Transcript Bofills Båge

Examensarbete
Prefabriceringens utveckling av trä och
betongstomme
Pre-fabricated development of wood and concrete frame
Godkännandedatum:
2012-06-21
Författare:
Jan Mohammad
Marten Youssef
Uppdragsgivare:
NCC Construction Sverige AB
Strängbetong AB
Handledare:
Johan Jägborn, NCC
Sven Olof Enlund, Strängbetong
Peter Eklund, KTH
Examinator:
Per Magnus R Roald, KTH ABE
Examensarbete:
15 högskolepoäng inom Byggteknik och Design
Serienummer:
2012;32
I
Examensarbete
II
Examensarbete
Sammanfattning
Industrialiserat byggande la grunden till modern byggnadsteknik och har idag utvecklats till
prefabricerat byggandet. Med bättre materialkunskap och arbetsmetoder har ingenjörer lärt
sig toleranser, passform och måttsättning som är de viktigaste parametrarna för att montera
prefabricerade element.
I studien behandlar vi främst vilka områden som utvecklats under 2000-talet och vad som
behöver förbättras, hur vi skapar en effektivare byggbransch som kan bidra till ökad svenskt
tillväxt och produktivitet. Utifrån resultatet kommer vi fram till om prefabricerade hus är
framtidens byggnadssätt.
Småhus i trä är i särklass de största inom prefabricerat byggande och uppgår idag till hela 90
% av nyproduktionen. I takt med expansionen utvecklas tekniken och numera bygger man
åtta-vånings flerfamiljshus i trä.
Med prefabricerat byggande flyttas större delen av arbetsplatsen till fabrik där man i en
kontrollerad miljö framställer färdiga element under optimala förhållanden. Detta innebär att
byggfukt i materialen inte längre existerar och alla arbetsmoment kan utföras täckt.
Utvecklingen har även lett till att byggtiden förkortats avsevärt och vid rätta förutsättningar
kan man spara upp till 80 % av byggtiden. Framförallt kräver byggmetoden mindre lagring
och lämpar sig väl i tätområden men ställer samtidigt större krav på logistik och leveranser.
III
Examensarbete
IV
Examensarbete
Abstract
Industrialized building laid the foundation of modern building techniques and has developed
into a prefabricated building. With better knowledge of materials and working methods,
engineers have learned tolerance, fit, and dimensions that are most important parameters for
assembling prefabricated elements.
In this study, we treat the development of prefabricated building during the 21st century and
what needs to be improved, how we create an efficient construction industry that can
contribute to increased Swedish growth and productivity. From the result we can determine if
prefabricated houses are the future of construction method.
Houses in wood are by far the largest in the prefabricated construction and are now 90% of
new building. As expansion develops technology and now we build eight-story multi-family
homes in wood.
The prefabricated building has moved most of the work to the factory where, in a controlled
environment produce finished elements which are produced in optimum conditions. This
means that construction moisture in the materials no longer exists and all operations can be
performed covered. The development has also led to significantly shorter construction times
and under right conditions up to 80% of the time can be saved. Above all, the construction
method requires less storage and is ideal in densely populated areas but requiring major
demands for logistics and deliveries.
V
Examensarbete
VI
Examensarbete
Förord
Denna rapport har bedrivits våren 2012 i samarbete med NCC Construction Sverige AB och
Strängbetong AB i Stockholm. Detta arbete är ett avslutande examensarbete i byggteknik
och design inom inriktning produktion/ekonomi och organisation vid Kungliga Tekniska
Högskolan.
Vi vill tacka vår examinator Per Magnus R Roald, handledare Peter Eklund samt
exjobbsansvarige Sten Hebert.
Ett särskilt stort tack till Johan Jägborn (NCC), Christer Sandell (NCC), Sven Olof Enlund
(Strängbetong) och Per Erik Eriksson (SP Trä) som har försett oss med information, material
och erfarenhet i form av intervjuer och personliga möten.
Vi vill även tacka vår familj och vänner som har ställt upp när det behövdes för att slutföra
rapporten.
Författare:
_______________
_______________
Jan Mohammad
Marten Youssef
VII
Examensarbete
VIII
Examensarbete
Begreppsförklaring
AB
Aktiebolag
ABT06
Allmänna Bestämmelser för Totalentreprenader 2006
AL
Arbetsledare
AMA
Allmänna Material och Arbetsbeskrivning
CE
Conformité Européenne
EDI
Electronic Data Interchange
HD/F
Håldäck/Förspänd
ISO
International Standard Organisation
JiT
Just-in-Time
JM
John Mattson
LCA
Livscykelanalys
Mu,max
Maximal Momentkapacitet
Mr
Sprickmoment
NCC
Nordic Construction Company
PC
Platschef
SFR
Svenska Fogbranschens Riksförbund
SP Trä
Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut inom Trä
SEK
Svenska Kronor
SK3
Säkerhetsklass 3
TT/F
TT-Kassetter/Förspänd
IX
Examensarbete
Innehåll
1.
Inledning ........................................................................................................................ 1
1.1.
Bakgrund................................................................................................................. 1
1.2.
Syfte och Mål .......................................................................................................... 2
1.3.
Avgränsningar ......................................................................................................... 2
1.4.
Lösningsmetoder .................................................................................................... 3
1.5.
Tidsplan ................................................................................................................. 4
2.
Nulägesbeskrivning ........................................................................................................ 6
3.
Industriellt byggande .................................................................................................. 8
3.1.
Allmänt .................................................................................................................... 8
3.1.1.
Miljö ................................................................................................................. 9
3.1.2.
Arbetsmiljö ......................................................................................................10
3.1.3.
Kvalitet ............................................................................................................11
3.1.4.
Logistik och leverans .......................................................................................11
3.1.5.
JiT Just-in-Time...............................................................................................12
3.1.6.
Tid och kostnader ............................................................................................13
3.2.
Arkitektur ................................................................................................................14
3.3.
Sammanfogningstekniken ......................................................................................16
3.4.
Standardisering .....................................................................................................16
3.5.
Prefabricerade Betongelement ..............................................................................18
3.5.1.
Allmänt ............................................................................................................18
3.6.
Fogar.....................................................................................................................18
3.7.
Håldäck, HD/F .......................................................................................................20
3.8.
TT-kassetter, TT/F................................................................................................21
3.9.
Prefabricerade Trä element ...................................................................................25
3.9.1.
Allmänt ...........................................................................................................25
3.10.
Planelement......................................................................................................29
3.11.
Volymelement ...................................................................................................30
3.12.
Limträ ...............................................................................................................33
X
Examensarbete
4.
5.
Resultat ........................................................................................................................36
4.1.
Intervjuteknik .........................................................................................................36
4.2.
Resultat av intervjuer Betongelement .....................................................................37
4.3.
Resultat av intervjuer Träelement ...........................................................................43
Analys ..........................................................................................................................53
5.1.
Vilka områden inom prefab har utvecklats .............................................................53
5.2.
Vart finns de största utvecklingsmöjligheterna .......................................................54
5.3.
Hur skapar vi en bättre och effektivare byggbransch som kan bidra till ökad svenskt
tillväxt och produktivitet .....................................................................................................54
5.4.
Är prefabricerade hus framtidens byggnadssätt ....................................................55
6.
Slutsats ........................................................................................................................58
7.
Rekommendationer ......................................................................................................61
8.
7.1.
Förslag till företag ...................................................................................................61
7.2.
Vidare studier .........................................................................................................61
Källförteckning ..............................................................................................................63
8.1.
Litteratur .................................................................................................................63
8.2.
Muntliga källor ........................................................................................................63
8.3.
Elektroniska källor och broschyrer ..........................................................................64
8.4.
Internetkällor ..........................................................................................................64
8.5.
Bilder och figurer ....................................................................................................66
Bilagor ................................................................................................................................... 0
XI
Examensarbete
XII
Examensarbete
1.
Inledning
1.1.
Bakgrund
Utvecklingen
av
prefabricerade
element
har
ökat
markant
sedan
1960-talet
då
miljonprojektet drog igång. Byggnadsmetoden har haft sina barnsjukdomar men man har lärt
sig av misstagen som visat sig under åren och idag fokuserar man på ett mer hållbart
byggande, ur både ekonomisk och miljömässig synvinkel. I takt med nya miljökrav och en
mer kostnadseffektiv byggmetod som minimerar spill och svinn ser framtiden ljus ut
(www.sbuf.se 2012-05-03).
I
dagens
samhälle
där
byggbranschen
lider
av
allt
för
höga
byggkostnader
(www.byggindustrin.com 2012-05-09) tar man till alla medel för att vända denna negativa
trend. Begreppet ”tid är lika med pengar” stämmer verkligen in på byggbranschen och har
lett till att man vill färdigställa byggnationer så snabbt som möjligt för att påskynda inflyttning.
För att uppnå detta har man tvingats industrialisera byggandet genom att rationalisera det
med elementbyggnadsteknik och standardiserade byggmetoder (www.svenskttra.se 201205-02).
Med industrialiserat byggande menas att större delen av arbetsplatsen flyttas till fabrik där
man i en kontrollerad miljö framställer färdiga element under gynnsamma förhållanden. Detta
leder samtidigt till mindre slöseri.
Materialkostnaden utgör en stor del av totalkostnaden men för att säkerställa viss kvalitet
försöker man inte kompromissa på denna punkt. Stora företag såsom NCC kan givetvis
förhandla fram bättre priser. Trots detta har de börjat vända sig till internationella inköp som
lagras i så kallade regionlager. Det råder dock delade meningar huruvida lönsamt detta är då
transport, service och reparationer visat sig vara ett problem (Johan Jägborn PC, 2012-0425).
”Det är lite som gambling, har man tur får man precis det som beställts, annars står man där
med skadade eller felaktiga element och då vet man att det blir problematiskt” (Johan
Jägborn PC, 2012-04-25)
Personalkostnader har varit en viktig pådrivande faktor till prefabriceringens utveckling. Med
en stomme byggt i prefab förkortas byggtiden med upp till 80 %, vilket bidrar till minskade
personalkostnader. Samtidigt ökas dock kraven på planering och logistik. För att dra nytta av
fördelarna måste samordningen av de olika komponenterna fungera problemfritt, vilket har
lett till utvecklandet av systemet JIT, Just-in-Time (Liker, 2009).
1
Examensarbete
1.2.
Syfte och Mål
Syftet med examensarbete är att närmare studera prefabriceringens utveckling under 2000talet vad gäller kvalitet, arbetsmiljö, ekonomi och byggtid. Trots att det har funnits sedan lång
tid tillbaka har utvecklingen dragit igång på allvar först de senaste åren.
Frågeställningar

Vilka områden inom prefab har utvecklats?

Vart finns de största utvecklingsmöjligheterna?

Hur skapar vi en bättre och effektivare byggbransch som kan bidra till ökad svenskt
tillväxt och produktivitet?

