Transcript VINDPARK ALLTORP

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
VINDPARK ALLTORP
Bengtsfors kommun, Västra Götalands län
STEFAN LARSSON
Februari 2013
MKB – Alltorp
2
___________________________________________________________________________
Förord
Denna MKB är gjord av Scanergy Wind AB, på uppdrag av Scanergy Dalsland AB.
Projektet ligger inom Bengtsfors kommun i Västra götalands län. Dess storlek och
omfattning gör det till ett anmälningsärende enligt miljöbalken, som ställs till
Bengtsfors kommun. Sökanden avser att efter beviljat bygglov uppföra sex
vindkraftverk med en totalhöjd som uppgår till högst 150 meter inklusive rotorblad.
Omslagsbild: Vindpark Alltorp betraktad från Vrångsjöns östra strand (fotomontage).
Foto: Scanergy Wind AB.
MKB – Alltorp
___________________________________________________________________________
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Vindpark Alltorp
Bengtsfors kommun, Västra Götalands län
Utredning av konsekvenser vid bedrivning av vindbruk vid Alltorp,
3 km nordost om Bäckefors tätort i Bengtsfors kommun.
Februari 2013
STEFAN LARSSON
Scanergy Wind AB
3
MKB – Alltorp
4
___________________________________________________________________________
Innehåll
Förord ................................................................................................................................... 2
1
Icke-teknisk sammanfattning...................................................................................... 6
2
Inledning ....................................................................................................................... 8
2.1
Vindkraft på Alltorp ............................................................................................... 8
2.2
Presentation av sökanden ....................................................................................... 9
2.3
Administrativa uppgifter ........................................................................................ 9
2.4
Planeringsmål för vindkraftsutbyggnad ............................................................... 10
2.5
Vindkraftens påverkan på miljön ......................................................................... 10
3
Prövning och syfte med MKB ................................................................................... 11
3.1
Prövningsprocessen .............................................................................................. 11
3.2
Betydande miljöpåverkan .................................................................................... 11
3.3
Miljökonsekvensbeskrivningens syfte och innehåll ............................................ 11
4
Lokaliseringsutredning .............................................................................................. 12
4.1
Syfte med lokaliseringsutredningen ..................................................................... 12
4.2
Grundläggande förutsättningar ............................................................................ 12
4.3
Placering av vindkraftverk ................................................................................... 13
5
Alternativutredning ................................................................................................... 14
5.1
Lokalisering ......................................................................................................... 14
5.1.1 Lokaliseringsprocessen .................................................................................... 14
5.1.2 Vindkraftverkens placering .............................................................................. 14
5.2
Studerade alternativ.............................................................................................. 14
5.2.1 Kroppefjäll ....................................................................................................... 15
5.2.2 Alltorp .............................................................................................................. 15
5.2.3 Nollalternativet ................................................................................................ 15
5.3
Val av alternativ ................................................................................................... 16
5.3.1 Alternativa utformningar till huvudalternativet ............................................... 16
5.4
Närliggande projekt.............................................................................................. 17
6
Beskrivning av huvudalternativet ............................................................................ 19
6.1
Lokalisering ......................................................................................................... 19
6.2
Vindförhållanden ................................................................................................. 20
6.3
Planförhållanden .................................................................................................. 21
6.3.1 Vindbruksplan .................................................................................................. 21
6.4
Typ av vindkraftverk ............................................................................................ 24
6.5
Fundament ............................................................................................................ 24
6.6
Elanslutning ......................................................................................................... 25
6.7
Vägar och etableringsplatser ................................................................................ 25
6.8
Transporter ........................................................................................................... 26
6.9
Flyghinderanmälan............................................................................................... 27
6.10 Avveckling ........................................................................................................... 27
7
Samråd ........................................................................................................................ 28
7.1
Tidigt samråd ....................................................................................................... 28
7.2
Allmänt samråd .................................................................................................... 28
8
Avgränsning av MKB ................................................................................................ 29
MKB – Alltorp
___________________________________________________________________________
9
5
Förutsättningar och miljökonsekvenser .................................................................. 30
9.1
Naturmiljö ............................................................................................................ 30
9.1.1 Förutsättningar ................................................................................................ 30
9.1.2 Riksintresse för naturvård ............................................................................... 30
9.1.3 Naturreservat ................................................................................................... 31
9.1.4 Natura 2000 ..................................................................................................... 31
9.1.5 Värdefulla ämnen ............................................................................................. 31
9.1.6 Övriga naturvärden ......................................................................................... 32
9.1.7 Kulturmiljövård och kommunalt bevarandeprogram ...................................... 33
9.2
Geologi................................................................................................................. 34
9.2.1 Berggrund ........................................................................................................ 35
9.2.2 Jordarter .......................................................................................................... 35
9.3
Hydrologi ............................................................................................................. 36
9.3.1 Grundvattenflöde ............................................................................................. 37
9.3.2 Vattentäkter och uttagsmöjligheter .................................................................. 37
9.3.3 Nederbörd ........................................................................................................ 39
9.3.4 Påverken under byggskede .............................................................................. 39
9.3.5 Påverkan under driftskede ............................................................................... 40
9.3.6 Fåglar .............................................................................................................. 41
9.3.7 Fladdermöss..................................................................................................... 45
9.4
Landskapsbild ...................................................................................................... 48
9.4.1 Förutsättningar ................................................................................................ 48
9.4.2 Fotomontage .................................................................................................... 49
9.4.3 Hinderbelysning ............................................................................................... 51
9.5
Kulturmiljö........................................................................................................... 52
9.6
Turism och friluftsliv ........................................................................................... 52
9.6.1 Riksintrese för friluftsliv .................................................................................. 52
9.62 Riksintresse för turism och rörligt friluftsliv ................................................... 52
9.6.3 Vindkraftens påverkan på turism och besöksnäring ........................................ 52
9.7
Människor, hälsa och säkerhet ............................................................................. 55
9.7.1 Ljud .................................................................................................................. 55
9.7.2 Skugga, reflexer och ljus .................................................................................. 57
9.7.3 Elektromagnetiska fält ..................................................................................... 59
9.7.4 Olycksrisker ..................................................................................................... 60
9.8
Klimat och luftpåverkan ...................................................................................... 61
9.9
Konsekvenser under byggskedet ......................................................................... 62
9.9.1 Förslag till åtgärder ........................................................................................ 62
9.10 Miljöpåverkan under drift .................................................................................... 63
9.11 Miljöpåverkan vid avvecklng .............................................................................. 63
9.12 Villkor, kontroll och uppföljning ......................................................................... 63
10 Miljökvalitetsmål ....................................................................................................... 65
10.1 Miljökvalitetsnormer ........................................................................................... 65
10.2 Nationella och regionala miljömål ....................................................................... 65
11 Referenser ................................................................................................................... 70
12 Bilagor ......................................................................................................................... 71
MKB – Alltorp
6
___________________________________________________________________________
1
Icke-teknisk sammanfattning
Scanergy Dalsland AB planerar att etablera en vindpark med maximalt sex
vindkraftverk vid Alltorp, ca 3 km nordost om Bäckefors tätort i Bengtsfors kommun,
Västra Götalands län.
Inom området råder goda vindförutsättningar. Vindkarteringen enligt MIUU visar att
de teoretiskt beräknade årsmedelvindarna för projekteringsområdet ligger på drygt 7
m/s på nivån 103 m över nollplansförskjutningen, vilket innebär att en etablering
anses vara kommersiellt lönsam. För att åstadkomma en mer tillförlitlig bedömning av
produktion kommer också egna mätningar genomföras.
Vindkraftverkens totalhöjd, inklusive rotorblad, kommer att bli maximalt 150 meter.
Vindparkens totala årsproduktion har beräknats till ca 36,5 GWh, med 10 % avdrag
enligt produktionsberäkning. Beräkningen är preliminär och baseras på sex
vindkraftverk med en effekt om 2,3 MW vardera som uppnår 2650 fullasttimmar per
år. Detta motsvarar ström till ca 7 300 hushåll (med en genomsnittlig förbrukning av
5 000 kW/h/år) eller 1 825 eluppvärmda villor (med en genomsnittlig förbrukning om
20 000 kWh/år).
Inför upprättandet av ansökan om bygglov har samråd genomförts med kommunen
och allmänheten. Inkomna synpunkter har vägts in och beaktats vid utformningen av
vindparken.
Den planerade vindparken ligger i ett område som i huvudsak består av skogsmark
med inslag av mindre sjöar och vissa öppna ytor.
Flera undersökningar genomförts för att säkerställa att vindkraftetablering på Alltorp
skall medför så få negativa konsekvenser för både människors hälsa och miljön. Bland
annat har fladdermöss och häckfågelfaunan inventerats under 2012. Vid utplacering
av vindkraftverken, nya vägar och uppställningsytor har, om möjligt, särskild hänsyn
tagits till de resultat och rekommendationer som finns i rapporterna. Sammantaget
bedöms därför vindkraftsetableringen medföra godtagbara konsekvenser för de
biologiska värdena inom området.
Genom vindparkens synlighet kommer landskapsbilden att förändras. Den samlade
bedömningen ur landskapsperspektiv är att verken både syns längst och mest från
höjdpunkter och öppna ytor i landskapet. Parkens visuella påverkan kan i dessa fall bli
betydande, dock är graden av påverkan beroende av avståndet samt starkt subjektiv.
Vegetationsridåer ger många gånger även begränsning i sikt.
Ljudberäkningar har gjorts för närliggande byggnader. Resultatet visar att de
ekvivalenta ljudnivåerna ligger under 40 dB(A) för all bebyggelse som används för
fritids- eller permanentboende i vindparkens närområde. Den skugganalys som
genomförts visar att gällande praxis för skuggtid kommer att överskridas i ett fall för
bostads- eller fritidsbebyggelse, men att det eller de vindkraftverk som skuggar kan
utrustas med skuggsensor så att problemet inte uppstår. Ljus till följd av
hindermarkeringen kommer att dämpas i mörker i enlighet med Luftfartsstyrelsens
föreskrifter. Inga boende bedöms påverkas av elektromagnetisk strålning.
Under byggtiden kommer störningar från erforderliga anläggningsarbeten temporärt
att öka i området vilket framför allt bedöms medföra negativa konsekvenser för det
rörliga friluftlivet i Alltorp. Efter avslutade arbeten bedöms emellertid tillgängligheten
till området öka vilket bedöms som positivt för de som regelbundet vistas i området.
MKB – Alltorp
___________________________________________________________________________
7
Ett vindkraftverk har en beräknad livslängd på ca 25 år. När tillståndet för vindparken
gått ut kommer antingen ett nytt tillstånd att sökas eller så demonteras parken och
området återställs.
Under projekteringsskedet har olika alternativa lokaliseringar, alternativa utformningar
samt ett nollalternativ undersökts. Genomförd lokaliseringsutredning visar att
fördelarna med huvudalternativet (6 verk) är övervägande både ur produktions- och
miljösynpunkt.
Nollalternativet innebär att det inte anläggs någon vindpark och att markanvändningen förblir som idag, d.v.s. enbart skogsbruk. Om ingen vindpark anläggs
kommer påverkan på människors hälsa i form av buller, skuggor och förändrad
landskapsbild helt att utebli. Inte heller kommer naturmiljön i området att påverkas
negativt. I ett större och mer långsiktigt perspektiv innebär dock nollalternativet att
tillförseln av förnyelsebar energi helt uteblir och att den potentiella mängden
förnyelsebar energi som skulle kunna produceras i Alltorp, riskerar att istället ersätts
med ett miljömässigt sämre alternativ vilket ger en ökad klimatpåverkan som följd.
MKB – Alltorp
8
___________________________________________________________________________
2
Inledning
2.1
Vindkraft på Alltorp
Scanergy Dalsland AB har undersökt möjligheten att bedriva vindbruk på flera platser i
Dalsland. Alltorp är ett av de områden som slutligen bedömts ha bäst förutsättningar
för vindbruk utifrån genomförd lokaliseringsutredning, och som Scanergy Dalsland AB
utfört. Inom projekteringsområdet Alltorp planeras för en samlad vindpark med upp
till sex vindkraftverk och med en högsta totalhöjd om maxmalt 150 meter.
Utredningsområdet ligger ca 3 km nordost om Bäckefors tätort (figur 5). Vindförhållandena i Alltorp är goda. Enligt MIUU vindkartering är de teoretiskt beräknade
årsmedelvindarna drygt 7 m/s på nivån 103 meter över nollplansförskjutningen, vilket
innebär att en etablering anses vara kommersiellt lönsam. Vindmätning från flera
platser i närområdet, bekräftar de goda vindförhållanden som de teoretiska
beräkningarna visar. Utöver goda vindförhållanden finns det få motstående intressen
både inom och i nära anslutning till projekteringsområdet. Med beaktande av
ovanstående bedöms Alltorp utgöra den mest lämpliga lokaliseringen av de områden
som studerats i denna MKB.
Alltorp utgör därför huvudalternativet i bygglovsansökan till Kommunen och är det
alternativ som kommer att genomgå den mest omfattande miljökonsekvensbeskrivningen. Huvudalternativet och de förutsättningar som råder inom området presenteras
under rubrik 6. Utöver Alltorp har även alternativa lokaliseringar utretts, liksom
alternativa utformningar av huvudalternativet. Dessa beskrivs och värderas vidare
under rubrik 5.
Planerad verksamhet utgör en anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet enligt
Miljöbalken 9 kap. 6 § och skall prövas av kommunen. Inom ramen för framtagandet
av denna miljökonsekvensbeskrivning har tidigt samråd genomförts med kommunen i
enlighet med bestämmelserna i Miljöbalken 12 kap 6 §. Under rubrik 7 följer en
sammanställning av genomförda samråd, en fullständig samrådsredogörelse redovisas
i bilaga 1.7. Framkomna synpunkter har vägts in och beaktats vid utformningen av
vindparken i Alltorp.
MKB – Alltorp
___________________________________________________________________________
2.2
9
Presentation av sökanden
Vindpark Alltorp utvecklas av Scanergy Wind AB, för sökande Scanergy Dalsland AB:s
räkning.
Scanergy Dalsland AB ingår i den norska koncernen Scanergy AS, som är verksamt
inom vattenkraft, vindkraft samt teknologi för framställning av förnybar energi.
Kärnverksamheten består av att identifiera och utveckla projekt för etablering av
vindkraftverk och småskaliga vattenkraftverk i Sverige och Norge. Även Scanergy
Wind AB är ett helägt dotterbolag till Scanergy AS.
2.3
Administrativa uppgifter
Sökande:
Scanergy Dalsland AB
Lantvärnsgatan 8
652 21 Karlstad
Organisationsnummer:
556896-4414
Kontaktperson:
Madeleine Weinholm, projektledare
[email protected]
054 – 771 68 01
Etableringsplats:
Alltorp, nordost om Bäckefors
Utredningsområde:
Framgår av kartbilden i figur 5, sidan 18
Län:
Västra Götaland
Kommun:
Bengtsfors
Berörda fastigheter:
Alltorp 1:30, skifte 1
Alltorp 1:37
Prövningskod:
Prövningskoden är 40.100 enligt bilaga 1 i
Förordningen om miljöfarlig verksamhet och
hälsoskydd (1998:899) ”ett vindkraftverk som
inklusive rotorblad är högre än 50 meter, två
eller fler vindkraftverk som står tillsammans
(gruppstation)”. Det innebär ett C-klassat
ärende, som ska anmälas till kommunen. I och
med att det inte är ett tillstånds- eller
tillåtlighetsärende enligt Miljöbalken 6 kapitel 4
§ behöver inte länsstyrelsen involveras i samrådsprocessen.
MKB – Alltorp
10
___________________________________________________________________________
2.4
Planeringsmål för vindkraftsutbyggnad
I Sverige finns ett gällande planeringsmål, antaget av riksdagen 2002 för vindkraft på
10 TWh till 2015. Riksdagen har i juni 2009 antagit ett nytt nationellt planeringsmål
till 2020 på 30 TWh vindkraft, varav 10 TWh havsbaserat. Totalt kan det handla om en
utbyggnad av 3000-4000 vindkraftverk beroende på placering och effekt. Syftet med
planeringsramen är att synliggöra vindkraftintresset i den fysiska planeringen. Ramen
anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och
vattenområden.
Planeringsramen bygger på de måls som EU satt upp när det gäller förnybar energi,
vilka säger att 20 procent av EU:s totala energiförbrukning skall komma från
förnyelsebara källor år 2020. Vindkraften är en del av basen i ett hållbart svenskt
energisystem. Vindkraften bidrar till en bra miljö för nuvarande och kommande
generationer. Genom den svenska elexporten bidrar vindkraften också till minskad
klimatpåverkan i Europa. Vindkraften producerade enligt Svensk Vindenergi drygt 7
TWh el 2012, med en installerad effekt på knappt 4 000 MW. Det utgör cirka 5 procent
av elanvändningen i Sverige. Målsättningen är att vår konsumtion av förnybar energi
år 2020 ska i Sverige uppgå till 50 %.
2.5
Vindkraftens påverkan på miljön
Vindkraften är en förnybar energikälla från ett outtömligt flöde. Detta innebär att den
är förnyelsebar fullt ut, tillskillnad från förnyelsebara resurser från fonder som t ex.
skogsbestånd eller fiskbestånd som kan överutnyttjas så att de tar slut. Vinden kan
liksom direkt solinstrålning utnyttjas obegränsat utan att man riskerar att källan tar
slut. Utsläppen under ett vindkraftverks hela livscykel är mycket små. Beräkningar
visar att det tar ca 8 månaders drifttid för att generera den energimängd som gått åt
för att tillverka vindkraftverket, det motsvarar ca 3 % av den energi som ett
vindkraftverk genererar under en 20 års period. 1 Vindkraft räknas av dessa
anledningar som ett av de bästa alternativen att utvinna energi på och kan ses som en
betydelsefullt åtgärd för en ”hållbar utveckling” och som viktiga steg för att lösa flera
av riksdagens uppsatta 16 nationella miljökvalitetsmål. Störst positiv påverkan har
etableringen på mål nummer 1- ”begränsad klimatpåverkan”, 3- ”bara naturlig
försurning”, 6- ”säker strålmiljö” och 7- ”ingen övergödning”. Förbättringar inom
dessa miljökvalitetsmål kan dessutom ge indirekta positiva effekter på mål nummer
16- ”ett rikt växt- och djurliv”. Samtidigt är det också viktigt att inse att
vindkraftsetableringar kan störa uppfyllelsen av andra miljömål som nummer 10- ”hav
i balans samt levande kust och skärgård”, 12- ”levande skogar”, 14- ”en storslagen
fjällmiljö”, 15- ”god bebyggd miljö” och 16- ”ett rikt växt och djurliv” i de fall där
etableringen direkt påverkar vissa arter negativt. Man behöver alltså göra en
sammanvägd bedömning där såväl för- som nackdelar innefattas.
