Slide 1

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 2

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 3

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 4

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 5

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 6

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 7

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 8

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 9

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 10

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 11

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 12

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 13

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 14

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 15

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 16

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 17

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 18

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 19

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 20

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 21

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 22

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 23

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 24

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 25

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 26

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 27

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 28

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 29

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 30

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 31

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 32

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 33

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 34

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 35

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 36

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 37

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 38

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 39

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 40

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 41

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 42

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 43

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 44

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 45

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 46

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 47

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 48

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 49

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 50

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 51

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 52

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 53

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 54

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 55

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 56

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 57

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 58

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 59

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 60

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 61

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 62

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 63

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 64

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 65

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 66

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl


Slide 67

JASON XIV: Från Kust till Hav
Klass 9a
Sjuntorpskolan
Vt-2003

JASON-resa vt-03
• Aktiviteter
– Besök på Vitlycke
– Besök på Ursholmen
– Besök på Koster

• Naturvetenskap i marin miljö
– Besök på Tjärnö Marinbiologiska station
– Exkursion på Saltö
– Lektioner om havet och knubbsälen

Bronsålder
• På Vitlycke fick vi se
•

•
•
•

hällristningarna
Här berättas om män och
kvinnor, om seder och bruk
Att fisket alltid varit viktigt för
människorna längs kusten
framgår även här
Människan har alltid haft
behov av att kommunicera och
berätta om sitt liv
Ett besök i bronsåldersbyn och
en titt på husens inredning och
konstruktion var intressant

Bilderna lånade från:
http://vitlycke.bohusmus.se

Nutid
• Vi passerar Tanum
•

Teleport på vägen…
3000 år genom
historien

Inkvartering på Daftö

Förberedelser för sälsafari
• En lektion om knubbsälen
• Eleverna får som uppgift att förbereda en
lektion om knubbsälen för en åk 4
• Samling och båtfärd mot Ursholmen

Lektion i lärarstugan

Samling, vädret kunde varit
bättre…

Sälsafari

Sälsafari – med säker skeppare

Sälsafari

En nöjd lärare

Musselodlingar

Sälsafari

En svärmorsdröm?

Sälsafari

Det är inte målet utan resan – Karin Boye

Ursholmen – ett strandhugg i sälars
sällskap

Fyrvaktarstugorna

Ursholmen
När vi anländer Ursholmen
blåser det kuling och det
regnar. Vi stannar kanske 30
min på ön. Att leva ett helt liv
härute känns mycket avlägset.
Man inser att miljön påverkade
människorna starkt.
Människans behov av teknik
och kommunikation gestaltas
här av fyren som leder fartygen
rätt.

Ursholmen

Sveriges västligaste fyrplats.

1891 flyttades fyrarna till Ursholmen
från Högen på Nordkoster. Då
uppfördes också tre bostadshus till
fyrpersonalen. Ända fram till 1965
bodde personalen som vaktade
fyrarna på ön tillsammans med sina
familjer

Ursholmen

Gåva till stiftelsen Ursholmen.
Västkustens militärkommando 1982.

En mina från kriget. En symbol för
människans brinnande intresse för
teknik?

Sälsafari

En knubbsäl

En knubbsäl till…

Nu är det inte bättre än att knubbsälar gillar sol bättre än regn… Men nu
har vi studerat sälar både i fångenskap och i det vilda.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsäl (Phoca vitulina)
Källa: Jensen, Birger. Nordens däggdjur. Nordstedts Förlag AB (1993).
Sälarna (Pinnipedia) är en grupp av våra rovdjur. Totalt känner man till
33 olika arter, varav vi hittar 7 i de nordiska farvattnen. En av arterna,
valrossen, tillhör en egen familj. De övriga 6 sälarterna hör till familjen
äkta sälar (Phocidae).

Sälarnas kropp är som bekant spolformad, extremiteterna är
omformade till labbar med simhud mellan de långa fingrarna och
tårna. Framlabbarna fungerar som styråror och simningen framåt görs
med baklabbarna. Svansen är kort och kroppen är täckt av en
korthårig glatt päls. Hos familjen äkta sälar saknas ytteröra, ögonen är
stora och omkring nosen finns kraftiga morrhår. Alla dessa drag är
anpassningar till livet i vatten. Detsamma gäller utvecklingen av ett
tjockt späcklager, som isolerar djuret mot värmeförluster.
Knubbsälshannen kan bli 1,75 m lång och väga 125 kg, honan blir 1,5
m och väger runt 100 kg.

