa som ej är direkt kopplad till hur den elektiva protesvården
bedrivs.
 Bör utredas om det finns väsentliga skillnader som beror på utbildningsansvar,
akutmottagning, öppettider, lokalkostnader, etc. Frågan är komplicerad men
måste hanteras om alla vårdgivare ersätts inom samma modell
3. PROM-data samlas in av Höftprotesregistret men finns inte tillgängligt i
samma omfattning för knän.
 Olika alternativ för datafångst utreds och diskuteras
ARBETSMATERIAL
Delprojekt 9 kommer att möjliggöra kontinuerlig analys och
benchmarking genom att driftsätta Sveus uppföljningssystem
Beskrivning av delprojekt 9 enligt ramavtal:
• Sveus delprojekt 9 syftar till att:
1.Driftsätta Sveus Uppföljningssystem
2.Kartlägga landstingens förutsättningar att
implementera Sveus ersättningssystem
Syfte med delprojekt: Detta delprojekt syftar till att för
deltagande landsting implementera de
diagnosspecifika Uppföljningssystem som utvecklats
och därmed möjliggöra kontinuerlig analys och
benchmarking. Därtill kommer en kartläggning av
deltagande landstings förutsättningar att
implementera vårdepisodersättningsystem baserat på
befintlig IT-struktur att genomföras.
/…/
Ingår i delprojekt 9
Ingår ej i delprojekt 9
• Implementera ersättningssystem ingår inte i
delprojekt 9
Leverans:
• Infrastruktur för kontinuerlig analys och
benchmarking av diagnosspecifika
Uppföljningssystem.
• En rapport som beskriver:
- Tillgängliga data i respektive landsting samt i
relevanta kvalitetsregister.
- Hur de deltagande landstingens IT-system för
hantering av ersättningssystem är strukturerade
idag samt hur vårdepisodersättning kan
implementeras.
- Vilka alternativa lösningar som finns för
implementering av vårdepisodersättning.
ARBETSMATERIAL
Bild från
Sveus-konferensen
Slutmålet är ett verktyg och rapporter som kan
användas av både landsting och vårdgivare
Funktioner i demo
Analys
•
Undersöka utfall, resursförbrukning, case-mix,
mm på olika nivåer
Simulator
•
Testa modellerna för att
förstå t.ex. hur patientkarakteristika påverkar
förväntat utfall
Ersättningshantering
• Analys av ersättning per
vårdepisod, mm.
OBS! Demoversion, påhittade data
ARBETSMATERIAL
Driftsättning kräver informationsförsörjning
från landsting, kvalitetsregister, m.fl.
Vårdgivarens
förutsättningar och
arbetssätt
Rapporteringsanvisningar
Uppdragsbeskrivning
Publikationer, benchmarkingrapport, teknisk
rapport uppföljnings- och ersättningssystem
Algoritmer
Delprojekt 1-8
Vårdadmin. system
Kvalitetsregister
Andra datakällor
Mjukvarustöd:
Utbetalningar
Nationell tjänsteplattform
(långsiktigt mål)
Delprojekt 9
Analysmjukvara för:
Uppföljningssystem
Ersättningssystem
Benchmarkingdatabas
Informationsflöden
Ersättning
Sjukskrivnings- och socioekonomisk data
Sjukskrivningsdata
•
•
Information om sjukskrivning är viktigt i ett
värdebaserat uppföljningssystem
– Proxy för hälsa
– Kostnad
– Som underlag för case mix-justering
Information om sjukskrivning kan vara en viktig
framtida komponent i ett värdebaserat
ersättningsystem
– Kan vi stimulera vårdgivare att fokusera på
att optimera sjukskrivning genom att flytta
resurser från sjukskrivningskostnader till
vård och behandling.
Socioekonomisk data
•
Socioekonomisk data är viktig för case
mix-justering inom såväl uppföljningssom ersättningssystem
Legala begränsningar och alternativa lösningar
•
•
•
•
Sjukskrivningsdata kan analyseras inom ramen
för forskningsprojekt men ej för löpande
uppföljning och förbättringsarbete då FK kan ej
dela data med landstingen enligt sin författning.
