Transcript WPS1- WPS framtagning

WPS-framtagning
Makes Industry Grow
Många faktorer påverkar svetsens egenskaper
Grundmaterial
+
Tillsatsmaterial
Svetsgodsets
sammansättning
Strömstyrka,
spänning,
framföringshastighet
Utspädningsgrad
Avsvalningshastighet
Fogtyp
Sträckenergi
Sträckenergi
Godstjocklek
Arbetstemperatur
Avspänningsglödgning
HAZs
mikrostruktur
Svetsgodsets
mikrostruktur
Svetsens egenskaper
• Mekaniska egenskaper
• Korrosionsegenskaper
Svetsparametrar
Svetsläge
Svetsmetod
Makes Industry Grow
WPS-framtagning
Svetsprocedurbeskrivning, WPS
• Svetsdatablad för svetsaren att följa för att förhoppningsvis få en svets som uppfyller
ställda krav
Preliminär svetsprocedurbeskrivning, pWPS
• En pWPS är ett preliminärt svetsdatablad som ligger till grund för att kvalificera en WPS
• Ett svetsprov (procedurprov) utföres med pWPS-en som grund. Detta svetsprov
genomgår provning som redovisas i en WPQR
WPQR
• Svetsprovet (procedurprov) som utförts enligt en WPS genomgår oförstörande provning
och mekanisk provning
• SS-EN ISO 15614 är en standard för svetsprocedurkvalificering
• Tidigare fanns SS-EN 288-3 och i vissa fall är denna tillämplig fortfarande (Tryckkärl)
Makes Industry Grow
WPS-framtagning - Standarder
SS-EN ISO 15609-1:2004
• Specifikation för och kvalificering av svetsprocedurer för svetsning av metalliska
material - Svetsdatablad (WPS) – Del 1 Bågsvetsning
ISS-EN ISO 15609-2:2002
• Specifikation för och kvalificering av svetsprocedurer för svetsning av metalliska
material - Svetsdatablad (WPS) – Del 1 Gassvetsning
SS-EN ISO 15610:2003
• Specifikation för och kvalificering av svetsprocedurer för metalliska material –
Kvalificering baserade på provade tillsatsmaterial för svetsning
• Grundmaterial: 1.1, 8.1, 21, 22.1, 22.2
• Tjocklek: ≥ 3 mm ≤ 40 mm
• a-mått kälsvetsar: a ≥ 3 mm
• Rördiameter: D > 25 mm
Makes Industry Grow
WPS-framtagning - Standarder
SS-EN ISO 15611:2004
• Specifikation för och kvalificering av svetsprocedurer för metalliska material –
Kvalificering med hänsyn till tidigare erfarenhet
Huvudpunkterna är:
• pWPS enligt tillämpliga delar av EN ISO 15609
• Dokumentation av tidigare erfarenhet av svetsning
SS-EN ISO 15612:2004
• Specifikation för och kvalificering av svetsprocedurer för metalliska material –
Kvalificering genom införande av en standardsvetsprocedur
• Utföres av granskare eller granskande organ
• Materialgrupper 1, 8, 11, 21, 22.1, 22.2, 31 t.o.m 38, 41 t.o.m 47
SS-EN ISO 15613:2004
• Specifikation för och kvalificering av svetsprocedurer för metalliska material –
Kvalificering genom utfallsprovning
• Utföres av granskare eller granskande organ
• Svetsningen utföres enligt de produktionsbetingelser som föreligger
• Provningen sker såvitt möjligt enligt EN ISO 15614
Makes Industry Grow
EN ISO 15614 - Svetsprocedurkvalificering
Makes Industry Grow
Giltighetsområde tjocklek - EN ISO 15614
stumsvetsar
kälsvetsar
Makes Industry Grow
Svetskommissionens WPS-datablad och
WPQR-protokoll för svetsprocedur
Makes Industry Grow
Alt. WPS-blankett och Svetskommissionens
protokoll för övervakning av svetsarprövning
Makes Industry Grow
Sifferbeteckningar: SS-EN ISO 4063
SS-EN ISO 4063
•
•
•
•
•
Ritningsregler – Sifferbeteckningar för svets och lödmetoder
Omfattar huvudgrupper för svets och lödmetoder (en siffra)
Grupper (två siffror)
Undergrupper (tre siffror) .Varje metod har maximalt tre siffror
Hjälp vid datorisering, ritning, specificering mm.