Lite fakta om knubbsälar
Men sälarna uppehåller sig ofta på land eller på is, där de föder
sina ungar och byter sin päls. De lever huvudsakligen på fisk,
men födan tuggas inte som hos andra rovdjur.
Tanduppsättningen är främst till för att hålla fast eller döda
bytet. I vattnet kan knubbsälen stå lodrätt och sova och
automatiskt komma upp och andas för att därefter sjunka ned i
flera minuter och sedan komma upp igen på samma ställe.
Under fiske är knubbsälen ofta under vattenytan bara några få
minuter varje gång. Den fisk som äts beror på vilken fisk som
finns att tillgå, men vanligt är plattfiskar, torskfiskar och sill. En
knubbsäl behöver äta 3-5 kg fisk per dygn.

Lite fakta om knubbsälar
Sälarna är flera år gamla när de blir könsmogna (4-5 år). De
föder bara en unge per år, men å andra sidan är dödligheten
låg eftersom reproduktionen är långsam jämfört med andra
däggdjur. Kutarna föds runt midsommar och vägar ca 10 kg
hos knubbsälen. Ungen kan strax efter födseln följa sin
mamma ner i vattnet. Den har redan i fosterlivet bytt päls till
vuxenpäls och är bra isolerad mot kyla. Den diar sedan i 3-4
veckor.

Parningen äger rum i juli när honorna fortfarande diar ungarna
eller strax därefter. Den egentliga fosterutvecklingen börjar inte
förrän 2-3 månader efter parningen, utan går mycket långsamt
till en början.
Det är inte ovanligt att sälar uppnår en ålder över 20 år.

Lite fakta om knubbsälar
Knubbsälen saknar i princip naturliga fiender i Norden. Men
människan har jagat knubbsäl för dess kött, späck och skinn.
Den har också jagats för att den konkurrerat om fisket och
man har t.o.m. fått skottpengar på knubbsäl förr i tiden. På
många ställen innebar detta att bestånden reducerades
kraftigt. Numera är knubbsälen fridlyst.

På JASONs
hemsida
kan du
läsa mer
om sjuka
sälar!

Idag vet man att sälen inte utgör något egentligt hot mot
havsfisket, men det händer att de kan förstöra fiskeredskap
och ta fångsten i fasta nät eller burar som fiskare satt ut. Det
händer även att sälar fastnar i redskapen och drunknar.

Sälarna har också drabbats av virusepidemier (s.k. epizooti)
som tagit död på många av dem. Förra året decimerades
beståndet längs västkusten kraftigt. På Tjärnö marinbiologiska
station har man samlat prover från döda sälar som väntar på
analys. Genom att studera tänder och käkar kan man se ålder
på sälen, se påverkan av olika miljögifter och ta DNA-prov.

Åter på Daftö

Klockan är nästan 9 på kvällen när vi kommer hem, urblåsta och hungriga.
Dags för en grillad hamburgare och sedan är det sängen som gäller (trodde i
alla fall lärarna…)

Dag 2: Studiebesök på Tjärnö
Marinbiologiska station
• TMBL ägs och drivs gemensamt av Göteborgs
•
•
•

respektive Stockholms Universitet
Här finns ca 60 personer året runt, men man tar
emot hundratals studenter varje år
Marin faunistik, morfologi och ekologi
Tillämpad forskning, t.ex. båtbottenfärgers
påverkan på havsmiljön, havstulpaners
vidhäftningsförmåga på olika underlag etc.

• http://www.tmbl.gu.se/

TMBL

M/S Nereus används för undersökningar av havet.

TMBL

I dessa baljor odlas havstulpaner. Vi tittar på försök där man låter
havstulpaner fästa på olika typer av underlag. Man söker efter
ytstrukturer som havstulpaner inte tycker om och hoppas få fram något
som går att använda på båtar istället för giftiga bottenfärger.

