Transcript Afhandling om de insekter och mask-kräk, som i Bibelen

Afhandling
om
de ; INSEK TER och MASK-KRAK,
som i Bibelen omtalas.
F örsta Delen.
M eed Medicin ska Facullete ns gunstiga tilstånd
under
ÄMcdicinaa och Botariice s Professor ens samt
j K . W a s a Ordens Cotnmen dörens m. m.
C.. P. T H U N B E R G S
in se e n d e
utgifven
ef
l
B.
J.
ZETHRÆUS
at Stock holm s Landskap ,
och til granskni ng framstald
uti Botan, Lections Salen
d. i 5 Mars 1828.
p . v. t . f. m ,
U p s a l a
hos Palmblad & C. 1828.
H ögäd la
Enke - Fru
tillegn ad t
vördnacUf ullt
DE HULDASTE FÖRÅLDRAR
Sonlig kärlek och tacksuuilhet,
Om Insek ter, som i Bibelen omtal
as.
D dij u r e n uti de fyra förf
ia klas fern a åga en röd,
anti nge n varm elle r kall b lo d
, fam t en huf vud fkål och en r y g r a d , vid hvil
ken mån ga kro ppe ns
dela r åro fåfi ade och åga fit
/lo d .
Infe kter na
och Maf k-K rake n åga en kall
, nvit våtflca, utan
någ on ro d n a d , och icke någ
ot ben rang el, fom
gifv er kro ppe n fiyr ka; utan
i defs fiålle år den
y tre h u d e n , den må vara
få tunn , fom hålf i,
den tjoc kafi e och fiar kafi e kro
ppe ns yta.
Infe kter nes krop p år dela d
uti ilere dela r.
H u fv u J e t, utan h a l s , år fulk
om ligt fkil dt ifrå n
brö fiet , åfve nfo m bröf iet ifrå
n buk en.
Der as
f S t t t r åro alti d Her e, aldr ami
nft fex til anta let,
elle r tler e, befi åen de utaf fler e
lede r.
Det förn åmf ia infe kter nes kån
nem årke utgj öres utaf tvån ne fprö t {antenn er),
fom fitta i ö go­
nen s gran lkap , fam man fatt e
af led er, utaf åtfkillig fka pna d, rörl ige utan at
kun na anti nge n fö r­
lång as elle r förk orta s.
Des fe fprö t åro kån felorg ane r, hva rme d de utforflc
a visfa förh ålla nde n,
utan att fått et kan fulk oml igt
kånnas och befiåm mas af rnå nnil kor , fom
ieke åga et fådant
finne.
a
Ögonen åro hos Infekter ne ganfka befynne rJige. H os någre åro de fa flore, at de utgöra
Hos andre Tynas de vara
nådan hela hufvude t.
ögon , likfom flere
månge
finmrian fatte af ganfka
g o n e n tått tilfamö
bågge
Altid fitta
fpeglar.
mans.
JRefpira tion hos Ipfekter ne lker icke genom
munnen och lungor i b rö de r, emedan de icke
åga fådane; utan igenom fmå öpninga r på fldan
af buken , hvilkeft utgör kroppen s flörfla del, och
Om desfe öpninår faminan latt a f dera ieder.
qvåfves infektét
,
a
j
l
o
med
s
tiltåppa
(pori)
gac
fnart til döds.
år hos desfe ktak m ycket konfiiM unnen
ån hos någre andre djur, med dere
gare fk a pad,
fa kallade infinim ent a ciboria, hvilke fitta dels horizontel r, dels på fidorne , 'dels dere til antalet,
dels af en ovanlig långd och fiorlek, hvilke de
nytja<r- antingen til erhållan de af hårdare fodoånv
Vid munnen finnas åffit förfvar.
n en , eller til
ven tvånne eller dere (få kallade palpi) trefv are,
m ycket lika med Antenn erne, inen kortare och
Desfe palpi åro fanbeflåend e af rörlige leder.
d de utröna hvarjehvarme
,
organer
kånslonolikt
handa* förhålla nden.