Är prefabricerade hus framtidens byggnadssätt?
Målet med detta examensarbete är att upprätta en fullständig analys av prefabriceringens
utveckling under de senaste 10 åren. Genom att identifiera vilka delar som kan förbättras kan
vi sedan komma fram till kvalificerade antagande om hur industrin kommer se ut i framtiden.
1.3.
Avgränsningar
I detta examensarbete begränsar vi oss till stommar av trä och betong. När det gäller trä
läggs fokus på forskningsinstitutet SP Trä och Martinsons AB som är Sveriges ledande
aktörer av prefabricerade flerfamiljsträhus. För betong granskas Strängbetong AB:s
utveckling av prefabricerade betongelement.
Hos betongstommar har vi begränsat oss till håldäck och tt-kassetter. För trästommar
granskas volymelement, planelement och limträ.
2
Examensarbete
1.4.
Lösningsmetoder
Arbetet kommer att bli en utmaning att ta sig an då det inte gjorts någon tidigare
sammanställning av prefabriceringens utveckling.
För att få en koppling till verkligheten följer vi ett av NCC:s projekt i Sköndal där man uppför
31 bostäder, varav 19 är radhus och resterande 12 är atriumhus1. Husen byggs med
prefabricerade trästommar. Strängbetong AB utgör en viktig informationskälla i detta
examensarbete och kommer krävas flera besök på deras kontor i Hammarby Sjöstad. Vad
gäller prefabricerade träelements utveckling tar vi hjälp av forskningsinstitutet SP Trä vid
Valhallavägen i Stockholm.
För att komma fram till resultatet tar vi hjälp av:
Litteratur: Det finns begränsad kunskap om prefabriceringens utveckling men desto mer om
prefab i allmänhet. För att lokalisera utvecklingen krävs djupgående och bred kunskap inom
området.
Intervjuer: För att få en pålitlig och bred bild av inställningen till prefab-utvecklingen inom
byggbranschen ska en rad intervjuer genomföras som kommer att ligga till grund för arbetet.
Platsbesök: Personliga möten med verksamma personer inom området, studiebesök samt
handledare på skolan.
1
”Atriumhus, typ av småhus som i grupp är sammankopplade och invändigt rumsdisponerade så att varje hus
erhåller en kringbyggnad mindre gård eller uteplats, ett atrium. Hustypen skapades av den tyska Bauhausskolan
på 1920-talet, och i Sverige byggdes atriumhus i stor omfattning på 1950- och 1960-talen” (www.ne.se 2012-0424).
3
Examensarbete
1.5.
Tidsplan
Examensarbetet innefattar 10 veckor. Sammanställningen av rapporten ska ske genom att
utföra olika faser, ett till fyra.
Fas 1 (vecka 1): Diskuterade hur vi ska genomföra projektet och strukturera upp det hela,
besöka handledare, samla in översiktlig kunskap om ämnet samt upprätta förstudie.
Fas 2 (veckor 2-6): Samla fakta och dela upp arbetet. Djupare kunskaper och genomföra
intervjuer.
Fas 3 (veckor 7-9): Sammanställa rapporten. All fakta och bilder struktureras till ett stort
projekt.
Fas 4 (vecka 10): Presentation och utvärdering. PowerPoint presentation inför klassen samt
opponera mot andra grupper.
4
Examensarbete
5
Examensarbete
2.
Nulägesbeskrivning
I projektet sker ett samarbete med NCC Construction Sverige AB och Strängbetong AB.
NCC AB är ett av nordens ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretag. Inom koncernen
har man 17500 anställda (2011) och omsätter cirka 55 miljarder SEK om året. Företaget
bedriver bygg- och utvecklings- verksamhet och är uppdelat i fyra organisationer. NCC
Construction Sverige AB är verksam inom hus- och anläggningsbranschen med totalt 7500
anställda (2011) och omsätter 23,5 miljarder SEK om året (www.ncc.se).
(Figur 1. NCCs Organisation, www.ncc.se, 2012-05-24)
Strängbetong AB tillhör koncernen Consolis och är Sveriges största leverantör av
prefabricerande betongelement. All tillverkning sker i egna fabriker, totalt åtta stycken
utspridda över landet. Fabriken i Nykvarn ligger närmast från Stockholm och tillhör en av de
platser som vi ska besöka.
Företaget omsätter 2,5 miljarder SEK om året och har 1100 anställda (2011). Företagets
koncept är att utgöra helhetslösningar med montagearbeten samt tillhörande kompletteringar
och anses därför vara entreprenörer (www.strangbetong.se).
6
Examensarbete
7
Examensarbete
3.
Industriellt byggande
3.1.
Allmänt
Industriellt byggande innebär en systematisering av byggprocessen. Genom att förenkla och
effektivisera byggandet uppnås bättre lönsamhet, sänkta produktionskostnader där man
samtidigt håller hög kvalitet. Större delen av arbetsplatsen sker på fabrik, uppemot 60 till 70
%. I en väl kontrollerad miljö slipper man vädrets påverkan och kan utnyttja materialets
kvalitet fullt ut (Fernström & Kämpe 1998).
Materialutvecklingen i början av 1900-talet satte fart på industriella byggandet. Idag är
prefabricerade hus en väletablerad byggmetod där småhus i trä utgör hela 90 % av
nyproduktionen.
(Tabell 1. Fernström & Kämpe1998)
Det startades med småhus1 som förtillverkades i fabrik för att sedan levereras och monteras
på ett snabbt och effektivt sätt. Prefabricerade flerbostadshus fick sitt stora genombrott vid
den kända miljonprogrammet2.
1
”Småhus är byggnad inrättad till bostad åt en eller två familjer. Till sådan byggnad skall komplementhus tillhöra
som garage, förråd och annan mindre byggnad. Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio
familjer skall tillhöra byggnadstypen småhus, om byggnaden ligger på fastighet med åkermark, betesmark,
skogmark eller skogsimpediment” (www.scb.se 2012-05-03)
2
”Miljonprogrammet, sammanfattande benämning på den bostads- och bostadsbyggnadspolitik som bedrevs i
Sverige under perioden 1964–75. Ursprunget till uttrycket är den av Ernst Michanek myntade parollen "En miljon
bostäder på tio år” (www.ne.se 2012-05-03)
8
Examensarbete
Under dessa intensiva byggår och i samband med brist på arbetskraft drevs
industrialiseringens utveckling framåt. När staten fattade beslut om en miljon nya bostäder
under loppet av tio år tog man inte hänsyn till kvalitet, miljö samt hållbart byggande utan
endast kvantitet sattes i fokus (www.byggvarlden.se 2012-05-05)
Industrialiserat byggande har kommit långt i utvecklingen och har revolutionerats tre gånger
genom åren. Idag befinner vi oss i en tredje våg av industriella byggandet. Den första vågen
kom med byggandet av småhus där ett väletablerat system och standardisering togs fram.
Den andra vågen var miljonprogrammet där antalet lägenheter sattes i fokus men
stadsplanering och flexibilitet tappades bort. Idag är kravet på miljö, kvalitet och resurssnålt
byggande stort. Arkitekturen och beställarens krav på unika byggnader behandlas idag med
större respekt och tas med större hänsyn (www.sbuf.se 2010-05-05).
3.1.1.
Miljö
Alla byggnadsverk ska ge nytta och bekvämlighet. Hållbart byggande utgör en central roll
och ska vara miljövänligt och ekonomiskt under hela sin livstid. Dagens byggande måste
uppfylla en rad krav såsom ljudisolering, fuktsäkerhet, brandsäkerhet, energiförbrukning
samt mycket mer.
I Sverige finns 16 nationella miljömål varav byggsektorns påverkas av ett, ”God bebyggd
miljö”. Målet innefattar effektivare energianvändning, förbättrad inomhus miljö, ökad
hushållning med resurser och allmänna mål och medel. (www.boverket.se 2012-05-10).
Störst teknikutveckling har skett i driftskedet, det vill säga att husen ska vara energieffektiv i
slutprodukten. I produktionsfasen har miljöfrågan inte fått lika stort fokus, framförallt inom
materialval och byggsystem. Miljöcertifieringssystemen har inte varit styrande. Företagen
arbetar på olika sätt för att förbättra miljön. Martinsons AB har nyligen tagit fram ett åtta
våningars passivflerfamiljshus med trästomme och detta är ett energieffektivt sätt att bygga
hus på. Man har bland annat gjort LCA-beräkningar1 och tittat på komponenter för en energi
och klimateffektivt byggande. Tillverkarna har även blivit bättre på att ta fram miljödata för
sina produkter (Eriksson, P 2012-06-15).
1
LCA-livscykelanalys, ett sätt att räkna ut en produkts miljöpåverkan under dess livstid från råvara till avfall
(www.ne.se 2012-06-15)
9
Examensarbete
3.1.2.
Arbetsmiljö
Byggbranschen är en olycksdrabbad och riskfylld bransch. Fall, damm, buller, belastning och
tunga lyft gör att olyckor och sjukskrivningar är nästan dubbelt så vanliga som hos
genomsnittliga arbetstagaren. Det beror ofta på den tillfälliga arbetsplatsen, stressade
arbetstiden, brister i projektering och planeringen (www.av.se 2010-05-09)
Det är viktigt att arbetsmiljöplan1 upprättas innan byggarbetsplatsen etableras. Vanligen
ansvarar byggarbetsmiljösamordnaren2 över planen. Skyddsutrustning till personal är en
viktig del i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Exempel på skyddsutrustning är handskar,
andningsskydd, skyddsglasögon, hörselskydd, skor med skyddshätta med mera. Alla
personliga skydd skall vara CE-märkta3. Säkerhetsföreskrifter tas fram av arbetsmiljöverket.
Arbetsgivare tillsammans med byggarbetsmiljösamordnare sammanställer föreskrifterna till
befintliga projektet. Arbetstagaren är skyldig att följa säkerhetsföreskrifterna samt slå larm vid
eventuella säkerhetsbrister (www.av.se 2010-05-09).
Byggarbetsmiljösamordnare utses av arbetsgivaren och arbetar med planering och
projektering samt utförandet av arbetet. Enligt arbetsmiljöverket är det numera ett krav att
byggarbetsmiljösamordnare har den utbildning som han/hon behöver vid specifika
arbetsmoment, exempelvis schaktningsarbeten (www.av.se 2010-05-09).
Bra arbetsmiljö lönar sig i längden för samtliga parter, anställda, arbetsgivare, entreprenörer,
byggherrar och även hela samhället i ett större perspektiv.
1
Arbetsmiljöplan ska innefatta regler på byggarbetsplats, beskrivning av hur arbetsmiljö organiseras, beskrivning
av arbetsmiljöåtgärder för bland annat schaktningsarbete med risk för ras, arbete med kemiska och biologiska
ämnen, arbete i brunnar och tunnlar, arbete på plats eller område med passerande fordon, rivning av bärande
konstruktion eller hälsofarliga ämnen, arbete vid vilket högspänningsledningar, arbete med montering av tunga
byggelement (www.av.se/teman/bygg/ 2010-05-09).
2 ”
Byggarbetsmiljösamordnare är en Juridisk person som förfogar över personer med den utbildning, kompetens
och erfarenhet som behövs för att kunna utföra de uppgifter som åligger en byggarbetsmiljösamordnare enligt
arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter” (www.byggherre.se 2010-05-10).
3
”CE-märkningen innebär att en produkt kan tillverkas eller importeras för att säljas i vilket som helst av de länder
som är medlemmar i EU/EES, och att de olika länderna inte får sätta varken strängare eller mildare krav på
produkten än de som anges i direktiven” (www.expowera.se 2012-06-18).
10
Examensarbete
3.1.3.
Kvalitet
Kvalitet är något som ständigt förbättras i byggbranschen och processen kan aldrig bli färdig.
”Resan är målet” som Karin Boye skrev (Fernström & Kämpe1998).
Inom prefab industrin sker det mesta arbetet inomhus i en skyddad miljö, vilket ger både
kostnads- och framförallt kvalitetsfördelar. Att bygga hus med prefabricerade element ger en
god kvalitet under förutsättningen att materialet är av samma kvalitet som vid lösvirke eller
platsgjutet (Jägborn, J 2012-05-09).
Störst utveckling har skett på det tekniska planet i slutprodukten där tätheten står i fokus.
Fuktsäkerhet har länge varit ett stort problem i Sverige med mycket läckage och skador som
lett till stora omkostnader. Där har Prefab industrin blivit väldigt bra på att säkra sina system.
Lindbäcks har till exempel tagit fram hela badrumskar i epoxiplast där man först säkrar alla
brunnsgenomföringar och sedan gjuter i badrummets golv. Det blir lite som en omvänd båt
för att undvika läckage. Prefab industrin har goda möjligheter att ta fram badrum med god
kvalitet jämfört med platsbyggda där man måste täta varje badrum individuellt (Eriksson, P
2012-06-15).
3.1.4.
Logistik och leverans
Logistik och leverans är oerhört mycket i fokus för alla prefab system. Transporten varierar
beroende på vilket system man använder. Elementdimensionen och elementvikten har blivit
större de senaste åren och ofta sätter transporten begränsningen för detta (Eriksson, P.
2012-06-15). Den mest vanliga transporten sker på landsväg. Med lastbil eller flak kan man
transportera längder upp till 21 meter. Om den sammanlagda fordonslängden överstiger 24
meter fordras enligt svensk lag särskilt tillstånd från myndigheterna. Med hjälp av speciella
dispenser är det möjligt att frakta längder upp till 35 meter.
Största tillåtna bredd är 2,6 meter och totalhöjden är på 4,5 meter men även här finns
dispensmöjligheter. Ram- och båg konstruktioner överskrider ofta tillåtna mått.
11
Examensarbete
(Bild 1. Inskannad från Betongelement kompendium 1988)
På järnväg kan man transportera element upp till 45 meter men fortfarande krävs transport
mellan terminal och byggarbetsplatsen. Kostnaden för transporter kan bli höga och bör
planeras i ett tidigt skede. Har man små leveranser av långa balkar kan det vara lämpligt att
dela in de i mindre enheter som kan transporteras med vanlig lastbil (www.trafikverket.se
2012-05-14 & www.svensktlimtra.se 2012-05-14).
3.1.5.
JiT Just-in-Time
Just-in-Time är en filosofi som anammats av bilindustrin och på senare tid används flitigt i
byggbranschen. Konceptet har som grund att inget skall tillverkas förrän det efterfrågas och
levereras i rätta mängder vid bestämda tidpunkter. På så sätt minimeras materiallagring och
spill samtidigt som ställtiderna förkortas.
Förutsättningar för att JiT skall fungera måste en välplanerad och detaljerad schemaläggning
upprättas där hela flödet av resurser redovisas för hela produktionsprocessen. Vanligen
använder företagen moderna datorprogram för att schemalägga produktionen där varje
moment är tidsbestämd. (Karlöf, Lövingsson 2010, Liker 2009).
För att minimera risken för förseningar samt att varje detalj sker korrekt förs ett ständigt
utbyte av information mellan leverantören och kunden genom EDI, Electronic Data
Interchange (www.xtranslator.com, 2012-06-09). EDI är ett standardiserat dataformat och
har tagits fram för att reducera det administrativa arbetet. Administrativa uppgifter som
exempelvis beställningar, fakturor och orderbekräftelser eller logistisk information som lageroch behovsinformation, förbrukning, försäljning och leveransbekräftelse är exempel på
information som utbyts (www.alltomlogistik.se 2012-06-09).
12
Examensarbete
Fördelarna med JiT

Minskad materiallagring tar mindre plats, vilket ger lägre hyror.

Minskade uppvärmningskostnader.

Sänkta personalkostnader.

Lägre försäkringskostnader.

Minskad kapitalbindning.

Sannolikheten att lagervarorna hinner bli föråldrade eller inaktuella minskas.
Nackdelar med JiT

Produktionen blir beroende av leverantören och vid sena leveranser kan hela
tidsplanen försenas.

3.1.6.
Oväntade order blir ett problem då man endast har verkliga order i lager.
Tid och kostnader
De finns flera bakomliggande faktorer som har drivit på industrialiseringens utveckling de
senaste åren. De största framstegen är korta byggtider för projektet. Erfarenhetsåterföring
där samma byggarbetare arbetar i liknande projekt är en bidragande faktor till den korta
byggtiden. Man använder sig av allt större element och det i sig ger kortare byggtid. Det tar
lika långt tid att rita ett element på 4 meter som på 10 meter. Idag går det snabbare att
montera stommen med hjälp av större kranar med längre räckvidd (Enlund, S 2012-05-14).
Enligt en undersökning som genomförts hos JM (Fernström & Kämpe 1998) kom fram till att
den korta byggtiden resulterade i:

Med hjälp av prefab minskades byggtiden med tre månader. Från 55 veckor för
platsgjutet ner till 43 veckor för prefab.

Totala arbetstiden förkortades med 30 %. Hos byggfacksmedlemmarna minskades
arbetstiden med 40 % och JM:s anställda minskades med hela 50 %.

Spillet reducerades med 35 %

Tack vare den snabba byggtiden för stommen kunde stomkomplettering och
installationer påbörjas tidigare.