Antal elektroder
Om mer än en elektrod används kan det anges med en extra siffra, på det sätt som visas i följande
exempel.
• EXEMPEL: MIG-svetsning med två trådelektroder betecknas som ISO 4063-131-2
Övriga egenskaper
Om ytterligare tillsatsmaterial används kan alternativet het tråd/kall tråd anges enligt tabell 2 och på
det sätt som visas i följande exempel.
• EXEMPEL: Pulverbågsvetsning med trådelektrod med enkel trådelektrod och en extra kall tråd betecknas som: ISO 4063 -121-C
Hybridsvetsmetoder
Då mer än en svetsmetod används samtidigt i ett bearbetningsområde kan metoderna beskrivas med
beteckningarna för respektive metod åtskilda av ett plustecken ("+").
•
EXEMPEL Samtidig användning av laser- och plasmasvetsning betecknas som 522+15.
Makes Industry Grow
Svetsmetoder och sifferbeteckningar
SS-EN ISO 4063
Manuell metallbågsvetsning nr 111
Sifferbeteckningar: SS-EN ISO 4063
1
Bågsvetsning
11 Metallbågsvetsning utan gasskydd
111 Metallbågsvetsning med belagd
elektrod
112 Stativsvetsning med belagd elektrod
114 Metallbågsvetsning med rörelektrod
utan gasskydd
Makes Industry Grow
Pulverbågsvetsning metod 121
Svetsmetoder och sifferbeteckningar
SS-EN ISO 4063
Sifferbeteckningar: SS-EN ISO 4063
12 Pulverbågsvetsning
121 Pulverbågsvetsning med
trådelektrod
122 Pulverbågsvetsning med
bandelektrod
124 Pulverbågsvetsning med
metallpulver
125 Pulverbågsvetsning med rörelektrod
126 Pulverbågsvetsning med rörformad
bandelektrod
Pulverbågsvetsat kälsvetsförband
Makes Industry Grow
MIG/MAG metod 13
Svetsmetoder och sifferbeteckningar
SS-EN ISO 4063
Sifferbeteckningar: SS-EN ISO 4063
13 Gasmetallbågsvetsning
131 MIG-svetsning ”med trådelektrod” (inert
gasmetallbågsvetsning)
132 MIG-svetsning med slaggande rörelektrod
133 MIG-svetsning med metallpulverfylld
rörelektrod
135 MAG-svetsning ”med trådelektrod” (aktiv
gasmetallbågsvetsning)
136 MAG-svetsning med slaggande
rörelektrod
138 MAG-svetsning med metallpulverfylld
rörelektrod
Gasmetallbågsvetsad
stumsvets
Makes Industry Grow
TIG-svetsning metod 141
Svetsmetoder och sifferbeteckningar
SS-EN ISO 4063
Sifferbeteckningar: SS-EN ISO 4063
14 Gasvolframbågsvetsning (bågsvetsning
med gasskydd och icke smältande
elektrod)
141 TIG-svetsning med homogen stav/tråd
142 TIG-svetsning utan tillsatsmaterial
143 TIG-svetsning med pulverfylld tråd/stav
145 TIG-svetsning med reducerande gas och
homogen tråd/stav
146 TIG-svetsning med reducerande gas och
pulverfylld tråd/stav
147 Gasvolframbågsvetsning med aktiv gas
(TAG-svetsning)
TIGsvetsat
kopparnickelrör
Makes Industry Grow
Svetsmetoder och sifferbeteckningar
SS-EN ISO 4063
Sifferbeteckningar: SS-EN ISO 4063:2010
forts Bågsvetsning
15 Plasmasvetsning
151 Plasma-MIG-svetsning
152 Plasmapulversvetsning
153 Plasmasvetsning med överförd ljusbåge (PTA)
154 Plasmasvetsning med ej överförd ljusbåge
155 Plasmasvetsning med delvis överförd ljusbåge
185 Svetsning med magnetstyrd ljusbåge
2 Motståndssvetsning
21 Punktsvetsning (motståndspunktsvetsning)
211 Indirekt punktsvetsning
212 Direkt punktsvetsning
22 Sömsvetsning (motståndssömsvetsning)
221 Sömsvetsning med överlapp
222 Sömsvetsning med planpressning
223 Sömsvetsning med förberedd överlapp
224 Trådsömsvetsning
225 Foliesömsvetsning
226 Foliesömsvetsning med överlapp