N ågr infekter åga munnen utdrage n uti en
(roftrum ) på hvilken antenne rne åro
Snabel
lång
från ögonens g ra n lk a p , låfom på
fkilde
fådade,
åter åga et långt utdrage t
Andre
nöt-maf ken.
brôfft (thorax) lafoin de Indiske gråshopporne
( Meantis, Phasm a); och andre åga en lång fin trå d,
foini fkiijer buken ifrån brôftet, (afom på åtfkilli­
ge ihijmenoptera. Andre åro förfedde uti munnen
medl et utdragit fug ro r, hvarmed de fuga blod en
uturr andre d jur, fåfom Myggan» Brömfar och
Lop>pan.
Fotterne åro i almånhet trenne par, hvaraf
tvenine åro fåflade under brollet, och fyra under
bukten. Någre åga flere, fom kråftorne, hvilke
hafwa flera antenner och tio fotter j andre hafva
måmgfaldigt flere fotter til och med hundrade,
fåfonn Tufenbenen (Scolopendra).
Fötterne befiå
a f fflere leder, låfom låren, frambenen ( Tibice) och
( Tcarfi) Jeder, en eller flere ånda til fem och
tvånine k l o r , krokige och hvasfe.
Somlige åga
baklfötterne tjockare, hvarmed de kunna h o p p a ,
fåfoim L o p p a n , Loppm alken, Gråshoppan med
flerte. D e ilafle åga fpringfotter och någre hopkraimade hårige fim-fotter.
Ingenting kan vara
forumdcrligare , ån at le et infekt, t. ex. Loppan
goc-a fådane h o p p , fom åro flere hundra gånger
hôg're ån defs krops florlek. Om en hårt kunde
g jö ra et fådant fprång i luften, fkulle det våcka
flörlfla upm årkfam het och förundran.
De infekter åro få, fom icke åga några vin­
gar (aftera). De aldraflåfle har fkaparen utruflat
medl v in g a r , for at uplyfta fig likfom foglarne
i dren öfre l u f t e n , for at fkyndfamt flytta Hg
från et M lle til et annat, ocli for at up^dfiy fine
fiender. Minfla delen hafva endafl tvånnie vingar,
fafom flugorna ( Mufcœ). Störfla ho pen Sger f y ­
ra vingar utaf olika befkaflenhet. Coleoptera åga
/ de tvånne ofverfla vingarna, helt och hlållit hår­
d a, ogenomflcinliga och paralelt l i g g a n d e , famt
de underfla tunna och genomfkinliga. U em iptera
åga de öfra vingarna mindre tjocka, men 'Ogenomfkinliga tils ôfver halfva långden , h varifrån de
blifva runna, genomfkinliga och i kors ipå hvar­
andra liggande.
De uaderfla åro måingfaldigt
bredare, genomfkinliga och i fo llo r h o p v ik lade,
— Lepidoptera eller Fjärilarna åga allia fy r a ,
mycket flora, och i proportion em ot iden lilla
kroppen, anfenliga vingar, betåkta med et fint
mjölfloft. Neuroptera åga lån ga, flora vingar,
alla genomfkinliga och rutiga fom et n ; å t , utan
flickgadd vid åndan a f B uken, fåfom pså T r o l l flåndan.
Hymenoptera åga fyra gjenotmfktnliga
vingar, af hvilka de underfla åro m i n d r e , m ed
en flickande, giftig gadd i åndan af Bulken, fafom på Getingar och Bin.
H,.
di
•*.‘r. -v-fT * :
Flere infekter åro beväpnade, dels mied fl ra
kåkar, dela med h o rn , dels med gifr, fo m Scorpioner, och dels med andre forfvarsmed.el.
Infekternes fo rtp la n tn in g f k e r någion gång
med lefvande ungar; men aldra alm ånnafl genom
f°lri ^ro föga faftige, fom utklåckas af fö­
lens vårm e, och fom uthårda vimrens ko»ld. Desle ågg åro altid tallike | flundoir. flere ^undrade.
A f modren en gång lagde låmnas de Sc fit öde;
fedaan hon likvål haft den omforgen, at upfôka
et ffådant fiålle, eller en lådan ö rt, der ungarne
a f ååggen utklåkte flraxt kunna finna fin nåring.
Så Jllyger kålfjårilen hela dagen för at uplöka den
k å l p l a n t a , på hvilken ( Papilio Braficœ) den kan
utbireda fine ågg.
En enda Spylluga fyn innom
en ifo m m ar, uti flere hvarf, lägga 40,000 agg,
ochi en enda bikupa kan innom tvånne fommarmåmader frambringa oiåknelige unge Bin til flere
fvårrmar.
