Department of Materials Science and Engineering Plaster och Miljö Miljöteknik M1, 021206 Antal Boldizar, Institutionen för materialteknik Ett orienterande miljöperspektiv Alternativ till återvinning av plastprodukter Aktuell.
Download ReportTranscript Department of Materials Science and Engineering Plaster och Miljö Miljöteknik M1, 021206 Antal Boldizar, Institutionen för materialteknik Ett orienterande miljöperspektiv Alternativ till återvinning av plastprodukter Aktuell.
Department of Materials Science and Engineering
Plaster och Miljö
Miljöteknik M1, 021206 Antal Boldizar, Institutionen för materialteknik Ett orienterande miljöperspektiv Alternativ till återvinning av plastprodukter Aktuell teknik
Department of Materials Science and Engineering
Livscykelperspektiv på produkter
Råvaruutvinning Tillverkning av material Tillverkning av produkter Användning av produkter Återanvändning och återvinning Deponering
Department of Materials Science and Engineering
Råvaror till polymera material
Polymera framställs till ca 90 % av råolja och naturgas Undantag är främst naturgummi, regenererad cellulosa och stärkelse Råolja Asfalt, smörjolja, vaxer och andra kemisk-tekniska produkter 9 % 87 % Förbränning 4 % Syntetiska polymerer Världsproduktionen råolja ca 3.500 miljoner ton år 2000 I Sverige konsumeras ca 0,5 % av världsproduktionen olja
Department of Materials Science and Engineering
Världsproduktionen av polymera material
Världsproduktionen år 2000 uppskattas till ca 160 miljoner ton ökar med ca 5 % per år, fördubbling under 12 - 15 år Världsproduktionen av stål var ca 750 miljoner ton, relativt liten förändring under senare år
Department of Materials Science and Engineering
Världsproduktionen av polymera material
Termoplaster Härdplaster Gummi 80 % 10 % 10 % De fyra största termoplasterna (PE, PP, PS och PVC) står för ca 70 % av produktionen PE är volymmässigt störs, ca 1/3 av totala produktionen Volymen syntetiska gummin något större än naturgummin
Department of Materials Science and Engineering
Konsumtionen i västra Europa 1998
% Material
LDPE HDPE PP PVC PS ABS PA POM PET PC PMMA Övrigt UF/MF PF EP UP PUR Bulkplaster Konstruktionsplaster Termoplaster totalt Härdplaster Gummin (uppskattat)
Total konsumtion
0,5 0,1 1,3 0,3 0,3 0,8 0,4 0,2
Miljoner ton
6,5 4,5 5,0 5,1 2,8 0,6 0,1 0,4 1,4 24,0 4,0 28,0 2,4 3
33,4
72 12 84 7 9
100
Department of Materials Science and Engineering
Plast = Polymer + Tillsatser
Halten tillsatser
från 0,1 till ca 70 %, vanligen mindre än 2 %
Förekommande tillsatser
Stabilisatorer, smörjmedel, färgämnen, brandskyddsmedel, antistatmedel, mjukgörare, fyllmedel, armeringsmedel, jäsmedel och
många fler Miljöbelastande effekter av tillsatser? Exempel på begränsningar och förbud
Blybaserade stabilisatorer och mjukgörare i PVC Högaromatiska oljor i gummi Bromerade brandskyddstillsatser
Department of Materials Science and Engineering
Användning av polymera material
• Låg densitet och goda mekaniska egenskaper • Fri design • Rationella och energisnåla tillverkningsprocesser
Användning av polymera material i Västeuropa 1998
Område
Förpackningar Byggprodukter Elapplikationer Fordon Jordbruk Övrigt
Summa %
41 19 8 7 3 22
100
Department of Materials Science and Engineering
Formsprutning
Muggar av PS, väggtjocklek 0,5 mm, 6-kavitets verktyg och cykeltid 3,7 s.
Blomkruka av PP, väggtjocklek 0,42 mm, singelkavitet och cykeltid 2,76 s. (PlastForum nordica nr 1 2001)
(PlastForum nordica nr 4 2001) Department of Materials Science and Engineering
(PlastForum nordica nr 4 2001) Department of Materials Science and Engineering
Department of Materials Science and Engineering
Vad kan vi göra med använda produkter?