TMBL

Vi tittar och känner på havets invånare. Vi lär oss om stenbitsrom som
självklart kommer från honan, men är hannen som kallas stenbit. Vi tittar på
hårdbotten och mjukbotten, kräftdjur och tagghudingar (bl.a. ”havets
igelkott” = sjöborren), torsk och sej, samt en gigantisk hummer i ett hörn.

TMBL

Här ser vi en batymetrisk
modell över Kosterrännan.
Den blir runt 240 m djup.
En poäng i sammanhanget är
att vi själva gjort en liknande
modell över miljön runt
Channels Islands i utanför
Kaliforniens kust. Eleverna
förstod direkt hur modellen
fungerade och vilket arbete
som ligger bakom.
Några kommenterade även
hur ekolodet på båten visat
den kraftiga djupförändringen
när vi passerade över
Kosterrännan på väg mot
Ursholmen under vårt
sälsafari.

TMBL

Efter rundvandringen på stationen intogs en välbehövlig lunch i
marin miljö. Tyvärr serverades pytt i panna och inte flamberade
pilgrimsmusslor eller nykokta havskräftor…

TMBL och Vattenkikaren
• Lär dig mer om havet i

Vattenkikaren:
http://www.vattenkikaren.gu.se/

Rekommenderas varmt!

Strandexkursion på Saltö

Saltö. Här skulle vi bekanta oss med organismerna på och i marin
mjukbotten. Lera och sand och saltvatten, kan det vara något?

Strandexkursion

Utrustade med vadarstövlar, vattenkikare, spadar, nät och baljor
undersöktes zonen där hav möter sandstrand.

Strandexkursion

På väg ut med vattenkikare. Vi tittar på bottenlivet och hittar bl.a. plattfiskyngel. De grunda mjukbottnarna är viktiga barnkammare för havet.

Strandexkursion

Jakt på sandmask.

Fångsten undersöks.

Strandexkursion

Vattentemperaturen är runt +6oC. Man orkar inte så länge pga av kylan,
men eleverna var tappra och muntra. Vätsketrycket känns påtagligt i
vadarstövlarna. En aha-upplevelse och lite fysik i strandkanten…

Strandexkursion

En lycklig biologilärare och hans sandmask…

Strandexkursion
Här får vi hjälp att
bestämma vilka
organismer som
samlats under ett par
timmars arbete.

Mångfalden är rik. Vi
har hittat musslor,
valthornssnäcka,
strandsnäcka,
tångräka, sandräka,
tångsnälla, havsborstmask, sandmask
m.m.

Om havet som ekosystem
Under vårt besök på Tjärnö fick vi också lära oss att…
… haven bildades när Jorden var ung. När planeten svalnade
kunde vatten börja kondensera. Det regnade under
tiotusentals år. Då lakades salter ur jordskorpan och våra
oceaner bildades.
… vatten vandrar i ett ständigt kretslopp mellan land och
hav. Nederbörden som hamnar på land tar sig via marken
och grundvattnet, via bäckar och floder ut till havet. På
vägen löser vattnet ut mineralämnen ur marken. På så sätt
förblir havet salt. Det mesta är i form av natriumklorid
(NaCl). Varje liter havsvatten innehåller ca 35 g salt (3,5 %).
Växterna har alltså gott om näring och (självklart) vatten.
Det som begränsar växternas utbredning i havet är
tillgången på ljus, och det avgörs av djupet.

Om havet som ekosystem
… i havet är växtplankton (en- och flercelliga alger) de
viktigaste producenterna. Dessa lever i ett skikt nära havsytan
där de kan köra sin fotosyntes. Koldioxid och vatten tas upp
med hjälp av solljuset och syrgas släpps ut samtidigt som
druvsocker lagras in i cellerna och ombildas till nya växtfibrer.
En del av druvsockret spjälkas och ger kolatomer till t.ex. nya
proteiner eller fettmolekyler, samtidigt som energi frigörs som
kan användas för att bygga upp nya celldelar. Man kan
faktiskt säga att världshavens växtplankton är jordens
viktigaste syreproducent. Det syre vi andas kommer främst
från dessa växtplanktons fotosyntes.
… det ofta är för mörkt för växternas fotosyntes redan vid 1020 m djup. Detta leder till att alla växter i havet lever i en
smal zon nära havsytan. Den största delen av världshaven är
alltså mörka och därför lever enbart djur och bakterier där,
inte växter.