Projekteringen tog en månad längre jämfört med platsbyggt men redan till nästa
projekt sparade man in tiden med hjälp av erfarenhetsåterföring.
13
Examensarbete
En annan viktig pådrivande faktor till industrialiseringens utveckling är minskade kostnader.
Det finns tre sätt att minska kostnader på:

Kostnadsreduktion innebär sänkta kostnader med bibehållen byggmetod.

Kostnadsomstrukturering, genom att granska kostnader i hela ledet från fabrik tills
varan monteras på bygget för att på så sätt minimera kostnaden.

Kostnadseliminering, se över andra byggmetoder för att välja den som är mest
kostnadseffektiv. För att utvecklas gäller det att våga använda nya lösningar med nya
sätt att kalkylera projekten.
Idag lider byggbranschen av allt för höga byggkostnader (www.byggindustrin.com 2012-0509) och det är framförallt tillvalen som har blivit dyrare. Stommen utgör en liten kostnad och
har inte blivit dyrare de senaste åren förutom inflationens påverkan.
”Det har blivit dyrare att bygga då kvaliteten blivit mycket högre de senaste 10 åren”
(Jägborn, platschef NCC).
3.2.
Arkitektur
Prefabriceringens utveckling har ställts arkitekterna för helt andra krav än tidigare. Trots att
prefabricerade element begränsar arkitekten i vissa avseende finns stora möjligheter för
personliga intryck. Detta kräver att arkitekten involveras i ett tidigt skede och tar ett
helhetsansvar. På så sätt får arkitekten större inflytande att påverka planlösningar, fasader
samt installationsutrymmen. Arkitekten ska inte behöva uppfinna nya detaljlösningar utan ha
fokus på helheten av projektet och till det har man hjälp av olika datorprogram. Autodesk
Revit Architecture och Autodesk Cad Architecture med dess relationsdatabaser ger
arkitekten en bättre tillgång till standardlösningar och detaljkonstruktioner. Sedan 80-talet har
fastigheterna blivit mer komplicerade med 30-50 % fler installationer som arkitekten måste ta
hänsyn till. Arkitektens uppgift är att förverkliga beställarens visioner och skapa hållbara
byggnader med formgivning som smälter in i omgivningen (Fernström & Kämpe1998).
Sverige är känd för sin arkitekttradition och med utveckling får inte arkitekten förlora den
konstnärliga synen. Utseende och design har alltid haft stor påverkan på hur vi bygger
(Fernström & Kämpe 1998). I vissa avseenden får arkitekten större valmöjligheter med
prefab. Med hjälp av förspända element fås längre spännvidder, vilket ger möjligheter till mer
öppna ytor utan bärning. Idag är man uppe på 17-18 meter, jämfört med platsgjutet som är
på 5-6 meter (Enlund, S. 2012-05-14).
14
Examensarbete
(Bild 2. Bild över fasadbeklädnad tagen av författarna 2012-05-14)
Trotts fördomar mot prefabricerade element har arkitekten i många fall lika stort spelrum för
kreativa lösningar jämfört med platsbyggt.
”Arkitekter måste använda problemen - monteringens – modulskarvarna – till att uttrycka sig,
kanske förstärka dem. Det behöver utveckla estetiken. Inte försöka dölja fogarna utan arbeta
med dem” (Fored, C. Sveriges arkitekters akademi)
”Husen behöver ju inte skrika ut att de var billiga att bygga” (Egelius, T. Sveriges arkitekters
akademi)
”En yngre generation tar över inom byggbranschen, med ett nytt sätt att tänka. De åker till
Toyotas bilfabriker för att lära sig mer om produktionsteknik och logistik” (Nordmark, J.
Sveriges arkitekters akademi)
”Ökat industrialiserat byggande kan begränsa arkitekturen på byggnaden” (Hellquist, T.
Sveriges arkitekters akademi)”
15
Examensarbete
3.3.
Sammanfogningstekniken
Fogarna har länge varit ett stort problem i vårt kalla land. Ett av de största åtgärdsproblemen
med prefabricerade element har berott på att fogarna brister efter några år, vilket lett till stora
omkostnader.
Fogmassans funktion är att stå emot alla påfrestningar som uppstår mellan elementen samt i
dess omgivning. Vind, värme, regn och fukt är exempel på faktorer som fogmassan utsätts
för. Framförallt är det slagregn, det vill säga regn i samband med vind, påfrestar fogarna
mycket. Beroende på placering, höjd och utformningen dimensioneras fogarna. Höga
byggnader utsätts för större påfrestningar eftersom mer vatten träffar fasaden (Jergling m fl
1988).
Utöver detta finns krav på brand, ljudisolering och arkitektoniska aspekter. Trots fogarnas
betydelse har det inte skett någon större utveckling senaste åren. Någon standardiserat
system för att montera ihop elementen finns inte idag (Fernström & Kämpe1998).
3.4.
Standardisering
Öppna system innehåller standardprotokoll som är standardiserat enligt ISO för byggnadens
automation. Med öppna system kan måttstandardisering och fabrikstillverkning få mer frihet
att kombinera element till byggnadsdelar. Man uppnår ett mer effektivt byggande med bra
kvalitet eftersom vem som helst kan kombinera systemet utan att bli bunden till en viss
tillverkare eller entreprenör (www.siki.se 2012-06-01). Öppet system bidrar även till flexibilitet
och man behöver då bara sätta sig in i ett system.
Idag finns ingen standardisering för hela systemet, vilket innebär att de inte är kompatibla
med komponenter från olika tillverkare. Slutna system dominerar marknaden där
företagsegna byggmetoder och komponenter ofta hålls hemligt (Fernström & Kämpe 1998).
I Finland drivs ett projekt med ett byggsystem baserad på ett antal standardiserade
knutpunkter. Systemet har prefabricerade betongelement som förebild. Det svenska
prefabricerade systemet utvecklades i Finland på 60-talet.
Derome Mark & Bostad utvecklade tillsammans med Tyréns en plattform för industriellt
träbyggande med ett öppet byggsystem. Den användes för första gången i Malmö 2011.
Tanken är att kombinera olika komponenter från olika tillverkare och sedan publicera allt
öppet.
16
Examensarbete
Byggsystem är begränsat till flerfamiljshus med 4 till 8 våningar. Projektet består av fem
viktiga punkter (www.traplattform.se 2012-06-18).