1
Vindkraftshandboken. Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära
vattenområden. Boverket januari 2009.
MKB – Alltorp
11
___________________________________________________________________________
3
Prövning och syfte med MKB
3.1
Prövningsprocessen
Anläggning av en vindpark klassas som miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken 9 kap
1 § 3 punkten. Den aktuella vindparken i Alltorp omfattar högst sex vindkraftverk,
med en totalhöjd av högst 150 meter.
Av Miljöbalken 9 kap 6 §, med hänvisning till Förordningen om miljöfarlig verksamhet
och hälsoskydd (1998:899) 21 § 1 punkten, framgår att den planerade vindparken är
ett anmälningspliktigt C-ärende med prövningskoden 40.100 enligt bilaga 1 till
Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Uppförandet av vindparken kräver därmed inte tillstånd av Länsstyrelsen, utan kan
istället prövas av kommunens byggnadsnämnd som ett bygglovsärende enligt Planoch bygglagens regler. Samt miljöprövas av den nämnd som skall fullgöra
kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, enligt förordningen om
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 3 §.
3.2
Betydande miljöpåverkan
Uppförande av den planerade vindparken i Alltorp, anses inte utgöra betydande miljöpåverkan. Detta kan utläsas ur bilaga 1 till Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar 3 §, där det framgår att endast A- och B-ärenden anses utgöra
betydande miljöpåverkan.
3.3
Miljökonsekvensbeskrivningens syfte och innehåll
Av Miljöbalken 6 kap 1 § framgår att kravet på att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) endast gäller för tillståndsärenden. Eftersom den aktuella vindkraftsetableringen i Alltorp är ett anmälningsärende, omfattas det inte av kravet på MKB.
Sökanden har dock ändå på eget initiativ valt att ta fram en förenklad MKB.
Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som
den planerade verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark,
vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten
och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och
energi. En MKB möjliggör därmed en grund för en samlad bedömning av
verksamhetens effekter på människors hälsa och miljön (6 kap. MB).
I MKB:n studeras och beskrivs olika alternativ, t.ex. utformning och lokalisering. Ett
nollalternativ som innebär att den planerade etableringen inte genomförs beskrivs
också. MKB-processen ska leda till att projektets påverkan på omgivningen begränsas,
och MKB-dokumentet kan användas som ett beslutsunderlag för den beslutande
myndigheten.
MKB – Alltorp
12
___________________________________________________________________________
4
Lokaliseringsutredning
I detta kapitel beskrivs hur Scanergy Dalsland AB har arbetat för att utreda lämpliga
lokaliseringar för vindkraftsutbyggnad.
4.1
Syfte med lokaliseringsutredningen
I miljöbalkens allmänna hänsynsregler (2 kap) och grundläggande bestämmelser för
hushållning av mark- och vattenområden (3 kap) finns regler för vad som ska beaktas
vid val av lokalisering för verksamheter.
Enligt miljöbalken 2 kap 6 § gäller nämligen att:
”För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett markeller
vattenområde skall det väljas en plats som är lämplig med
hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta
intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön.”
Vidare anges i miljöbalkens 3 kap 1 § att:
”Mark- och vattenområden skall användas för det eller de
ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till
beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde
skall ges sådan användning som medför en från allmän
synpunkt god hushållning.”
För att bidra till att uppfylla planeringsmålet för vindkraftsutbyggnad behöver flera
vindkraftsanläggningar upprättas inom bland annat Dalsland. Enligt miljöbalken ska
lokalisering av vindkraftverk/vindparker väljas utifrån vad som är lämpligt för att
uppnå verksamhetens ändamål samt medför minsta omgivningspåverkan avseende
hälsa och miljö.
Syftet med lokaliseringsstudien är att identifiera möjliga platser och utifrån
miljöbalkens bestämmelser samt utifrån kommunal planering och infrastruktur
utvärdera olika platsers förutsättningar för etablering av vindkraft.
4.2
Grundläggande förutsättningar
Scanergy koncernen arbetar kontinuerligt med att finna tänkbara lokaliseringar för
vindparker över hela Sverige och är verksamma i flera olika kommuner. Genom
bygglovsansökan och miljöanmälan önskar bolaget etablera en park med en
installerad effekt om ca 12 -18 MW. Grundläggande kriterier vid identifiering av
presumtiva lokaliseringar utgörs bl. a. av följande:





Tillräckliga vindresurser som ger en kommersiellt lönsam etablering.
Närhet till eldistribution.
Befintligt vägnät.
Få motstånden intressen.
Litet antal ljudkänsliga byggnader i närhet av området.
MKB – Alltorp
13
___________________________________________________________________________
4.3
Placering av vindkraftverk
Vindkraftverkens placering inom utredningsområdet framgår av bilaga 1.1 och bilaga
1.2. Placeringen av de enskilda verken har optimerats utifrån en avvägning mellan
största möjliga utnyttjande av vindenergin, tekniskt möjliga placeringar samt med
beaktande av känsliga områden.
Därutöver har man utgått från följande kriterier:








Minsta avstånd mellan vindkraftverken uppgår till ca 5-7 rotordiametrar
(baserat på en rotorstorlek av ca 100 meter) beroende på förhärskande
vindriktning.
Avstånd till allmänna vägar och luftledningar är till minst verkens maximala
totalhöjd, d v s 150 meter.
Högt belägna platser för att tillvara ta vindenergin på bästa sätt
Lokalisering på våtmarker och myrar har undvikits.
Övriga känsliga områden har undvikits.
Erfordrad hänsyn till Teracoms två länkstråk som korsar parken.
Ljudnivån skall hos kringliggande fastigheter inte överstiga 40 dB(A).
Skuggtiden skall vara under gällande praxis på 30 timmar per år för teoretisk
maximal skuggtid samt 8 timmar per år och 30 min per dag för beräknad
faktisk skuggtid.
Arbetet med att optimera vindkraftverkens placering pågår under hela
projekteringstiden. Det måste därför finnas en viss flexibilitet vad gäller verkens
slutliga placering. Scanergy Dalsland AB vill därför ha möjlighet att flytta verken inom
en radie om 125 meter från huvudlokaliseringen. Genom möjligheten att genomföra
mindre justeringar i ett sent skede kan optimala avvägningar mellan vindenergi och
andra intressen i området göras.
MKB – Alltorp
14
___________________________________________________________________________
5
Alternativutredning
I detta kapitel beskrivs och värderas de områden som resulterades av lokaliseringsutredningen. Därutöver beskrivs alternativa utformningar av huvudalternativet samt
nollalternativet, d.v.s. den situation som uppkommer eller inte uppkommer om vindkraftsutbyggnaden uteblir.
5.1
Lokalisering
5.1.1
Lokaliseringsprocessen
I kap 2 MB beskrivs de allmänna hänsynsreglerna och i kap 3 MB de grundläggande
bestämmelserna för hushållning av mark- och vattenområden. Bolaget har genom
hela lokaliseringsprocessen beaktat dessa regler när det gäller val av lokalisering för
verksamheten.
I ett första skede har den av Dalslanskommunerna framtagna vindbruksplanen
beaktats, där det aktuella området i Alltorp ursprungligen föreslogs som lämpligt för
etablering av vindkraft. Därefter har en förstudie genomförts, där olika lokaliseringar
och flera preliminära parklayouter har studerats.
5.1.2
Vindkraftverkens placering
Vindkraftsverkens placering inom utredningsområdet utgår från största möjliga
utnyttjande av vindenergin, vägt mot hänsynen mot känsliga områden samt de
tekniska förutsättningarna.
Utgångspunkten är att få en väl sammanhållen etablering med jämna inbördes
avstånd, men vindparkens slutgiltiga utformning är beroende av flera faktorer. Dels
finns begränsningar av hur tätt vindkraftverken kan placeras utan att störa varandra.
Detta är främst beroende av verkens rotorstorlek, men påverkas även av vindens
styrka och den förhärskande vindriktningen. Dels finns givna begränsningar som
avstånd till bebyggelse och nyttjanderätt till marken. Hänsyn måste även tas till
rådande terräng- och markförhållanden. Parkens utformning anpassas också så att
befintliga vägar i möjligaste mån kan användas. Vid placeringen är det viktigt att
marken är lämplig för fundamentsbyggnad och att de intrång som görs i naturmiljön
inte är större än nödvändigt. Vid planering av vindparken tas hänsyn till genomförda
undersökningar och inventeringar av natur- och kulturvärden samt det befintliga
landskapets utseende och struktur. Hänsyn tas även till de synpunkter som
framkommit vid genomförda samråd.
Arbetet med att optimera vindkraftverkens placering pågår under hela
projekteringstiden och kräver viss flexibilitet. Bolaget vill därför ha möjlighet att flytta
verken inom en radie om 125 m från huvudlokaliseringen. Genom att vara öppen för
mindre ändringar i sena skeden kan optimala avvägningar mellan vindenergin och
andra intressen göras.
5.2
Studerade alternativ
Valet av lämpliga lokaliseringar enligt diskussionen ovan har resulterat i två lämpliga
alternativ för etablering – Kroppefjäll och Alltorp, se figur 1 nedan.
MKB – Alltorp
15
___________________________________________________________________________
Figur 1. Studerade alternativ.
5.2.1
Kroppefjäll
Ett alternativ i området Kroppefjäll i Melleruds kommun rymmer ca 9 vindkraftverk.
Området har förutsättningar för en bra produktion och har nära till elnätet. Området
ligger dock inom Kroppefjälls riksintresse för naturvård samt nära ett naturreservat
och har ett relativt utsatt läge ur landskapsbildssynpunkt. Området har diskuterats i
den kommunala vindbruksplanen men finns inte längre med som område lämpligt för
vindkraft enligt denna.
5.2.2
Alltorp
Ett alternativ i området Alltorp i Bengtsfors kommun rymmer sex vindkraftverk.
Området har förutsättningar för en bra produktion. Området har dock i dagsläget vissa
osäkerheter avseende anslutning till elnätet.
5.2.3
Nollalternativet
Nollalternativet är ett jämförelsealternativ som avser situationen om projektet inte
genomförs. Ett nollalternativ för den aktuella platsen skulle troligen innebära att
skogsbruket fortsätter och att en plats som är väl lämpad för vindkraft inte nyttjas. Ur
ett lokalt perspektiv innebär det att de konsekvenser som uppstår vid byggnation och
drift av anläggningen uteblir, bl a med avseende på landskapsbild och upplevelsevärde, natur- och kulturmiljöer samt ljud- och skuggeffekter. Det kan dock inte
uteslutas att omgivningarna istället kommer att förändras till följd av andra vindkraftetableringar i närområdet.
MKB – Alltorp
16
___________________________________________________________________________
I ett mer storskaligt perspektiv skulle nollalternativet innebära att området inte bidrar
till att uppfylla det planeringsmål som satts upp av regeringen gällande vindkraft och
förnybar energiproduktion. De positiva effekter som en etablering med 6 verk (á 2,3
MW) med en årlig produktion på ca 36,5 GWh innebär för minskade utsläpp under ett
2
års tid enligt följande skulle också utebli.
5.3
Val av alternativ
Mot bakgrund av ovanstående har Scanergy Dalsland AB beslutat att gå vidare med
en lokalisering i Alltorp.
5.3.1
Alternativa utformningar till huvudalternativet
Under processens gång har flera olika parklayouter tagits fram och bedömts innan
huvudalternativets med sex verk och deras placeringar har prioriterats.
Nedan följer redovisning av två alternativ till huvudalternativet.
Alternativ två har fyra verk (figur 2). Fördelen med alternativet är att det ligger enligt
gis skikt utanför riksintresset för naturvård NRO 14027, Ödskölds moar. Det blir inte
heller så synligt oster ifrån vilket visas med fotomontage. Detta altenativ ger dock en
energiproduktion som är uppskattningsvis 12GWH lägre än huvudalternativet.
Figur 2. Parkutforming alternativ två, med fyra verk
2
Wizelius, Tore, Vindraft i teori och praktik. 2:a upplagan 2007.
MKB – Alltorp
17
___________________________________________________________________________
Alternativet med tre verk (figur 3) ligger samlat i en båge på den östra sidan av
parkområdet. Även detta alternativ har fördelen att det inte ligger på Ödsköltsmoar,
men energiuttaget blir endast hälften av det föreslagna huvudalternativet med sex
verk och därför blir utnyttjandet av området för energiproduktion lägre.
Figur 3 Alternativ tre, med tre verk.
5.4
Närliggande projekt
I samband med närliggande projekt kan kumulativa effekter uppkomma i form av
ökad ljudspridning, ökade skuggeffekter och ökad påverkan på landskapsbilden. För
att ljud och skuggor från två eller flera vindkraftanläggningar ska inverka på varandra
krävs ett inbördes avstånd på högst en till två kilometer. Kumulativa effekter vid
påverkan på landskapsbilden är beroende av hur långt respektive anläggning är synlig
i omgivningen.
Enligt uppgift från Vindbrukskollen framgår att det varken finns några uppförda eller
tillståndsgivna vindkraftverk inom en radie av två kilometer från de verk som omfattas
av anmälan. Projekterade vindkraftverk som ännu inte har erhållit tillstånd
förekommer dock längre bort. De fyra närmaste är Bäcken (5 km åt söder), Ränsliden
(4 km åt öster), Skuggetorp (2,5 km åt nordost) och Gunbjörbyn (6 km åt väster), se
figur 4.
MKB – Alltorp
18
___________________________________________________________________________
Figur 4. Det aktuella utredningsområdet är markerat med röda konturer. Projekterade vindkraftverk
som ännu inte har erhållit tillstånd visas med skuggade markeringar. Källa: Vindbrukskollen.
MKB – Alltorp
19
___________________________________________________________________________
6
Beskrivning av huvudalternativet
6.1
Lokalisering
Under planering och projektering av vindparken i Alltorp har flera olika utformningar
studerats. I ett inledande skede har områdets förutsättningar preciserats avseende:





Natur- och kulturvärden.
Möjlighet till väg- och elanslutning.
Ljud- och skuggberäkningar.
Vindenergiberäkningar för optimering av verkens placering och platsens
förutsättningar.
Kontakter med markägare för att säkra tillgång till marken.
Utifrån de fördjupade studierna av området kunde konstateras att det fanns en del
områden att ta hänsyn till. Det kunde också klargöras att området är relativt kuperat
och att verken behöver placeras på de högre höjderna för att utnyttja vinden optimalt.
Den planerade vindkraftsparken om sex stycken vindkraftverk kommer att förläggas i
ett skogslandskap ca 3 km nordost om Bäckefors tätort, inom fastigheterna Alltorp
1:30, skifte 1 och Alltorp 1:37 i Bengtsfors kommun (figur 5). Se även översiktskarta
(bilaga 1.1) och detaljkarta (bilaga 1.2).
Figur 5. Alltorps vindpark med totalt sex vindkraftverk
MKB – Alltorp
20
___________________________________________________________________________
6.2
Vindförhållanden
Allmänt sett kan man säga att vindstyrkan ökar med högre höjd, och av tillgängliga
vindenergikartor kan man utläsa att vindförhållandena på 103 meter över
nollplansförskjutningen är goda i stort sett över hela kommunen. Detta motsvarar ca
120 meter över marknivån i skogsmark.
Den viktigaste faktorn vid val av plats är vindens energiinnehåll eftersom en liten
ökning av medelvindhastigheten kan betyda mycket för produktionsresultatet. Detta
beror på att vindens energiinnehåll är proportionellt mot vindhastigheten i kubik.
Vindkartering kan användas för att undersöka om en omgivning ser ut att ha
tillräckliga vindenergiresurser. Dessa är framtagna med hjälp av en Mesoskalemodell
benämnd MIUU, som beräknar vindens hastighet/energi utifrån lufttryck,
lufttemperatur, luftfuktighet, topografi och markråhet.
En vindkartering enligt MIUU-modellen visar att de teoretiskt beräknade
årsmedelvindarna för projekteringsområdet i Alltorp ligger på drygt 7 m/s på nivån
103 m över nollplansförskjutningen, vilket innebär att en etablering anses vara
kommersiellt lönsam. Med nollplansförskjutning menas att vindarna inte är uträknade
för höjden ovan mark, utan för höjden ovan den höjd som upplevs som marknivån för
vindens gränsskikt.
Figur 6. MIUU-kartering visar årsmedelvindar beräknade för varje kvadratkilometer. Det övre värdet
avser nivån 103 m över nollplansförskjutningen, och det nedre värdet avser 71 m över nollplansförskjutningen.
Scanergy har idag en vindmätmast i drift ca 4 km öster om det aktuella
utredningsområdet, och vindmätning har även utförts med sodar inom närområdet.
MKB – Alltorp
21
___________________________________________________________________________
Dessa mätningar visar att vindläget generellt sett är bra, och sökanden har för avsikt
att senare uppföra en vindmätmast på den aktuella platsen.
Det förväntade energiutbytet vid 2 650 fullasttimmar per år från sex vindkraftverk
med en installerad effekt på vardera 2,3 Megawatt, ligger på drygt 36 500 MWh per år
efter 10 % avdrag enligt produktionsberäkning WindPro, bilaga 1.5.