23 Pressvetsning
231 Indirekt pressvetsning
232 Direkt pressvetsning
24 Brännsvetsning
241 Brännsvetsning med förvärmning
242 Brännsvetsning utan förvärmning
25 Stuksvetsning (motståndsstuksvetsning)
26 Motståndsbultsvetsning
27 Högfrekvensmotståndssvetsning
29 Andra motståndssvetsmetoder
3 Gassvetsning
31 Oxy-bränngassvetsning
311 Oxy-acetylensvetsning
312 Oxy-propansvetsning
313 Oxy-hydrogensvetsning
4 Trycksvetsning
41 Ultraljudsvetsning
42 Friktionssvetsning
421 Direktdriven friktionssvetsning
422 Tröghetsfriktionssvetsning
423 Friktionsbultsvetsning
43 Friktionsomrörningssvetsning (FSW)
44 Högenergisvetsning
441 Explosionssvetsning
442 Magnetpulssvetsning
45
Diffusionssvetsning
47 Gasstuksvetsning
48 Kalltrycksvetsning
49 Varmtrycksvetsning
5 Strålsvetsning
51 Elektronstrålesvetsning
511 Elektronstrålesvetsning i vakuum
512 Elektronstrålesvetsning i luft
513 Elektronstrålesvetsning med tillsats av skyddsgaser
52 Lasersvetsning
521 Svetsning med fasta tillståndets laser
522 Gaslasersvetsning
523 Diodlasersvetsning
7 Andra svetsmetoder
71 Termitsmältsvetsning
72 Elektroslaggsvetsning
721 Elektroslaggsvetsning med bandelektrod
722 Elektroslaggsvetsning med trådelektrod
73 Elektrogassvetsning
74 Induktionssvetsning
741 Induktionsstumsvetsning
742 Induktionssömsvetsning
743 Högfrekvent induktionssvetsning
Makes Industry Grow
Svetsmetoder
Sömsvetsade förband
Laserhybridsvetsat kälsvetsförband
Rostfritt tillsatsmaterial
Elektrosvetsad kopparkapsel till
förvaring av uttjänt kärnbränsle
Makes Industry Grow
Svetsmetoder och sifferbeteckningar
SS-EN ISO 4063
Sifferbeteckningar: SS-EN ISO 4063:2010
Forts. 7 Andra svetsmetoder
75 Ljusstrålesvetsning
753 Infrarödsvetsning
78 Bågbultsvetsning
783 Bågbultsvetsning med lyfttändning och keramikring eller skyddsgas
784 Bågbultsvetsning med lyfttändning och kort bågtid
785 Kondensatorbultsvetsning med lyfttändning
786 Kondensatorbultsvetsning
787 Bågbultsvetsning med lyfttändning och smältande flussring
8 Skärning och mejsling
81 Gasskärning
82 Bågskärning
821 Bågluftskärning
822 Bågbrännskäning
83 Plasmaskärning
831 Plasmaskärning med oxiderande gas
832 Plasmaskärning utan oxiderande gas
833 Luftplasmaskärning
834 Högtoleransplasmaskärning
84 Laserskärning
86 Gasmejsling
87 Bågmejsling
871 Bågluftmejsling
872 Bågbrännmejsling
88 Plasmamejsling
9 Hårdlödning, mjuklödning och svetslödning
91 Hårdlödning med lokal uppvärmning
911 Infrarödhårdlödning
912 Flamhårdlödning
913 Laserhårdlödning
914 Elektronstrålehårdlödning
916 Induktionshårdlödning
918 Motståndshårdlödning
919 Diffusionshårdlödning
92 Hårdlödning med omgivande uppvärmning
921 Ugnshårdlödning
922 Vakuumhårdlödning
923 Dopphårdlödning (Dip-bath brazing)
924 Saltbadshårdlödning
925 Pulverbadshårdlödning
926 Dopphårdlödning (Immersion brazing)
93 Andra hårdlödningsmetoder
94 Mjuklödning med lokal uppvärmning
941 Infrarödmjuklödning
942 Flammjuklödning
943 Kolvlödning
944 Släplödning
945 Lasermjuklödning
946 Induktionsmjuklödning
947 Ultraljudmjuklödning
948 Motståndsmjuklödning
949 Diffusionsmjuklödning
95 Mjuklödning med omgivande uppvärmning
951 Vågmjuklödning
953 Ugnsmjuklödning
954 Vakuummjuklödning
955 Doppmjuklödning
957 Saltbadsmjuklödning
96 Andra mjuklödningsmetoder
97 Svetslödning
971 Gassvetslödning