Sveus författningsanalys har resulterat i
rekommendation till departementet.
Ordinerad sjukskrivning kommer att finnas
tillgänglig för de landsting som är anslutna till den
Nationella intygstjänsten från 2014
Sambearbetning mellan vårdgivare ej möjlig:
oklart om detta beaktas i ”Utredningen om rätt
information i vård och omsorg S2011:13”.
Legala begränsningar och alternativa lösningar
•
•
•
SCB har absolut sekretess
Alternativa metoder identifierats
Nya index kommer sannolikt att utvecklas i
samarbete med SCB baserat på
forskningsdatabas
Projekt 11: Övergång i förvaltning
SVEUS i korthet
Mål
• Att skapa en
patientcentrerad och
jämlik vård som
utifrån tillgängliga
resurser skapar så
mycket värde som
möjligt
• Att skapa en
stimulerande
arbetsmiljö för de
som arbetar i
vården
Uppdrag
• SVEUS utvecklas till en plattform där landsting,
medicinska professionen, kvalitetsregister,
patientföreningar, akademin, och andra myndigheter
samverkar för att skapa förutsättningar och att undanröja
hinder för att sjukvårdssystemens aktörer skall kunna
arbeta värdebaserat och med kontinuerligt
förbättringsarbete
• SVEUS skall ha ett operativt fokus och en lösningsorienterat förhållningssätt
Organisation
• SVEUS skall vara organiserat utifrån patientgrupper med
likartade behov och ta patientperspektivet i sitt arbete.
• SVEUS arbete bedrivs nationellt, i respektive
landsting/region och vid engagerade vårdgivare.
• SVEUS skall vara väl integrerat och koordinerat med
existerande organisationer och myndigheter som arbetar
med relaterade frågor såsom landstingen själva, SKL,
Socialstyrelsen, nationella kvalitetsregister etc.
Verksamhetsområden
1. Standardisering av
patientgruppering,
indikatorer och
terminologi
2. Uppföljningshantering
3. Ersättningshantering
4. Prognostiseringsstöd
5. Kunskapsspridning och
forskning
Möjliga organisationsformer för förvaltning
av gemensamma funktioner
Utredning av alternativa organisationsformer för förvaltning av gemensamma funktioner
•
•
•
•
•
Integrerat i befintlig myndighet eller organisation
Integrerat i ett universitet
Ideell förening med deltagande intressenter som medlemmar
Företag som ägs av intressenter
Stiftelse
Delprojekt 11
• Anneth Lundahl utsedd till landstingens gemensam projektledare
vid LPL-möte 29 oktober
• Uppdragshandling framtagen och skall fastställas vid nästa
styrgruppsmöte
• Nytt utkast på övergripande förvaltningsmodell samt
innehållsförteckning i förvaltningsplan framtagen för vidare
bearbetning
• Inbjudan har gått ut till workshop i december
28
Sveus-konferens med
professor Michael E. Porter
Värdebaserad vård i Sverige – Hur ska svensk hälsooch sjukvård organiseras och styras i framtiden?
Status, utmaningar och behov av nationell samverkan.