Utveckla ett öppet byggsystem i trä för flerbostadshus med 4 till 8 våningar

Dokumentation och strukturering av byggsystemet

Utveckla ett arbetssätt med informationsmodell (BIM) för hela byggprocessen

Utveckla en ny projekteringsprocess

Utveckla planerings- och beredningskoncept
(Figur 2. www.traplattform.se 2012-06-18)
I dagsläget finns det väldigt få företag som intresserar sig för systemet och konjunkturläget
försvårar det hela. Det slutna systemet gynnar den tekniska utvecklingen eftersom ingen vill
spendera pengar på teknikutveckling för ett öppet system för att risken är stor att andra
företag drar nytta av den investeringen.
På komponentsidan har man kommit längre där standardisering finns inom miljövärdering
och beräkning (Eriksson, P 2012-06-15).
Ett välutvecklat standardiseringssystem skulle kunna lösa dagens problem med höga
bostadskostnader. Under åren 2005 – 2009 satsade tio länder från Europa på forskning för
bättre och mer lönsamt bostadsbyggandet. Från Sverige deltog NCC och bidrog med bland
annat 14 miljoner SEK. Denna utvecklingssatsning är ett av den största i Europa vad gäller
byggbranschens industrialisering.
17
Examensarbete
Bland representanterna återfanns Europas ledande bygg- och elementtillverkningsföretag
och
högskolor.
Forskningen
resulterade
i
en
produktiv
process
där
byggtiden,
byggkostnaden och spillet minskades. Utifrån detta kunde man ta fram mer ekonomiskt
fördelaktiga bostäder (www.sbuf.se 2012-05-21).
3.5.
Prefabricerade Betongelement
3.5.1.
Allmänt
Betong är vårt vanligaste byggnadsmaterial och består av ballast, cement och vatten.
Historian om betong utgår från 1800-talet då bruk och bränd lera användes som föregångare
till cement och betong. Portlandcement göts med oarmerade betongplattor. 1850 uppfann
engelsmannen Wilkinson armerad betong. Det stora framsteget av armerad betong kom med
fransmannen Francois Hennebique. Francois var byggnadstekniker och år 1890 upptäckte
han samverkan mellan armering och betong för högre tryckhållfasthet. Dessa användes
sedan i pelare och bjälklag till husbyggnader.
Fransmannen Eugène Freyssinet uppfann 1928 spännbetong av modern typ där vidhäftning
till betongen resulterade i hög hållfasthet. Den nya tekniken gav upphov till mer avancerade
konstruktioner med betydligt längre spännvidder (www.britannica.com 2012-05-21)
De senaste åren har man inriktat sig på att utveckla tryckhållfastheten i betongen.
Förtillverkade betongelement kan idag enkelt nå en kvalitet C60/75. Under de senaste åren
har självkompakterande, det vill säga vibrationsfri betong blivit vanligare. Strängbetong är ett
av de företag som numera uteslutande använder självkompakterande betong.
I små och lätta byggnader är prefab idag en självklarhet. Kort byggtid, låga byggkostnader,
beprövad teknik och effektiv byggande är de främsta fördelarna. Med prefabricerade element
är det enklare att uppnå hög kvalitet med miljövänliga material. Dessa faktorer lägger
grunden till att uppfylla morgondagens krav på bostadsbyggandet (Fernström & Kämpe
1998).
3.6.
Fogar
Betongelementen är inte helt statiska utan det sker ständigt små rörelser som tär på fogarna.
Dessa rörelser beror på irreversibla samt cykliska rörelser.
Irreversibla rörelser är sådana som bara uppstår en gång. Oftast beror de på uttorkning av
betongen. Cykliska rörelser innebär en återkommande rörelse och orsakas av temperatur18
Examensarbete
och fuktrörelser i materialet. Olika material påverkar hur stor dessa rörelser blir och därför
bör man kräva dessa data från leverantören. Rörelsens riktning påverkar hur pass
påfrestande det är för fogmassan. Drag- och tryckrörelser bör eftersträvas framför skjuvning i
djup- och längdled (http://www.sfr.nu/ 2012-06-08).
Dagens prefabricerade element är överlag större och ställer högre krav på fogar. Generellt
innebär större element bredare fogar. Det kräver flera olika beräkningar för att ta reda på hur
bred fog som fordras.
Genom att addera den irreversibla rörelsen med den cykliska får man ut totala rörelsen:
∆Ltot = ∆Lc + ∆Li
Därefter multipliceras totala rörelsen med 100 och divideras med ISO-klass1.
B = 100 x ∆Ltot / ISO-klass
Resultat som erhålls avser minsta tillåtna bred. Man bör alltså ligga över det. I SFR och HusAMA finns rekommendationer över minsta tillåtna fogbredd och dessa ska inte understigas,
trots att beräkningarna gör det. Detta beror på att det måste finnas utrymme för toleranser
som finns i material och ingångsdata. På grund av estetiska skäl brukar man inte använda
alltför breda fogar (http://www.sfr.nu/ 2012-06-08).
(Bild 3. Inskannad från Betongelement
kompendium 1988)
1
ISO-klass = Rörelseupptagningsförmågan enligt ISO 11 600 (%)
19
Examensarbete
3.7.
Håldäck, HD/F
Håldäckselement är den vanligaste typen av prefabricerade betongbjälklag i Sverige.
Elementen utmärker sig med låga egenvikt i förhållande till bärförmågan. Den låga vikten
erhålls genom de långsgående hålrummen. Spännviddsområdet varierar beroende på
tjockleken. HD/F-120/40 är den grövsta och klarar upp till 18 meter. Spännarmeringen
placeras alltid i underkant (www.svenskbetong.se 2012-05-10).
(Tabell 2. www.svenskbetong.se 2012-05-10)
Tillverkningen av håldäck sker genom att flytande betong hälls över stålform i underkant.
Detta medför att undersidan får en slät struktur som är enkel att måla. Kanter och ovansidan
formas med maskin och får en grövre yta anpassad för pågjutning eller spackling.
Gjutningsprocessen liknas vid stränggjutning där gjutlådan kontrollerar flödet i sådan takt att
betongen hinner delvis stelna (Betongelement 1988).
(Bild 4. Håldäck www.rajaville.fi/sv 2012-05-10)
(Bild 5. TermoDeck http://www.strangbetong.se 2012-05-10)
20
Examensarbete
Hålrummen kan utnyttjas till diverse installationer såsom kabeldragning men vissa företag
har gått ännu längre. Strängbetong har ett klimatsystem som kallas för TermoDeck och går
ut på att använda hålrummen för byggnadens tilluft. Betong är ett material som har god
värmelagringskapacitet,
0,125kWh/m2,
vilket
gör
det
lämpligt
i
sammanhanget
(www.strängbetong.se 2012-05-12).
3.8.
TT-kassetter, TT/F
TT-kassetter är avsedda för bjälklag och takbjälklag. Lämpliga användningsområden är
sjukhus, industribyggnader, parkeringshus, affärshus etcetera. Alltså byggnader som kräver
stora laster, större håltagningskrav och framförallt vid långa spännvidder, upp till 20 meter.
Elementen är utformade som ett betongdäck med två balkar och i tvärsnitt liknar de två intill
ställda ”T”, därav namnet. De är ofta spännarmerade men kan också utföras slakarmerad.
Håltagning kan utföras utan att bärförmågan påverkas nämnvärt. Däremot får man inte
inkräkta på dess tryckzon som breder ut sig något.
(Bild 6. TT/F www.strongsolutions.eu 202-05-14)
(Tabell 3. www.svenskbetong.se 2012-05-14)
21
Examensarbete
Plattdelen kan ha varierande tjocklek, oftast 50 – 60 millimeter vid elementhöjden 200 – 600
millimeter samt 90 – 100 millimeter vid elementhöjden 240 – 640 millimeter. Den tunna
plattan kräver vanligen en armerad pågjutning av 50 – 100 millimeter betong när den
används
som
bjälklag
(www.svenskbetong.se
2012-05-14).
Pågjutningen
får
i
bruksgränstillstånd1 räknas samverkande med plattan. I brottgränstillstånd2 kräver det ofta
fogarmering mellan plattan och överbetongen. Pågjutningen förbättrar samtidigt brand- och
ljudegenskaper. Den tjocka plattan är avsedd för endast en avjämnande pågjutning, cirka 10
– 30 millimeter (Betongelement 1988).
(Bild 7. Inskannad från
Betongelement kompendium 1988)
1
bruksgränstillstånd skall konstruktionen ha tillräcklig styvhet för att inte obehagliga svängningar eller sådana
deformationer som nedsätter byggnadsdelens funktion, t ex takavvattning, skall uppträda (www.svensktlimtra.se
2012-06-18)
2
brottgränstillstånd när byggnaden är på gränsen till att ett brott av något slag uppstår (www.bk-ram.se 2012-06-
18)
22
Examensarbete
Hållfastheten för TT-kassetter påverkas genom att reglera antalet armeringslinor samt
uppspänningskraften. En redovisning som betongföreningen genomfört vid maximal
momentkapaciteten, Mu,max i säkerhetsklass 3, SK3.
(Tabell 4. Betongelement kompendium 1988)
Sprickmomentet, Mr, påverkas av olika faktorer. Genom att öka antalet linor, utan att öka den
totala uppspänningskraften, erhålls högre momentkapacitet samtidigt som det inte påverkar
sprickmomentet. Spännvidden påverkar också sprickmomentet där längre längder ger ökas
sprickbildning. Det går att skjuvarmera TT-plattorna för att öka skjuvhållfastheten.
Elementen påverkas redan från början av laster i form av egentyngd. Detta innebär att
uppböjningen minskas något på grund av korttidsnedböjning. En mer intressant last är
långtidslast som sker efter avjämning av bjälklaget, det vill säga efter 50 år (www.kstr.lth.se
2012-05-27)
23
Examensarbete
Beräkningsexempel
Ett bjälklag utförd med TT/F 240/60 för kontor. Pågjutning med 50 millimeter betong räknas
samverkande med plattan.
Förutsättningar:
Dimensioneringsvärden enligt eurokoder
(Tabell 5. Typexempel med egna värden)
Resultat: Utifrån tabeller och diagram i betongelement kompendium fick vi spännvidden på
17 meter. Detta påvisar ingen större skillnad de senaste 10 åren. Den stora skillnaden ligger
i tätheten.
Strängbetong har egna testlaboratorier där man utför experiment för att minska
energiförluster. I ett av experimenten kom man fram till att tjockare väggar med tjockare
isolering inte hade stor påverkan. Istället var det täta konstruktioner med mindre köldbryggor
som visade störst resultat. Exempelvis hur vidhäftning av balkongplatta sker är en detalj som
har utvecklats. För att minimera köldbryggor låter man sandwichelementets yttre skiva utgöra
upplag för balkongplattan med stöd av pelare eller rostfria snedstag (Enlund, S. 2012-05-14).
(Bild 8. Inskannad från Betongelement
kompendium 1988)
24
Examensarbete
3.9.
Prefabricerade Trä element
3.9.1.
Allmänt
Trä är det viktigaste och äldsta byggmaterialet. Det har många användningsområden som
bland annat virke, konstruktionsdelar, fönster- och dörrkarmar, golv, fasader och tak. Den
senaste tiden har man även börjat visa intresse för bärande massiva träväggar (Jermer, J.
SP trä).
Småhus i trä är i särklass de största inom prefabricerat byggande och uppgår idag till hela 90
% (se tabell 1) av nyproduktionen (Fernström & Kämpe 1998). I takt med expansionen har
tekniken utvecklats och numera bygger man även flerfamiljshus av trä. Just nu pågår det ett
projekt i Sundbyberg där Folkhem (byggherre) i samarbete med Martinsons AB bygger fyra
flerfamiljshus i åtta våningar. Detta är Stockholms första åttavånings flerfamiljshus byggd
med trästomme (www.woodnet.se 2012-06-06).
Den största tillväxtperioden av flerfamiljshus med trästomme skedde mellan åren 2005-2007
där ökning var 71 % med en lönsamhet på cirka 11 % (Eriksson, P. 2012-06-15).
(Tabell 6. Eriksson, P. SP Trä 2012-06-15)
25
Examensarbete
Att bygga prefabricerade trähus ger både bättre kvalitet och energisnålare hus. Stommen
monteras upp på en dag, vilket innebär att man slipper bygga i fuktiga miljöer. Den största
utvecklingen inom prefab trähus är att husen har blivit mycket tätare.
Prefabricerade hus av trästomme kräver mindre behov av hjälpmedel på arbetsplats och
uppvärmning i stomskedet. Trästommar ger en lätt konstruktion där egentyngden motsvarar
en femtedel av liknande betongkonstruktion. Detta ger avsevärt förenklad grundläggning och
möjliggör byggande under svårare markförhållande. Den lätta vikten underlättar för
takpåbyggnader, vilket gör det möjligt att bygga nya bostäder på höjden (www.träguiden.se
2012-06-11).
Förutom att trähus har blivit betydligt tätare har utvecklingen även resulterat i upp till 80 %
kortare byggtid. Exempelvis kan ett femvåningshus i trä byggas helt klart på cirka åtta
veckor. Kvaliteten på de förtillverkade elementen säkerställs på fabrik. Risken för fel
minimeras betydligt tack vare den optimerade tillverkningsprocessen. Trä som stommaterial
ger en flexibilitet som är svårt att uppnå med andra stommaterial. Bearbetning för hål och
andra beslag kan utföras utan problem och gör fästningar av installationer enkelt
(www.träguiden.se 2012-06-11).
Ur miljösynvinkel är trästomme ett bra val med många fördelar. Enligt flera studier är trä tio
gånger mer miljövänligt än att bygga med betong (www.derome.se 2012-06-11). Trä lagrar
mer koldioxid än vad den avger. Enligt forskning som gjorts av Mittuniversitet upptar ett
fyravåningsträhus 150 ton koldioxid och det är inga andra byggmaterial som har denna
förmåga. Sedan 1900-talet har vi i Sverige krav på återplantering enligt skogvårdslagen. För
varje avverkat träd planteras minst två nya. Att förnya skogen genom att använda det som
virke gör skogen fräschare och på så sätt sugar träden till sig ännu mer koldioxid än den
orörda skogen. Det krävs mindre energi att såga
och hyvla träprodukter. Sågningsrester från sågning
som spån och bark går till återanvändning,
exempelvis som biobränsle (www.svenskttra.se
2012-06-12).
(Bild 9. www.svenskttra.se 2012-06-12)
26
Examensarbete
Sveriges provnings- och forskningsinstitut SP Trä har de senaste 15 åren testat olika
träslags hållbarhet. Nyligen kom man fram till att furu har bättre hållbarhet än andra träslag
som exempelvis lärkträ (Eriksson, P. 2012-06-15).
Massivträ och limträ utgör stommen i prefabricerade trähus. Bägge materialen har hög
bärförmåga i förhållande till sin vikt. Detta kan leda till problem vid kraftig vind. Sidokrafterna
från vinden vill få huset att röra på sig och för att stabilisera huset dras vertikala
förankringsjärn i väggarna ned till grunden (Adolfi, B. m fl, 2005). Detta gäller inte bara för trä
utan även prefabricerade betong och stålkonstruktioner. Hos prefabricerade betonghus är
trapphuset platsgjutet och huset stabiliseras genom att förankra sidorna i trapphuset till
grunden (Eklund, P 2012-06-18)
(Bild 10. Vertikala förankringsjärn i
väggarna ner till grunden Trälyftet
2005)
Innan slutbesiktning utförs ett provtryck där man tätar till alla installationer och sedan blåser
in luft. Därefter mäter man luften som går ut i l/s. Varje 0,01 Pa motsvarar 4 liter luft/s. Om
lufttäthets krav överstigs åtgärdas detta genom att leta efter läckage med hjälp av
värmekameror. (Sandell, C. NCC 2012-05-16).
27
Examensarbete
Bild 11 är från ett av NCCs projekt (Sandell, C. NCC 2012-05-16) där man inte klarade
lufttäthets krav på 0,6 Pa.
Detta berodde på följande faktorer:

Skarvar i det lufttäta skiktet och klimatskärmen

Skarvar vid takfot

Skarvar runt dörrar och fönster

Skarvar vid platta på mark och krypgrund
(Bild 11. Christer Sandell, NCC 2012-05-15)
28
Examensarbete
3.10.
Planelement
Det två vanligaste metoder att bygga i prefabricerade trästommar är planelement och
volymelement.
Planelement har en lägre prefabriceringsgrad än volymelement och ger därför arkitekten
större valmöjligheter vid utformning av planlösning. Planelementen levereras färdigisolerad
och gipsad till byggarbetsplatsen. Det är även förberett för installationer i form av rör och
ledningar.
Planelementteknik
har
inte
lika
stora
geometriska
begränsningar
som
volymelement och kan därför skapa mer öppna utrymmen. Att uppföra ett projekt med
planelement tar längre tid än att uppföra samma projekt med volymelement. Tidsvinsten är
svår att avgöra eftersom det varierar beroende på vilken byggprojekt som används. Enligt en
undersökning som institutionen för samhällsbyggnad från Luleå tekniska universitetet
genomfört skiljer det 20 veckor mellan det två byggmetoderna i ett specifikt projekt.
(Figur 3. Uppskattad byggtidjämförelse mellan plan- och volymelement,
Stehn, L. m fl, 2008)
Planelementen monteras inte lika fort som volymhus och står per definition öppet en längre
tid. För att undvika fukt kan montaget ske väderskyddat. Man gör en helintäckning av huset
och placerar sex stycken travers runt om. Dessa traverser är hissbara och kan lyfta
väderskyddet i rätt nivå till byggnaden. Överbyggnaden hissas uppåt vartefter våningsplanen
monteras. Nyligen har man utvecklat ett system som kallas för Extoler som kombinerar
väderskydd och travers, vilket ersätter kran på byggarbetsplatsen. Lyftkapaciteten på dagens
travers klarar upp till 10 ton och har en fri spännvidd på 25 meter. Systemet innebär att man
slipper kranar och ger en god säkerhet för byggarna. Den fuktfria miljön inne i tältet gynnar
även arbetsmiljön. Efter att huset nått sin fulla höjd kan fasadkompletteringen ske på vägen
ner. Martinsons AB har utvecklat extoler och det finns ett liknande system som Gunnebo
tagit fram (Eriksson, P 2012-06-15).
29
Examensarbete
(Bild 12. www.extoler.se 2012-06-17)
3.11.
Volymelement
Volymelement är en utveckling av prefabricerat byggande där hela golv-, vägg- och takdelar
tillverkas på fabrik. Tillverkningen sker på löpande band där färdiga väggelement och
bjälklagselement monteras ihop. Vid tillverkning utförs även Installationer, inredning och
andra arbeten som målning, golvläggning och kakelsättning. Innan volymelementen lämnar
fabrik förses de med ett täckande väderskydd (Adolfi, B. m fl 2005).
Volymelement drar nytta av alla fördelar med att bygga i fabrik under kontrollerade former.
Materialhantering sker både säkert och effektivt med god belysning och torrt underlag.
Installatörer, målare, plattsättare och golvläggare finns alltid på plats och minimerar risk för
stillestånd. Vitvaror och andra badrums- och köksinredning monteras i fabriken och därmed
slipper man ta hand om dessa ömtåliga komponenter på byggarbetsplatsen. På så sätt
slipper man kostnader för extra skydd (Adolfi, B. m fl 2005).
Volymelementens storlek begränsas av transporten. Oftast ingår vägtransport och med
rådande lagar blir det problematisk att frakta större element. Med tanka på dess höga vikt,
normalt mellan 6-10 ton, är det lämpligt att montagekranen placeras nära den blivande
byggnaden (Adolfi, B. m fl 2005).
Arkitektoniskt
har
volymhusen
en
geometrisk
begränsning.
För
att
det
ska
bli
kostnadseffektivt bygge med volymelement bör man anpassa planlösningen efter
30
Examensarbete
standardmått. Det går att göra en volymindelning som löser vilka planlösningar som helst
men då tappar man kostnadseffektiviteten (Eriksson, P 2012-06-15).
Volymelementen består av bjälklag- och väggelement. Den undre delen av bjälklaget
utformas till en separat undertakskonstruktion och den övre delen fungerar som golv.
Bjälklagets fria spännvidd är vanligen runt 4 meter och tjockleken varierar beroende på
ljudisoleringskrav. Total tjocklek för ljudklass B ligger mellan 480-520 millimeter, vilket är
relativt tjockt. Bjälklagen utförs i massivträteknik och lättbyggnadsteknik (www.traguiden.se
2012-06-10).
(Bild 13. Principskiss för volymelement med lättbyggnadsteknik www.traguiden.se 2012-0611)
(Bild 14. Principskiss för volymelement med massivträteknik www.traguiden.se 2012-06-11)
Väggarna är mer traditionella förutom att reglar och massivträskivorna kan utföras med
mindre dimensioner med tanke på den korta spännvidden. När volymerna sätts ihop skapas
en dubbel vägg- och bjälklagskonstruktion. Detta skapar goda förutsättningar för att
minimera ljudspridningen mellan lägenheterna.
De bärande elementen har en god förmåga att föra ned koncentrerade laster. Öppningar på
upp till 3-3,5 meter är normalt för ett volymhus i upp till 4-våningar. Träregelstommen tar
hand om de vertikala lasterna medan skivverkan i tvärgående väggar tar hand om de
horisontella lasterna. Väggarna i bottenvåning förstärks med plywoodskivor eftersom de tar
hand om störst laster, vilket ökar väggarnas styvhet (www.trabyggnadskansliet.se 2012-0610).
31
Examensarbete
Väggarnas tjocklek varierar beroende på användningsområde. De bärande elementen hos
ett flerbostadshus med lättbyggnadsstomme ligger runt 300 – 500 millimeter.
(Tabell 7. Betongelement kompendium 1988)
Volymelement är oerhört tidseffektivt på byggarbetsplatsen. Upp till 20-25 volymer monteras
på en dag. Ett exempel är studentbostäderna i Bergshamra som uppförts av Lindbäcks.
Leveransen bestod av åtta långtradare med tre volymer per lastbil. Varje volym utgör en
studentbostad på 30 m2. Tidigt på morgon startades bygget och vid arbetsdagens slut hade
man hunnit montera fyra våningar med sex lägenheter per våning. Totalt fick man alltså upp
24 lägenheter på en dag. Förutsättningen för att genomföra projektet är väderberoende och
därför bygger man inte när det regnar (Eriksson, P. 2012-06-15).
Vid vanliga bostäder tar monteringen generellt sett tio veckor att färdigställa ett flerfamiljshus
på
fem
våningar.
Tiden
det
tar
att
färdigställa
grundplattan
räknas
inte
med
(www.svenskttra.se 2012-06-10). Tekniskt sett har det inte skett någon större utveckling de
senaste 10 åren.
32
Examensarbete
3.12.
Limträ
Limträ är det vanligaste materialet i modernt träbyggande och användandet ökar konstant
både i Sverige och andra länder (www.martinsons.se 2012-06-11).
Limträ är uppbyggd av ett antal trälameller som placeras i samma riktning. Lamellerna
limmas och pressas ihop under tryck till balkar i önskade dimensioner. Råmaterialen kommer
från granskogar där hög kvalitet med goda byggegenskaper väljs ut. Vid limningen av
lamellerna sorterar man det starkaste längst ut som ytterlamell då ytan påfrestas mest
(www.martinsons.se 2012-06-11).
Resultatet ger en starkare konstruktionsmateria än både betong och stål i förhållande till sin
vikt. Limträelement utgörs i många olika dimensioner och kvaliteter. De är avsedda för
bärande konstruktioner såsom ramar, bågar, balkar, pelare och takstolar (www.wiwood.se
2012-06-11). Limträ kallas ibland ”naturens svar på stål och betong” (Eriksson, P 2012-0615).
(Bild 15. www.martinsons.se 2012-06-13)
Limträ som panel används främst till fasader. Panelens långa livslängd samt att den behåller
sin form i olika väderförhållanden gör den lämpligt för sitt ändamål (www.martinsons.se
2012-06-11).
Martinsons Trä AB är en av Sveriges största leverantörer av limträbalkar med
kvalitetsklasser L40C och L30S samt pelare av kvalitetsklassen GL 28 h. Kvalitetsklass L40C
har en ytklass som är ren hyvlad och obehandlad. Det går att beställa längder upp till 12
meter med varierande bredd och höjder. Tabellerna 8, 9 och 10 visar de vanligaste
limträbalksdimensionerna med två olika hållfasthetsklasser (www.martinsons.se 2012-0611).
33
Examensarbete
(Tabell 8. Limträbalk hållfasthetsklass L40C www.martinsons.se 2012-06-11)
(Tabell 9. Limträbalk hållfasthetsklass L40S www.martinsons.se 2012-06-11)
(Tabell 10. Limträpelare hållfasthetsklass GL 28 h www.martinsons.se 2012-06-11)
34
Examensarbete
35
Examensarbete
4.
Resultat
4.1.
Intervjuteknik
Intervjufrågorna är formulerade efter följande kriterier (Häger 2001).
Ställa inte ledande frågor.