Infekternes lifstid år den kortafie utaf alle
djurrs, råknad från den tid de blifvit fulkomlige
efteir undergången förvandling. Någre vatn*inlekt e r „ fåfom kråftorne, kunna lefva och tilvåxa
flerte år. De aldramåfle måfle fluta fin vandring
inncom året, eller innom fo m m are n , och någre få
(lafibm Ephemércé) utklåckas, paras, lågga fine ågg
och. dö inn om dygnet eller några timmar.
Alle djur framfödas mer eller mindre fulko nnlige, och undergå under fin tilvåxt ilorre el­
ler mindre förändringa r; men inge kunna jåmliknas med infekterne, i anfeende til den llora, utmårrkta och underbara M etam orphofis, fom de
måffle undergå. Då agget utklåckes, framkommer
en unalk (L a r v a ), fom har månge fotter, fom ofta
år (öfvertåkt med hår eller b o rfi, fom åter gluplkt,
omlbyter hud Here g ånger, och fluteligen förvand­
las til en Linding (Pupa) fom liknar st lindebarn
utan hufvird och fôtter, fom icke förtår ellerkan förtSrå
något til fit underhåll, fom långre tid, ofta h e la â r ,
kan uthårda i detta tilftånd, hvarefter et ftulkomligt vingadt och m ed fex fôtter fôrfedt infekt f r a m ­
k o m m e r, fom då fôrft år (kickligt, ät fortplanta
fit flågte.
' ' '
i
• -
-
v
*fV.
,
Ibland infekterne åro H um m ern och Kråf»
torne de aldraflörfie til fine k ro p p a r; den fiôrfla
mångden år liten och månge for ögat få o fynlig e , at de måfie betraktas med m icrofcop. •— N ågre Fjårilar hafva vingar a f vid pafs en h a l f alns
utfiråkning, ehuru kroppen år obetydlig i jemförelle dermed.
Någre infekter åga beiynnerliga egenfkaper.
Så lyler Lyckfflugan (L a tern a ria ) , L y sm alk en
(Lam pyris) och Tufendbenet ( Scolopendra electrica)
med et fosforifkt (k e n , hvilket med dels lif
uphörer och forfvinner. Så kan D ytifcus lilka fom
en filk limma i vatnet,
och G yrinus göra de
qvickafie ivångningar på vatnets yra.
Ganfka få ibland inftkterne åro åtbare och
nytjas til föda för Månnilkan: Sådane åro dock
fiörfia delen af kråltflågtet, H u m m e rn , vanliga
k rå fto r, T a lk k rå fto r, flere forter G råshoppor af
G rylli flågte, och Larver a f G rå s h o p p o r, honan
af Termes m. 11.
I almånhet tjåna de til föda
för någre få dåggande djur, och i fynnerhet för
en m yckenhet fo g la r , am phibier, och åfven lör
rofgirige infekter och filkar.
Infekternes inqvortering år den vidflråktafte
î hella djui.riket. Knapt gifves något djur* elier
en einda o r t , fom ieke får vidkånnas flörre eller
mindlre olågenhet utaf flere eller färre af denna
djur&lasfens oråkneliga a rte r, ifrån månnilkan, ånda med uti den långa Skapelfens kedja, til defy
ytterrfla länk både uti Djur-riket och Växt «riket.
De tryckas a f den alvife Guden fnarare vara för*
ordm ade til Police Berjenter uti den almånna naturems hushållning, ån til en verklig nytta for
månmifkan.
Uti alle lånder iträn Æquatorn til Polerne
tilfo^ga desfe fmå-kråk alle tolkflag en otrolig
både; plåga och (kada. Uti T ylkland kan B o m­
b y x pini förökas på en enda fommar til 30 millioneer, och ut-döda flera milars Tall-fltogar: Hela
vidfltråkta ångar förödes a f B om b y x gram inis:
hela åkerfält af rågrotsmalken : viflhufen plundras
af M n o b i u m molle, D x E m e s t e s lar darius och
P t i n m u s f u r : Klädkammaren af T i n e a pellionella:
fruktttråden af Froflfjårils malken,(PH a l æ n a brumata:
hela alleer a f Pilar a f B o m b y xfalicis, utom hundrade
andrra uti enlkildta hushållningen obehaglige gåfter
och Skadedjur.