6.3
Planförhållanden
I detta avsnitt beskrivs riksintressen samt de kommunala planförhållandena. Även
EU:s och Sveriges mål för vindkraftsetablering beskrivs kortfattat.
6.3.1
Vindbruksplan
Dalslandskommunerna har tillsammans arbetat med att ta fram förslag till vindbrukplan för landskapet, kallad Vindbruk Dalsland. Den del av förslaget som rör Bengtsfors
kommun, blev antaget av kommunfullmäktige den 21 september 2011, och utgör ett
tematiskt tillägg till den kommunala översiktsplanen.
De områden som efter genomförd analys bedömdes vara lämpliga i antagandehandlingen för vindbruk Dalsland redovisas på nedanstående kartbild (figur 7). Alltorp
var en av de platser som utreddes från början.
MKB – Alltorp
22
___________________________________________________________________________
Figur 7. Mörkblå markeringar anger de områden som efter genomförd analys förut kvarstod som
lämpliga för vindbruk. På kartbilden är utredningsområdet vid Alltorp markerat med röd markering.
Källa: Vindbruk Dalsland, Antagandehandling 2011-09-12, Bilaga 2 – analys, sid 9.
MKB – Alltorp
23
___________________________________________________________________________
Kommunen har därefter särskilt rekommenderat vissa utvalda områden för vindbruk
(figur 8). Alltorp finns dock inte med bland dessa som särskilt rekommenderas, men
av nedanstående kartbild framgår att Alltorp inte heller har bedömts som olämplig.
Vindkraftsetablering på Alltorp kommer därför att prövas i enlighet med gällande
lagstiftning, där en individuell bedömning görs vid varje enskilt fall.
Figur 8. Kartbilden visar vilka områden som särskilt rekommenderas för vindbruk (gröna), samt
vilka områden som är olämpliga (grå). Utredningsområdet vid Alltorp är markerad med en röd
markering. Källa: Vindbruk Dalsland, översiktskarta.
MKB – Alltorp
24
___________________________________________________________________________
6.4
Typ av vindkraftverk
För att nyttja den på marknaden bästa möjliga tekniken tillsammans med platsens
förutsättningar kommer typ av verk att bestämmas senare i processen. I dagsläget
baserar sig planeringen på att vindkraftverk med en installerad effekt av ca 2,0 – 3,5
megawatt kommer att användas och med en totalthöjd på maximalt 150 meter, se
figur 6. Avståndet mellan närmsta verk och bostadshus är ca 900 meter.
Antal verk
6 st
Effekt per verk
2,0 – 3,5 MW
Totalhöjd
Max 150 meter
Tabell 1. Antal, höjd och effekt.
Figur 9. Specifikation av anläggningen.
utifrån maximala mått samt illustration
av vindkraftverk.
6.5
Fundament
Beroende på markens beskaffenhet kan vindkraftverken antingen bergförankras eller
uppföras på ett fundament. Om fast berggrund saknas används ett så kallat
gravitationsfundament av betong, vilket hålls på plats med hjälp av sin egen tyngd, se
figur 10. Marknära bevuxet berg förekommer på vissa platser inom området, men en
mer ingående geoteknisk undersökning av de aktuella platsernas markförhållande
måste genomföras innan det går att fastställa vilken typ av förankring som kommer
att väljas.
Ett gravitationsfundamentet har ca 20 meters diameter och ca 1,5 - 2 meters höjd i
centrum, i ytterkanterna är det ca 1 meter tjockt. Åtgången av betong till ett
fundament uppgår till ca 600 m3 och kan tillverkas på platsen eller hämtas från
närmsta betongstation. En betongfabrik finns bland annat i Bäckefors.
MKB – Alltorp
25
___________________________________________________________________________
Figur 10. Principskiss av graditationsfundament.
6.6
Elanslutning
Energimängden som kan utvinnas ur ett vindkraftverk varierar med vindens styrka.
Detta medför att spänningen i nätet kommer att variera när vindkraftverken ansluts.
Spänningsförändringarna är lättare att hantera i högspänningsnätet, allra bäst är att
kunna ansluta till 130 kV-ledningar. Anslutning till elnätet kräver också att det finns
kapacitet i nätet. Kostnaden och insatsen som krävs för att ansluta vindkraftverk till
elnätet beror därför i stor utsträckning på kapaciteten i det befintliga nätet. Nätägare i
området är Vattenfall.
Det finns flera vindkraftsaktörer kring området och i dagsläget finns begränsad
kapacitet i nätet. Elnätet kan därför komma att byggas ut och kontakter har tagits
med Vattenfall, som planerar för en kommande utbyggnad inom området. Denna
beräknas bli klar 2013 - 2015.
Inom vindparken planeras ledningarna att förläggas i eller längs med
vägdragningarna. Ledningarna samlas sedan i den östra delen av parken för
anslutning till högspänningsnätet.
Det finns idag begränsad kapcitet för uppkoppling på befintligt nät. Nätutbyggnaden
kommer
för
vindkraftprojektörerna
att
vara
en
stor
del
av
själva
etableringskostnaden. För att en byggnation skall vara lönsam krävs att flera
vindparker i Dalsland beviljas tillstånd, bygglov, så att kostnaden för finansieringen
av elanslutningen kan slås ut på dessa.
6.7
Vägar och etableringsplatser
För transporter av vindkraftverken krävs en grusväg med en vägbredd på ca 5 meter,
se figur 11. Befintliga vägar används i så stor utsträckning som möjligt. Vid behov
förstärks, rätas och breddas vägarna. Även anläggande av nya vägar kommer att bli
aktuellt. Ett förslag på vägsträckning har tagits fram vilken framgår av detaljkarta, se
bilaga 1.2.
Genomförda bedömningar visar är att det totalt sett för hela vindparken kommer att
krävs anläggande av 1400 meter ny väg, vilket motsvarar ca 230 meter väg per verk.
Samt förbättringar av totalt sett 5150 meter väg, vilket motsvarar ca 860 meter väg
per verk. Dessutom krävs en tillfällig etableringsyta kring varje verk på ca 2000
kvadratmeter.
MKB – Alltorp
26
___________________________________________________________________________
Figur 11. Principskiss vid vägbyggnation.
6.8
Transporter
Under byggtiden kommer tunga transporter att förekomma både inom och utanför
projektområdet. Troligtvis kommer vindkraftverken att levereras till en hamn för att
sedan transporteras med lastbil på det allmänna vägnätet till vindparken. Detta kan
medföra tillfälliga störningar även utanför projekteringsområdet.
Transporten av vindkraftverken sker med speciallastbilar. Övriga transporter under
byggnationen sker med lastbil, dumpers och grävlastare. Under drifttiden sker
transporter i huvudsak med lättare fordon av personbilstyp i samband med service och
underhåll. Vid större reparationer/åtgärder används tyngre fordon.
Det troligaste och ur miljösynpunkt mest fördelaktiga
vindkraftverken kan transporteras via väg E45 till Mellerud.
alternativet
är
om
Aktuellt område ligger ca 25 km nordväst om Mellerud och ca 3 km nordost om
Bäckefors vid länsväg 166, se figur 10. Området ligger också ca 1 km öster om
Ödskölt, där länsväg 172 passerar.
Hur verken kommer att levereras samt vilken transportväg som väljs kan inte
fastställas förrän i detaljprojekteringen när beslut om fabrikat och modell av
vindkraftverk har fattats. I det fortsatta planeringsarbetet kommer Scanergy Dalsland
AB att ta fram en transportplan som ska användas i kontakt med Trafikverket.
MKB – Alltorp
27
___________________________________________________________________________
Figur 12. Kringliggande vägnät. Vindpark Alltorp är markerad med en röd ring.
6.9
Flyghinderanmälan
Den 1 september 2010 trädde en ny luftfartslag och luftfartsförordning i kraft i
Sverige. I luftfartslagen fastslås att en flyghinderanmälan ska göras för byggnader och
anläggningar som kan tänkas utgöra fara för flygsäkerheten. Sökanden kommer
därför att göra en flyghinderanmälan minst fyra veckor innan resningen av verken.
Hinderbelysningens utformning behandlas i avsnitt 9.4.3 nedan.
6.10
Avveckling
Vindkraftverken beräknas ha en livslängd på ca 25-30 år. Livslängden kan förlängas
genom att vissa komponenter som exempelvis rotorblad, växellåda och generator byts
ut eller uppgraderas. Verken kan bytas mot en ny generation vindkraftverk, alternativt
återställs området genom att vindkraftverken med tillhörande delar demonteras.
Platsen för deras etablering kan då återställas så att spåren efter verken i stort sett
försvinner. Stora delar av tornet och maskinhuset består av stål och kan
återanvändas. Rotorbladen likt delar av maskinhuset består av glasfiber vilket i
dagsläget inte återanvänds. En metod för utvinning av energi genom förbränning av
glasfiber är dock under utveckling.
Beträffande fundamenten kan dessa tas bort helt eller delvis. Betongen kan separeras
från armeringen och materialet kan återanvänds. De hål som uppstår i marken
kommer att återfyllas. Vägarna inom området kan också tas bort och materialet
återanvändas. Troligen kommer dock vägarna att bibehållas eftersom markägaren kan
utnyttja dess vid framtida virkesuttag. Transformatorn kan transporteras bort och
användas på annan plats. Elkablarna i marken kan grävas upp och metallen och
isoleringen i kablarna kan återvinnas.
MKB – Alltorp
28
___________________________________________________________________________
7
Samråd
7.1
Tidigt samråd
Samråd med kommunen enligt Miljöbalken 12 kap 6 § genomfördes på
medborgarkontoret i Mellerud den 22 februari 2012. Protokoll från detta möte bifogas
som bilaga 1.8.
7.2
Allmänt samråd
Samråd med allmänheten och övriga berörda parter genomfördes i form av en
samrådsutställning på Bäckegården den 3 maj 2012. Personlig inbjudan (bilaga 1.9)
skickades med brev till alla berörda (bilaga 1.10) inom 1 km från utredningsområdets
yttre gränser. Övriga kallades via annonser i Dalslänningen och Ttela (bilaga 1.11).
Deltagarlista med allmänheten bifogas som bilaga 1.12. Inkomna yttranden redovisas
i bilaga 1.13.
MKB – Alltorp
29
___________________________________________________________________________
8
Avgränsning av MKB
Miljöpåverkan som uppstår till följd av en vindraftsetablering är av olika slag och sker
under olika tidsrymder. Vi har dels en direkt påverkan under etableringsfasen och dels
en mer bestående påverkan till följd av genomförd exploatering och vindparkens drift.
För att få rätt fokus och inriktning på MKB är det därför viktig att göra en genomtänkt
avgränsning så att de miljöaspekter som faktiskt berörs av vindkraftsetableringen
beskrivs och konsekvensbedöms på ett ingående och korrekt sätt.
Denna miljökonsekvensbeskrivning har avgränsats i rum, tid och sak. Avgränsningen
är i huvudsak gjord utifrån genomförda samråd, verksamhetens art och omfattning
samt områdets förutsättningar. Den rumsliga avgränsningen varierar beroende på
ingreppets art och omfattning, vilken miljöaspekt som behandlas och vilka förväntade
relevanta miljökonsekvenser som bedöms kunna uppstå. Som ett första steg i den
rumsliga angränsningen har samtliga skyddsvärda intressen inom parken identifierats.
Därefter har ett utökat område med en radie om 3-4 km utanför etableringsområdet
undersökts.
Den tidsmässiga avgränsningen omfattar en tidsrymd på ca 25 år d.v.s. vindparkens
livslängd.
Under rubrik 9 görs en konsekvensbedömning av de miljöaspekter som bedöms kunna
påverkas av en vindkraftsetablering i Alltorp. Det är i huvudsak intressen inom
etableringsområdet som bedöms bli berörda. Den huvudsakliga påverkan bedöms
vara; naturmiljö, geologi, hydrologi, påverkan på biologisk mångfald , förändrad
landskapsbild, förändrade rekreationsupplevelser, , och kulturmiljöer samt påverkan
på människors hälsa. Miljökonsekvensbeskrivning kommer därför att fokusera på
dessa miljöaspekter.
MKB – Alltorp
30
___________________________________________________________________________
9
Förutsättningar och miljökonsekvenser
9.1
Naturmiljö
I följande avsnitt beskrivs de nuvarande förutsättningarna som finns för projektet
samt de förväntade konsekvenserna av en vindkraftsetablering i området.
I samband med MKB-arbetet har fördjupade studier genomförts avseende, fåglar,
fladdermöss. Resultaten från dessa studier redovisas kortfattat, men för mer
detaljerade beskrivningar hänvisas till huvudrapporterna vilka biläggs denna MKB.
9.1.1
Förutsättningar
Utredningsområdet ligger väster om ett starkt präglat sprickdalslandskap med nordsydlig riktning. Området är en del av en större skogsklädd höjd, har en homogen
karaktär, och inger en känsla av orörd natur och avskildhet. Området består dels av
produktionsskog, och dels av mindre områden med sumpskogar, mossar, och sjöar.
Topografin utgörs av både höjdpartier och mer flacka partier. Höjdområden på
omkring 200 meter över havet finns vid de flesta föreslagna verksplaceringarna.
Storskaligt sjunker topografin markant norr om området ner mot sjön Iväg (100 meter
över havet).
9.1.2
Riksintresse för naturvård
Den föreslagna vindkraftsparken ligger till största delen inom två områden, Ödskölts
moar och Lunneboområdet som är av riksintresse för naturvården enligt Miljöbalken
3 kap 6 §.
Riksvärdena för det västra riksintresset (NRO 14027, Ödskölts moar) är helt inriktade
på geovetenskapliga värden: isälvsdelta, randmorän, isälvssandur. Som förutsättningar för bevarande tas följande upp: ”Området undantas från täktverksamhet. Området
påverkas negativt av vägar, anläggningar, upplag m m.”
Riksvärdena för det östra riksintresset (NRO 14028, Lunneboområdet) täcker en stor
del av den föreslagna vindparken, allt utom små ytor i väster och i söder. Det är en
välutbildad platåmosse och här finns även unika blockvallar tillhörande den
mellansvenska israndzonen. Riksvärdena som listas är: Geovetenskap, Myrkomplex,
Platåformigt välvd mosse, Rikkärr, Fauna, Flora och Randmorän. Förutsättningar för
bevarande anger att ”Randbildningarna, främst blockvallarna bevaras. Vegetationen i
raviner, längs lodytor m fl kryptogamrika biotoper bibehålls. Bevarandet av
våtmarkens värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering,
vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och i kantzoner bör ej utföras.”
För en mer ingående beskrivning, hänvisas till bilaga 1.18.
Konsekvenser och skadelindrande åtgärder: Väganslutningen till vindparken går
genom dessa riksintresseområden. Det handlar dock till största delen om ett befintligt
vägnät, som förstärks och breddas. Behovet av att anlägga nya vägar är marginellt,
och begränsar sig till omkring 100 meter per vindkraftverk. De markområden som tas
i anspråk, bedöms inte påverka syftet med riksintresset. För Ödskölds moar beskrivs
påverkan i avsnitt 9.2 om hydrologi och avsnitt 9.3 om geologi.
MKB – Alltorp
31
___________________________________________________________________________
Figur 13 Riksintressen för naturvård (blå skuggning). Det vänstra är NRO 14027, Ödskölts moar
och det högra är NRO 14028, Lunneboområdet. Utredningsområdet är markerat med violett kontur.
9.1.3
Naturreservat
Inget naturreservat förekommer inom utredningsområdet eller i dess omedelbara
närhet. De närmaste naturresurvaten finns 7 km väster och 8 km nordväst om utredningsområdet. Två mindre naturreservat finns även 8 km nordost och 8,5 km sydost
om utredningsområdet. Se figur 12 nedan.
Konsekvenser och skadelindrande åtgärder: Med anledning av det förhållandevis stora
avståndet, bedöms inte etableringen påverka något av naturreservaten.
9.1.4
Natura 2000
Ett flertal Natura 2000-områden utpekade enligt Miljöbalken 4 kap 8 § förekommer
utanför det aktuella utredningsområdet. Det närmaste Natura 2000-området finns 5
km sydost om utredningsområdet. Andra Natura 2000-områden förekommer 7 km
väst, 8 km sydväst, 9 km syd och 7 km nordost om området. Se figur 14 nedan.
Konsekvenser och skadelindrande åtgärder: Med anledning av det förhållandevis stora
avtsåndet, bedöms inte etableringen påverka något av dessa Natura 2000-områden.
9.1.5
Värdefulla ämnen
Ett mindre riksintressen för värdefulla ämnen, utpekade enligt Miljöbalken 3 kap 7 §,
finns 9 km nordost om utredningsområdet. Se figur 14 nedan.
Konsekvenser: Med anledning av riksintressets begränsade storlek och avstånd,
kommer vindparken på Alltorp inte att påverka riksintresset för värdefulla ämnen på
något sätt.
MKB – Alltorp
32
___________________________________________________________________________
Figur 14. Utredningsområdet i Alltorp är markerat med blå kontur. Gul solid markering anger
riksintresse för kulturmiljövård, Brun solid markering anger riksintresse för naturvård, grön solid
markering anger natura 2000, röd solid markering anger riksintresse för värdefulla ämnen, röd
streckad markering med röda konturer anger riksintresse för friluftsliv, blå streckad markering med
blå konturer anger riksintresse för turism och rörligt friluftsliv.
Källa: Länsstyrelsens GIS-databas.
9.1.6
Övriga naturvärden
Naturcentrum har genomfört en sammanställning av vilka kända naturvärden som
förekommer inom utredningsområdet och dess närhet. Av utredningen framgår att det
finns några sumpskogar i områdets sydvästra del, våtmarksinventeringsobjekt i östra
och södra utkanterna av områdena, ett av Skogsstyrelsens naturvärden i nordost
(alsumpskog), samt en nyckelbiotop invid Hultesjöns strand i nordost (barrnaturskog).