972 Bågsvetslödning
973 Gasmetallbågsvetslödning
974 TIG-svetslödning
975 Plasmasvetslödning
976 Lasersvetslödning
977 Elektronstrålelödning
Makes Industry Grow
Olika typer av ljusbågar
Olika typer av ljusbågar
•
•
•
•
Kortbåge
Blandbåge
Spraybåge
Kortpulsning
(D) Dip transfer
(G) Globular transfer
(S) Spray transfer
(P) Pulsed transfer
Kortbåge (D)
• Relativt låg spänning och ström
• Låg värmetillförsel
• Bra vid svetsning av tunna material
• Bra vid lägessvetsning
• Kan ge sprut
Blandbåge (G)
• Något högre spänning och ström än kortbåge
• Blandning mellan kortslutande och icke kortslutande droppar
• Instabil ljusbåge som ger mycket svetssprut och rök
• Området bör undvikas
Makes Industry Grow
Olika typer av ljusbågar
Spraybåge (S)
• Hög ström och spänning ger finfördelade droppar som inte kortsluter bågen
• Stabil ljusbåge utan fastsittande sprut
• Hög produktivitet
• Hög värmetillförsel
• Bäst i horisontalläge
Makes Industry Grow
Olika typer av ljusbågar
Kortpulsning (P)
• Kombinerar kortbågens fördelar med spraybågens
• Stabil ljusbåge
• Måttlig värmetillförsel
• Möjliggör lägessvetsning
• Möjliggör svetsning i tunt material
Pulsparametrar
• Maximal ström under pulsen
• Minimal ström
• Tid för maximal ström
• Tid för minimal ström
• Moderna strömkällor har synergisk kortpulssvetsning varvid strömkällan beräknar
pulsparametrarna automatiskt beroende på förinställda data
Makes Industry Grow
Olika typer av ljusbågar
Fördelar med pulssvetsning
• Kontrollerad och sprutfri process
• Sprayområdet utvidgas till läge svetsdata
• Svetsning av rostfritt och aluminium gynnas av detta
• Pulssvetsning i tunt material och lägessvetsning ger bättre resultat
Nackdelar med pulssvetsning
• Generellt lägre produktionshastighet
• Större värmetillförsel jämfört med kortbåge medför lägre användbar
• Trådmatningshastighet
• Begränsar valet av skyddsgaser. Halten av CO2 får inte vara för hög
• Blandgasen 80/20 är ett gränsfall
Makes Industry Grow
Skyddsgaser SS-EN ISO 14175
Grupp I
•
•
•
•
•
I = står för inerta gaser såsom argon (Ar) och helium (He) och blandningar mellan dessa gaser
(reagerar inte med svetssmältan)
Undergrupp 1 är 100% argon
Undergrupp 2 är 100% helium
Undergrupp 3 har ett heliuminnehåll på 0,5 till 95% och resten argon
Används vid MIG- och TIG-svetsning 131, 137, 141, 151
Grupp M1
•
•
•
•
•
•
Innehåller koldioxid (CO2), väte (H) och syre (O oxygen) i små halter (aktiva gaser) eller
blandningar tillsammans med argon
Undergrupp 1 = koldioxid 0,5 till 5% och väte 0,5 till 5% och resten argon
Undergrupp 2 = koldioxid 0,5 till 5% och resten argon
Undergrupp 3 = syre 0,5 till 3% och resten argon
Undergrupp 4 = koldioxid 0,5 till 5% och syre 0,5 till 3% och resten argon
Används vid metoderna 135, 136 och 138
Grupp M2
•
•
•
•
Innehåller koldioxid (CO2), och syre (O oxygen) eller blandningar (aktiva gaser) tillsammans med
argon (Ar)
Undergrupp 0 = koldioxid 5 till 15% och resten argon
Undergrupp 1 = koldioxid 15 till 25% och resten argon
Undergrupp 2 = syre 3 till 10% och resten argon
Makes Industry Grow
Skyddsgaser SS-EN ISO 14175
Forts. Grupp M2
•
•
•
•
•
•
Undergrupp 3 = koldioxid 0,5 till 5%, syre 0,5 till 3% och resten argon
Undergrupp 4 = koldioxid 5 till 15% och syre 0,5 till 3% och resten argon.
