Transcript Processoptimering av mindre vattenverk

Processoptimering av mindre
vattenverk
Mia Bondelind
Olof Bergstedt, Andreas Lindhe, Nashita Moona,
Nuno Moriera
Dagens presentation
•
•
•
•
•
Syfte med studien
Vattenverk i denna studie
Erfarenheter
Exempel
Utbrott i Europa och i Sverige
Syfte
Syftet med studien är att identifiera
nyckelfaktorer och visa på hur mindre vattenverk
i Sverige kan arbeta aktivt för att optimera sina
processer för att uppnå god barriärverkan.
Vattenverken i denna studie
•
•
•
•
Sex vattenverk deltar
7-22 000 abonnenter
Drift och underhållskostnad: 1-70 kr/m3
Alla har genomfört en Haccp (Hazard Analysis
and Critical Control Point) och några har
genomfört en förenklad/fullständig GDP.
Råvattenkvalitet och barriärverkan
Risker identifierade vid vattenverken är risken för
kontaminering av råvattnet.
För att säkerställa barriärverkan har man bytt ut
utrustning eller utökat antalet barriärer.
• En trolig kontaminering av råvattnet skedde vid ett av
verken och en kokningsrekommendation utfärdades.
För att undvika att problemet upprepas har man utökat
beredningen till två barriärer och nu infiltreras allt
råvatten genom konstgjord infiltration.
• En kokningsrekommendation utfärdades vid ett
vattenverk orsakat av mikrobiologisk kontaminering av
råvattnet. För att säkerställa barriärverkan byttes UVaggregatet ut.
Optimering utifrån råvattenkvalitet
• Vid samtliga verk där lägsta uppmätta temperatur
överstiger 2oC så har inga problem uppmärksammats. Vid
ett vattenverk har en lägsta temperatur på 0,2oC uppmätts
vilket ger upphov till en sämre fällning och en justering i
processerna genomförs.
• Vid ett vattenverk optimeras beredningen vid förändrat
färgtal genom byte av kol samt utökad backspolningsfrekvens.
• Vid ett av vattenverken finns inga rutiner för att justera
beredningen för förändrat färgtal eller för någon annan
förändring i råvattenkvaliteten, men om värdena avviker så
justerar man manuellt för detta. Man går på erfarenhet och
kontrollerar om händelsen har uppstått tidigare och vilka
åtgärder som sattes in vid det tidigare tillfället.
Optimering utifrån råvattenkvalitet
• Oplanerade driftsstörningar orsakat av bristande
råvattenkvalitet har observerats mer sällan eller aldrig vid
verken.
• Antal råvattenprover per år: 3, 4, 4, 12, 12, 48 prover. Finns
det en risk att man missar driftsstörningar orsakade av
bristande råvattenkvalitet?
• ”Arbetar vattenverket aktivt med att medvetandegöra och
minska riskerna i råvattenkvaliteten, t ex genom samarbete
med byggnadsavdelning och miljöavdelning i berörda
kommuner?”
• ”Genomförs utvidgad kemisk undersökning på råvattnet
årligen? (Utvidgad kemisk undersökning Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten; SLVFS
2001:30; Avsnitt B)”
Händelser på verket
Avbrott eller fel i dosering av kemikalier har skett vid flera
vattenverk.
• Ett fel uppstod i en doseringspump vilket ledde till hög
turbiditet. Pumpen byttes ut och händelsen
journalfördes.
• Ett fel uppstod på en nivågivare i en kemikalietank.
Felet fick inga konsekvenser och nivågivaren byttes ut.
Händelsen dokumenterades.
• Fel fällnings pH uppstod. Händelsen fick inga
konsekvenser utan pH-mätaren justerades och
kalibrerades. En larmrapport upprättades.
Övervakning är ett sätt att säkerställa
att barriärverkan uppnås.
• Övervakning av filter för filtergenombrott
genom turbiditetsmätning, UV
intensitetsmätning eller trycket vid
membranen.
• Övervakning av pH mellan barriärerna.
• Man genomför även en inspektionsrunda en
gång per vecka för att kontrollera
vattenverket.
Utnyttja tillgänglig dokumentation
• Svenskt vattens ’reservoarprotokoll’ användes
för att ta fram en rutin för underhåll av
vattentorn/reservoarer.
• I GDP får man avdrag på barriärverkan vid
sämre övervakning av barriären.