Ställ en fråga i taget. Är det fler saker man undrar om samma ämne är det bra att
ställa upp det som en huvudfråga med följd/underfrågor.

Något som man måste göra är pilotintervjuer där man testar frågeguide, absolut minst
en men helst fler. Det är omöjligt att veta hur andra uppfattar frågorna och vilka
problem som kan uppstå utan att testa frågorna. Det bästa är att det görs på någon
som inte skrivit frågorna men man kan även testa/träna på varandra.

Hur ska man analysera vad de sagt? Vi tycker absolut att man ska banda intervjuerna
då det är väldigt svårt få med allt och komma ihåg saker. Vad man också brukar göra
är att man transkriberar, skriver ner allt man spelat in, men detta kanske inte är
absolut nödvändigt då mindre nyanser kanske inte är så viktiga.

Be respondenten utveckla sina svar. För att underlätta kan det vara bra att lägga in
ett "utveckla" som underfråga. Man behöver ju inte alltid be dem att utveckla men det
kan vara bra för att inte glömma bort det.

Nått som också är bra är att börja med är lite ”lätta” frågor för att värma upp
respondenten till exempel titel och andra bakgrundsfrågor. Det är också bra att få
med detta på band så att man vet vem som sagt vad.

Om man har svåra frågor är det bra att skicka frågorna i förväg så respondenten kan
läsa dessa och fundera lite på sina svar.
36
Examensarbete
4.2.
Resultat av intervjuer Betongelement
Intervjuade: Säljchef Sven Olof Enlund, Fabrikschef Urban Pettersson

Har prefab-industrin utvecklats de senaste 10 åren med avseende på:
-
Miljö
Det har skett en stor förändring de senaste åren. Betong och då främst cement innehåller
miljöfarliga ämnen och avger höga koldioxidhalter vid tillverkning. De har nu gått över till en
annan typ av cement som är bättre ur miljösynpunkt. Man har också optimerat betongen för
att försöka få ner cementhalten.
-
Arbetsmiljö
Arbetsmiljön har förbättrats avsevärt tack vare fler och hårdare krav på hjälm, skyddsskor,
handskar,
skyddsglasögon,
fallskydd
med
mera.
Numera
använder
strängbetong
självkompakterande betong uteslutande och på så sätt blivit av med vibrationsskador samt
minskat bullret på arbetsplatsen. Antalet olyckor är oförändrat. Oftast handlar det om fall- och
klämolyckor och då spelar inte byggmetoden någon större roll.
-
Kvalitet
Kvaliteten har höjts i takt med större krav. Toleransklasser har inte skärpts nämnvärt. Allmän
material- och arbetsmiljöbeskrivningen, AMA, reglerar bland annat kraven på kvalitet och
strängbetong har valt att lägga sig en nivå högre.
-
Logistik och leverans
Leveransplan upprättas i ett tidigt skede och levereras inom bestämda tider. 07:00, 08:30
används som standard och man står själva för transporten. Man håller tiderna in på
klockslaget och har tillsatt en anställd som bara jobbar med leveranser. Det som utvecklats
mest är lösa flak. Leveransen behöver inte komma vid angivna tider utan kan komma dagen
innan och lasta av ett flak. Det innebär att man inte blir bunden till klockslaget men det har
vissa begränsningar. Exempelvis skulle det inte fungera i platser där man har ont om plats.
Sena leveranser har förödande konsekvenser och kan innebära stora summor i vite. Kranlag
som står och inväntar leverans kostar 4-5 tkr i timmen och då går pengarna ganska fort.
Utöver det använder man sig av specialtransporter som klarar längder upp till 35 meter.
37
Examensarbete
-
Tid och kostnader
Man använder sig av allt större element och det i sig ger kortare byggtid. Det tar lika långt tid
att rita ett element på 4 meter som på 10 meter. Idag går det snabbare att montera stommen
med hjälp av större kranar med längre räckvidd.
Det
har
blivit
billigare
att
bygga
men
inflationen
har
påverkat
något.
Bättre
materialutnyttjande i samband med kortare byggtid har gett något lägre totalkostnader.

Har arkitektoniska och konstruktionsmässiga krav begränsat prefabriceringens
utveckling?
Det kan finnas viss begränsning. I de flesta fallen har man lika stora möjligheter som
platsgjutet. Med hjälp av förspända element fås längre spännvidder och ger arkitekterna
möjligheter till större öppna ytor utan bärning. Idag är man uppe på 17-18 meter, jämfört med
platsgjutet som är på 5-6 meter.

Vad tror du om standardisering?
Standardlösning med arkitektonisk frihet utgör en central roll och Strängbetong satsar stor på
det. Genom att använda standardlösningar slipper man uppfinna hjulet gång på gång utan
man vet vad som fungerar bra och håller sig till det. Man vet hur fogarna mellan
sandwichelement ska se ut samt hur håldäck ligger upp på. I varje projekt finns det något
unikt som inte finns någon standard på och det löser man på lämpligt sätt. Strängbetong
utgår från Svensk betong standardisering och anpassat den till deras system. De är mån om
att hålla det hemligt och därför kunde vi inte ta del av deras modell. Billigare med
standardisering

Vilka system använder ni i huvudsak, öppna eller slutna system?
Slutet system i grunden.

Tror du slutna system hämmar utvecklingen?
Nej, beställaren vill ofta ha en komplett helhetslösning som fungerar bra ihop.
38
Examensarbete

Hur ser efterfrågan ut?
Ingen större skillnad, går upp och ner med konjunkturen. Stora projekt i gång där bland annat
nya nationalarena i Solna samt köpcentret intill med en area på 3500 m2. Sjukhuset i
Linköping och Täby centrum är också ett pågående projekt.

Hur ser er utveckling av prefabricerade element ut jämför med alla andra
företag både i Sverige och utomlands?
Strängbetong har blivit mer kompletta och betraktas mer som entreprenör än leverantör då
man tar fram helhetslösningar med täta hus färdig med fasader och tak. Tak köps in medan
resten
tillverkas
på
egna
fabriker
med
egna
monterings-,
tillverknings-
och
konstruktionsavdelningar. Man tar ett större åtagande och riktar direkt till beställare som inte
har en egen byggande verksamhet som Svenska bostäder, Familjebostäder etcetera.

Hur lång är garantitiden för stomme?
Följer Allmänna bestämmelser för totalentreprenader, ABT06, där garantitiden är på fem år.
Utför garantibesiktning efter två år och en annan uppföljande efter fem år. Alla fel som beror
på tillverkaren åtgärdas. Man lägger undan fem procent av kontraktssumman åt garantin och
här har Strängbetong stor ekonomisk fördel. Genom att lägga försäkringen på moderbolaget
Consolis slipper man ligga ute med en massa pengar i säkerhet.

Vad ingår i garantin samt vilket ansvar tar ni vid tillverkningsfel? Exempelvis
om uttag för installationer hamnat fel, eller vid större felaktigheter som
felplacerade dörrar
Sällan det uppstår några större felaktigheter. Oftast handlar det om små fel där el-dosor är
ett typexempel. De ska ritas in, sedan fästas i formen på rätt sätt och har man små dosor
som är kopplade kan de hamna lite snett. De följer toleransklasser1 och står för alla
felaktigheter som faller under deras ansvar.
2
Toleransklasser innebär att man inte åtgärdar fel som är av så pass liten betydelse att det inte påverkar
funktionen eller designen. Hos el-dosor får de placeras upp till 20 millimeter fel (Enlund, S. 2012-05-15)
39
Examensarbete

Hur ser utvecklingen för montering ut?
Utvecklingen går mot att få ner byggtiden. Byggkranarna har blivit större och har längre
räckvidd
så
man
slipper
flytta
kranen
hela
tiden.
Större
element
ger
färre
monteringsmomenten, vilket ger minskad byggtid. Nyligen har man ändrat rutiner för hur
arbetsveckan för byggarbetarna ser ut. Tidigare har man jobbat tio timmar per dag, måndag
till torsdag, vilket ger hög belastning för transporter under dessa dagar. Genom att sprida ut
arbetsveckan till måndag till torsdag och tisdag till fredag får man en jämn spridning under
hela veckan.

Tar det lika långt tid idag att uppföra ett hus med betongstomme som för 10 år
sedan?
Nej, större element innebär färre moment vid montering, vilket ger en kortare byggtid. 8
våning punkthus med 4 lägenheter per våning tar 4 veckor att färdigställa. Idag ligger snittet
på 2 lägenheter per dag.

Monterar ni själva upp stommen eller lämnar ni det åt beställaren?
Ja, i stort sett alltid. Säljer även trappor till platsgjutna hus eftersom man aldrig platsgjuter
trappor. Håldäck bjälklag levereras lite fritt.

Vart får ni er betongmassa från?
Egna fabriker, en vid varje tillverkningsstation. I enstaka projekt har de tvingats köpa betong
för att inte riskera vite, på grund av att man inte håller utsatta tider. Viten ligger på 1 % av
kontraktssumman i veckan så det handlar om stora belopp. Det är väldigt sällan
Strängbetong missar tiderna. Betong är ett tungt material och är alltid billigare att tillverka
själv i närheten av fabriken.
40
Examensarbete

Vad händer med spillet?
Spillet går inte att komma ifrån och är oförändrat det senaste 10 åren. Spillet utgörs inte av
råmaterial. Betong i sig innehåller miljöfarliga ämnen och får inte återanvändas. Betongen
krossas och man skiljer stålet från betongen. Stålet sälj till skroten medan betongen sälj som
fyllnadsmassa.
Störst spill sker vid tillverkning av hålldäck. Där använder man en teknik som går ut på att
skär av en meter på vardera änden av en 150 meter långa formen. Ställer en maskin uppe
på som går sakta utan formsidor och man gjuter med jordfuktig betong. Går med 1,5 meter
per minut. 150 meter på 1,5 timmar vilket ger 200 m2. I formen ligger 80 meter långa vajer.
Varje vajer spänns upp med domkraft på 10 tons kraft. Över vajern gjuter man betongen och
två man går efter och markerar ut vart man ska såga. Dagen efter när betongen härdat kapar
man upp elementen i rätta längder. De förspända elementen spänns upp med sådan kraft att
det deformeras, elementen får en uppböjning. När man sedan belastar elementen blir de
raka och man slipper nedböjningar och sprickor. På så sätt utnyttjar man armeringen fullt ut.
Två fabriker gjuter 15 banor som tillsammans uppgår till 2000 m2 per dag. När maskinen
startas hinner inte betongen komprimeras den första metern och på samma sätt i slutet då
maskinen stängs av. Tillverkningen är rationell men det förekommer även spill i form av fel
gjutning.