Två rapporterade fynd av rödlistade arter finns inom området: I nyckelbiotopen har
lunglav (missgynnad, NT) hittats 1994 och på en plats centralt i området har
skogssvingel (sårbar, VU) rapporterats vid okänd tidpunkt. Studium av flyg- och
satellitbilder visar att huvuddelen av området består av tämligen likåldriga bestånd,
vilket indikerar lägre naturvärden. Dock visar de många rapporterna om rödlistade
arter från omgivande marker att det generellt förekommer många ovanliga arter på
MKB – Alltorp
33
___________________________________________________________________________
platser med till exempel lövträd eller lodytor och klippor. För en mer ingående
beskrivning, hänvisas till bilaga 1.18.
Figur 15. Kända naturvärden i och kring den föreslagna vindkraftsparken. Röda cirklar är rapporterade fynd av rödlistade arter, blekgröna ytor är sumpskogar, mellanblå är objekt från våtmarksinventeringen, gula Skogsstyrelsens naturvärden, röda är nyckelbiotoper och ljusgröna ytor är
objekt från lövskogsinventeringen. Utredningsområdet är markerat med violett kontur.
Konsekvenser och skadelindrande åtgärder: Vid placering av vägar och vindkraftverk
har hänsyn tagits till de kända naturvärden som beskrivs ovan.
9.1.7
Kulturmiljövård och kommunalt bevarandeprogram
Riksintresse för kulturmiljövård förekommer söder och sydväst om utredningsområdet
(figur 14). Större områden med kommunalt bevarandeprogram för kulturhistoria förekommer norr och söder om utredningsområdet (figur 16). Ett mindre området med
kommunalt bevarandeprogram finns även vid Ödskölt, ca 1,5 km nordväst om
utredningsområdet (figur 16). Det södra området för kommunalt bevarandrprogram,
sammanfaller med riksintresset för kulturmiljövård.
Konsekvenser: Samtliga dessa områden befinner sig utanför själva området, och
bedöms inte att bli påverkade av etableringen i någon större utsträckning. Det södra
området kan dock komma att påverkas visuellt, genom att vindkraftverken blir
synliga. För en mer utförlig beskrivning av den visuella påverkan, hänvisas till avsnitt
9.4.
MKB – Alltorp
34
___________________________________________________________________________
Figur 16. Konnunalt bevarandrprogram för kulturhistoria. Det större området söder om
utredningsområdet sammanfaller även med riksintresse för kulturmiljövård, se figur 14.
9.2
Geologi
Området ligger högt i förhållande till omkringliggande landskap. Topografin utgörs av
både höjdpartier och mer flacka partier. Höjdområden på drygt 200 m över havet
finns i anslutning till flera av verksplaceringarna. Storskaligt sjunker topografin
markant norr om området ner mot sjön Iväg (100 meter över havet).
Inom området förekommer såväl höjdryggar som randbildningar. En randbildning är
en långsträckt höjdrygg som består av isälvsmaterial. Alla höjdryggar dock är inte
randbidningar, utan kan även vara berg eller berg med morän. Man kan utgå ifrån
topografisk karta för att se höjdryggarna men för att veta vad som är vad måste man
en mer ingående geologisk undersökning genomföras på plats.
MKB – Alltorp
35
___________________________________________________________________________
9.2.1
Berggrund
Utredningsområdets berggrund består av gnejsiga och ställvis skiffriga bergarter i svekonorvegiska orogenen med en ålder av 1 – 1,7 miljarder år. En större kartbild som
visar berggrunden över ett större område med beskrivningar och teckenförklaring
finns i bilaga 1.15.
Kartbilden nedan visar en generaliserad bild av berggrundens utbredning. Observationer av bergarter och inbördes ålder har gjorts på hällar. Sammansättningen av den
berggrund som är täckt av lösa jordarter har tolkats från observationer på närliggande
hällar, geofysiska mätningar och, där sådana finns, från borrkärneanalyser eller grävningar.
Figur 16. Under hela utredningsområdet består berggrunden av sura intrusiva bergarter, såsom
granit, granodiorit eller monzonit m.m. (orange).
9.2.2
Jordarter
SGU har genomfört en kartläggning av jordarter, vilken huvudsakligen bygger på
flygbildstolkning och visar en generaliserad bild av jordarternas utbredning i eller nära
jordytan. En större kartbild som visar jordarter med beskrivningar och teckenförklaring finns i bilaga 1.16. Området ligger i höjd med eller ovan högsta kustlinjen
(HK), som ligger på ca 150 meter över havet.
I utredningsområdets västra del består jordarten av isälvssediment, medan den i områdets östra del består av morän med vissa transversella moränryggar mot isrörelsen.
Inslag av tunt eller osammanhängande jordtäcke på berg och torv förekommer också.
I områdets sydvästra del finns en mindre moränrygg med omväxlande morän och sorterade sediment.
MKB – Alltorp
36
___________________________________________________________________________
Figur 17. Isälvssediment (mörkgrönt), morän (ljusblått) med vissa transversella moränryggar mot
isrörelsen (blå). Inslag av tunt eller osammanhängande jordtäcke på berg (rosa) och torv
(ljusbrunt), en mindre moränrygg med omväxlande morän och sorterade sediment (ljusgrönt).
Utredningsområdet för vindkraftsetableringen är markerat med mörkblå konturer.
Konsekvenser och skadelindrande åtgärder: Grundvattenförande geologiska
formationer är skyddsvärda, då grundvattnet kan behöva användas i framtiden.
Årgärder bör därför vidtagas för att minimera riskerna för spill till grundvattnet. De
schaktningsarbeten som utförs för anläggning av fundamenten är relativt små.
Områden där det finns fast berggrund och morän bör om möjligt företrädesvis väljas,
eftersom detta innebär mindre konsekvenser än vid en etablering på isälvsavlagringar.
Geologiska undersökningar kommer utföras innan byggnation och en flyttmån på 125
meter har valts för att ha möjlighet till anpassning. Isälvsmaterial bör inte användas
som betongballast. I jämförelse med den befintliga infrastrukturen som redan idag
förekommer, kommer ingreppen att vara relativt små.
9.3
Hydrologi
Alltorp ligger inom Göta älvs huvudavrinningsområde. Årsmedelnederbörden
uppskattas till omkring 800-900 mm/år. Avrinningen bedöms vara ca 350 mm/år.
Väster om projektområdet ligger Ödsköltd moar, som är en utpekad vattenförekomst.
Sjön är skyddad enligt ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) och bedöms ha god
ekologisk och kemisk status.
MKB – Alltorp
37
___________________________________________________________________________
9.3.1
Grundvattenflöde
Med utgångspunkt från berggrunds- och jordartskartor som underlag, vilket
kompletterats med studier av arkivmaterial, tidigare undersökningar, mätningar av
grundvattennivåer, källinventering, borrningar, drivning av grundvattenrör och
vattenprovtagning, har en grundvattenkarta tagits fram. Denna visar en generaliserad
bild av grundvattnet, dvs. utbredningen av grundvattenmagasin och uttagbara
mängder i dessa och i berggrunden. En större kartbild som visar grundvattenkartan
med beskrivningar och teckenförklaring finns i bilaga 1.17.
Figur 18. Större delen av utredningsområdet består av urberg, med uttagsmöjligheter på 600-2000
liter per timme (ljusgrönt). Vid utredningsområdets västra del förekommer isälvsavlagringar av sand
och grus, med en uttagsmöjlighet av 25-125 liter per sekund. (mörkblått). Ett antal sand- och
grustäkter förekommer i grundvattenreservoaren (röd triangel). Samt ett avfallsupplag, vilket dock
inte längre är i drift (röd femkant inom parantes).
Grundvattnets strömningsmönster i jordlagren kan generellt antas följa topografin och
den storskaliga avrinningsriktningen hos ytvattenssystemet. Lokala grundvattendelare
kan förekomma i höjdlägen i topografin, se avsnitt 2.1. Grundvatten i berggrund har
ett komplicerat flödesmönster vilket beror främst av förekomsten och sammanhållningen av sprickor och hålrum i berggrunden i området. I områden med flacka
partier, där myr- och våtmarker förekommer, är mer svårbedömda vad avser avrinning och grundvattenströmning. Uppgifter om grundvattennivåer finns inte
tillgängligt i dagsläget.
9.3.2
Vattentäkter och uttagsmöjligheter
I utredningsområdets östra del, vid Ödskölts moar, finns en vattenförekomst med
utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter på 25 – 125 liter per sekund i den
MKB – Alltorp
38
___________________________________________________________________________
bästa delen av grundvattenmagasinet. Vattenförekomsten består av ett grundvattenmagasin med sand- och grusförekomst, och dess kemiska och kvantitativa status är
god.3 Vattenförekomsten har Göta älv som huvudavrinningsområde, och inloppet till
Teåkerssjön som delavrinningsområde.
Figur 19. Kartbilden visar grundvattenreservoaren vi Ödskölts moar. Det aktuella
utredningsområdet för vindkraftsetablering är markerat med röda konturer.
Den planerade vindkraftsetableringen i Alltorp räknas inte som vattenverksamhet, och
bedöms inte heller påverka flöden och kvalitet hos yt- eller grundvatten. Någon dom
från vattendomstolen erfordras därför inte. Alla former av anläggningsarbeten kräver
dock att nödvändiga försiktighetsåtgärder vidtas för att inte grundvattnet skall skadas.
Hot mot grundvattenområden utgörs framför allt av trafik, kvarlämnade gamla
oljecisterner och grävningsarbeten i förorenad mark. Några sådana förhållanden råder
inte vid den planerade etableringsplatsen i Alltorp. Vindkraftverken kommer att
uppföras på de högsta områdena i terrängen. Vid schaktningsarbeten som utförs vid
anläggandet av fundamenten, kommer man därför inte att beröra grundvattennivån.
Några utsläpp till luft, vatten eller mark kommer ej att ske. Inga större vattendrag
eller våtmarker berörs av nyanlagda vägar. Vid förstärkning av vägbanken vid
passage över mindre bäckar kommer stor försiktighet att iakttagas så att avrinnigen
ej störs och vattnet inte blir igenslammat. Arbeten som riskerar att orsaka grumling
av vattendrag förläggs till den årstid då det orsakar minst skada för vattenlevande
organismer.
3
Vatteninformationssystem i Sverige (VISS).
MKB – Alltorp
39
___________________________________________________________________________
Frågan om vindkraftverkens påverkan på vattenförekomsten vid Ödskölts moar har
utretts av en extern konsult, se bilaga 1.14. Sammantaget görs bedömningen att
uppförande av vindkraftverk på Alltorp inte kommer att medföra någon påtaglig
påverkan av vattenförekomsten vid Ödskölts moar.
9.3.3
Nederbörd
Årsmedelnederbörd uppskattas till omkring 800-900 mm/år1. Avrinningen bedöms
4
vara ca 350 mm/år.
9.3.4
Påverken under byggskede
Risk för eventuell hydrologisk påverkan vid vindkraftsetablering uppkommer främst då
grundläggning av vindkraftverk sker med schakt under grundvattenytan samt då
anläggande av nya tillfartsvägar förändrar den naturliga yt- eller grundvattenavrinningen. I våtmarksområden är det av extra stort intresse att upprätthålla vattenbalansen pga. förekomsten av vattenkänsliga livsmiljöer.
Vid resning av ett vindkraftverk krävs att ett betongfundament gjuts i marken, vilket
föranleder schaktning i jordlagren. Allmänt sett kan permanent grundvattenpåverkan
uppstå i detta skede om täta lerlager punkteras med följd att markvattenhalten
sjunker eller att ett övre grundvattenmagasin dräneras. Detta bör inte vara ett
problem vid de planerade platserna för vindkraftverken som utgörs av lokala höjdområden och således bör utgöras av kalt berg eller med tunt jordtäcke.
Om schaktning sker under grundvattenytan kommer ett inläckage av grundvatten att
ske till schakten, med något avsänkta nivåer i omgivande jordlager som följd.
Influensområdets storlek beror främst på schaktdjup under grundvattenytan samt
jordlagrens permeabilitet, d.v.s. förmåga att släppa igenom vatten. Anläggandet av
grunda betongfundament ska generellt inte behöva medföra någon betydande
avsänkning, särskilt inte inom projektområdet där jordlagrens mäktighet bedöms som
begränsad eller saknas helt. Inläckage kan även försvåra själva byggnationen varpå
eventuell länshållning och bortledning av grundvatten från schakten skulle kunna bli
aktuell.
Grundvattennivåns läge bör således bestämmas på respektive plats innan byggnation
för att kunna bedöma huruvida bortledning av grundvatten är nödvändigt eller ej.
Då cement används vid anläggande av betongfundament kan en mindre påverkan i
marken förväntas i form av lokalt förhöjt pH-värde. Denna påverkan kan dock antas
vara försumbar i sin helhet.
Vindkraftverk bör om möjligt inte placeras i torv eller våtmarksområden. Dessa
områden är särskilt känsliga för störningar i hydrologin där en sänkt vattennivå till
exempel kan öka omsättning/mineralisering av organiska jordar samt påverka
vattenkänslig flora och fauna. Genom att undvika att förlägga vindkraftverk nära
bäckar minskar risken för tillfällig störning av vattenkvaliteten, såsom grumling på
gruna av sprängningsarbeten eller länshållning av grundvatten i samband med schakt.
Om bortledning av grundvatten är nödvändig finns risk för temporär grumling, om
vattnet leds orenat direkt till vattendrag.
Det aktuella området nås av ett fåtal befintliga vägar. I möjligaste mån bör dessa
användas och förbättras för att möta de nya kraven på standard. Genom anläggning
av nya tillfartsvägar finns risk att avrinningen av yt- och grundvatten skärs av med
oönskade dämningseffekter som konsekvens, så som höjd vattennivå uppströms
avskärningen och sänkt vattennivå nedströms. Vid anläggande av nya vägar bör
4
Avrinningen i Sverige, SMHI 2002.
MKB – Alltorp
40
___________________________________________________________________________
således i första hand dragning över vattendrag undvikas. Både befintlig väg inom
området som ska förstärkas samt enstaka ny väg skär eller kommer att skära
vattendrag. Det är då viktigt att effekterna kompenseras med anläggande av trummor
i vattendragen.
I möjligaste mån bör också försök att undvika de våtmarker som finns i området göras
vid vägdragning. I det fall det inte går att undvika bör vägarna konstrueras så att
påverkan på de naturliga vattenförhållandena i omgivande mark minimeras. Det är
därför lämpligt att t.ex. i vägslänterna förlägga eventuell kabeldragning grunt i
skyddsrör så att kabeldiken inte ändrar vattenföringen inom området.
Strax intill vindkraftverken kommer en yta, s.k. montageplats, att tas i anspråk för att
tillfälligt kunna lägga upp material. Här bör en bedömning vid varje plats genomföras
för att använda exempelvis ett tillgängligt moränområde eller kalt berg, för att minska
risken för negativa konsekvenser för grundvattnet. Återställning av markytan bör i
möjligaste mån ske för att minska ingreppets synlighet.
I förhållande till nuläget innebär själva byggnationen en förhöjd risk för kontaminering
av grundvattnet i och med att maskiner och bilar uppehåller sig i området på ett annat
sätt än tidigare. Det innebär att utsläpp av hydraulolja, bensin och dylikt kan ske.
Risken kan minskas genom åtgärder såsom saneringsutrustning på plats, tydliga
arbetsmiljöföreskrifter och ansvarsområden under byggtid.
9.3.5
Påverkan under driftskede
I driftskede utgör vindkraftverken i sig inte något hot mot grundvatten eller geologin i
området. Tillfartsvägarna kommer att kvarstå. I det fall som vägarna har anpassats till
hydrologins utformning ska de inte utgöra något hinder för de naturliga flödena. Lokalt
kan dräneringen ändras något till följd av vägarna. Försiktighet ska beaktas när
maskiner och bilar uppehåller sig i området vad avser risk för utsläpp och
kontaminering.
Konsekvenser och skadelindrande åtgärder: Risk för hydrologisk påverkan vid vindkraftsetablering uppkommer främst när grundläggning av vindkraftverk sker med
schakt under grundvattenytan samt då anläggande av nya vägar förändrar den
naturliga yt- eller grundvattenavrinningen.
När nya vägar anläggs inom våtmarksområde eller över ett vattendrag kan naturliga
vattenflöden påverkas. Detta gäller även vid förstärkning av befintliga vägar. Det är
därför viktigt att i möjligaste mån undvika vägdragning över våtmark och vattendrag.
I de fall vägen går över vattendrag bör detta kompenseras med anläggande av
vägtrummor med tillräcklig dimension för att inte påverka flödet i vattendraget.
Dåvägdragning sker över vattendrag kommer trummor kommer att anläggas. Inga
nya vägar kommer att dras genom våtmarker.
Strax intill vindkraftverken kommer en yta, s.k. montageplats, att tas i anspråk för att
tillfälligt kunna lägga upp material. Det är lämpligt att ett befintligt öppet område
används. En bedömning kommer att göras vid varje plats för att minska risken för
negativa konsekvenser för grundvattnet.
I driftskedet utgör vindkraftverken i sig inte något hot mot grundvatten eller geologin i
området. Tillfartsvägarna kommer att kvarstå. I det fall som vägarna har anpassats till
hydrologins utformning ska de inte utgöra något hinder för de naturliga flödena. Lokalt
kan dräneringen ändras något till följd av vägarna. All hantering av kemikalier, såsom
hydraul- och smörjoljor, kommer att ske med försiktighet för att skydda grund- och
ytvatten inom området.
MKB – Alltorp
41
___________________________________________________________________________
De restprodukter och det avfall som uppkommer under driften kommer att
omhändertas enligt gällande avfallslagstiftning. Så långt möjligt kommer återanvändning och återvinning ske.