Om havet som ekosystem
… antalet djurarter varierar med salthalten, vilket man
märker om man indelar våra svenska hav efter salthalt. Då
ser man tydliga skillnader i antalet arter som man hittar
där. I Skagerrack närmast Atlanten vid den svenska
västkusten är salthalten över 3%. Här hittar man ca 1500
olika djurarter.
… i Kattegatt mellan Sverige och norra Danmark är
salthalten mellan 2-3% och här hittar man ca 850
djurarter. I södra och centrala Östersjön, från Falsterbo i
Skåne till norra Gotland, sjunker salthalten från 0,6% till
0,7%. Här minskar antalet arter från runt 150 ned till 80.
Vi hittar fortfarande makrill och rödspätta, men inga
sjöstjärnor.

Om havet som ekosystem
… att norr om Gotland finns inte rödspätta, men väl torsk,
öronmaneter och blåmusslor. Dessa klarar salthalter ner till
0,5% i Bottenhavet vilket är i höjd med Sundsvall på Sveriges
östkust.
… blåmusslorna klarar sig främst tack vare att det saknas
fiender, som sjöstjärnor och strandkrabbor, i Östersjön. Men de
får däremot tävla om utrymmet med blåstången som bildar
”tångskogar” på 0,5-8 m djup ända upp längs norrlandskusten.
… i Bohuslän är tångbältet artrikare och mer mångformigt än
inne i Östersjön. I djupled är det framför allt tillgången på ljus
som begränsar de olika arternas utbredning. Närmast ytan
hittar vi grönalger (t.ex. havssallad, grönslick) och blåstång. På
lite större djup, från 5-10 m, växer stora brunalger som t.ex.
bladtång och fingertång. På djup runt 15 m dominerar rödalger
(t.ex. korallalg, ekbladsalg). Dessa föredrar blågrönt ljus för sin
fotosyntes (ljus med kort våglängd), som också är det ljus som
tränger längst ner i vattnet.

Om havet som ekosystem
… på hårda bottnar (s.k. hårdbottnar) hittar vi främst
fastsittande organismer, som blåmussla, havstulpan och
blåstång. Här finns också djur som gärna gömmer sig i
tångskogarna, t.ex. tångräka, märlkräfta eller som lever på
tången eller av små alger som t.ex. mossdjur och snäckor av
olika slag. Här jagar t.ex. ejdrar och sjöstjärnor som gärna äter
blåmusslor.
… havets djupaste bottnar är täckta av slampartiklar som har
sedimenterat under tusentals år. Djuren och bakterierna som
lever i mörkret i dessa mjukbottnar är beroende av den
energirika näring som tillverkas av växtplankton i ljuset vid
havsytan. Många av de bottenlevande organismerna är
nedbrytare och tar del av näringen i form av dödar växt- och
djurrester som ramlar ner mot djupet. Ofta domineras
mjukbottnarnas liv av rundmaskar, bakterier och ormstjärnor.

Om havet som ekosystem
… de bottenlevande organismerna förbrukar syre. Redan ett
par centimeter ner i slammet är syret helt slut och det är ett
naturligt tillstånd. Djur som lever i bottenslammet har olika
lösningar för att få ner syre. De kan t.ex. sticka upp
andningsrör eller vifta ner syrerikt vatten med långa armar.
… de flesta av
dessa organismer filtrerar
havsvattnet på
föda och syre.