I dagens samhälle där miljö och energiförbrukning är i fokus, speciellt inom
byggbranschen som står för drygt 30 % av landets energianvändning. Hur har
prefabricerade stomelement anpassat sig till energisnåla hus?
Husen har blivit tätare och där lägger Strängbetong sin fokus på. Man har gått över till
högvärdig isolering med förbättrat λ-värdet1 och fönsterrutorna har fått lägre u-värde2. Med
bättre luftombyte kan man spara energi.
1
λ-värdet: Lambda-värde, även kallat värmelednings- förmåga eller värmekonduktivitet, är ett tal som redovisar
ett materials isoleringsförmåga. Lambda-värdet anges med den grekiska bokstaven λ. Ju lägre ett materials
lambda-värde är desto bättre isolerar det (www.rockwool.se 2012-05-17).
2
u-värde: Mått på hur mycket värme som passerar en kvadratmeter av ett byggnadsmaterial när
temperaturskillnaden är en grad. Enheten är W/m²,°C. U-värdet för ett material beror på materialets förmåga att
leda värme och vilken tjocklek materialet är (www.varmahus.se 2012-05-17).
41
Examensarbete
Man har egna testlaboratorier där man utför experiment för att minska energiförluster. I ett av
experimenten undersökte man hur väggar med tjockare isolering påverkade energiförluster.
Man gjorde en energiberäkning och kom fram till att det knappt visade någon skillnad. Istället
var det täta konstruktioner med mindre köldbryggor samt ventilationen med stort luftombyte
som påvisade störst resultat.

Har tillverkningsprocessen förändrats med tiden?
Inte så stor skillnad egentligen. Störst skillnad finns hos betongen där man övergått till
självkompakterande. Branschen är konservativa och det händer inte så mycket på kort tid.

Är prefabricerade hus framtidens byggnadssätt?
Ja, för att utnyttja tekniken fullt ut gäller det att tänka prefab från början. Genom att vara med
från starten kan man få med arkitekten i rätt banor och styra projektet. Måste standardisera
och hitta ett system för att få ihop ekonomin. Få med sig arkitekter i tänket och med hjälp av
detta skapa balans för att få ihop ekonomin.
42
Examensarbete
4.3.
Resultat av intervjuer Träelement
Intervjuade: PC Johan Jägborn, AL Christer Sandell, AL Ola Andersson, Sektionschef Per
Erik Eriksson, AL Remoundos Dimosthenis,

Hur ser du på prefabriceringens utveckling de senaste 10 åren med avseende
på
-
Miljö:
Alla var överens om att på senare tid har det blivit större fokus på sophanteringen,
användandet av miljövänliga och giftfri material. Trä har många fördelar såsom förnybar,
klimatsmart, stark i förhållande till sin vikt. Den är även lätt att jobba med.
-
Arbetsmiljö
Att det sker en ständig utveckling var alla ense om men det finns stora skillnader mellan olika
företag. Det framgick tydligt att mindre företag inte har lika stora resurser och tummar på
arbetsmiljökraven. Ofta har de ingen arbetsmiljöansvarig och skyddsombud på bygget. Stora
företag däremot lägger stor vikt vid arbetsmiljö och har det som en av de viktigaste
punkterna i veckomötet. Inga krav på beställarsidan vad gäller arbetsmiljö. De flesta ser bara
färdig byggnad
Antalet gubbar beror på inflyttningstiden. I Sköndal bygger NCC småhus och där är arbetet
indelat i tre etapper om sex, fem och åtta hus för att få snabbare inflyttning. Detta kräver fler
gubbar, vilket ställer större krav på en välfungerande arbetsmiljö. Vissa företag bygger ett
hus varannan vecka, vilket tar längre tid men kräver färre gubbar. Montering av tak är ett av
de mest olycksdrabbade momenten vid byggandet. För att minimera risken har NCC valt att
montera taket i marken där torra förhållanden råder för att sedan hissas upp hela på en
gång, vilket är bra ur arbetsmiljö synvinkel.
-
Kvalitet
Majoriteten anser att kvaliteten blivit bättre. Ofta är kvaliteten beroende på vilket utförande
man använder. Bra produkt blir dåligt med bristande kompetens vid montering.
För att uppnå hög kvalitet gäller det att samtliga faser vid byggprocessen, från planering till
förvaltning, tar hänsyn till beställarens krav. Gör man rätt från början behöver det inte bli dyrt
att hålla hög kvalitet.
43
Examensarbete
-
Logistik och leverans
Den generella uppfattningen är att logistik är en viktig del i arbetet och ska vara genomtänkt
från början hos tillverkare och beställare. Leveransplanerna har fått en viktigare roll än förut
och tas fram långt innan bygget startats. Leveransplanen anpassas till tidplanen, vilket kräver
mycket pysslande. Arbetsledaren är logistikansvarig och detaljerar leveransplanen in på
timmar. Stomelementen har blivit större än förut och därför sker leveransen endast nattetid
för att inte hindra trafiken. Lastbilarna är packade på ett speciellt sätt där man kan lyfta av
det man vill ha först. Ibland kan det uppstå problem och då får man ställa av lasten på
marken men då blir husbyggarna mindre glada. Stor vikt läggs för att hålla leveransplanen
och olika element är olika känsliga för försening.
-
Tid och kostnader
Här råder det delade meningar huruvida tid och kostnader har förändrats. De flesta anser att
det har blivit dyrare att bygga då kvaliteten blivit mycket högre de senaste 10 åren. Bygger
man på samma sätt går det snabbare och med samma gubbar förkortas byggtid
Vissa tyckte att priset är oförändrats förutom inflationens påverkan. I regel är inte stommen
särskilt dyr. Tillvalen är det som blivit dyrare.
Hur ser du på prefabriceringens utveckling de
senaste 10 åren?
10
8
6
4
2
0
1
2
3
4
5
Alla
10=Mycket positiv, 7=Positiv 5=Neutral, 3=Negativ 1=Mycket negativ
44
Examensarbete

Anser
du
att
prefabriceringens
utveckling
begränsats
på
grund
av
arkitektoniska och konstruktionsmässiga krav?
Nej, tyckte samtliga intervjuade. De har samma valmöjligheter idag, vilka är precis lika stora
som vid lösvirke. Du är aldrig låst och det är möjligt att ta ner en hjärtvägg för att ersätta med
en järnbalk.
I Sköndalprojektet har arkitekterna haft stor påverkan. Begränsningarna ligger hos lastbilarna
som inte klarar av att leverera för långa element.

Vad tror du om standardisering?
Vissa anser att med större standardisering hade priserna blivit rätt lika. Idag finns det både
dyra och billiga system som ger varierande kvaliteter. Älvsbyhus och Myrsjöhus är de största
småhusleverantörer på marknaden och idag går det inte att jämföra de då priserna och
kvaliteten skiljer sig mycket.
Bra med valmöjligheter för köparen tyckte en av de intervjuade.

Vilka system använder ni i huvudsak, öppna eller slutna system?
Samtliga tillfrågade har uteslutande arbetat med slutna system.

Tror du slutna system hämmar utvecklingen?
Här skiljer sig uppfattningen. Några visste inte säkert men tror att det kan hämma
utvecklingen. Om ett företag skulle gå i konkurs skulle det vara bra med öppet system.
Tillverkarna har sina fabriker med sina system och man ligger inte så långt i utvecklingen
som hos bilar, där man kan utnyttja grundplattan hos flera tillverkare.
Andra tyckte inte att det hämmar utvecklingen och anser att det redan finns en uppsjö av
tillverkare med stor konkurrens. Det finns stora möjligheter att skräddarsy husen och bygga
på i stort sett hur man vill.
45
Examensarbete

Kan en förändring av entreprenadformer gynna utvecklingen?
De flesta föredrar att arbeta med den entreprenadformen de är vana vid och känner sig trygg
med.
Ja, om det är en totalentreprenad ansåg en person.

Hur ser du på prefabricerade element i allmänhet?
Samtliga var positiva och ser gärna att byggmetoden blir ännu större i framtiden. Dock tyckte
vissa att kvaliteten haft brister tidigare men att det nu håller minst lika hög nivå som att bygga
i lösvirke.
Det framkom även att prefab är överlägset bästa byggmetod så länge det är rätt projekt,
exempelvis hos småhus.
-
Har din syn förändrats med tiden?
Användningsområde har ökat samtidigt som det har blivit billigt och snyggt. Samarbetet
mellan beställare och entreprenören är i ständigt utveckling och blir bättre. Högre kompetens
hos montörer har gett kortare byggtider.
En del ansåg att det inte hänt så mycket senaste 10 åren förutom att husen blivit betydligt
tätare. Störst skillnad ligger på materialen.
10=Mycket positiv, 7=Positiv 5=Neutral, 3=Negativ 1=Mycket negativ
46
Examensarbete

Hur ser du på garantier och tillförlitligheten i allmänhet?
Alla kände stor trygghet i att bygga med prefab. Sällan det blir fel men det händer. I
Sköndalprojektet har de haft problem med klimatskärmen som var skadat på vissa ställen.
Leverantörerna tar på sig alla fel som uppstår vid montering och tillverkningsfel. Det är sällan
fel i stommen och uppstår främst hos takstolarna eller att huset sätter sig.
Ingen av de intervjuade hade varit med om några större tvister med leverantörer.
-
Har din syn förändrats med tiden?
Det var oeniga, vissa tycker att det har förändrats mycket. Gör man inte rätt från början blir
det fel i slutet. Om det inte uppräckts under besiktningen kommer det upp senare.
Vissa upplever ingen större skillnad de senaste 10 åren.
10=Mycket positiv, 7=Positiv 5=Neutral, 3=Negativ 1=Mycket negativ

Upplever du att antalet olyckor har förändrats de senaste 10 åren?
Många anser att antalet olyckorna har minskat eller är oförändrat. De som sker är oftast från
en meters höjd. Halkolyckor är det vanligaste.
Vissa hävdar att antalet olyckor har minskat men att det inte syns i statistiken eftersom
mörkertalet var större förut.
47
Examensarbete

Tar det lika långt tid idag att uppföra ett hus med trästomme som för 10 år
sedan?
Svaren hos de intervjuade skiljer sig på denna punkt. Några anser att monteringen tar
kortare tid tack vare bättre passform. I Sköndalprojektet bygger de ihop taket i backen, vilket
sparar tid.
Somliga tycker att det inte skett någon skillnad på monteringstiden eftersom tio år inte är så
långt tid.

Monterar ni själva upp stommen eller ingår det i upphandlingen?
Samtliga tillfrågade har arbetat i projekt där leverantören stått för monteringen. I enstaka
projekt hade någon tagit hand om monteringen själva men det vanligaste är att leverantören
står för montaget.
Leverantörerna har nästan varit tvungna att ta hand om montaget eftersom ingen annan
vågar ge sig på det. Exempelvis Martinsons är i grunden ett sågverksföretag som tillslut blev
byggentreprenör för att ingen ville ta på sig ett nytt system med alla risker som medför. Vad
gäller småhusindustrin använder man sig av lokala entreprenörer. Det ger ett flexibelt system
men vid tvister är det svårt att veta vem som blir ansvarig.
Linbäcks har egna montörer i Stockholmsområdet. Från början åkte personal från fabriker ut
till bygget och monterade så man kopplade erfarenhetsåterförde, vilket var smart.
I Sköndal kommer stommen från Plushus och monteras av deras egna montörer enligt
upphandlingen. Trots detta kontrolleras de regelbundet av NCC:s personal. Fördelen är att
man flyttar över ansvaret till dem. NCC hade för avsikt att själva stå för monteringen men fick
inte tag på eget folk.

Vad händer med spillet?
Alla är överens om att det inte förekommer större spill på stomelement men går inte undvika
helt. Mest spill kommer från utsida gips och har som regel att köpa in tio procent extra
gipsskivor för att ligga på säkra sidan. Mycket går att återanvända som till exempel
våtrumsskivor.
Det lilla som blir sorteras upp till brännbart, återvinning eller deponi.
48
Examensarbete

Har samspelet med tillverkaren förändrats med tiden?
Nej, ingen större förbättring upplevde de. Arbetsledningen kunde vara bättre hos
tillverkarsidan. Plushus har arbetsledare som ska vara på bygget i Sköndal en gång i veckan
men har bara dykt upp knappt en gång i månaden. På grund av det fick en annan
arbetsledare från ett annat projekt i närheten överta rollen men har inte förvaltat den bättre.

I dagens samhälle där miljö och energiförbrukning är i fokus, speciellt inom
byggbranschen som står för drygt 30 % av landets energianvändning. Har det
blivit enklare att bygga täta hus?
Ja, tycker samtliga. Senaste 10 åren har husen blivit betydligt tätare. Smartare byggsystem
nu men det gäller att den som monterar gör rätt.
Det har blivit enklare att göra rätt och utvecklingen drivs på med hjälp av nya energikrav.
Mycket bättre passform där modulerna smälter ihop. Klimatskärm går längst med hela huset
och ska vara tät för att uppnå energikraven. Man undviker så långt det går att penetrera
skärmen men i vissa fall är man tvungen. Innan slutbesiktning provtrycker de husen för att
försäkra sig om att den klarar dagens krav på 0,6 Pa. Provtryck sker genom att först täta alla
installationer och sedan blåsa in luft. Därefter mäter man luften som går ut i l/s. Varje 0,01 Pa
motsvarar 4 l/s. Om det visar sig överstiga kraven får man söka efter håligheter med hjälp av
värmekameror för att sedan täta huset.
10=Mycket positiv, 7=Positiv 5=Neutral, 3=Negativ 1=Mycket negativ
49
Examensarbete

Vilka fördelar ser du med prefab?
Samtliga anser att produktionstiden är den största fördelen. De snabbare inflytningstiderna
innebär att man kan ta husen i drift tidigare och gör det mer lönsamt.
Stommen blir tätt på en dag och kan då använda huset som ett tält där all material lyfts in då
det behövs. Prefab kräver mindre lagring och lämpar sig särskilt när man inte har mycket
plats.
De tycker att prefab har hög kvalitet eftersom elementen alltid gör vid optimala förhållanden i
fabriker.
Det är framförallt vid stora volymer det blir snabbt, kostnadseffektivt och säkert att bygga.
Arbetsmiljömässigt är det en fördel med få monteringsmoment som de stora elementen
bidrar till och minskar därmed belastningen på personalen, vilket ger en säkrare arbetsplats.