Vindkraftverk ger vid normal drift inte upphov till några utsläpp till vatten. I
vindkraftverken hanteras normalt hydrauloljor, växellådsoljor, eventuell ballastvätska,
lagerfett och glykol. Ett vindkraftverk innehåller ca 300-400 liter transmissionsolja för
växellådor, 300 liter hydraulolja och ca 20 kg smörjfett. Genom vindkraftverkens
konstruktion förhindras eventuellt spill att nå omgivningen.
Anläggandet av vindparken förändrar inte möjligheterna att uppnå god ekologisk och
kemisk status för angivna vattenförekomster.
9.3.6
Fåglar
Naturcentrum AB har genomfört en sammanställning och fältinventering av de
häckande fåglarna inom det aktuella vindparksområdet, samt markerna upp till 1 km
kring detta. Resultatet av denna inventering finns i bilaga 1.19.
Fågelinventeringen utfördes vid åtta tillfällen under våren och sommaren 2012, med
inriktning på skogshöns, rovfågel och lommar, samt besök vid intressanta miljöer som
sjöar, tjärn, våtmarker, branter och åsar. Vid en linjetaxering antecknades alla hörda
och observerade fåglar, liksom spårtecken som spillning, bon och hackmärken.
Nattaktiva arter har kartagts, framför allt nattskärra. Ett uppföljande besök har gjorts
med inriktning på rovfågel. Den effektiva inventeringstiden var totalt 45 timmar.
Enligt artportalen finns inga rapporterade lokaler inom detta själva utredningsområdet, utan samtliga fjorton lokaler som förekommer i anslutning till området är
belägna med god maginal utanför detta, se figur 20. Vid Naturcentrums egen
inventering hittades inga vindkraftskänsliga arter inom själva utredningsområdet, men
sju olika vindkraftskänsliga arter hittades utanför området, se figur 21.
MKB – Alltorp
42
___________________________________________________________________________
Figur 20. Lokaler i Artportalen.se i vindparkens omgivningar som ingår i faktainsamlingen. Från
själva vindparksområdet saknas rapporter. Gröna symboler visar vad som i Artportalen kallas
allmänna lokaler, gula symboler avser så kallade personliga lokaler.
Figur 21. Vid Naturcentrums inventering noterades inga vindkraftskänsliga arter inom själva
utredningsområdet.
MKB – Alltorp
43
___________________________________________________________________________
Vid bedömningen av vilka arter som kan vara känsliga för vindkraftetablering har
framför allt följande källor använts: Ahlén (2010), Bright m fl (2006), Bright m fl
(2009), Dürr (2012), Eriksson (2010), LAG-VSW (2007), Langgemach & Dürr (2012),
Langston & Pullan (2003), Naturvårdsverket (2012), SOF (2009), Rees (2011) och
Rydell m fl (2011).
Från undersökningsområdet finns nio arter som noterats under häckningstid och
uppmärksammats av naturvården på europeisk eller nationell nivå (det vill säga är
listade i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv eller uppförda på den svenska rödlistan; se tabell
1 nedan). Av dessa har åtta klassats som känsliga för vindkraft. Därtill förekommer
också några arter som är aktuella i samband med tillämpningen av Artskyddsförordningen på grund att de minskat betydligt under senare år, men dessa arter är
emellertid inte klassade som känsliga för vindkraft i litteraturen.
I tabellen nedan redovisas särskilt skyddsvärda fågelarter som noterats under
häckningstid i hela undersökningsområdet. För en mer ingående beskrivning av dessa
hänvisas till fågelutredningen, bilaga 1.19. Ingen av dessa arter har dock observerats
inom själva utredningsområdet för vindkraftsetableringen. De vindkraftskänsligaste
arterna är markerade med fetstil. Arter vars förekomst i undersökningsområdet kan
påverka etableringen eller utformningen av den planerade vindparken är markerade
med en asterisk.
Fågelart
Listad i fågeldirektivet,
bilaga 1.
Status i Europa,
BirdLife Internatinnal
Status i Sverige,
Rödlistan 2010
Storlom *
X
Vulnerable
Livskraftig
Smålom
X
(Deplected)
Nära hotad
Fiskgjuse *
X
Rare
Livskraftig
Orre
X
Deplected
Livskraftig
Tjäder
X
(Secure)
Livskraftig
Trana
X
Deplected
Livskraftig
Ljungpipare
X
(Secure)
Livskraftig
Grönbena
X
Deplected
Livskraftig
Drillsnäppa
-
(Deplected)
Nära hotad
Tornseglare
-
(Secure)
Nära hotad
Tabell 2.
(a) För de arter som är upptagna i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv ska bl.a. "särskilda
skyddsområden" upprättas (artikel 4). Direktivet föreskriver också att medlemsstaterna utanför de
skyddade områdena ska "sträva efter att undvika förorening och försämring av livsmiljöer" (artikel
4.4).
(b) Den europeiska statusen är hämtad ur BirdLife Internationals rapport Birds in Europe:
population estimates, trends and conservation status (2004). ”Declining” betyder att arten minskat,
t ex 10 % den senaste 10-årsperioden. ”Depleted” anger att arten inte har återhämtat sig efter en
tidigare storskalig nedgång. ”Vulnerable” anger att arten helt enkelt betraktas som sårbar.” Rare”
innebär att det europeiska beståndet anses stabilt och livskraftigt, men ändå är så litet att det inte
kan anses helt utom fara. ”Secure” innebär att arten bedöms ha gynnsam bevarandestatus, även
om bestånden kan ha minskat i en del länder. Parentes används när bedömningen är provisorisk.
MKB – Alltorp
44
___________________________________________________________________________
(c) Kategorierna i den svenska rödlistan (Gärdenfors 2010) anger risken för utdöende i landet till
följd av till exempel liten utbredning, låg populationsstorlek eller minskande population. ”Sårbar”
innebär att arten enligt uppställda kriterierna bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd. ”Nära
hotad” (tidigare benämnt ”Missgynnad”) innebär att en art inte uppfyller kriterierna för att vara hotad
(dvs ”Sårbar” eller högre hotkategorier), men ligger nära att göra det nu eller i framtiden.
”Livskraftig” anges för arter som inte rödlistats.
Vid bedömningen av känsligheten för vindkraft i olika delar av ett område använder
Naturcentrum tre nivåer: (1) mycket förhöjd känslighet. (2) förhöjd känslighet och (3)
normal känslighet. Klassningen är en avvägning mellan arternas känslighet för
vindkraft, deras hotstatus/bevarandevärde i regionen, landet eller EU och deras
frekvensi undersökningsområdet.
I undersökningsområdet förekommer två häckande fågelarter som skulle kunna
medföra att delar av området kan anses ha förhöjd känslighet för vindkraft vid en
strikt tillämpning av föreslagna skyddszoner: fiskgjuse och storlom. Dessa beskrivs
därför mer utförligt nedan.
Ingen örn har observerats och om vindparksområdet har fler örnbesök än ett
genomsnittligt västsvenskt skogsområde är inte känt, men eventuellt god tillgång på
orre kring Olåmossarna skulle möjligen kunna tänkas attrahera kungsörn under
vinterhalvåret.
Vad gäller fågelsträck så sker det över vindparksområdet sannolikt huvudsakligen på
bred front och några uppenbara ledlinjer tycks inte finnas. Riskerna för flyttfåglar
generellt anses vara små i förhållande till häckande eller övervintrande fåglar (Rydell
m fl 2011).
Konsekvenser och skadelindrande åtgärder: Enligt Naturvårdcentrun så finns det risk
för störning av enskilda häckningar av naturvårdsintressanta arter (t ex trana) eller
att enstaka par av mer vanliga arter riskerar att drabbas (t ex ormvråk). Dessa är
idag vanliga arter som finns över hela landet och det är inte realistiskt att låta deras
förekomst styra etableringen av enskilda verk. Vid en massiv utbyggnad av
vindkraften kan emellertid även ganska vanliga, vindkraftskänsliga arter råka illa ut. I
Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien finns till exempel misstanke att
vindkraftsutbyggnaden påverkat beståndet av röd glada negativt (Ahlén 2010). Så
långt har inte utbyggnaden eller utbyggnadsplanerna nått i Sverige (Rydell m fl 2011).
Fiskgjusen är känslig för störningar och som genom sitt flygsätt riskerar att likt
örnarkollidera med vindkraftverk. Den häckar precis som storlom ofta på samma plats
under lång tid. En skyddszon på 1 km och 2 km runt boplats rekommenderas av LAGVSW (2007) och Rydell m fl (2011) respektive Bright m fl (2009) och Rees
(2011).
Fiskgjusar flyger utan besvär en dryg mil för att fiska (Naturvårdsverket 2003). Var de
väljer att fiska varierar under säsongen och troligen också mellan olika individer och
mellan år. Vilka sjöar som Vrångsjögjusarna fiskar i är inte känt. Till många av de
potentiella fiskevattnen, som Olsjöarna, Gällsjön, Iväg, Råvarp och Erve är det fria
flygvägar i förhållande till vindparksområdet.
Om Hamnevattnet och dess granntjärnar eller Hagetjärnet används för fiske kommer
däremot flygvägarna att korsa vindparken, detsamma gäller delvis för Marsjön.”
Hänsyn till fiskgjusen har tagits på så sätt att inget vindkraftverk har placerats på
närmare avstånd än en kilometer från boplatsen. Om fågeln korsar vindparken vid
flygning flygning mot fiskevatten finns potentiell risk för kollission.
MKB – Alltorp
45
___________________________________________________________________________
Ur Naturcentrums rapport går även att utläsa ”Storlommen är uttalat känslig för olika
former av mänsklig störning och häckar ofta på samma plats under lång tid. Mycket är
ännu oklart hur den påverkas av vindkraft, men dess begränsade manövreringsförmåga gör att den kan vara känslig för vindkraft. Rekomenderad skyddszon för
häckning är 1 km enligt (Eriksson 2010). Bright m fl (2006), SOF (2009) och Rees
(2011) Vidare säjer naturcentrum att: ”Störningsdata saknas för storlom, men för
smålom finns resultat som tyder på attåtminstone den lomarten undviker att häcka
och vistas nära vindkraftverk (minst 1 km; Meek 2007, Halley & Hopshaug 2007,
Bevanger m fl 2009). Till havs vekar de flesta sjöfåglar, inklusive lommar, undvika
vindkraftverk på ett avstånd av 1–2 km (Pettersson 2005, Petersen m fl 2006). En del
arter, som sjöorre, tycks vänja sig.Förmågan att manövrera är troligen sämst vid
starten innan lommen fått upp farten. Måttet på skyddszonen är schablonartat och i
praktiken är det förmodligen inte alltid nödvändigt att alla avsnitt runt en lomsjö har
en zon på 1 km. Sjöns utseende och topografin i omgivningarna borde påverka vilka
flygvägar lommen väljer för start och landning. Lomparet i Stora Olsjön borde inte
påverkas nämnvärt av den planerade vindparken, medan lommar som lyfter från
Hamnevattnet och Vrångsjön potentiellt kan störas av verkplaceringar i närheten av
dessa sjöar.”
Vindkraftverkens placering från Vångsjöns södra ände är ca 900 meter, vilket inte är
långt ifrån det rekomenderade skyddsavståndet på en kilometer. Från Hamnevattnet
avståndet till närmsta verk ca 650m från observationsmarkeringen från shp filen, från
norra stranden är avståndet ca 440 m vilket kan medföra en större risk för störning.
9.3.7
Fladdermöss
Naturcentrum AB genomfört en översiktlig inventering och bedömning av
förutsättningar för fladdermöss inom ett område vid Alltorp, strax norr om Bäckefors i
södra delen av Bengtsfors kommun. Resultatet av dena inventering finns i bilaga 1.20.
I korthet har områdets förutsättningar för fladdermöss bedöms utifrån insamlade
tidigare uppgifter, flygbilder och fältbesök i området. Bedömningen har dessutom
förstärkts med en översiktlig inventering omfattande två besök, ett i mitten av
sommaren och ett under flyttid i september. Eftersom fladdermöss rör sig ganska
långa sträckor (ofta flera kilometer, vissa arter upp till en mil) från sina boplatser
under vanliga jaktnätter har Naturcentrum även tittat på landskapet inom några
kilometer runt den planerade vindkraftsparken. Området besöktes under två kvällar
under sommaren och hösten 2012.
Datum
Temp
Vind
Nederbörd
2012-07-17
15
Stilla
Ingen
2012-09-19
9
Stilla
Ingen
Tabell 3. Datum och förhållanden vid fladdermusinventering.
Kommentar
På något ställe lite vind
Lite kallare fram på natten
MKB – Alltorp
46
___________________________________________________________________________
Figur 22. Turkos markering anger det aktuella utredningsområdet, och blå kvadrater anger
observationsplatser.
Totalt observerades fem arter vid inventeringsbesöken: nordisk fladdermus,
vattenfladdermus, mustaschfladdermus/Brandts fladdermus, dvärgfladdermus och, vid
höstbesöket, spelande gråskimlig fladdermus. Vid Hagetjärnet gjordes vid båda
tillfällena en stor mängd inspelningar av nordisk fladdermus respektive en obestämd
Myotis-art. Autoboxen låg här i en miljö där fladdermöss gärna uppehåller sig och
jagar en längre stund, så det stora antalet inspelningar motsvarar sannolikt inte ett
fullt lika stort individantal. Dock har jaktaktiviteten varit ganska god. Vid Hultet
noterades fem arter, vilket kommenteras nedan.
Lokal nr
Lokal
1
Hagetjärnet
2
Hultet
Tabell 4. Observationslokaler i området vid Alltorp 2012. Siffrorna hänvisar till kartbilden i figur 22.
1
2012-09-19
2
2012-07-17
2012-09-19
Box 4
Hand
Box 4
Hand
Box 3
Hand
Box 5
Hand
29
1
206
2
3
3
1
228
1
62
Totalt
Paur
Bbar
Vmur
Eser
Enil
Ppyg
Pnat
Mnoc
Msp
Mnat
Mdas
Mdau
Inventeringstyp
Mm/b
2012-07-17
Antal arter
Arter, antal inspelningar.
Artkoder förklaras under tabellen
Datum
Lokal nr
MKB – Alltorp
47
___________________________________________________________________________
4
2
39
2
1
2
1
1
5
1
Tabell 5. Hand=handhållen detektor, manuellt besök. Box=autobox nr. Mn/B=endera mustasch
eller brandts. Mdau=vatten. Mdas=damm. Mnat=frans. Msp=obestämd myotis-art (en av de
föregående). Pnat=troll. Ppyg=dvärg. Enil=nordisk. Eser=syd. Nnoc=stor. Bbar=barbastell.
Vmur=gråskimlig. Paur=långörad.
Förutsättningar för fladdermöss inom den föreslagnavindkraftsparken
Huvuddelen av det höjdområde där vindkraftverken föreslås placeras består av
barrdominerad produktionsskog och hyggen. Det finns ett fåtal våtmarker och några
sjöar och tjärnar som sannolikt kan ha vissa naturvärden i allmänhet men ganska
måttliga värden för fladdermöss specifikt. Miljön strax väster om Hagetjärnet består
av några åkrar och en lövdunge och kan sannolikt vara jaktmiljö för fladdermöss. Där
placerades en autobox vid båda besöken. Möjligen kan sjöar, tjärnar och
skogsbilvägar periodvis utgöra jaktmarker för fladdermöss under begränsade delar av
säsongen. Sammantaget finns dock få områden med förutsättningar för fladdermöss
inom den föreslagna vindkraftsparken.
Förutsättningar för fladdermöss i kringliggande områden
Runt området finns ett fåtal platser med förutsättningar att vara jakt- eller kolonimiljöer för fladdermöss. Mest lovande är betesmarkerna och bebyggelsen kring Hultet,
strax norr om den föreslagna vindkraftsparken. Här finns en damm och en del lövträd
samt några ekonomibyggnader vilket sammantaget skapar en miljö med goda
förutsättningar för fladdermöss. Vid de två besöken noterades också fem arter, dock
inga ovanliga, vilket är skapligt för en relativt isolerad plats i skogslandskapet. Det
sjörika skogslandskapet i väster, med Gällsjön, Ölsjöarna och Malsjön har sannolikt
vissa förutsättningar för fladdermöss, men barrskogsdominansen i de kringliggande
markerna gör att området lider brist på miljöer som mer än under delar av säsongen
har förutsättningar som koloni- eller jaktmiljöer. Platserna med fransfladdermus,
särskilt kolonimiljön har värden för fladdermöss. Dock ligger dessa mer än två
kilometer bort från den nu aktuella vindkraftsparken. Ödskölt och Ivägsjöns strand
kan möjligen också ha vissa värden, men området bedöms inte ligga i klass med
fransfladdermuslokalerna några kilometer norrut.
Förutsättningar för flyttande fladdermöss
Sannolikt går inget koncentrerat flyttstråk genom eller i anslutning till området. Det är
rimligt att anta att flyttrörelser förekommer i samma omfattning genom den
föreslagna vindparken som i landskapet i stort och att det inte är fråga om några
MKB – Alltorp
48
___________________________________________________________________________
koncentrationer av fladdermöss. Ganska lite är dock känt om fladdermössens
flyttrörelser över land i Sverige. Möjligen kan flyttstråk gå längs sjön Iväg och förbi
Ödskölt, eller längs väg 166 och järnvägen. Vid inventeringstillfället i september
gjordes besök i det senare av dessa områden (vid Halängen och Knä sjö) men inget
sträck kunde iakttas just den kvällen i alla fall. Sannolikheten att de fungerar som
viktiga flyttstråk bedömer vi som låg på grund av hur topografi och
biotopsammansättning ser ut.
Sammanfattningsvis har följande fynd framkommit vid inventeringen:

Området där man planerar vindkraftsverk består av för fladdermöss trivial skog
förutom skogssjöarna och möjligen någon skogsbilväg som periodvis kan
fungera som jaktmiljöer.

Kring den planerade vindparken finns några få miljöer med viss, inte särskilt
hög potential för ovanliga arter och stora individantal. Främst bland dessa är
sannolikt Hultet. Vid inventeringsbesöken där noterades sammanlagt fem arter,
dock ingen ovanlig eller rödlistad.