Om havet som ekosystem
Ett miljöproblem vi har är övergödning av havet. Om det
kommer för mycket gödningsämnen från t.ex. jordbruket via
vattendragen till havet, får växtplanktonen för mycket näring
och växer alldeles för bra. Det blir fler växtplankton som dör
och sedan ramlar ner mot botten. Då får bl.a. bakterierna på
botten mer att äta och de förökar sig mer och ännu mer syre
går åt. Syregränsen i bottenslammet förskjuts uppåt. Om den
förskjuts över bottenytan upp i vattnet, kommer alla
bottenlevande organismer att kvävas och vi får en död botten
till slut. Det hänger bara på någon enstaka centimeter om livet
ska kunna fortgå på havsbotten. Detta har redan hänt i delar
av Östersjön och på västkusten. Även fisket drabbas till slut,
och då har vi själva orsakat problemen från början. Det betyder
att bonden i Sjuntorp som (kanske) sprider ut för mycket
gödsel på sina marker, kan vara orsak till att vi inte får torsk
(som fiskas upp ur havet långt bort från Sjuntorp) i
skolmatsalen.

Om havet som ekosystem
Havsstranden får mycket näring
genom att rester från tång och
andra döda organismer spolas upp
och göder marken. Detta gynnar
strandens växter.
Men även andra organismer, som
t.ex. krabbor och havsborstmaskar
äter detta. Dessa smådjur äts i sin
tur av bl.a. strandskator och trutar.
Havsstränder har därför ofta ett
rikt fågelliv.
En skrattmåskoloni utanför Saltö.

Slutet på dag 2 ägnades åt jobb med frågor om havet,
grillning, kortspel och riktigt dåliga historier…

Dag 3: Cykeltur på Sydkoster

Vy över Kosterarkipelagen.

Cykeltur på Sydkoster

På Kosteröarna har fisket alltid varit
den främsta näringen.

Äntligen lite fint väder. Bäst att
passa på och sola lite på vägen.

Cykeltur på Sydkoster

Vi anländer Ekenäs brygga och fixar cyklar. Dags för avfärd.
Runt Ekenäs kan den botaniskt intresserade hittar en del orkidéer på
snäckskalsmarkerna (kalkrika), men det var lite tidigt på säsongen ännu.

Cykeltur på Sydkoster

Tjooohoooo….

Cykeltur på Sydkoster

Här går det undan vill jag lova!

Cykeltur på Sydkoster

Ett stopp vid kyrkan. Tyvärr var den stängd idag.

Cykeltur på Sydkoster

En betad havstrandäng. Mums för
vadarfåglar och ornitologer.

Får. Ett exempel från
jordbruket på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vandring 101 trappsteg upp till utsiktsplatsen på Valfjäll, Sydkosters högsta
punkt.

Cykeltur på Sydkoster

Vill du veta mer om Kosteröarna? Gå in på: Expedition Koster
http://tmbl.gu.se/universeum/hemsidan/jasonxiv/index.html

Cykeltur på Sydkoster

Dags att pusta ut lite.

Cykeltur på Sydkoster

Vi letar lunchställe. Koster är, kan
man säga, stängt fortfarande.

”Postbilen” på Koster.

Cykeltur på Sydkoster

Vi skaffar lite att äta på affären. Cyklar sedan vidare mot Kilesands
brygga för lunch i naturen.

Cykeltur på Sydkoster

I en klippskreva hittar vi lä för vinden.

Cykeltur på Sydkoster

Här vilar några i solskenet efter cykelturen.

Bohuskust

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

Efter Daftö, Tjärnö, Saltö och
Koster var vi alla lite trötta…

3 dagar i norra Bohuslän med
JASON-klass
• Vi har kunnat koppla
•

•

övningar och laborationer i
skolan till verkligheten
Vi har sett marinbiologer i
arbete och fått uppleva att
naturvetenskap kan vara
riktigt kul
Vi har massor med
erfarenheter vi kan fortsätta
jobba med de sista veckorna
före sommarlovet

www.universeum.se/jason/

Tillkännagivanden
• Utan Britt-Inger Berntssons hjälp på ITPF,

•

Trollhättans kommun, hade JASON-projektet
med klass 9A på Sjuntorpskolan inte fått den
fart det haft under året
Britt-Inger har stöttat oss med bärbara
datorer som vi haft stor nytta av och andra
resurser, samt som alltid ett otroligt stöd i
hennes glada uppmuntranden och ”Det klart
det går – inställning”

Eftertext
• Foto: Daniel Abrahamsson
• Produktion: Fredrik Dahl & 9A
• Ledare på resan:
– Daniel Abrahamsson
– Pia Winther
– Fredrik Dahl