Undergrupp 5 = koldioxid 5 till 15% och syre 3 till 10% och resten argon
Undergrupp 6 = koldioxid 15 till 25% och syre 0,5 till 3% och resten argon
Undergrupp 7 = koldioxid 15 till 25% och syre 3 till 10% och resten argon.
Används vid metoderna 135, 136 och 138
Grupp M3
•
•
•
•
•
•
•
Innehåller koldioxid (CO2), och syre (O oxygen) eller blandningar (aktiva gaser) tillsammans med
argon (Ar)
Undergrupp 1 = koldioxid 25 till 50% och resten argon
Undergrupp 2 = syre 10 till 15% och resten argon
Undergrupp 3 = koldioxid 25 till 50% och syre 2 till 10% och resten argon
Undergrupp 4 = koldioxid 5 till 25% och syre 10 till 15% och resten argon
Undergrupp 5 = koldioxid 25 till 50% och syre 10 till 15% och resten argon
Används vid metoderna 135, 136 och 138
Grupp C
•
•
•
•
Innehåller koldioxid (CO2), och blandningar med syre (O oxygen)
Undergrupp 1 = 100% koldioxid
Undergrupp 2 = 0,5 till 30% syre och resten koldioxid
Används vid metoderna 135, 136 och 138
Makes Industry Grow
Skyddsgaser SS-EN ISO 14175
Grupp R
•
•
•
Innehåller argon (Ar) med inblandning av väte (H) reducerande
Undergrupp 1 = 0,5 till 15% väte och resten argon
Undergrupp 2 = 15 till 50% väte och resten argon
Grupp N
•
•
•
•
•
•
Innehåller argon (Ar), kväve (N) eller väte (H) eller blandningar mellan dessa gaser
Undergrupp 1 = 100% kväve
Undergrupp 2 = 0,5 till 5% kväve och resten argon
Undergrupp 3 = 5 till 50% kväve och resten argon
Undergrupp 4 = 0,5 till 10% väte och 0,5 till 5% kväve och resten argon
Undergrupp 5 = 0,5 till 50% väte och resten kväve
Grupp O
•
Undergrupp 1 = 100% syre (O)
Grupp Z
•
•
•
Gasblandningar som innehåller gaser som inte finns med i standardens lista eller blandningar
som går utanför de listade områden i standarden.
Exempelvis MISON från AGA Gas. (0,03%NO)
Detta innebär att det inte går att byta ut en MISON-gas mot snarlik gas från en annan leverantör
utan att behöva kvalificera svetsproceduren på nytt med den nya leverantörens gas.
Makes Industry Grow
Skyddsgaser
Skyddsgasflöde
•
•
•
•
•
•
•
•
En lätt gas kräver större gasflöde
Helium eller heliumbaserade kräver 2-3 gånger större flöde
Omgivande luftströmning kan försämra gasskyddet
Avskärmning kan hjälpa
En gaslins kan minska behovet av gasflöde till hälften
Gasförbrukning vid kortbågsvetsning är 6-10 liter per minut
Gasförbrukningen vid spraybågssvetsning är 12-20 liter per minut
Ju högre svetsströmmen är, desto högre gasflöde krävs
Rotgas
•
•
•
Rostfria stål kräver rotgas om oxidering skall undvikas och för korrosionsmotstånd
Titan kräver rotgas om försprödning och oxidering skall undvikas
Aluminiumlegeringar, kopparlegeringar och nickelbaslegeringar kräver rotgas
Olika rotgaser
•
•
•
•
Ren argon (Ar) används mest
Formiergas (90% N2 + 10% H2) är billigare än argon
Vissa stål kan vara känsliga mot formiergas
Formiergas används till austenitiska rostfria stål
Antal volymbyten
•
•
•
Mellan 5 till 10 volymbyten behövs för att ge tillräckligt bra rotgasskydd
Små fyllningsvolymer kräver fler byten än stora
Det går genom anordningar begränsa fyllningsvolymen
Makes Industry Grow
Svetsläge
Kälsvets (FW)
plåt (P)
Svetsläge
Stumsvets
(BW) plåt (P)
Svetslägen svetsarprövning – Giltighet för
EN 287-1:2004, EN ISO 9606-2:2005
Makes Industry Grow
Svetsläge
Kälsvets
(FW) rör (T)
Svetsläge
Stumsvets