25-26 november 2014
Aula Medica, Nobels väg 6, Stockholm
En ömsesidigt förstärkande strategisk värdeagenda
1
Organisera i
integrerade
enheter
5
Sprid
excellens i
geografin
4
Integrera
leverans av
vårdprocessen
2
Mät utfall
och kostnad
per patient
3
Övergå till
ersättning per
vårdepisod
6. Bygg en integrerad IS/IT-plattform
Särskilda
tillgänglighetsstatsningar
Sjukhusen uppdrag/budget inom PK-området
2015
Förutsättningar
• Basvolym enligt tidigare framräkning/överenskommelse
• Interna tillgänglighetssatsningar
Tillgänglighets uppdrag 2015
• Samma förutsättningar för interna tillgänglighetsuppdrag
som 2014
- Ny ekonomisk hantering
• Regiongemensamt DRG pris 2015: 28 170
• Regionsgemensamt öppenvårdspris 1 970
Intern extraproduktion
SU
Höft o knä
300
Ryggkirurgi
300
Behandl övr ortopedi
250
Behandl urologi
300
Behandl handkirurgi
300
Behandl plastkirurgi
350
Besök handkirurgi
400
Besök plastkirurgi
400
Besök ortopedi
Besök kirurgi
Besök hud
Besök urologi
1 000
200
3 000
400
Totalt behandlingar
2 170
Totalt besök
5 400
Totalt behandlingar
1 800
Totalt besök
5 400
Intern extraproduktion
Kungälv
Alingsås
Höft o knä
100
Höft o knä
100
Behandl övr ortopedi
200
Behandl övr ortopedi
100
Behand allmän kirurgi
200
Besök ortopedi
250
Besök ortopedi
250
Besök allmän kirurgi
50
Besök allmän kirurgi
300
Totalt behandlingar
200
Totalt besök
300
Totalt behandlingar
500
Totalt besök
550
SKAS
Höft o knä
SÄS
NU-sjukvården
Behandl övr ortopedi
200
Besök allmän kirurgi
75
Besök ortopedi
400
Besök hud
300
Totalt behandlingar
200
Totalt besök
775
Totalt behandlingar 100
Behandl övr ortopedi
200
Behand urologi
300
Besök ortopedi
400
Besök allmän kirurgi
75
Besök urologi
400
Totalt behandlingar
500
Totalt besök
875
100
Tandvård
RAKEL 20 november 2014
Övrigt
RAKEL 20 november 2014
Prestationsredovisning
RAKEL 20 november 2014
RAKEL har tidigare ställt sig bakom;
14 maj 2014
• Beslutsprocess avseende regionala
registreringsregler och koder för sjukhusvård
• Grundregler för prestationsredovisning
(rapporteringsregel i Controller)
• Motpart vid prestationsredovisning
• Data för prestationsredovisning ska föras från
VEGA till Cognos Controller
RAKEL 20 november 2014
RAKEL har tidigare ställt sig bakom;
18 september
• Redovisning av primärvårdens prestationer
• Regelverk för sammanvägning av prestationer
primärvård
RAKEL 20 november 2014
RAKEL har inför dagens möte ställt
sig bakom;
• Regelverk för sammanvägning av prestationer
sjukhusvård
RAKEL 20 november 2014
Förändringar jämfört med tidigare regelverk
• För medicinsk rehabilitering (MVO 551) och barnrehabilitering (MVO
251) används DRG-vikt istället för vårddygn vid sammanvägningen.
• För dagendoskopier används DRG-vikt vid sammanvägningen, på
samma sätt som sedan tidigare gäller för dagkirurgi och dagmedicin.
• För somatiska besök används samma vikt oavsett vårdgivarkategori
– gäller med undantag av öppenvård enligt punkt ovan.
• För psykiatriska besök används samma vikt vid sammanvägningen
oavsett vårdgivarkategori.
• Särskild viktning vid sammanvägningen för ytterfall inom läns- och
regionsjukvård respektive rikssjukvård
• Omräkning av vikter
RAKEL 20 november 2014
Sammanvägning av prestationer - sjukhusvård
Somatisk slutenvård, inklusive barnrehabilitering och medicinsk
rehabilitering, samt dagmedicin, dagkirurgi och dagendoskopier
sammanvägs med sin DRG-vikt enligt gällande viktlista.