Fynd av fransfladdermus (rödlistad, VU – sårbar) har gjorts ungefär tre
kilometer norr om det aktuella området. Dessa har gjorts i miljöer med goda
förutsättningar för fladdermöss, framför allt i form av rikedom på ädellövträd.
Förutsättningarna i dessa miljöer är sannolikt bättre än i alla miljöer som finns i
och kring det aktuella området.

Möjliga flyttstråk finns eventuellt utmed Ivägsjön och väg 166. Sannolikheten
att de är viktiga bedömer vi dock som låg på grund av hur topografi och
biotopsammansättning ser ut.
Konsekvenser och skadelindrande åtgärder: Mot bakgrund av detta bedömer
Naturcentrum att området inom själva den föreslagna vindkraftsparken och även kring
den har ganska begränsade förutsättningar för fladdermöss. Naturcentrum bedömer
därmed att det inte är särskilt motiverat att genomföra fördjupade inventeringsinsatser. Inga särskilda åtgärder behövs.
9.4
Landskapsbild
9.4.1
Förutsättningar
Projektområdet ligger på en höjdrygg. I norr sluttar terrängen ned mot sjön Iväg.
Terrängen domineras av produktionsbarrskog, tydligast i de västra delarna. Naturskog
med lövinslag finns emellertid mot sjöar, myrar och i blockmark. I området finns
hyggen och ett nät av skogsvägar. I och kring området finns flera småsjöar och i
sydost gränsar området till Olåmossarna. Inom projektområdet ligger höjdnivån på
mellan 175 och 200 meter över havet. Sjön Iväg, norr om projektområdet, ligger på
nivån 100 meter över havet.
Konsekvenser och skadelindrande åtgärder: Det aktuella området ligger på en
höjdrygg i landskapet. Föreslagen anläggning har också en sådan höjd och omfattning
att den, oavsett utformning, kommer att vara synlig från vissa platser i landskapet.
Boende och andra som rör sig i och kring området kommer därmed att se och uppleva
vindkraftverken på olika sätt beroende på vart man befinner sig.
MKB – Alltorp
49
___________________________________________________________________________
Om en betraktare tycker att vindkraftverk är ett vackert eller störande inslag i
landskapsbilden beror i stor utsträckning på vilken inställning betraktaren har till
vindkraft som energiform. Vindkraften har blivit en symbol för förnyelsebar energi och
ger som sådan ofta ett positivt intryck hos människor. 5 Det beror också på om
betraktaren är en tillfällig besökare eller fast boende på platsen. Människor som är
engagerade i anläggningen och har varit det under lokaliseringsprocessen har ofta en
mer positiv inställning.6 I ett antal undersökningar konstateras att den tillfällige
besökaren ofta ser en vindkraftanläggning som ett spännande och intressant inslag i
landskapet. Bland genomförda undersökningar kan nämnas Widing m.fl, 7 Mellanrum
Landskapsarkitekter8 och Pedersen & Waye9.
Vindkraftverk roterar, och påverkar därmed landskapet på ett annorlunda sätt än
andra höga byggnadsverk såsom master och torn. Hur synligheten av vindkraftverk
upplevs beror mycket på väder, ljus och årstid. Synligheten av vindkraftverk i
landskapet blir med ökande avstånd allt mer beroende av väderförhållandena.
Vindkraftverk är tunna konstruktioner som med tilltagande avstånd framstår som små
objekt mot landskapets fond av vegetationsinslag och topografiska inslag.
Bland annat avståndet avgör hur dominerande en vindkraftanläggning blir i
landskapet. Vid ett avstånd på 5 km har anläggningen nästan alltid en underordnad
roll, då den blir en liten del i det totala synfältet. Vid ett avstånd på 10 km reduceras
intrycket ytterligare och även vädret avgör synbarheten.
Kringliggande landskap har relativt stora nivåskillnader och en kraftig sluttning mot
sjön Iväg i norr, samt en måttlig sluttning mot Marsjön i söder. Detta gör att
anläggningen kommer att vara synlig från kringliggande höjdpunkter relativt långt
från anläggningen. Det är dock främst inom en radie på 5-10 kilometer runt
anläggningen som det bedöms finnas risk att anläggningen kan bli dominerande.
Från vilka fotopunkter verken blir synliga från återfinns i avsnittet fotomontage.
9.4.2
Fotomontage
För vindparken har ett antal fotomontage tagits fram, se bilaga 1.6. Montagen är
framtagna med verk som har totalhöjden 150 meter. I montagen framgår det hur de
planerade vindkraftverken kommer att framträda från platser i närområdet, se figur
23. Fotopunkter är framtagna av synpunkter från samråd och av sökanden själv. För
att visa ”värstafall” har alla fotomontagen framställts med en vinkel mot betraktaren
som är 0 grader, och inte med den förhärskande vindriktningen som anses vara runt
240 grader.
Från vissa platser kommer vindkraftsverken överhuvudtaget inte att synas, eftersom
de helt och hållet döljs av skog, byggnader eller terrängens höjdskillnad. Detta avser
fotopunkterna Bäcke, Olåmossarna, Busstationen, Bodane och Bruket.
Verken kommer att synas i anslutning till öppna områden som sjöar och odlingsmark.
Beroende på avståndet blir verken och om siktlinjen är fri eller inte, blir verken mer
eller mindre dominerande i landskapet. Detta avser bl.a. fotopunken vid Hultesjön,
där det närmaste verket dominerar och övriga verk framträder till viss del.
5
SOU 1999:75.
Klintman och Waldo 2008.
7
Widing, A; Britse, G & Wizelius, T (2005).
8
Mellanrum Landskapsarkitekter (2002).
9
Pedersen, E & Waye (2002).
6
MKB – Alltorp
50
___________________________________________________________________________
Från andra platser framträder enstaka verk delvis, medan andra till stor del döljs av
vegitationen och terrängens höjdskillnad. Detta avser fotopunkterna Ödskölt norra,
Backen, Marsjön, Hultet 1 och Hultet 2.
Det går att hitta tre platser där merparten av samtliga verk till stor del framträder.
Detta är fotopunktern Böviken, Ödskölt södra och korsningen mellan länsväg 166 och
172.
Verken framträder som en tydlig och samlad grupp där hela vindkraftverken inklusive
tornen är synliga från Taxviksnäset och Slomudden. Dessa fotopunkert ligger dock
relativt långt bort vid Ivägssjön, vilket innebär att vindkraftverken upplevs som en
avlägsen förekomst vid horisonten. På närmare håll blir verken mest framträdande
från Vrångsjön, men denna fotopunkt ligger dock i oländig terräng utan vare sig vägar
eller stigar och ett fåtal människor befinner sig på denna plats.
Sammantaget kommer vindparken att synas och påverka landskapet men den
kringliggande topografin gör att den skyms från relativt många områden. Från
Hultesjön blir det närmaste verket mest dominerande, men denna fotopunkt ligger i
oländig terräng där endast ett fåtal människor befinner sig.
MKB – Alltorp
51
___________________________________________________________________________
Figur 23. Fotopunkter för fotomontage.
9.4.3
Hinderbelysning
Av flygsäkerhetsskäl måste vindkraftverken förses med hindermarkering. Verken
kommer att förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens krav allmänna råd
om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten.10 Enligt dessa skall
verk med totalhöjd på högst 150 meter markeras med vit färg samt ha medelintensivt
rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Ljuset kommer att placeras
på vindkraftverkets högsta fasta punkt, det vill säga ovanpå generatorhuset (den så
kallade nacellen). De blinkande ljusen kommer om möjligt synkroniseras med
närliggande föremåls blinkande ljus för att minska störningar i omgivningen.
En styrka om 2 000 cd ska hållas under skymning och gryning, Under mörker får
ljuset dämpas till 200 cd. Enligt den konsekvensutredning som gjordes av Luftfartsstyrelsen inför införandet av de nya föreskrifterna medför de nya reglerna mindre
10
TSFS 2010:155.
MKB – Alltorp
52
___________________________________________________________________________
miljöpåverkan jämfört med de tidigare föreskrifterna, eftersom man numera tillåts
dämpa ljuset under natten.
Konsekvenser: Sammantaget bedöms en belysning enligt Transportstyrelsens
föreskrifter där det medelintensiva ljuset dämpas under mörker inte medföra någon
oacceptabel påverkan. Ljuset är så svagt att det endast lyser upp det som finns i den
absoluta närheten. Dock kommer lampan vid klart väder att synas från marken och
fånga blicken hos en betraktare.
9.5
Kulturmiljö
Det finns flera riksintressen för kulturmiljövården som utpekade enligt Miljöbalken 3
kap 6 § i områdets närhet, men inget av dessa ligger inom själva utredningsområdet.
Det närmaste ligger strax söder om utredningsområdet. Bebyggelse saknas helt inom
utredningsområdet, bortset från en så kallad jaktstuga vid Funkhuset.
Konsekvenser och skadelindrande åtgärder: Inga riksintressen för kulturmiljö finns
inom själva etableringsområdet. Det riksintresse som finns söder om området är
relativt stort, men kommer främst att påverkas visuellt av vindparken. Se vidare
nedan i avsnitt 9.8 ”Landskapsbild”.
9.6
Turism och friluftsliv
9.6.1
Riksintrese för friluftsliv
Ett större område med riksintresse för friluftsliv, utpekat enligt Miljöbalken 3 kap 6 §,
finns 5 km öster om utredningsområdet. Detta intresse sammanfaller i stort sett med
riksintresset för turism och rörligt friluftsliv, utpekat enligt MB 4:2. Se figur 13.
Konsekvenser och skadelindrande åtgärder: Avståndet till riksintresset gör att inga
åtgärder bedöms behöva vidtas.
9.62
Riksintresse för turism och rörligt friluftsliv
Ett större område med riksintresse för turism och rörligt friluftsliv, utpekat enligt
Miljöbalken 4 kap 2 §, finns 5 km öster om utredningsområdet. Detta intresse
sammanfaller i stort sett med riksintresset för friluftsliv, utpekat enligt MB 3:6. Se
figur 13.
Konsekvenser och skadelindrande åtgärder: Avståndet till riksintresset gör att inga
åtgärder bedöms behöva vidtas.
9.6.3
Vindkraftens påverkan på turism och besöksnäring
Vindkraftsexploatering är något som pågår i stor omfattning över hela landet, och
ibland uppstår det då konflikter mellan exploatören och de som påverkas av
utbyggnadsplanerna. Det kan t.ex. vara exempelvis entreprenörer inom naturturism,
som anser att en orörd vildmark är en förutsättning för deras verksamhet.
Flera av varandra oberoende undersökningar har därför genomförts, både i Sverige
och utomlands, för att ta reda på om turismen påverkas av vindkraftsetableringar.
Sammanfattningsvis kan man säga att dessa undersökningar pekar på att turister
generellt sett inte har något emot att besöka ett område med vindkraftverk, och att
en vindpark även i vissa fall kan uppleves som en turistattraktion. Däremot har
lokalbefolkningen ofta en mer negativ inställning.
MKB – Alltorp
53
___________________________________________________________________________
År 2002 genomfördes en undersökning av turisters attityder till en simulerad
utbyggnad av vindkraftverk i ett antal områden i västra Härjedalen. Svaren skilde sig
åt beroende på vilka aktiviteter man i huvudsak ägnade sig åt. Om vindkraftverken
finns i området utan att synas uppger mellan 80 och 90 procent av turisterna att de är
positiva eller neutrala till att vistas där.11
I Skottland genomfördes 2002 en studie av turisters attityder till vindkraft. Studien
genomfördes i Argyll and Bute, som har den största vindkraftskoncentrationen i
Skottland. Området är dessutom känt för det vackra landskapet, som är en
turistattraktion. Resultatet visade att vindkraft och turism kan fungera tillsammans
och att vindkraft även kan ha en positiv inverkan på turismen.12
Figur 24. I Argyll i Skottland tillfrågades turister hur förekomsten av vindkraftverk har påverkat
deras intryck av Argyll som en plats att besöka. Positiv effekt 43% Negativ effekt 8% Källa: Mori. Ill:
Kerstin Holmstedt.
I en rapport från 2006 gjorde brittiska vindkraftsföreningen en genomgång av undersökningar om vindkraftens påverkan på turismen i Storbritannien. Resultatet visade
på en mycket liten negativ påverkan och att det också fanns positiva effekter.
Vindkraftsparker kan t.o.m. bli turistattraktioner, såsom vindkraftverken vid the
Ecotech Centre and the Gaia Energy Centre. I Sverige har vindkraftverken vid
Näsudden på Gotland och Utgrunden i Kalmarsund blivit besöksmål för turismen. 13
Vindkraftverk tar upp en begränsad yta på marken, och det finns goda möjligheter till
att bedriva aktiviteter runt omkring dem. Vindkraftsanläggningar kan därför fungera
mycket bra i kombination med turism, och de kan även skapa arbetstillfällen.
Nationella och internationella studier av turism och vindkraft visar att upplevelsen av
landskapet utgör en viktig reseanledning eller mervärde för stora grupper besökare.
Människors upplevelse av vindkraft påverkas förutom av landskapets karaktär även av
en rad andra faktorer, t.ex. inställning till förnyelsebar energi och NIMBY-syndromet
(Not-In-My-Backyard). Inom turistnäringen finns det vissa grupper som hyser oro för
att en utbyggnad av vindkraften negativt ska påverkar näringen och deras
verksamhet. Acceptansen för en utbyggnad av vindkraften har dock sannolikt ökat till
följd av klimatfrågans allt starkare ställning i samhällsdebatten.
11
Vindkraftshandboken, sid 70.
Vindkraftshandboken, sid 70.
13
Vindkraftshandboken, sid 70.
12
MKB – Alltorp
54
___________________________________________________________________________
I samband med framtagningen av Mora kommuns vindbruksplan genomförde en enkät
om hur en förändrad landskapsbild påverkar turismen i Siljansområdet. Tusen turister
har svarat på enkäten och 80 % säger att de är positiva till vindkraft. Dessutom
svarar 90 % de fortfarande kommer vilja åka till Siljansområdet, även om det byggs
fler vindkraftverk. Enkäten visar att turisterna har en positiv inställning till vindkraftsutbyggnad, men däremot är de boende mer kritiska.14
Figur 25. Vid en enkät som besvarades av 1000 turister, svarade över 80 % att de hade en positiv
uppfattning om vindkraft. Endast drygt 2 % var negativa.
Figur 26. En övervägande majoritet föredrar nya vindkraftverk som placeras i spridda grupper.
Endast 3 % är negativt inställda till en utbyggnad av vindkraften.
14
Sammanfattande rapport, bilaga 2 till vindbruksplan för Mora kommun.
MKB – Alltorp
55
___________________________________________________________________________
Figur 27. Över 90 % svarade att de kommer besöka Siljansregionen igen, även om det
blir en vindkraftsutbyggnad. Endast 0,4 % svarade att de inte kommer att besöka
bygden igen om vindkraften byggs ut.
Sammanfattningsvis så citeras Vindkraftshandboken : ”När det gäller effekter av
vindkraftsetableringar på turism och rekreation finns det ingen entydig bild. Besökare
som söker efter ”orörd” natur och där resan dit är ett mål, är ofta mer störda av
vindkraftverk i landskap än personer som exempelvis besöker ett musik- eller
idrottsevenemang. Om resan är ett medel för att nå ett mål, betyder inte omgivningen
så mycket. En skotsk studie visar att 20–30 % av besökarna föredrog en
landskapsbild utan vindkraftverk. Samma personer reagerade dock mindre på
vindkraft i landskapet jämfört med mobilmaster och vattenkraftverk. I skogslandet,
med en generellt svag kommersiell turism, bedömer företrädare för näringen att de
positiva kortsiktiga ekonomiska effekterna av storskaliga vindparksprojekt är en
nödvändig (om än inte tillräcklig) förutsättning för att turistnäringen och bygden ska
överleva på längre sikt. I de fall där markägande och företagande går hand i hand är
acceptansen för en utbyggnad stark, liksom uppfattningen att vindkraftparken kan
tjäna som turistiska mervärden och förstärka områdets attraktionskraft.”
Konsekvenser och skadelindrande åtgärder: Vilka konsekvenser en vindkraftetablering på Alltorp skulle få för turistnäringen är svår att bedöma. Bengtsfors kommun
som sin helhet bedöms ha goda förutsättningar att utveckla både turistnäringen och
vindkraftsutbyggnad.
9.7
Människor, hälsa och säkerhet
9.7.1
Ljud
En dominerande del av ljudet från ett vindkraftverk uppstår då bladen passerar genom
luften. Detta ljud kan upplevas som svischande, och har stora likheter med det ljud
som vinden alstrar i vegetation av olika slag, se figur 15. Den omgivande terrängen i
form av mark och vatten påverkar hur mycket ljudet minskar med avståndet. Även
väder och vind påverkar ljudutbredningen. Ljudet hörs tydligare vid låga
vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet (vindbrus, lövprassel och
annat) är lägre vid dessa förhållanden. När vindens hastighet överstiger ca 8 m/s
överröstas ljudet från rotorbladen av bakgrundsljudet. Det är alltså vid
vindhastigheter mellan 3-4 m/s då vindkraftverken startar och upp till ca 8 m/s som
risken för hörbart ljud från vindkraftverk är störst. Figur 16 ger andra exempel på
ljudnivåer från vardagslivet.
Några särskilda riktvärden för ljud från vindkraftverk finns inte. De riktvärden som
brukar användas är Naturvårdsverket rekommenderade riktvärdet för externt
MKB – Alltorp
56
___________________________________________________________________________
industribuller nattetid (se Naturvårdsverkets allmänna råd 1978:5 rev. 1983. Riktvärdet utomhus nattetid vid bostäder är enligt rekommendationerna 40 dB(A) i ekvivalent
ljudnivå (det vill säga medelljudnivån under en viss tid).