'■ t
U tom det at mängden af infekter tyckas
vara årnade til föda för andre djur, fa flnnas åfven någre få , lom kunna anles för månnilkor ganIka nyttige, fåfom Kråftflenar [Lapides cancrorum)
Spamlka flugor ( L y tta vificatoria) gallåplen, den
fköma coccioelfårgen, myråttikan, Biêilà hotting
och vax, faint i fynnerhet ßilkesmafken ('Botm byx
M ori) fom med fit ly fände och pragtfialla ifiike
pryder och klåder månge milliarder m ånniikoir.
Likafom mångfaldige foglar 3ga ibland! do
fiorre djuren den utmårktafte prydnad o c h ficorfia
prakt; lika lå prunka fjärilar och andre fmå}] infekter med d e fkönafie, fiundom fkiftande få q g o r;
och ingen lefvande varelfe kan komma i jemiförelfe med den undransvarda prydnad a f gvlleende
linier och punkter, hvarmed den alvife fkapjaren
behagat utfira de fmårfte yrfån ( T in eœ ) iblland
fjårilarne.
. ■
Infekternes kånnedom medförer fö r målnnifkan en ovärderlig n y tta , för at kunna fkyddaa fig
för de olägenheter, fom de tilfoga, o c h föir at
förekomma och bota den ikada, de åfiadkom im a:
mångfaldige medel gifvas, fom Sro dem vidrriga.
Med fiarkt luktande oljor och kamfert förv/aras
våre kläder; med tobaksröken frias våra anfijgten
från myggans bet. M ed fvalvelblomma ntdriifves
och botas fulkomligt Ikabb, hvilken den ofyniligc
A c a r u s ß rio förorfakar ; kölden fkadar alle infekter och håmmar deras förödande framfart.
Inlekternes hifioria är för vidlöftig at hår
vidare utföras Vi nödgas derföre endafi infkrålnka
ols til dem, fom i den heliga fktilt omnämna«»
G
räshoppor.
G r åshopporne i almånhet kånnas med fina
ty ra vin g ar, hvaraf de ôfra åro ogenomlkinl iga,
utan
atc vara hårda och tjocka, aflånga med
tunnitare och gcnomfkinli ga fpitfar: de undra myc­
ket IforedUre och liggande i fållor, genomlkinlig a
o ch n å t l i k a , med fine (”antenner) tvånne horn vid
ô g o nu en, fom åro trådlike och löga lå n g re , ån
hufviuidec: med fine fotter fom åro fex, af. hvilke
de f i y r a fråmfie åro vanlige gångfötter och de tvånne filifie fiörre och långe hoppfötter, med hopkram a d te upfiående lå r, tjocke knån och frainfötrern e ffiörfedde med hvasfa taggar och k l o r , fatnt
en tfjoclk och korfull k r o p p , kannas gräshoppor
a f g ;;r y l l i flågte.
De undergå fin förvandling
utan
at förvandlas til ( P upor) lindingar, men
parai*? icike, eller lågga å g g , för ån de blifvit
fulvååixte o ch fat vingar.
De hoppa med fine
långöre, tjockare och taggi ge bakfötter ganlka
qviclktt. J ob i fit 39 Cap. 23 vers, frågar derföie:
Gaf du håfien det Låtta fprånget fom liknar
G rä sh o p p a n s ?
G r ä s h o p p o r åfas på månge flåilen. Negrerne
i Ccoingo åta dem fom cn läckerhet. Judarne uti
Jem ten åra dem gjerna, men icke T urkarne. De
gamiLe Africanfke Acridophagi lefde måfi af gråshopjp>or, fångade med r ö k , torkade och infaltade,
för ; a t kunna förvaras; infaltade fälom ansjovi*
åtas de af Araberne.
Både fvin och apor åta
g råsihoppor.
fmaken likna de en ftekt vafsb u k „ eller (må kråftor. Kokte och faltade fkola dhe fmaka aldeles fom fmå kråftor.
ÏO
F lera N ationer åta Gråshoppor: N i e l u h r
b e rä tta r, at man i hela A rabien, uti alila f t åder,
ijrå n B ab. el-M andel, til B asfor a , fö r u r G rås.
hoppor til to r g s , få fo m en handelsvara.
Gräshoppan kafias p å g lo d , och då hon blifv it nog /le k t, j a t ta r man hånne vid baikfotterne,
eller v id H u fv u d e t, f o r at åta henne. D å ofverflS d fin n e s , torkas hon i ugn.