Övriga prestationer omräknas till DRG-poäng enligt följande:
-
0,12 ggr antalet vårddagar inom vuxenpsykiatrisk slutenvård
0,22 ggr antalet vårddagar inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård
0,12 ggr antalet vårddagar inom rättspsykiatrisk slutenvård
0,07 ggr antalet besök inom somatisk öppenvård (exkl dagkirurgi,
dagmedicin och dagendoskopier)
0,06 ggr antalet besök inom vuxenpsykiatrisk öppenvård (inklusive
rättspsykiatri)
0,10 ggr antalet besök inom barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård
1,82 ggr antalet ytterfall inom läns- och regionsjukvård
1,10 ggr antalet DRG-poäng inom rikssjukvård
RAKEL 20 november 2014
Aktuella terminologifrågor ?
RAKEL 20 november 2014
Övriga frågor
1.
2.
3.
4.
5.
Ärende från RIG om nationellt fackspråk
Klassifikationsutbildning
Behov av nya koder till följd av ny patientlag?
KPP
xxxx
RAKEL 20 november 2014
KPP – Kostnad Per Patient
RAKEL 20 november 2014
Användningsområde KPP (Kostnad Per
Patient)
•
•
•
•
•
•
•
•
Underlag för jämförelser mellan enheter (Benchmarking)
Kostnadsstruktur för patientgrupper etc.
Underlag till viktlistor (ex DRG-system)
Beräkning av ytterfall
Prissättning av specifika vårdtillfällen
Ekonomistyrning
Verksamhetsutveckling
Forskning
RAKEL 20 november 2014
Nya krav på KPP
•
•
•
•
•
•
•
Värdebaserad vård
Vårdepisodersättning och andra ersättningsformer
Resursfördelningsmodell
Produktionsplanering
Beräkning av effekter till följd av förändring/förbättring
Kostnadsberäkning av kvalitetsbrister
Uppföljning av följsamhet till vårdprogram och regionala
vårdprocesser
RAKEL 20 november 2014
Beslut i branschledning Hälso- och sjukvård 31/10 2014
• Godkände upphandling av ett nytt KPP-system för samtliga regionalt
ägda sjukhus inom VGR.
• Uppdrog till befintlig projektgrupp att förbereda inför genomförandet
av upphandling av KPP-system i samverkan med inköp och objekt
Uppföljning och utvärdering och objekt Vårdadministrativ process.
• Efter upphandling implementera upphandlat system vid samtliga
regionalt ägda sjukhus inom VGR. En samtidig och fullskalig
implementering vid berörda förvaltningar förordas.
• Godkänna föreslagen budget på 3 000 tkr för anskaffning och
införande av ett IT-stöd för KPP. Kostnaden finansieras gemensamt
av sjukhusförvaltningarna och Hälso- och sjukvårdsavdelningen
(HSA), vilket är avstämt med ekonomichefsgruppen. Egen personals
insatser finansieras av berörda förvaltningar. Den kompetens från
HSA och andra delar av Regionkansliet som involveras i projektet
finansieras av HSA.
RAKEL 20 november 2014
Beslut i branschledning Hälso- och sjukvård 31/10 2014
• Respektive sjukhusförvaltning finansierar sin del av licenskostnader och
förvaltning av det nya systemet där årlig drift- och licenskostnad
beräknas uppgå till 1 000 tkr totalt för VGR. Beloppet är avstämt med
ekonomichefsgruppen.
• VGR IT ansvarar för teknisk kravställning, tekniska vägval samt
implementering av vald teknisk lösning.
• Infört KPP-system förvaltas av objektet Uppföljning och Utvärdering.
Projektet ansvarar för överlämning till objektet och säkerställande av
nödvändiga resurser.
• Tillsättning av projektägare är under beredning.
• Branschledningen översänder ärendet om KPP till
Koncernledningsgrupp Hälso- och sjukvård för fortsatt beredning av hur
verksamhetsprocesser och arbetsrutiner kan tillämpas på likartat sätt
inom Västra Götalands-regionen. Detta är en förutsättning för att få
jämförbar KPP.