Under byggnationsfasen kommer vägar att anläggas och befintliga vägar kan behöva
förstärkas. Material till vägar och vindkraftverkens fundament kommer att
transporteras till och inom platsen, eventuellt kan sprängning behöva göras. Denna
typ av arbeten ger upphov till en bullersituation över 40 dB(A). Naturvårdsverket har
utarbetat allmänna råd om buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:15). De allmänna
råden tillämpas under byggnationsfasen avseende de riktvärden, tidsrestriktioner och
arbetstider som anges.
Figur 28. Ljudalstring från ett
vindkraftverk, visualiserad genom mätning med akustisk
kamera (Lindkvist 2010).
Figur 29. Exempel på olika ljudnivåer (Vägverket 2008).
Lågfrekvent ljud och infraljud är ibland frågor som diskuteras i anslutning till vindkraftverk. De problem som tidigare funnits med dunkande, lågfrekventa ljud från
vindkraftverk på grund av rotorns placering är numera välkända och sällsynta i
Sverige.15 Mätningar på infraljud från normala typer av vindkraftverk har visat på så
låga nivåer att de är helt utan betydelse ur störningssynpunkt.16
Inom projektområdet finns idag få ljud alstrade av mänsklig verksamhet. Det bedrivs
dock skogsbruk i delar av området. Projektområdet påverkas också av ljud från
kringliggande verksamheter såsom jordbruk och biltrafik.
Ljudberäkningar har gjorts i WindPRO med förutsättningar enligt Naturvårdsverkets
praxis, det vill säga konstant medvind för vindhastigheten 8 m/s på 10 meters höjd.
Beräkningar, beräkningsmodell, källjud med mera framgår av bilaga 1.3. Beräkningar
har gjorts för verk med totalhöjd 150 meter.
Beräkningarna visar att riktvärdet på 40 dB(A) för ljud inte överskrids vid något hus,
se figur 30.
Om det skulle konstateras att det rekommenderade riktvärdet på 40 dB(A) överskrids
vid någon bostad kommer skyddsåtgärder att vidtagas. En första åtgärd är att utreda
om ljudstörningen beror på fel i vindkraftverket. Andra åtgärder är att vindkraft15
16
Naturvårdsverket rapport 6241, revideringskoncept.
Naturvårdsverket rapport 6241, revideringskoncept.
MKB – Alltorp
57
___________________________________________________________________________
verkets rotor kan reduceras i hastighet så att mindre ljud uppkommer vid de kritiska
vindhastigheterna, vilket påverkar vindkraftverkets källjud. Dock sker en sådan
reduktion på bekostnad av vindkraftverkets energiproduktion. En uppföljning av
ljudbilden vid närliggande fastigheter kan göras som en del av ett kontrollprogram, se
vidare avsnitt 9.12.
Konsekvenser och skadelindrande åtgärder: Sammantaget kan anläggningen uppföras
enligt förslaget utan att riktvärdena för ljudalstring överskrids därför bedöms inga
speciella åtgärder nödvändiga.
Figur 30. Ljudutbredning från vindkraftverken. Den orange linjen visar utbredningen för 40 dB(A),
och den gula linjen visar 35 dB(A).
9.7.2
Skugga, reflexer och ljus
Vissa tider på dygnet och under året kan vindkraftverk ge upphov till rörliga skuggor
som kan upplevas som störande av närboende. Det är främst då solen står lågt som
vindkraftverkens rotorblad kan ge upphov till dessa skuggor.
Det finns inga fastställda riktvärden för skuggor från vindkraftverk, men Boverket
rekommenderar (se Boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftanläggningar) att man, som i Tyskland, utgår från att man lämpligen inte överstiger ett
teoretiskt värde om 30 timmar om året. Här avses den ”astronomiskt maximalt
möjliga skuggeffekten” där en ”värsta fallet”-situation förutsätts med skinande sol från
morgon till kväll och där rotorn ständigt står maximalt exponerad vinkelrätt mot
samtliga skuggmottagare under drift. Det tas ingen hänsyn till tidpunkter för
skuggornas uppträdande och det förutsätts också att det inte finns några skymmande
objekt som vegetation eller hus i vägen.
MKB – Alltorp
58
___________________________________________________________________________
Även för den faktiska skuggeffekten hänvisar Boverket till tyska normer. Den faktiska
skuggeffekten innebär att man tar hänsyn till driftstatistik samt solstatistik. Boverket
anger 8 timmar om året som ett maximalt värde som inte bör överskridas vid bostad.
Beräkningar för skuggeffekter vid de närliggande bostäderna har genomförts i
programmet WindPRO. Den astronomiskt maximalt möjliga skuggeffekten (värsta
fallet) har beräknats, se bilaga 1.4.
Figur 31. Skuggutbredning från vindpark Alltorp. Grönlinje anger 30h/ år i värsta fall. Ingen
skuggmotagare blir utsatt för skuggbildning som överskrider detta riktvärde, men en mottagare får
en skugga som överstiger 30 min/dag
MKB – Alltorp
59
___________________________________________________________________________
Skuggmottagare
Värsta fall
Timmar per år
Skuggdagar per år
Max skugga, timmar per
dag
Hultet
19:35
76
0:20
Fabriken
11:18
60
0:15
Olån
5:56
25
0:18
Sjöbäcken
0:00
0
0:00
Stormyren
0:00
0
0:00
Elsendal
0:00
0
0:00
Tingshuset
13:22
62
0:21
Alltorp 1:19
26:03
92
0:22
Alltorp 1:23
29:47
88
0:34
Nybacka
0:00
0
0:00
Alltorp 1:30, 2
13:24
51
0:24
Tabell 6. Resultat av skuggberäkningen, värsta fall.
Konsekvenser och skadelindrande åtgärder: Genomförda beräkningar visar att en
skuggmottagare (Alltorp 1:23) kommer att kunna utsättas för en skuggbildning som
överstiger Boverkets rekommenderade riktvärde på 30min per dag. Ingen mottagare
utsätts för en skuggbildning som överskrider 30 timmar per år. För att garantera att
ingen bostad utsätts för en faktisk skuggtid som överskrider 30 minuter per dag, kan
vindkraftverket utrustas med skuggsensor för att motverka detta vid den specifika
bostaden Alltorp 1:23. I övrigt bedöms inga speciella åtgärder behövas.
9.7.3
Elektromagnetiska fält
Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska
fält. Magnetfält finns hela tiden omkring oss – det mest utbredda är det fält som
omger jorden, jordmagnetismen, som får kompassnålen att rikta sig mot norr.
Elektriska och magnetiska fält uppkommer bland annat vid generering, överföring och
distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, kring
kraftledningar, transformatorer och elapparater så som hårtork och dammsugare. Det
elektriska fältet kring en kraftledning uppkommer till följd av spänningsskillnaden
mellan fasledaren och marken. Det elektriska fältet minskar kraftigt med avståndet.
Vegetation och byggnader avskärmar fältet och därmed orsakar kraftledningar i
princip inga höga elektriska fält inomhus. Magnetiskt fält mäts i mikrotesla och
styrkan i en angiven punkt beror på fasernas placering och på avståndet mellan
kablarna. Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i
sin tur är beroende av variationerna i elproduktionen och elkonsumtionen. Ju mer
ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar med
avståndet till ledningen.
Magnetfältet för en markförlagd kabel är som starkast precis ovanför kabeln och
avklingar sedan snabbt med avståndet. Kablarna kommer att förläggas på behörigt
avstånd från bostadshus. Därmed görs bedömningen att boende i området inte
kommer att påverkas av elektromagnetiska fält. Trots mångårig forskning runt om i
världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar att magnetfält påverkar oss
MKB – Alltorp
60
___________________________________________________________________________
människor negativt. Några gränsvärden för magnetfält finns heller inte idag. Med
hänsyn till avstånd till boende samt de högst tillfälliga perioder som besökare vistas
inom området, bedöms det inte finnas någon risk för negativa konsekvenser på grund
av elektromagnetiska fält.
Konsekvenser och skadelindrande åtgärder: De elektriska anläggningarna kring och i
vindkraftverk byggs enligt gällande regelverk och de magnetfält som förekommer är
väldigt svaga och utgör ingen hälsorisk för människor. Någon påverkan från ansökt
verksamhet bedöms därför inte uppkomma. Inga skadelindrande åtgärder bedöms
erforderliga.
9.7.4
Olycksrisker
Vad det gäller frågan om risk och säkerhet är personolyckor i samband med drift av
vindkraftverk mycket ovanliga. I Sverige har olyckor endast inträffat i samband med
reparations- och servicearbeten och dessa olyckor är då arbetsmiljörelaterade.
Räddningsverket tar upp risker med vindkraft i sin rapport.17 De drar i rapporten
slutsatsen att vindkraftverken i sig inte kan betecknas som riskabla undantaget för
arbetsmiljörisker. Att vindkraftverken skulle förstöras under storm bedöms som en
mycket osannolik händelse. Risken för nedfallande träd är mycket större vilket innebär
att man av den anledningen inte bör vistas i området vid extremt väder.
Vad gäller övriga säkerhetsaspekter så kan brand inträffa i vindkraftverkets maskinhus
och åsknedslag kan inträffa i vindkraftverk liksom i andra höga konstruktioner.
I samband med kallt väder kan is bildas på rotorbladen, vilken kan slungas iväg och
orsaka iskast. Annat som kan antas påverka miljön och människors hälsa i anslutning
till vindkraftverk är uppkomna magnetfält, iskast och flygsäkerhetsaspekter. I fuktigt
och kallt klimat i temperaturer kring 0°C och nedåt kan is bildas på rotorbladen om
verket är långsamtgående eller stillastående, vid dimma, sjörök eller underkylt regn.
De allra flesta verkstyper är utrustade med automatstopp som aktiveras när verket är
obalanserat. Obalansen kan orsakas av t ex turbulenta vindar eller då snö och is har
fastnat på rotorbladen. När vindkraftverket startas upp igen finns risk för att isen som
bildats på vingarna ger upphov till ett annorlunda ljud eller riskerar att slungas iväg.
Nedfallande is är inget unikt för vindkraftverk utan förekommer i fuktigt vinterklimat
från alla typer av byggnader. Isen faller vanligtvis rakt ned från ett vindkraftverk, men
vid extrema förhållanden kan is slungas från verken.
Det finns inga generella skyddsavstånd för vindkraftverk, och vanligtvis spärras inte
något område av runt vindkraftverken med hänsyn till säkerheten. Upplysningar om
risker kan dock sättas upp till exempel vid anslutningsvägar.
När det gäller den aktuella etableringen i Alltorp får risken för isbildning, med hänsyn
till områdets förhållandevis sydliga läge i landet, betraktas som måttlig.
Isbildning kan förebyggas med till exempel värmeslingor eller en speciell ytbeläggning
av rotorbladen. Vid upphandling av vindkraftverken tas hänsyn till vilken typ av teknik
som krävs för den aktuella platsen. I södra Sverige blir inte nedisningsperioderna
särskilt långa och behovet av värme i rotorbladen ur produktionshänseende kan ses
som mycket litet.
Vindkraftverk kan utgöra en fara för luftfarten. Av flygsäkerhetsskäl måste därför
vindkraftverk, precis som master och andra höga anläggningar, förses med
hindermarkeringar enligt Transportstyrelsens föreskrifter.
17
Räddningsverket (2007): Nya olycksrisker i ett framtida energisystem.
MKB – Alltorp
61
___________________________________________________________________________
Konsekvenser och skadelindrande åtgärder: För att minska påverkan på miljön och
människors hälsa kommer följande skyddsåtgärder att tillämpas vid anläggning, drift
och avveckling av vindkraften i Alltorp









Skyltar som varnar för nedfallande is kan sättas upp på lämpliga platser invid
vindkraftverken.
Den lokala räddningstjänsten kontaktas inför uppförandet av vindkraftverken
för att skapa goda och säkra rutiner vid eventuella tillbud.
Vindkraftverken utrustas med åskledare.
Vindkraftverken förses med varningssystem för brand
Röklarm- vindkraftverket stängs av, rotorer stannar
Värmelarm-larm om temperatur stiger, vid lägre temperaturer än brand
Gnistlarm- stänger vindkraftverket och rotorer stannar
När vindstyrkan överstiger ca 25-30 m/s stoppas driften automatiskt för att
minska belastningarna på vindkraftverkets konstruktion.
Vindkraftverken kommer att utrustas med hindermarkering för luftfart
Sammantaget kan sägas att gällande regelverk och föreskrifter kommer att följas för
att säkerställa att anläggningen inte skall utgöra någon säkerhetsrisk.
9.8
Klimat och luftpåverkan
Ett vindkraftverk i drift ger inga utsläpp till luften som kan bidra till växthuseffekten
eller påverka luftkvaliteten negativt. Om den planerade anläggningen kan ersätta
elproduktion från fossila bränslen får den positiva konsekvenser genom minskade
utsläpp av bland annat koldioxid, partiklar och försurande ämnen.
Konsekvenser och skadelindrande åtgärder: När en vindkraftanläggning tagits i drift
sker inga utsläpp till luften som kan påverka luftkvaliteten negativt. Anläggningen
kommer därför, om den ersätter elproduktion från fossilbränsle ge positiva
konsekvenser för luftkvaliteten. En uppskattning av tänkbar produktion är 30 - 45
GWh om året.
Det motsvarar förbrukningen av hushållsel för 6000 – 9000 villor, med en förbrukning
av 5 000 kWh per år, eller förbrukningen för 1500 - 2250 eluppvärmda villor, med en
förbrukning av 20 000 kWh per år. Därigenom minskas utsläpp av koldioxid (ger
klimatpåverkan), svaveldioxid (ger försurning), kvävedioxid (ger försurning och
övergödning) och aska (ger förorenad luft). Genom att bygga de tänkta vindkraftverken skulle vi varje år undvika:




utvinning av ca 16 000 ton kol.
utsläpp av ca 35 000 ton koldioxid.
utsläpp av ca 100 ton kväveoxid.
utsläpp av ca 15 ton svaveldioxid.
Jämförelsen har gjorts med stenkol eftersom Sverige är en del av den nordiska
elmarknaden (Nordpol) och 15-20 procent av elproduktionen i denna kommer från
kolkraft.
Utsläppsreduktionen sker helt utan vägburna bränsletransporter och med en
utrustning som i det närmaste helt kan återvinnas. Kända livscykelanalyser visar att
MKB – Alltorp
62
___________________________________________________________________________
ett vindkraftverk producerar hela den elenergi som åtgår för dess tillverkning under
tre till sex driftmånader.
Sammantaget bedöms den planerade anläggningen medföra positiva konsekvenser för
utsläpp till luft.
9.9
Konsekvenser under byggskedet
Under anläggningsskedet kan en tillfälligt ökad påverkan upplevas med anledning av
trafikflödet till vindparksområdet. Den påverkan som förväntas består av buller och
avgasutsläpp från de fordon och maskiner som används för transporter. Vid
nedläggning av kabel erfordras transporter, lossning, grävning och eventuellt
sprängning. Detta arbete, samt återställning av marken och hantering av
schaktmassor, kommer att föranleda visst buller och damm.
Ett vindkraftverk tillverkas på fabrik och levereras i komponenter som monteras på
plats. All miljöpåverkan från tillverkningen av vindkraftverket sker således i och vid
leverantörens anläggning. På etableringsplatsen utförs främst monteringsarbete:
resning av torn med mobilkran, montering av maskinhus på torn med mobilkran och
fastmontering av de tre rotorbladen med mobilkran. Ett enskilt vindkraftverk monteras
på ett par dagar, delvis med hjälp av mobilkran.
Innan torn, maskinhus och rotor levereras ska markarbeten vara avslutade. Detta
inbegriper förstärkning av vägar, nybyggnation av vägar och anläggning av
kranplatser invid etableringsplatsen.
Fundament för transformatorhuset, om sådant blir aktuellt, anläggs också i det
sammanhanget. Detta utförs vid lämplig väderlek i god tid före kommande aktiviteter.
Anläggning av vägar och kranplatser medför buller och avgaser från transporter.
Vägarbetena beräknas pågå under ca 4 - 6 månader.
Det finns två olika typer av fundament som används för att förankra vindkraftverken
till marken; gravitationsfundament och bergförankrade fundament. Till ett
konventionellt gravitationsfundament för ett större vindkraftverk åtgår ca 600 m3
betong. För anläggningen vid Alltorp skulle det innebära 3 600 m3 betong för
fundamenten om alla fundament är gravitationsfundament. För byggande av sex verk
krävs för transporter av verksdelar och betong till fundament drygt 600
lastbilstransporter.
Förberedelser för elanslutning, kabeldragning och eventuell förstärkning av nätet sker
enligt nätägarens planering. Kabeln förläggs så långt som möjligt i mark på plats. Vid
leveransen kan markförstärkning behövas för att underlätta för transport av torn,
rotordelar och maskinhus. Detta kan ske med grusbeläggning eller med stålplåtar som
läggs ut på marken.
Det är huvudsakligen genom den förhöjda transportaktiviteten som boende i närområdet kommer att beröras av de pågående byggaktiviteterna. Till varje vindkraftverk kommer det ske transporter av material till fundament samt delar till
vindkraftverket. För att anlägga de nya vägarna fram till vindkraftverken samt
förstärka och bredda de befintliga vägarna krävs transporter av material. För den
aktuella anläggningen krävs dels anläggande av ny väg och dels förstärkning av
befintlig väg. Etableringen sker i skogsmark vilket innebär att man för nyanlagda
vägar och vindkraftverk måste avverka skog i mindre omfattning.
9.9.1
Förslag till åtgärder
I närområdet finns grus- och bergtäkter i bl a Bäckefors, Håverud, Billingsfors och
Gapungebyn. Samtliga dessa finns i närheten av projektområde. Betong till fundament
MKB – Alltorp
63
___________________________________________________________________________
kan hämtas från betongfabrikerna i Bäckefors, Mellerud eller Dals Långed. Genom att
utnyttja täkter så nära utredningsområdet som möjligt reducerars transporterna.