I A ra b ien kokas
de åfven och åtas med fa lt. I Marocko fo rvå lla s
de, och torkas fedan p å taken, då de ktm na f ö r ­
varar et helt år. V ingarna bortryckas, innan de
/lekas p å glod a f Beduinerna, N egrerna p å Se­
negal f t eka dem p å g lä d , och koka dem åfven i
M jolk.
Araberne vid Aleppo åta dem f o m en
läckerhet, både få r fk a och infaltada. M otferne åta
dem både ftekta och r å , eller faltada.
T a s h a r d har f e t dem furas fie k ta til to r g ,
och på O r mus få lja s d t i opna bodar, ftekta i
fin S r ; A raberne blanda dem med StomjSlfo.
I A rabien fy fe lfå tta s barn och quinnor at
få n g a dem , och F ö r s k a l f å g dem uptrådas på
trådar zoo uti hvart band.
H a s s e l q v i s t f åge r at g r ä s h o p p o r f i ö t s s e l ­
l e r m a l a s til m j ö l , o c h bakas til b r ö d , i a m t ko*
k as i ned f m ö r til frikafe.
G t r y l l US
tatariciis , Gula Gråshoppan
år jganffka almån på goda Hopsudden i Africa.
H e rrr Prraefes fann den i ymnighet, på Here Hållen,
i ddet irnre a f Kolonien forliårja bulkarna.
Sparrmaîsn fååg deraf en f tr a ck a flytta från Norr til
Sodder.
D i u v E T Ä a r f e t dem i fadan myckenhet pa vag e tt,, att hans haft icke kunde ß ig a et enda fteg ,
u t atm at upfkram m a hela harar .
B o j n t e k o e mötte p d Madagadfcar en ß d a n
har •, fo tm flög emot hans anfigte och bröft med ß .
dam häfftighet at han knapt kunde andas.
Leî B r u n f å g pa Cypern et moln a f dem,
och vid Nicofia trampade hans haft et halft tjog
iindier rhvart fte g .
Âg»gflinna honor koka Hottentotterne til bru­
na Ifop pjor, fom blifva flottiga och fkummiga.
m ioratorius, år den af Gråshopfom forhårjar åtfkillige lånder i Eu*
G irvllos
hoppporrae,
ropaa.
B a v u p l a n fåger fi g fet i Ukraine flere år å
r a d , , iätrdeles l 6 4 s och 1646 flröfvande gr dshopipor, hviika kom m o med ôflanvind, fom fkyat
af 5 eilet 6 franfka mils lån g d , och & till 3
mils bred, och upåto al låd, alt grås, o fta innom
Då de fladnade der i O c to b e r eftec
två timmar.
landet vårre utfat följande
åggtfgningenblef
våhr, emedan hvarje hona lågger 300 ä g g , fom
då af värmen utkläckas. Om llarkt höll regn falhela ynglet.
1er vid ågglågningstiden, förgås
Förgås de icke, utan fullväxa, fa kunna de lik­
nas vid u rv å d e r, och hel, luften blir a f dem
fyld och m örm örkad. Då de f r ä ta , höres et bul­
ler. De afgnaga alt grönt jämt med m aak en. I
Novogrod blef luften a f dem la m ö rk , a t ingen
Alle
kunde le at åta i lin kammare utan ljus.
och
r
o
d
a
l
li,
hus upfyldes af d em , få vål f o m f la
lig
Hade
,
en
kållare; de trångde lig i n . i ru in
på maten och k o m m o med den för tånderne.
Vågarne betåktes fyra tum högt. De d ö d e gåfvo en odrågelig flank. Svinen åto lig feta afdem.
Aggen klåcktes midti A pril, och efter fex vec­
kor fingo Larverne vingar. 8 dagars regn efter
åggens utklåckning dödade ynglet,
Avignons gräshoppor omtalas a f J u s t e l l .
De tåkte om nåtterna marken til fyra tum s höjd,
förtårde k o rn e t, .vinrankorna och åfven ham pan,
I Augufli lade de line ågg uti gropar, i jo rd en ,
50 i hvar g r o p , och tåkte öpningen m ed jord.
Derefter dogo dc och fpridde en fafelig flank.
Uti M artio upfekte man deras b o n , och b o r t t o g
900 lispund; och af de un g ar, .fom frain k rö p o ,
famlades 270 tunnor.