Vilka nackdelar ser du med prefab?
De flesta tycker att prefab ställer stora krav på planeringen tidigt i projektet, vilket man blir
låst till. Därför tyckte vissa att flexibiliteten blir sämre.
Några anser att det inte finns några nackdelar så länge det finns kompetent personal. Dålig
planering straffar sig vid produktionen och här är prefab inte så förlåtande.
Hos vissa personer som är vana att bygga med lösvirke kan vara svåra att övertyga och än
idag finns det fördomar mot prefab på grund av det som skedde i början av 70-talet under
miljonprogrammet.
Fogarna har länge varit ett stort problem i vårt kalla land. Ett av de största åtgärdsproblemen
med prefab har berott på att fogarna brister efter några år, vilket lett till stora omkostnader.
Vissa är oroliga över att hantverkare kan bli överflödigt i framtiden då arbetet flyttas över från
byggarbetsplatsen till fabriker. Detta skulle kunna leda till att hela yrkesgruppen försvinner.
50
Examensarbete

Är prefabricerade hus framtidens byggnadssätt?
Ja, tycker samtliga eftersom det blir billigare att bygga med prefab nuförtiden och
kärnegenskaper som energisnåla hus, miljö och kvalitet är bättre med prefab.
Huset blir tätt på en dag och slipper bygga i fuktiga miljöer.
Största utvecklingen ligger i att husen blivit betydligt tätare. Billigare uppvärmning med
tjockare väggar, noggrannare med plasten. Kvaliteten i stommen är likadan består
fortfarande av virke. Tjock stomme och man har trä från insidan av gipsen till utsidan av
panelen. Två små reglar med järnbleck håller ihop isoleringen. På så sätt minimeras sådana
kallras.
10
Är prefabricerade hus framtidens byggnadssätt?
5
0
1
2
3
4
5
Alla
10=Mycket positiv, 7=Positiv 5=Neutral, 3=Negativ 1=Mycket negativ
51
Examensarbete
52
Examensarbete
5.
Analys
5.1.
Vilka områden inom prefab har utvecklats
Det har skett flera betydande framsteg inom prefabriceringen utveckling de senaste tio åren.
Tätare hus med bättre passform som ger enklare montage hör till det viktigaste. Elementen
har blivit större med längre spännvidder, vilket ställer större krav på leveranser. Utan en
fungerande leveransplan skulle vi inte kunna uppnå dagens korta byggtider med
prefabricerade element. Företagen ägnar stora resurser på logistik och leveranser och flera
olika metoder har utvecklats som bland annat lösa flak. Korrekt utfört kan vi idag bygga
åttavåningspunkthus med fyra lägenheter per våning på cirka fyra veckor. Snittet ligger på
två lägenheter per dag och utvecklingen går mot att få ner byggtiden ytterligare.
En viktig fördel att bygga med prefabricerade element är att man slipper fukt i materialen. För
volymelement är detta enkelt att uppnå tack vare den korta byggtiden. Dessutom monterar
man inte volymelementen när det regnar. Resterande prefabricerade metoder har längre
byggtid och löper större risk för nederbörd. Nyligen har flera företag börjat se fördelarna med
att bygga täckt och flera system har tagit fram där extoler hör till den mest intressanta.
Hjälpmedel och redskap har följt med i utvecklingen där exempelvis byggkranar fått längre
räckvidd så man slipper flytta kranen hela tiden. Elementen har blivit större och ger färre
monteringsmomenten, vilket ger minskad byggtid.
Nyligen har man ändrat rutiner över arbetsveckan för byggarbetarna. Tidigare har man
jobbat tio timmar per dag, måndag till torsdag, vilket ger hög belastning för transporter under
dessa dagar. Genom att sprida ut arbetsveckan till måndag till torsdag och tisdag till fredag
får man en jämn spridning under hela veckan.
Arbetsmiljön har förbättrats avsevärt tack vare fler och hårdare krav på hjälm, skyddsskor,
handskar, skyddsglasögon, fallskydd med mera. Numera använder de flesta företag
självkompakterande betong och på så sätt blivit av med vibrationsskador samt minskat
bullret på arbetsplatsen.
53
Examensarbete
5.2.
Vart finns de största utvecklingsmöjligheterna
Prefab ställer stora krav på planeringen tidigt i projektet, vilket man blir låst till. Därför kan
flexibiliteten bli sämre. Flexibiliteten skulle kunna ökas om man tidigt i projektet bestämmer
sig för val av leverantör och kan sedan sätta all fokus på resterande projektering.
För att få ett bra resultat med täta hus kräver det kompetens hos montörerna. Tillverkarnas
egna montörer är ofta kunniga medan beställarens personal kan ha varierande kvalitet. Dålig
planering har ett negativt inflyttande på produktionen och här är prefab inte så förlåtande.
På grund av det varierande klimatet i vårt land utsätts fogarna för mycket påfrestningar. Ett
av de största åtgärdsproblemen med prefab har berott på att fogarna brister efter några år,
vilket lett till stora omkostnader. Sammanfogningsteknik borde standardiseras det vill säga
montörerna borde ha ett standardiserat system för att montera ihop elementen. Idag har de
flesta företagen egna system för att sammanfoga element. Exempelvis kunde inte vi ta del av
strängbetongs standardiseringssystem eftersom det faller under företagshemligeter.
5.3.
Hur skapar vi en bättre och effektivare byggbransch som kan
bidra till ökad svenskt tillväxt och produktivitet
Trots att prefab funnits länge är den fortfarande i utvecklingsfasen. Idag har man kommits så
lång att man är likvärdig eller bättre än platsgjutet, vid rätt projekt. Prefab har inte nått slutet
av sin utvecklingsfas utan har stora utvecklingsmöjligheter jämfört med platsgjutet.
I takt med nya miljökrav och en mer kostnadseffektiv byggmetod som minimerar spill och
svinn ser framtiden ljus ut. Idag bygger vi fortfarande för dyrt med höga mark och
exploateringskostnader där byggföretagen i egen regi fortfarande har en tendens att bygga
4-6 våningars flerfamiljshus. I Stockholm har vi fortfarande bostadsbrist och en mer
kostnadseffektiv byggmetod som prefab gynnar oss alla. I byggbranschen är man van att
bygga platsgjutet och många är rädda för förändringar. Till stor del beror detta på den höga
snittåldern hos personalen men successivt föryngras branschen och nya metoder blir enklare
att ta efter. Idag är prefab en välkänd byggmetod men statusen kan förbättras. I skolor borde
prefab få större utrymme.
Prefabriceringens dilemma är att klara sig under en lågkonjunktur. Vid platsbyggda hus kan
man permittera sina byggarbetare och då har de väldigt lite fasta kostnader medan en
industri alltid står där med sin fabrik. Prefabindustrin vill ha ett jämt markandsflöde för att
vara kostnadseffektiv. Vid en snabb ökad efterfråga finns inte incitament att höja kapacitet
54
Examensarbete
och då kan slutna system hämma utvecklingen. Om stora aktörer går in och vill öka
marknaden för prefabricerade element skulle ett öppet system gynnas. Då kan man
snabbare få upp kapaciteten genom att ha fler leverantörer. Många byggföretag är
familjeägda och trivs mer av en stabil långsiktig utveckling. De är inte riskbenägna och vill ha
ett jämnt kassaflöde hela tiden. I den här branschen är det ont om aktörer som tar risker och
därför tror vi att det kommer fortsätta med slutna system i den närmaste framtiden. Det är
framförallt marknadsutveckling som de slutna systemen kan hämma och inte den tekniska
utvecklingen.
5.4.
Är prefabricerade hus framtidens byggnadssätt
För att utnyttja tekniken fullt ut gäller det att tänka prefab från början. Genom att vara med
från starten kan man få med arkitekten i rätt banor och styra projektet. Man måste
standardisera och hitta ett system för att få ihop ekonomin och få med sig arkitekter i tänket.
I Sverige har vi långa vintrar och där har elementtekniken stor fördel. Genom att
tillverkningen sker inomhus under ideala förhållanden får man en jämn kvalitet, oberoende av
vädret. Framförallt stommar drar störst nytta vintertid. Med hjälp av den snabba
monteringstiden kan man snabbt få byggnaden tätt och kan då använda huset som tält för
resterande arbete. En positiv bieffekt är sänk uppvärmningskostnad under bygget. Den korta
produktionstiden är en av de största fördelarna med prefab. De snabbare inflytningstiderna
innebär att man kan ta husen i drift tidigare och gör det mer lönsamt. Prefab kräver mindre
lagring och är då särskilt lämpligt då man inte har mycket plats. Det är framförallt vid stora
volymer det blir snabbt, kostnadseffektivt och säkert att bygga.
Vad gäller framtidens krav på energisnåla hus är detta inget problem för planelement.
Volymelement har däremot av geometriska skäl en begränsning i hur tjock isolering som får
plats. Tjockare isolering sker på bekostnad av det invändiga utrymmet. Idag kan man nå
passivhusstandard i södra delarna av Sverige men utvecklingsmöjligheterna är inte stora i
det avseendet.
Trästommars framtid ser ljus ut och allting pekar på ett ökat användande. Med låga byggoch driftkostnader, stora arkitektoniska valmöjligheter, lätta konstruktioner med hög
beständighet och minskad klimatpåverkan har trästommar alla förutsättningar för ökad
tillväxt. Idag har Martinsons AB en dominerande ställning inom flerfamiljshus och marknaden
skulle gynnas av ökad konkurrans. Med fler företag som vågar ta risker får vi säkert se en
snabbare utveckling för prefabricerade träelement.
55
Examensarbete
Prefabriceringen utveckling har följt konjunkturen hårt där branschen har det riktigt bra vid
högkonjunktur
och
motsatsen
vid
lågkonjunktur.
Efter
miljonprojektet
minskade
användningen radikalt på grund av konjunkturskäl men också för att husen såg likformiga ut.
Idag har vi kommit långt i utvecklingen och bygger individuellt designade byggnader som
använder en utvecklad tekniklösning i grunden med god logistisk system. Detta gör
effektiviteten, inte att man gör exakt likadana hus. Man har lärt sig av misstagen och det vore
märkligt om prefabricerade hus inte vore framtidens byggnadssätt. Vad gäller arbetsmiljön
ute på bygget är det en självklarhet att man inte ska stå ute i regn och bygga hus mer än vad
man absolut måste för att få ihop det. Så länge man kan få någon att utföra jobbet för en
mindre summa än vad det kostar att utföra samma arbete i fabrik kommer det inte ske en
förbättring. Om det däremot skulle bli svårare att attrahera nya människor att ta sådana
arbeten skulle branschen påverkas. Idag löser vi det med inhemska folk från södra Europa,
framförallt Balkan och detta är inte hållbart i längden.
56
Examensarbete
57
Examensarbete
6.
Slutsats
I dagens samhälle lider byggbranschen av höga byggkostnader och det är svårt att övertyga
företagen att investera i systemet. Prefabricerade byggelement är inte förberedda för en
eftermarknad och branschen i övrigt är dålig på att tjäna pengar jämfört med andra
branscher. En koppling till bilbranschen kan göras där man har serviceintervall på bilar. Där
tvingar man mer eller mindre kunden att serva sin bil med jämna mellanrum och på så sätt
försörja en hel serviceindustri och samtidigt har tillsyn på sina produkter. I byggbranschen
har man inte utnyttjat detta utan lämnar projektet helt efter slutbesiktning. Detta borde
tillämpas i byggbranschen där man exempelvist skulle kunna ha service på fogar och andra
detaljer för att se till att huset är i bra skick. Exempelvist Martinsons AB har ritningar över ett
stort antal byggnader i Sverige och tänk vilken möjlighet som finns. De skulle kunna erbjuda
exempelvist påbyggnader som dockar så smart som möjligt, nytt klimatskal med mer
isolering och effektiva fönsterbytessystem. Man har hela kundstocken men utnyttjar inte
detta.
Vad kostar det om det snöar en dag och hur mycket långsammare jobbar man då efter att ha
skottat bort snön och att det är kalt, regnigt och blött? Hur mycket är arbetsmiljön värd?
Sådana frågor borde man beakta innan man fattar beslut. Vi är övertygade om att i de flesta
fallen, speciellt under vintern, lönar sig att bygga täckt. Det ger en enorm förbättring i
arbetsmiljön på bygget. Om man inte värderar arbetsmiljön ekonomiskt är det svårt att
övertyga branschen att använda system som Extoler. I allmänhet är byggbranschen dålig på
att räkna och ser det hela som en extra kostnad. Ett ökat användande av system som Extoler
skulle gynna byggbranschen.
Prefabriceringen är idag en utbredd byggmetod som används flitigt men det finns saker som
kan förbättras. Byggtekniken hos flerfamiljshus i trä är tämligen ny med få aktörer på
marknaden. Upphandlingen mellan beställaren och leverantör har inte hängt med i
utvecklingen men de förbättrar sig ständigt med större erfarenhet.
En sak som hämmat utvecklingen av prefabricerade element är att folk i allmänhet tycker att
husen blir enformiga. Miljonprojektet på mitten av 1900-talet är grunden till fördomarna men
utvecklingen har inte stått still sedan dess. Idag har arkitekterna över lag lika stora
valmöjligheter som vid platsbygge och kan sätta sin prägel på huset. Givetvist finns det
begränsningar, speciellt hos volymhus där arkitekter inte gillar att bli styrda. I vissa avseeden
har faktiskt arkitekter ännu större alternativ där förspända betongelement bidrar till längre
spännvidder. Idag kan man alltså uppnå större öppna ytor. Man får hela tiden göra en
58
Examensarbete
balansgång mellan vad som är kostnadseffektivt och begränsningen sitter inte i
byggmetoden utan i plånboken.
59
Examensarbete
60
Examensarbete
7.
7.1.
Rekommendationer
Förslag till företag
Framtiden för prefabricerade element ser ljus ut och rimligtvist borde det ske ett ökat
användande. NCC Construction AB och Strängbetong AB borde förbereda sig för detta och
utbilda sin personal inom området eftersom byggmetoden inte är bättre än sin svagaste länk.
Genom ett korrekt utfört arbete finns inga anledningar att bygga platsbyggt förutom vid
extraordinära tillfällen. Prefabricerade betongelement har redan kommit långt i utvecklingen
men utrymme finns för förbättringar. Genom närmare sammarbete mellan leverantörer och
beställare och hela tiden ha ett erfarenhetsåterföringstänkande kan utvecklingen gå ännu
längre.
NCC borde etablera sig inom prefabricerade trästommar och då framförallt flerfamiljshus.
Marknaden har inte hunnit mogna och det vore bra att satsa på marknadsandelar i ett tidigt
skede. Fördelarna för trästommar går inte att förbise och för eller senare kommer det att
utgöra en betydande andel. Möjligheterna till eftermarknad är oändliga och borde utnyttjas.
7.2.
Vidare studier
Prefab är ett stort ämnesområde och det finns flera områden för vidare studier. Vi har bara
skrapat på ytan vad gäller standardisering och det vore lämpligt att utföra en fallstudie inom
utvecklingsområden öppna- och slutna byggsystem. SP Trä håller på att sammanställa en
beställarhandbok om flerfamiljshus i storskaligt bygge som besvarar byggherrarnas frågor
om det värt att satsa på träbyggande? I denna rapport har vi tänkt i de närmaste åren och
inte längre in i framtiden. Prefab modulerna är inte byggda för en eftermarkand och hur det
går till vid tilläggsarbeten vet vi inte så mycket om. Att bygga täckt är ett intressant område
och vi har inte gjort en fallstudie över hur mycket mer ekonomiskt fördelaktigt det är i
längden.
61
Examensarbete
62
Examensarbete
8.
8.1.
Källförteckning
Litteratur
Adolfi, B. m fl, Trälyftet Karlshamn, AB Svensk Byggtjänst, 2005, 91 sid
Betongelement, Stockholm, Betongelementföereningen, 1988 pärm 18 kap.
Stehn, L. m fl, Byggandet av flervåningshus i trä, Luleå Tekniska Universitet, 2008. 125 sid
Fastighetstaxeringslagen 2 kap. 2 §, FTL.
Fernström, G. & Kämpe, P. Industriellt byggande växer och tar marknad, Stockholm,
Byggförlaget, 1998. 232 sid.
Häger, B. Intervjuteknik. Stockholm, Liber, 2001, 1:a uppl. 234 sid.
Jergling, A m fl, Fogar i byggnaders ytterväggar, Stockholm, Statens råd för
byggnadsforskning, 1988. 219 sid.
Karlöf, B. samt Helin Lövingsson, F. Management Från A till Ö Stockholm SIS förlag 2010.
415 sid.
Liker, J. The Toyota Way - Lean för världsklass, Malmö, Liber, 2009. 378 sid.
Nordstrand, U. Byggprocessen, Liber, 2008, 248 sid
8.2.
Muntliga källor
Christer Sandell, arbetsledare, NCC.
Johan Jägborn, platschef, NCC.
Jöran Jermer sektionschef, Material och Produkter, SP Trä
Per Erik Eriksson, Sektionschef, Byggande och Boende, SP Trä
Per Magnus R Roald, Avdelningschef, Byggteknik och Design, KTH
Peter Eklund, Lärare, KTH
Remoundos Dimosthenis arbetsledare NCC
Sven Olof Enlund, säljchef, Strängbetong
Urban Pettersson fabrikschef Strängbetong Nykvarn
63
Examensarbete
8.3.
Elektroniska källor och broschyrer
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2002/byggsektorns_miljomal.pdf
2012-05-10
SFR-rekommendation 8: Beräkning av fogbredd 20093.8.1.2
SP Trä, SP INFO 2003:07, Borås
SP Trä, SP INFO 2004:07 , Borås
SP Trä, SP INFO 2005:20 , Borås
SP Trä, SP INFO 2006:30, Borås
SP Trä, SP INFO 2007:65 , Borås
SP Trä, SP INFO 2012:01 , Borås
Strängbetong AB, december 2011, nummer 4
Strängbetong AB, december 2011, nummer 5
8.4.
Internetkällor
Atriumhus
http://www.ne.se/lang/atriumhus
2012-04-24.
Arbetsmiljö
http://www.av.se/teman/bygg/
2012-05-09
Arbetsmiljöplan
http://www.av.se/teman/bygg/arbetsmiljoplan/
2012-05-09
Betong
http://www.britannica.com/EBchecked/topic/219986/Eugene-Freyssinet
2012-05-21
Brott/Bruks-gränstillstånd
http://www.bk-ram.se/pdf/statik.pdf
2012-06-18
http://www.svensktlimtra.se/sv/limHTML/2U426.html
2012-06-18
Byggarbetsmiljösamordnarens
http://www.byggherre.se/documents/Alla_dokument_2008/Juridik/081203_Byggarbetsmilj%C
3%B6samordnare_info.pdf
2012-05-10
CE-märkt
http://www.expowera.se/mentor/eu/cemarkning.htm
2012-06-18
Flerfamiljshus (trä)
http://www.woodnet.se/Nyheter/Fyra-aattavaanings-traehus-i-Sundbyberg-rekordorder-foerMartinsons
2012-06-01
Höga byggkostnader
64
Examensarbete
http://www.byggindustrin.com/nyheter/55-procent-dyrare-bygga-i-sverige-an-i-e__6295
2012-05-09
Just in Time
http://www.xtranslator.com/prod/beginguidex12.pdf
2012-06-09
http://www.alltomlogistik.se/lager-lagerlosningar/
2012-06-09
Korttidsnedböjning
http://www.kstr.lth.se/fileadmin/kstr/pdf_files/Exjobb/TVBK-5000_pdf/TVBK-5177IC.pdf
2012-05-27
Lambda- värde
http://www.rockwool.se/r%C3%A5d+och+anvisningar/isolera+r%C3%A4tt/produktegenskape
r/v%C3%A4rmeisolering/lambda-v%C3%A4rde,+r-v%C3%A4rde+och+u-v%C3%A4rde
2012-05-17
LCA
http://www.ne.se/livscykelanalys
2012-06-15
Leverans
http://www.svensktlimtra.se/sv/limHTML/2U261.html
2012-05-14
http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikeravag/Transportdispens/Transport-av-odelbar-last-utan-dispens/
2012-05-14
Manubuild
http://www.sbuf.se/ProjectArea/Documents/ProjectDocuments/872BB9EC-94DA-4867BEBD13E18DE7B784%5CFinalReport%5CSBUF%2012260%20Slutrapport%20Erfarenhets%E5te
rf%F6ring%20industriellt%20byggande%20genom%20ManuBuild.pdf
2012-05-21
Miljonprogrammet
http://www.ne.se/lang/miljonprogrammet
2012-05-03
http://www.sbuf.se/documents/Rapportsbuf-06us.pdf
2012-05-05
Miljömål
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2002/byggsektorns_miljomal.pdf
2012-05-10
Småhus
http://www.scb.se/Statistik/BO/BO0601/_dokument/Fastighetstaxeringslagen_undantag.pdf
2012-05-03
U-värde
http://www.varmahus.se/varmebehov/isolering_tathet_varme.php
2012-05-17
Volymhus
http://www.trabyggnadskansliet.se/LitiumDokument20/GetDocument.asp?archive=1&director
y=1359&document=9669
2012-06-10
http://www.svenskttra.se/byggande/tra_sparar_tid
65
2012-06-10
Examensarbete
http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1349&contextPage=5937
2012-06-1
8.5.
Bilder och figurer
Figur 1. NCCs organization,
http://www.ncc.se/sv/OM-NCC/NCC-koncernen/Organisation1/
2012-05-24
Bild 3 Håldäck
http://www.rajaville.fi/sv/tjanster/haldack-och-formplattor.html
2012-05-10
Bild 4 Thermodäck
http://www.svenskbetong.se/statik/tt-daeck-ttttf-och-sttf.html?q=tt-element
2012-05-10
Bild 5 TT-kassetter
http://www.strongsolutions.eu/sida5.html
2012-05-11
Bild 8 Trä lagrar CO2
http://www.svenskttra.se/byggande/klimatsmart
2012-06-12
Bild 12 Väderskydd
http://extoler.se/foretaget.php
2012-06-17
Bild 13 Principskiss för volymelement med lättbyggnadsteknik
http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1349&contextPage=5937
2012-06-11
Bild 14 Principskiss för volymelement med massivträteknik
http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1349&contextPage=5937
2012-06-11
Bild 15 Limträ lameller
http://www.martinsons.se/butikssortiment/uppbyggnad
66
2012-06-13
Examensarbete
67
Examensarbete
Bilagor
1
Examensarbete
2
Examensarbete
3
Examensarbete
4
Examensarbete
5
Examensarbete
6
Examensarbete
1. Intervjublankett till prefabricerade betongtillverkare