EU:s avfallstrappa
• Minimera generering av avfall • Återanvändning, flaskor och backar • Återvinning av material, fibrer av PET-flaskor • Energiåtervinning, brännbar fraktion av kommunalt avfall • Deponering, aska efter energiåtervinning
Särskilda alternativ för produkter av polymera material
• Återvinning av råvaror, kemikalier genom nedbrytning av plast • Biologisk nedbrytning, kompostering av plastpåsar och blöjor
Kretsloppsanpassning
Att utnyttja alternativen för hantering av restprodukter i så stor utsträckning som möjligt
Department of Materials Science and Engineering
Återanvändning av plastprodukter
Stor och positiv miljöeffekt, besparingar av råvaror och energi
Förutsättningar
Återanvänd produkt acceptabel Beständighet, särskilt mot solljus, temperatur och kemikalier 10 – 30 år möjligt men krävande
Exempel
Transportbackar, förvaringslådor, lastpallar och flaskor
Department of Materials Science and Engineering
Återvinning av polymera material
Process
Källsortering Insamling och grovsortering Fraktionering, finsortering, tvättning och torkning Justering av kvalitet med nya tillsatser (stabilisering och blandbarhet) Förnyad bearbetning I princip enkelt för termoplaster, svårare för gummin och härdplaster
Problem?
Pris, egenskaper, återstående teknisk livslängd och processteknik
(PlastForum nordica nr 10 2002) Department of Materials Science and Engineering
(PlastForum nordica nr 10 2002) Department of Materials Science and Engineering
Department of Materials Science and Engineering Simulerad återvinning av en LDPE. Varje cykel består av en extrudering och en accelererad åldring motsvarande 3 år i rumstemperatur (Plaster - Materialval och Materialdata, utgåva 5, C Klason och J Kubát)
Department of Materials Science and Engineering
Återvinningsfraktioner
Egenskaper hos återvunna plaster och deras användbarhet beror huvudsakligen på •Halten föroreningar och främmande plaster •Åldringsstatus •Särskilda tillsatser
Tre klasser av öppna kretslopp av återinsamlade plaster
• Sorterat produktionsspill, lite föroreningar, välsorterat och har inte åldrats • Sorterade uttjänta produkter, har vissa halter föroreningar och har åldrats • Blandade uttjänta plastprodukter, innehåller betydande mängder föroreningar och har åldrats
Department of Materials Science and Engineering Plankor tillverkade av träfibrer och återvunnen polyeten (PlastForum nordica Komposit, nr 8 aug 2001)
Department of Materials Science and Engineering
Återvinning till basråvara
Sönderdelning av polymerer till basråvara genom pyrolys eller hydrolys • Icke demonterbara produkter bestående av flera material • Förorenade produkter Storskaliga anläggningar är mycket dyra vad gäller kapitalinvesteringar och kräver stora volymflöden för fullt utnyttjande
Exempel
• Hydrolys av fotografisk film typ röntgenfilm (PET), främst återvinning av silver • Pyrolys av gummi aktivt kol och råvaror till förbränning
Department of Materials Science and Engineering
Återvinning av energi
Högt energiinnehåll
Förbränningsvärde hos plaster mellan 45 till 20 MJ/kg (kol/olja till träved) PE, PP och PS har 45 - 40 MJ/kg Energiinnehållet i blandat kommunalt avfall har ökat till drygt 10 MJ/kg Energitillskott till samhället i form av elkraft och hetvatten för uppvärmning
Reducering av volym
Volymen till deponering minskar med mer än 90 %
Höga kapitalkostnader
Emissioner och andra restprodukter behöver begränsas med bästa tillgängliga teknik
Department of Materials Science and Engineering (PlastForum nordica Nr 7 2001)
Department of Materials Science and Engineering
Bionedbrytbara plaster
• Nedbrytbara i biologiskt aktiva miljöer • Baserade på stärkelse, mjölksyra och polyester • Beständiga i torr miljö • Vid viss fukthalt kan mikroorganismer konsumera polymeren
Exempel
Lös fyllning till paket, komposterbara påsar, jordbruksfilm, hygienartiklar Implantat
Department of Materials Science and Engineering
Deponering av polymera material
Slutförvaring av avfall och därvid begränsa ekologiska effekter, hänsyn till hygien, geologi, hydrologi och rörelser i jordlager, höga krav på långsiktig säkerhet (lakvatten, grundvatten och emissioner) 5 - 10 % av det kommunala avfallet utgörs av plaster, framför allt av plastförpackningar
Problem?
Plast i deponier betraktas som inert, erfarenheter saknas
EU:s miljölagstiftning 2002
Brännbart avfall skall avskiljas, deponeringsförbud
Department of Materials Science and Engineering Exempel på standardiserad märkning av plastprodukter (Plaster - Materialval och Materialdata, utgåva 5, C Klason och J Kubát)