Med hänsyn till statusen på det befintliga vägnätet kommer transporterna till området
att diskuteras i samråd med Trafikverket.
Sammantaget görs bedömningen att buller och transporter kan orsaka temporära
störningar under etableringsfasen, men eftersom denna fas är relativt begränsad i tid
och särskild hänsyn har tagits vid vägdragning kan etablering av anläggningen
genomföras utan några större konsekvenser för närboende.
9.10
Miljöpåverkan under drift
De restprodukter och det avfall som uppkommer under driften kommer att
omhändertas enligt gällande avfallslagstiftning. Så långt möjligt kommer återanvändning och återvinning ske.
Eventuell rengörning av vingar och torn på vindkraftverket utförs på så sätt att inte
hälsovådliga rengöringsmedel sprids ut i naturen. En teknik som används är tvätt med
högtryck med vatten som är mycket varmt, runt 80 grader Celcius.
Konsekvenser och skadelindrande åtgärder: Vindkraftverk ger vid normal drift inte
upphov till några utsläpp till vatten. I vindkraftverken hanteras normalt hydrauloljor,
växellådsoljor, eventuell ballastvätska, lagerfett och glykol. Ett vindkraftverk
innehåller ca 300 - 400 liter transmissionsolja för växellådor, 300 liter hydraulolja och
ca 20 kg smörjfett. Genom vindkraftverkens konstruktion förhindras eventuellt spill att
nå omgivningen.
9.11
Miljöpåverkan vid avvecklng
Efter vindkraftverkens beräknade livslängd på 30 år, kommer de att tas ur drift och
nedmonteras. Kablar lämnas kvar i marken och fundamenten täcks över och lämnas
kvar om detta bedöms vara den vid tidpunkten lämpligaste miljömässiga åtgärden.
Tornen är tillverkat helt eller delvis av metall, och har därmed ett skrotvärde. Övriga
delar som generatorhus och rotorblad kommer att omhändertas för återvinning.
Konsekvenser och skadelindrande åtgärder: När projektet skall avvecklas efter
avslutad drift, uppstår i princip likadana temporära störningar som under
anläggningsskedet, dvs buller, transporter och damning under en begränsad tid. Vissa
fysiska strukturer, såsom fundament och kablar, kommer eventuellt att lämnas kvar
på platsen.
9.12
Villkor, kontroll och uppföljning
Anläggningen ska uppföras och verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökande åtagit sig i ärendet.
Ljudnivån från de aktuella vindkraftverken får under hela dygnet inte överskrida 40 dB
(A) vid bostäder. Om dessa nivåer överskrids skall verksamhetsutövaren vidta
åtgärder så att riktvärdet efterlevs.
För att säkerställa driften samt kontrollera och följa upp miljökonsekvenserna under
driftskedet kommer ett kontrollprogram vid behov att tas fram i samråd med
tillsynsmyndigheten. Kontrollprogrammet kan bl a omfatta de undersökningar som
behövs för att följa upp förändringar i förhållande till resultaten från mätning av ljud
MKB – Alltorp
64
___________________________________________________________________________
och skugga efter etablering av vindkraftverken om så bedöms behövligt samt de
övriga undersökningar som behövs för att följa upp eventuella villkor för lämnat
tillstånd.
MKB – Alltorp
65
___________________________________________________________________________
10
Miljökvalitetsmål
10.1
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalkens 5
kapitel. Idag finns följande förordningar om miljökvalitetsnormer, vars syfte är att
förebygga och åtgärda miljöproblem:
1.
2.
3.
4.
Förordning
Förordning
Förordning
Förordning
(2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft.
(2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten.
(2004:675 om omgivningsbuller.
(2004:660) om förvaltning av vattenkvaliteten på vattenmiljön
Tillstånd får enligt 16 kap. 5 § miljöbalken inte meddelas för en ny verksamhet som
medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds.
Vindkraft orsakar i stort sett inga luftföroreningar under driftsskedet. Vindkraft
ersätter ofta elkraft från förbränning av fossila bränslen, som orsakar utsläpp av bl a
koldioxid, svaveldioxid och kväveoxid. Varje producerad kWh el från vindkraftverk
innebär därför en minskning av utsläpp till luft av dessa ämnen. En etablering av
vindparken är således positiv för klimatet då den ger minskade klimatpåverkande
utsläpp. Den minskar dessutom försurningen av mark och vattendrag.
MKN för omgivningsbuller syftar bland annat till att kartlägga buller från vägar,
järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet samt att upprätta och fastställa
åtgärdsprogram så att skadliga hälsoeffekter inte uppstår (Förordning 2004:675 om
omgivningsbuller). MKN för vatten syftar till att uppnå god kemisk och ekologisk
status i alla vattenförekomster senast 2015. Inga vattentäkter eller vattendrag
bedöms påverkas negativt av vindkraftsetableringen i Alltorp.
10.2
Nationella och regionala miljömål
Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden, se figur 20. Målen
beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser
som är miljömässigt hållbara på lång sikt. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har var
för sig fått i uppdrag att utifrån de nationella miljökvalitetsmålen formulera regionala
miljömål för Västra Götaland.
De nationella miljömålen
• Begränsad klimatpåverkan
• Frisk luft
• Bara naturlig försurning
• Giftfri miljö
• Skyddande ozonskikt
• Säker strålmiljö
• Ingen övergödning
• Levande sjöar och vattendrag
• Grundvatten av god kvalitet
• Hav i balans samt levande kust och skärgård
• Myllrande våtmarker
• Levande skogar
• Ett rikt odlingslandskap
• Storslagen fjällmiljö
• God bebyggd miljö
• Ett rikt växt- och djurliv
Tabell 7. Sveriges nationella miljömål.
MKB – Alltorp
66
___________________________________________________________________________
 Begränsad klimatpåverkan
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för
klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på
klimatsystemet inte blir farlig.
För att kunna uppnå det nationella målet krävs drastiska förändringar i användningen
av fossila bränslen och en förändring av dagens energi- och transportsystem.
Vindkraft ersätter elproduktion med fossilt bränsle, vilket innebär minskade utsläpp av
växthusgaser och en mindre påverkan på klimatet. Planerad vindkraftanläggning
bidrar därför till möjligheten att uppfylla målen.
 Frisk luft
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte
skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.
Målet anger bl a att svaveldioxid och kvävedioxid ska minska. Vindkraft är en ren,
förnybar energikälla, fri från utsläpp av skadliga ämnen eller partiklar till luften.
Vindkraft medför minskade utsläpp av föroreningar till luft och därmed också minskad
deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten. Planerad
vindkraftanläggning bidrar därför till möjligheten att uppfylla målet.
 Bara naturlig försurning
De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för
vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka
korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader.
Svaveldioxidutsläpp kommer till största delen från förbränning av svavelhaltiga
bränslen som kol och olja. Kväveoxidutsläpp kommer framför allt från fordon.
Kväveoxider bidrar till övergödning, försurning och bildning av marknära ozon. Inga
utsläpp av försurade ämnen sker i samband med vindbruk. Vindkraftproducerad
elenergi ersätter i viss mån fossila bränslen och kan därmed bidra till minskade
utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. Planerad vindkraft etablering bidrar därför till
att uppfylla målet.
 Giftfri miljö
Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte
hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande
ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är
försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.
Vid avvecklandet av ett vindkraftverk ska materialet återvinnas och i övrigt behandlas
så att ingående komponenter och ämnen inte skadar människors hälsa eller miljö.
Driften av vindkraftverket bedöms inte ge upphov till spridning av skadliga ämnen.
 Skyddande ozonskikt
Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.
Vindkraft påverkar inte förutsättningarna för att nå målet.
 Säker strålmiljö
Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av
strålning.
MKB – Alltorp
67
___________________________________________________________________________
Vindkraft kan ersätta kärnkraft som energikälla och bidrar på så sätt till att målet nås.
 Ingen övergödning
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på
människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till
allsidig användning av mark och vatten.
Övergödning orsakas bland annat av för höga halter av kväve och fosfor i marken eller
i vattnet. Vindbruk leder inte till utsläpp som bidrar till övergödning.
 Levande sjöar och vattendrag
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer
ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt
landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som
förutsättningar för friluftsliv värnas.
Under miljömålet finns delmålet Skydd av natur- och kulturmiljöer som innebär att
särskilt värdefulla natur och kulturmiljöer i anslutning till vattendrag och sjöar ska
skyddas. En negativ påverkan kan komma att ske om placering av vindkraftverk inte
tar hänsyn till boendemiljöer, biotoper och förekommande bevarandevärden för naturoch kulturmiljön. Den planerade vindkraftanläggningen berör dock sjöar och
vattendrag i liten omfattning och verksplaceringarna har utarbetats utifrån fördjupade
studier av natur- och kulturvärden.
 Grundvatten av god kvalitet
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god
livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Miljömålet innebär ett aktivt skydd för grundvattentäkter. Vindbruk förväntas inte
påverka miljömålet om hänsyn tas till förekommande vattentäkter vid planering. Den
planerade vindkraftanläggningen i Alltorp bedöms inte medföra någon risk för
grundvattenresursen på Ödskölts moar, underförutsättning att erforderliga försiktighetsåtgärder vidtas. Projektet bidrar därmed till möjligheten att uppfylla målet.
 Hav i baland samt levande skärgård
Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den
biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk
mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och
annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling
främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Inget hav eller kust finns inom etableringsområdet och vindkraften påverkar inte
förutsättningarna för att nå målet.
 Myllrande våtmarker
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas
och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
För Västra Götalands län har det regionala miljömålet Anläggning och återställning av
våtmarker, delmål 11.4 upprättats. I målet anges att odlingslandskapet ska minst 3
000 ha våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010, samt att
1 procent av länets odlingsmark i kustkommunerna och i odlingsbygderna behöver
ställas om till våtmark för att klara miljökvalitetsmålet ”Ingen övergödning”.
MKB – Alltorp
68
___________________________________________________________________________
Vindkraft kan medföra minskade utsläpp av föroreningar till luft och därmed också
minskad deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten, vilket är positivt
för ett uppfyllande av miljömålet. Möjligheten att uppnå miljömålet kan även påverkas
negativt genom att våtmarker tas i anspråk och påverkas vid lokaliseringen. Ett fåtal
våtmarksområden kan komma att påverkas av vägdragning i aktuellt projekt, men
våtmarkerna har inga högre naturvärden och deras funktion bedöms inte påverkas.
Miljömålet bedöms därför inte påverkas.
 Levande skogar
Skogens och skogsmarkens värden för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som
den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
I Västra Götaland finns flera regionala miljömål kopplade till 12. Levande skogar.
Syftet med de regional miljömålen är att skydda skogsmark med höga natur- och
kulturmiljövärden, främst för att bevara och stärka den biologiska mångfalden, men
också för att bevara det kulturhistoriska arvet och skogens betydelse för friluftsliv.
Syftet är att också att förstärka viktiga faktorer som det råder brist på i dagens
skogslandskap för att i viss grad efterlikna de förhållanden som råder i skogslandskap
som är opåverkade av människan.
För miljömålet följer delmålen Långsiktigt skydd av skogsmark, Förstärkt biologisk
mångfald och Skydd för kulturmiljövärden. Delmålen syftar bland annat till att
skogsmark skyddas genom biotopskydd och naturvårdsavtal, att mängden hård död
ved ska öka, att äldre lövrik skog och gammal skog ska bibehållas samt att
skogsmarken ska brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och att
skador på värdefulla kulturlämningar är försumbara.
Miljömålet påverkas då utbyggnaden av vindkraft tar skogsområden i anspråk. För
planerad vindkraftanläggning vid Alltorp har hänsyn tagits till de kända lokala
naturvärdena och skogens funktion som både rekreationsområde och livsmiljö för
många arter. Andelen skogsmark som tas i anspråk innehåller därför inga kända högre
biologiska värden, och påverkan blir därmed begränsad.
 Ett rikt odlingslandskap
Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och
livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och
kulturmiljövärdena bevaras och stärks.
För miljömålet följer bl.a. delmålen Ängs- och betesmarker, Småbiotoper och
Kulturbärande landskapselement. Planerad vindkraftpark är lokaliserad till skogsmark
med produktionsskog och omgivande jordbruksmark kommer inte att påverkas.
Vindkraftverken innebär dock att landskapsbilden förändras, vilket kan innebära att
känslan av ett ursprungligt kulturlandskap kan minska i omgivande kulturmiljöer.
För Västra Götaland finns regionala miljömål kopplade till skötsel av ängs- och
betesmark, samt ökad ekologisk produktion. Vindkraftsetableringen i Alltorp bedöms
inte påverka förutsättningarna för att nå dessa regionala mål.
 Storslagen fjällmiljö
Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald,
upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas
med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt
värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
MKB – Alltorp
69
___________________________________________________________________________
Området vid Alltorp är ingen fjällmiljö och vindkraften påverkar därför inte
möjligheterna att nå målet.
 God bebyggd miljö
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö
samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas
till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på
ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktig god hushållning med mark, vatten och
andra resurser främjas.
Vindkraft kan medföra minskade utsläpp av föroreningar till luft och därmed också
minskad deponering av luftburna föroreningar till mark och vatten. Vindkraft är en
förnybar energikälla. I ett övergripande perspektiv bedöms därför projektet bidra till
ett uppfyllande av miljömålet. Vindkraftverken kan uppfattas som störande av
närboende och då bidra till en sämre lokal miljö. Med de skyddsåtgärder som föreslås
kommer emellertid påverkan från rörlig skugga och ljud att begränsas så att
störningar inte skall uppkomma.
 Ett rikt växt- och djurliv.
Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande
och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras
funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga
bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god naturoch kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och
välfärd.
Vid uppförandet av den planerade vindkraftanläggningen kommer hänsyn tas till de
förekommande natur- och kulturmiljöerna, så att kända värdefulla objekt inte tar
skada. Om hänsyn tas till kända naturvärden, bedöms en negativ påverkan på
miljömålet vara mycket begränsad. När vindkraftverken är i drift är det framför allt
fåglar och fladdermöss som kan påverkas. Fördjupade studier inom utredningsområdet visar dock inte att några hotade arter upprätthåller sig inom området.
Enligt FN:s klimatpanel kan en ökad växthuseffekt riskera att ekosystem och
livsmiljöer förändras och att en betydande andel arter störs eller inte kan överleva.
Den planerade vindkraftanläggningen motverkar denna effekt.
MKB – Alltorp
70
___________________________________________________________________________
11
Referenser
Vindkraftshandboken. Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära
vattenområden. Boverket januari 2009. PDF: ISBN 978-91-86045-28-9.
Climate Change 2007: The Physical Science Basis. Summary for Policymakers.
Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the
Intergovernmental Panel on Climate Change. This Summary for Policymakers was
formally approved at the 10th Session of Working Group I of the IPCC, Paris, February
2007. Note: Text, tables and figures given here are final but subject to copy-editing.
Corrections made as of February 5th, 2007. IPCC Secretariat, c/o WMO, 7bis, Avenue
de la Paix, C.P. N° 2300, 1211 Geneva 2, SWITZERLAND.
Wizelius, T (2007): Vindraft i teori och praktik. 2:a upplagan.
Vindbrukskollen, http://vindbrukskollen.se
Vindbruk Dalsland, antagandehandling för Bengtsfors kommun, 2011-09-21.
SMHI, 2002, Faktablad Avrinningen i Sverige, SMHI.
www.sgu.se, jordarts-, grundvatten-, berggrundskarta.
www.viss.lst.se, Vatteninformationssystem i Sverige.
www.smhi.se
Avrinningen i Sverige, SMHI 2002
Naturvårdsverket rapport 6241, revideringskoncept
Räddningsverket (2007): Nya olycksrisker i ett framtida energisystem.
SOU 1999:75, Vindkraften i ett storregionalt och globalt framtida perspektiv.
Klintman, M & Waldo, Å (2008): Erfarenheter av vindkraftsetablering, förankring,
acceptans och motstånd. Vindval Naturvårdsverket rapport 5866, september 2008.
Widing, A; Britse, G & Wizelius, T (2005): Vindkraftens miljöpåverkan. Fallstudie av
vindkraftverk i boendemiljö. Centrum för vindkraftsinformation, Inst. för
naturvetenskap och teknik, Högskolan på Gotland.
Mellanrum Landskapsarkitekter (2002): Den visuella störningsupplevelsen från
vindkraftverk. Rapport till Länsstyrelsen i Skånes län.
Pedersen, E & Waye (2002): Störningar från vindkraft: undersökning bland människor
boende i närheten av vindkraftverk. Avd. för miljömedicin Göteborgs Universitet.
Vindkraftshandboken, Boverket.
Turisters attityder till vindkraftverk i fjällen, WP 2002:1.
Sammanfattande rapport, bilaga 2 till vindbruksplan för Mora kommun.
MKB – Alltorp
71
___________________________________________________________________________
12
Bilagor
1.1
Översiktskarta
1.2
Detaljkarta
1.3
Ljudberäkning
1.4
Skuggberäkning
1.5
Produktionsberäkning
1.6
Fotomontage
1.7
Samrådsredogörelse
1.8
Protokoll från samråd med kommunen
1.9
Inbjudan till samråd, utskick till fastighetsägare och övrigt särskilt
berörda.
1.10
Förteckning över vilka som kallats till samråd med personligt brev
1.11
Annons för kallelse till samråd
1.12
Deltagarlista från samrådsmöte med allmänheten
1.13
Inkomna yttranden
1.14
Utredning av vattenförekomsten vid Ödskölts moar
1.15
Berggrundskarta
1.16
Jordartskarta
1.17
Grundvattenkarta
1.18
Förstudie: Naturvärden, Alltorp, Bengtsfors kommun
1.19
Häckande fåglar, Alltorp
1.20
Fladdermöss, Alltorp
MKB – Alltorp
72
___________________________________________________________________________
Lantvärnsgatan 8
652 21 Karlstad
Tel: 054 – 771 68 00
[email protected]