Exempel på ett optimeringsprojekt och
erfarenheter från detta
Bakgrund
• Gränsvärdet för färg i utgående dricksvatten (15 mg
Pt/l) överskrids periodvis då ytråvattentäkten har
färgtal en bit över gränsvärdet.
• En kund har påtalat problem i sin vattenanvändning på
grund av att dricksvattnet innehåller höga halter av
organiskt material.
• Ur barriärsynpunkt finns också negativa aspekter av
organiskt material. Till exempel kan en UV-desinfektion
bli verkningslös med avseende på virus vid nedsatt UVtransmission. Organiskt material gynnar mikrobiologisk
tillväxt i distributionssystemet som kan ge lukt och
överskridna gränsvärden för indikatorbakterier, men
några sådana problem har inte rapporterats.
Syfte
För att hålla nere halterna av organiskt material i
perioder med höga färgtal i ytvattnet skulle man
kunna använda påfyllningar av kol vid behov.
Uppställning
•
•
•
•
•
•
Kolonn 1: 40 cm kol och vatten upp till
1.4 m.
Kolonn 2: 1m kol och vatten upp till1.4
m.
Kolonnerna matas med vatten med en
ytbelasning på 2 m/h. Detta ger ett
inflöde på 0.066 l/s.
Varje kolonn har fyra dysor i botten för
backspolning. En ventil efter vardera
kolonn säkerställer att en konstant
vattennivå kan upprätthållas.
Prov tas på inkommande vatten till
kolonnen samt på utgående vatten från
respektive kolonn.
Kolonnerna backspolas en gång per
vecka och ett prov tas före backspolning
och ett prov tas efter backspolning.
Kolonnerna körs under 2-3 h efter
backspolning innan provet tas.
Erfarenheter
• Försöket visar att kolonnerna reducerar det
organiska materialet och att reduktionsförmågan
avtar med tiden.
• Starta försöket
• Nivågivare byttes ut till ventil för att hålla en
kontinuerlig nivå i kolonnen för att slippa konstant
övervakning.
• Kolet var ny(re)aktiverat och satte igen
backspolningsdysorna. Det krävdes ett antal längre
backspolningar för att bli av med problemet.
Erfarenheter
• Kontrollera värden och uteslut: BOD7, DOC och
TOC uteslöts från provtagningen då dessa ofta
gav värden under detektionsgränsen (<3 resp.
<2).
• Säkerställ att provet tas vid rätt tillfälle, tex
tillräckligt lång tid efter backspolning.
• Planera provtagningen utifrån behov och
personaltillgång
• Vilken säsong är av intresse?
• Hur löser man provtagning under semestertid
• Kan provtagning ske i samband med att andra prover
skickas på analys.
Några nyckelfaktorer
•
•
•
•
•
Intresse och tid
Erfarenhet och kunskap
Koll på råvatten och övervakning av barriärer
Kontinuerlig dokumentation av drift och avvikelser
Ha en kontinuerlig dialog med byggnadsavdelning och
miljöavdelning i berörda kommuner kring skydd av
råvatten
• Starta i liten skala och utnyttja verktyg så som Haccp,
GDP, MRA, VASS Dricksvatten för att identifiera
nödvändiga åtgärder.
• Kan man skapa diskussionsforum? LinkedIn?
Diskussionsforum?
Orsaker till utbrott i Europa
Norovirus, Cryptosporidium, Giardia, Rotavirus, Calici virus
Förorening av grundvatten
• Brusten avloppsledning
• Kraftigt regn
• Snösmältning
Förorening av ytvatten
• Kraftigt regn
• Läckande avloppsledning
• Avloppsvatten och stratifiering av sjö
Nedsatt barriärverkan
• Problem med klorering
• Kontaminering vid underhållsarbete
Tillit och förtroende
Händelser kopplat med SKL och SCB Nöjd
Kundindex visar:
• Konsumentens tillit till dricksvattenproducenten och konsumentens nöjdhet med
dricksvattenkvaliteten är lägre i de kommuner
där dessa incidenter har inträffat.
• Antalet incidenter associeras med lägre tillit
bland konsumenterna.
Tack
Jag tar gärna emot synpunkter, erfarenheter och
förslag på tex exjobb.
[email protected]
Referenser
T. Lindberg och R. Lindqvist, Riskprofil, dricksvatten och mikrobiologiska risker, Rapport 28-2005
http://www.svensktvatten.se/Documents/Kategorier/Dricksvatten/Distribution/Tillsyn%20och%2
0underh%C3%A5ll%20ur%20U9.pdf