(BW) rör (T)
Svetslägen svetsarprövning – Giltighet för
EN 287-1:2004, EN ISO 9606-2:2005
Makes Industry Grow
Olika metoder och rengöring
• Fogberedningsmetoder
• Rengöring
• Avfettning
• Jiggar, fixturer och häftsvetsning
Olika fogberedningsmetoder
Mekaniska metoder
• Klippning
• Slipning
• Maskinbearbetning
Termiska metoder
• Gasskärning
• Plasmaskärning
• Laserskärning
Fogberedning
Makes Industry Grow
Fogberedning
Termisk skärning
• Klassificering av termiskt skurna ytor – Kvalitetsnivåer för formavvikelser
och toleranser
• Se standarden SS-EN ISO 9013
Rengöring
• Efter termisk skärning utföres oftast en slipning av den skurna ytan för att
avlägsna eventuell oxid och för att jämna till den skurna ytan
• Aluminium behöver rengöras omedelbart innan svetsning gärna med en så
kallad pansarfil. Slipning kan ge rester av slipskivan, vilket kan påverka
svetsresultatet
Rengöring, avfettning
• Olja och fett kan tas bort med lösningsmedel typ aceton eller lacknafta.
• Dessa lösningsmedel kan dock ge en hinna som kan påverka
svetsresultatet.
• Kvarvarande ej avdunstat lösningsmedel kan vid svetsning bilda giftiga
gaser
Makes Industry Grow
•
•
•
•
Rotstöd
Fast rotstöd i form av en materialstrimla som sitter kvar efter svetsning
Löst rotstöd oftast i form av keramiskt material som tas bort efter svetsning
Gasstöd i roten, gas enligt ISO 14175
Ange material och dimensioner
Fast rotstöd
• Oftast av samma material som ingår i förbandet
• Kan ge anvisningar som påverkar utmattningsegenskaperna
• Kan ge korrosionsproblem eftersom det bildas en spalt, vilket gör att
målning inte går att genomföra fullt ut
• Ökar vikten på konstruktionen
Makes Industry Grow
Rotstöd
Keramiska rotstöd fördelar
• Högre strömstyrka kan användas och därmed högre produktivitet
• Hög kvalitet med bra anflytning och inträngning i rotsträngar
• Användbar i svetslägen PA, PC och PF
• Mejsling, slipning och svetsning av baksträng behövs inte
• Enklare fogberedning och större toleranser i rotöppning
• Underlättar för svetsaren
Keramiska rotstöd nackdelar
• Kostnaden för svetsningen ökar
• Kan ge sprickor vid hög värmetillförsel speciellt vid rotsträngar med rutila
rörtrådar
Makes Industry Grow
Fogtyper för olika metoder - ISO 9692
Fogtyper för olika metoder visas i standardserien ISO 9692
Fogtyper för
metoderna 3, 111, 13, 141 & 5
• Se SS-EN ISO 9692-1:2004, Svetsning och besläktade förfarandenRekommendationer för svetsfogar – del 1: Manuell metallbågsvetsning,
gasmetallbågsvetsning gassvetsning, TIG-svetsning och strålsvetsning av stål
metoden 12
• Se SS-EN ISO 9692-2:1998, Svetsning och besläktade förfaranden- svetsfogar – del
2: Pulverbågsvetsning av stål
metoderna 131 & 141
• Se SS-EN ISO 9692-3:2000, Svetsning och besläktade förfarandenRekommendationer för fogutformning – del 3: MIG- och TIG-svetsning av aluminium
och dess legeringar
Kompoundplåt
• Se SS-EN ISO 9692-4:2004 ,Svetsning och besläktade förfarandenRekommendationer för svetsfogar– del 4: Kompoundplåt
Makes Industry Grow
Ensidig- respektive tvåsidig svetsning och
rotrensning
Ensidig svetsning utföres från en sida antingen utan eller mot någon form av
rotstöd typ materialstrimla eller keramiskt rotstöd
Tvåsidig svetsning utföres från båda sidor oftast med en föregående
rotrensning innan rotsvetsen utföres.