Har industrin utvecklats de senaste 10 åren med avseende på
-
Miljö
-
Arbetsmiljö
-
Kvalitet
-
Logistik och leverans
-
Tid och kostnader

Har arkitektoniska och konstruktionsmässiga krav begränsat prefabriceringens utveckling?

Vad tror du om standardisering?

Vilka system använder ni i huvudsak, öppna eller slutna system?

Tror du slutna system hämmar utvecklingen?

Hur ser efterfrågan ut?

Hur ser er utveckling av prefabricerade element ut jämför med alla andra företag både i
Sverige och utomlands?

Hur lång är garantitiden för stomme?

Vad ingår i garantin samt vilket ansvar tar ni vid tillverkningsfel? Exempelvis om uttag för
installationer hamnat fel, eller vid större felaktigheter som felplacerade dörrar och fönster.

Hur ser utvecklingen för montering ut?
-
Tar det lika långt tid idag att uppföra ett hus med betongstomme som för 10 år sedan?

Monterar ni själva upp stommen eller lämnar ni det åt beställaren?

Vart får ni er betongmassa från?

Vad händer med spillet?

I dagens samhälle där miljö och energiförbrukning är i fokus, speciellt inom byggbranschen
som står för drygt 30 % av landets energianvändning. Hur har prefabricerade stomelement
anpassat sig till energisnåla hus?

Är prefabricerade hus framtidens byggnadssätt?
7
Examensarbete
2. Intervjublankett till prefabricerade trätillverkare

Har industrin utvecklats de senaste 10 åren med avseende på
-
Miljö
-
Arbetsmiljö
-
Kvalitet
-
Logistik och leverans
-
Tid och kostnader

Har arkitektoniska och konstruktionsmässiga krav begränsat prefabriceringens utveckling?

Vad tror du om standardisering?

Vilka system använder ni i huvudsak, öppna eller slutna system?

Tror du slutna system hämmar utvecklingen?

Hur ser efterfrågan ut?

Hur ser er utveckling av prefabricerade element ut jämför med alla andra företag både i
Sverige och utomlands?

Hur lång är garantitiden för stomme?

Vad ingår i garantin samt vilket ansvar tar ni vid tillverkningsfel? Exempelvist om uttag för
installationer hamnat fel, eller vid större felaktigheter som felplacerade dörrar och fönster.

Hur ser utvecklingen för montering ut?
-
Tar det lika långt tid idag att uppföra ett hus med trästomme som för 10 år sedan?

Monterar ni själva upp stommen eller lämnar ni det åt beställaren?

Vart får ni ert virke från?

Vad händer med spillet?

I dagens samhälle där miljö och energiförbrukning är i fokus, speciellt inom byggbranschen
som står för drygt 30 % av landets energianvändning. Hur har prefabricerade stomelement
anpassat sig till energisnåla hus?

Har tillverkningsprocessen förändrats med tiden?

Är prefabricerade hus framtidens byggnadssätt?
8
Examensarbete
3. Intervjublankett till beställare

Hur ser du på prefabriceringens utveckling de senaste 10 åren med avseende på
-
Miljö:
-
Arbetsmiljö:
-
Kvalitet:
-
Logistik och leverans:
-
Tid och kostnader:

Anser du att prefabriceringens utveckling begränsats på grund av arkitektoniska och
konstruktionsmässiga krav?

Vad tror du om standardisering?

Vilka system använder ni i huvudsak, öppna eller slutna system?

Tror du slutna system hämmar utvecklingen?

Kan en förändring av entreprenadformer gynna utvecklingen?

Hur ser du prefabricerade element i allmänhet?
-

Hur har din syn förändrats med tiden?
Hur ser du på garantier och tillförlitligheten i allmänhet?
-
Har din syn förändrats med tiden?

Upplever du att antalet olyckor har förändrats de senaste 10 åren?

Hur ser utvecklingen för montering ut? Tar det lika långt tid idag att uppföra ett hus med
betongstomme som för 10 år sedan?

Monterar ni själva upp stommen eller ingår det i upphandlingen?

Vad händer med spillet?

Har samspelet med tillverkaren förändrats med tiden?

I dagens samhälle där miljö och energiförbrukning är i fokus, speciellt inom byggbranschen
som står för drygt 30 % av landets energianvändning. Har det blivit enklare att bygga täta
hus?

Vilka fördelar/nackdelar ser du med prefab?

Finns det utrymme för förbättringar?

Är prefabricerade hus framtidens byggnadssätt?
9