RAKEL 20 november 2014
Målsättning med ett nytt KPP-system
Systemet ska ge hög kvalitet och detaljeringsgrad på KPPdata till en lägre resursinsats än idag. Tillsammans med
en ökad tillgänglighet på en mer verksamhetsnära nivå
ska detta bidra till ett ökat användande av KPP-data vid
analyser och beslut på olika nivåer inom VGR.
Ovanstående effektmål kommer att innebära en ökad
kunskap om den samlade produktionen och dess
kostnader på regional och lokal nivå.
RAKEL 20 november 2014
Krav på ett nytt KPP-system
• Ett transparent system:
– Modellens utformning ska vara lätt att förstå, det ska finnas en
balans mellan användbarhet och noggrannhet.
– Spårbarhet från resultat till modell, förklaringsvärde!
– Matchning – möjlighet till återkoppling - vilken kvalitet uppnås?
– Lättillgänglig utdata för samtliga nivåer (lägsta och högsta nivå).
– Det ska finnas tydlig dokumentation.
– Lokal systemadministration.
• Ett system som möjliggör frekventa körningar:
– Möjlighet till mer frekventa uppdateringar (månadsvis) av hela
TKB och KPP-processen. En repetitivt process förmodas ta
mindre tid än en årlig uppdatering.
– Automatiserade rutiner vid överföring från försystem.
– Modellen ska bygga på tillgänglig data och undvika manuella
steg.
RAKEL 20 november 2014
IT-samband och beroenden
RAKEL 20 november 2014
KPP är mer än ett system!
Ett flexibelt och lättillgängligt KPP-system möjliggör att
controllers kan arbeta med kostnadsuppföljning av
processer och produkter (patientgrupper) och inte enbart
med kostnadsuppföljning av linjeorganisation och
kontogrupper.
För att detta ska bli verklighet krävs att respektive controller
är delaktig i framtagandet av KPP-data, först då skapas
förståelse och tillit till data. Det nya arbetssättet
förutsätter att det sker en höjning av kunskapsnivån inom
områdena produktion och KPP inom controllergruppen.
RAKEL 20 november 2014
Tidplan
Fokus på genomförande årsskiftet 2015/2016:
–
–
–
–
Kravspecifikation klar för utskick november 2014
Offerter inkommer senast februari 2015
Värdering av offerter klart senast april 2015
Anpassningar av befintliga försystem klart senast september
2015
– Förberedelser på förvaltningarna + genomförande av tester
klart senast december 2015
– Breddinförande senast i mars 2016 – retroaktivt från årets
början
RAKEL 20 november 2014
Uppdrag till ny TKB- / KPP-grupp
 Vidareutveckling och konkretisering av regelverk för TKB och KPP,
med utgångspunkt i de nationella principer som tagits fram inom
SKL
 Att verka för att fastställda regelverk för kostnadsfördelning,
beräkning och matchning följs, i syfte att förbättra kvaliteten och
jämförbarheten i sjukhusens TKB- och KPP-data
 Utveckling av gemensamma metoder som möjliggör matchning av
fler vårdtjänster, då det är önskvärt att minimera standardkostnaden
för såväl sluten som öppen vård
 Utveckling av gemensamma kalkylunderlag av god kvalitet för
medicinsk behandling i öppenvård
RAKEL 20 november 2014
Uppdrag till ny TKB- / KPP-grupp
 Kravställande på kalkylstöd och systemstöd för TKB och KPP
 Att utgöra regional förvaltningsgrupp för regiongemensamt ITstöd för KPP
 Validering och analys av regionala KPP-data
 Att ta fram, utveckla och sprida analyser utifrån KPP-information
 Att arbeta för förbättrade möjligheter att koppla ihop KPP med
andra informationskällor
 Att delta aktivt i det nationella arbetet inom området
RAKEL 20 november 2014
Kommande möten 2015
Torsdagen den 19 mars, klockan 13 - 16
Torsdagen den 21 maj, klockan 13 – 16
Torsdagen den 17 september, klockan 13 - 16
Torsdagen den 19 november, klockan 13 - 16
RAKEL 20 november 2014