Rotrensning
• Utföres för att underlätta inträngning av rotsträngen och få en snygg
baksträng utan diskontinuiteter
• Kan utföras med bågluftmejsling (Kolbåge) eller slipning med kapskiva eller
mejsling med stålverktyg
• Bågluftmejsling kan kräva slipning för att jämna till och ta bort kolrika partier
i det mejslade spåret
• Ange metod, djup och form
Makes Industry Grow
Svetsteknik - Pendling
Pendling
Rörelse tvärs svetsen för att göra svetsen bredare eller vid vertikalt stigande
svetsläge motverka en konvex svets och slagg i kanten av svets
Hur anges pendlingsbredden?
• För manuell svetsning svetsträngens maximala bredd
• För mekaniserad och automatiserad svetsning maximal pendling eller
amplitud, frekvens och hålltid för oscilleringen
Inverkan av pendling
• Ger normalt en högre tillförd svetsenergi genom att svetshastigheten i
framriktningen minskar
• Möjlighet att i viss mån överbrygga stora spalter, men det är bättre att
bygga på fogytan
Makes Industry Grow
Svetslägen
Svetsteknik - Pistolvinkel
Makes Industry Grow
Pistollutning TIG
Pistollutning MIG/MAG
Stickande elektrod = frånsvets
Släpande elektrod = motsvets
Makes Industry Grow
Svetspulver - Pulverbågsvetsning metod 12
Agglomererat svetspulver
•
•
•
•
•
Känsligt för fuktupptagning
Finns med olika basicitetsgrader
Finns med olika typer som kan legera svetsen till
exempel med mangan eller kisel
Basiska pulver ger bra mekaniska egenskaper
Rutila pulver ger bra utseende
Smält pulver
•
•
•
Pulvret liknar krossat glas
Smält pulver tar inte upp fukt och kan användas
utan omtorkning
Legerar inte svetsen
Järnpulver
•
•
•
•
Kan tillsättas framför ljusbågen eller på
svetselektroden
Ökar produktiviten jämförbart med
högutbyteselekroder
Kan i vissa fall ge bättre mekaniska egenskaper
Kan ge högre risk för vätesprickor
OK Flux 10.71 med slagg
Makes Industry Grow
TIG-svetsning
Elektrodtyper och storlek
• Ren volfram
• Toriumlegerad
• Zirkoniumlegerad
• Lanthanlegerad
• Ceriumlegerad
Färgmärkning av volframelektroder
• Ren volfram
grön
• Toriumlegerad*
röd
• Zirkoniumlegerad
brun(vit)
• Lanthanlegerad
svart
• Ceriumlegerad
grå
• Radioaktivt slipdamm stor försiktighet vid slipning av elektroden för att inte andas in
detta
Diametrar på volframelektroder
• De förekommande diametrarna är:
• 0,5, 1,0, 1,6, 2,4, 3,2, 4,0, 6,4
• De vanligaste diametrarna är 1,6 och 2,4
Gaskåpans storlek
• Gaskåpans storlek anpassas till elektrodens storlek med ett utgångsvärde på 4
gånger elektrodens diameter
Makes Industry Grow
Häftsvetsning
Häftlängd och antal häftsvetsar
•
Utföres antingen enligt den svetsprocedur som för svetsen i övrigt eller efter
en procedur som är säker och beprövad
•
Häftlängden skall vara tillräcklig åtminstone 50 mm eller fyra gånger den
tjockaste delen, vilken som är minst
•
Häftsvetsar behöver oftast förhöjd arbetstemperatur för att förhindra att de
får sprickor
•
Antalet häftor och avståndet mellan dem beror på konstruktionen
Makes Industry Grow
Grundmaterial och gruppering
SIS-CEN ISO/TR 15608:2007
Svetsning – Riktlinjer för ett system för gruppering av metalliska material
Ett grupperingsystem för följande material
• Stål
• Aluminium och aluminiumlegeringar
• Koppar och kopparlegeringar
• Nickel och nickellegeringar
• Titan och titanlegeringar
• Zirkonium och zirkoniumlegeringar
• Gjutjärn
Makes Industry Grow
Sammanfattning för WPS, WPQR och
svetsarprövning i stål
Makes Industry Grow
Leveranstillstånd av material
Olika valstillstånd hos plåt
AR =
As Rolled (Valsat tillstånd)
N =
Normalised (Normaliserat tillstånd)
CR=
Controlled Rolling (Kontrollerad valsning)
Q=
Quenched (Härdat tillstånd, seghärdat)
T =
Tempered (Anlöpt tillstånd) (QT)
A =
Annealed (Glödgat tillstånd)
TM =
Thermomechanical rolled steel (Termomekaniskt valsat stål)
AcC=
Accelerated Cooling (Accelerad kylning)
Att tänka på för vissa leveranstillstånd
• TM- och AcC- stål tål inte värmning med temperaturer över 500 till 600°C
typ varmriktning
• Seghärdat material tål inte värmning över anlöpningstemperaturen runt 450
till 650 °C
• Normaliserat stål kan värmas upp till 950 °C typ varmbockas och varmriktas
Makes Industry Grow
Tillsatsmaterial
Beteckning av tillsatsmaterial
• Hittas i tillsatsmaterialleverantörens handböcker eller datablad över
produkten
• Tillsatsmaterial finns med ISO standard en A och en B-sida, till exempel EN
ISO 2560- A eller B
• ISO- standarden har tillägget A för EN och sträckgräns, B för AWS och
brottgräns
• Exempel OK 48.00 har beteckningen:
• EN ISO 2560-A E 42 4 B 42 H5
• Ange beteckning, fabrikat (tillverkare och handelsnamn), dimensioner och
behandling
Olika typer av elektrodhöljen
A=
surt hölje
B=
basiskt hölje
C=
cellulosahölje
RA =
rutilsurt höle
RB =
rutilbasiskt hölje
RC =
rutilcellulosahölje
RR =
rutilhölje tjockt
Makes Industry Grow
Tillsatsmaterial – förvaring/hantering
Förvaring och hantering av tillsatsmaterial
• Belagda svetselektroder metod 111
• VacPac™ elektroder metod 111
• Rörtråd metod 136, 137
• Svetspulver för metod 12
• Trådelektrod metod 12, 131, 135
• Metallpulverfylld tråd metod 138
Belagda svetselektroder
• Känsliga för fuktupptag och förvaras torrt
• Basiska elektroder bör torkas om före användning då tillämpningen ställer
krav på vätehalt
• Torktemperaturen anges oftast på förpackningen
• Omtorkning högst tre gånger
• Förvaras därefter i ugn 120-150°C
• Uttag från ugn till behållare som håller cirka 70°C. Se leverantörens
anvisningar
Makes Industry Grow
Tillsatsmaterial – förvaring/hantering
VacPac™ elektroder
• Tar inte upp någon fukt under lagring
• Kräver ingen omtorkning såvida förpackningen inte är skadad, vilket indikeras av
vakuum i förpackningen
• Om vakuumet gott förlorat eller om elektroderna exponerats i luft under mer än 12
timmar kassera eller torka om elektroderna.
• Se leverantörens anvisningar
Rörtråd
• Rörtrådar skall skyddas mot direktkontakt med vatten och fukt. Det kan vara regn eller
kondens
• Rörtråd skall förvaras torrt och acklimatiseras före öppning av förpackningen
• Trådens yta skall skyddas mot ämnen som drar åt sig fukt och mot olja, fett och rost
Svetspulver
• Oöppnade förpackningar förvaras i 20°C±10°C
• Relativ luftfuktighet ej över 60%
• Innehåll i öppna pulverbehållare samt återstående pulver från öppna säckar skall efter
8 timmar placeras I en torrhållare som håller 150°C±25°C
• Återanvändning av svetspulver kräver att fukt och olja avlägsnat från tryckluften
• Tillskott av nytt pulver skall vara minst en del mot tre delar återanvänt pulver
• Främmande material såsom glödskal och slagg skall avlägsnas
Makes Industry Grow
Tillsatsmaterial – förvaring/hantering
Svetspulver omtorkning
• Svetpulver kan omtorkas för att återställas till ursprungligt skick
• Smält pulver vid 200°C±50°C i 2 timmar
• Agglomererat pulver vid 325°C±25°C i 2 timmar
• Pulverskiktets höjd bör inte överstiga 50 mm.
• Ugnen bör ha god ventilation
• Omtorkat pulver förvaras vid 150°C±25°C fram till användning
Trådelektrod
• Tråd skall förvaras i torr miljö
• Undvik kondens genom att låta förpackningen acklimatiseras till omgivande
temperatur innan öppning
• Trådytan skall skyddas mot ämnen som drar åt sig fukt
• Trådytan skall skyddas mot olja fett och rost
Metallpulverfylld tråd
• Tråd skall förvaras i torr miljö
• Undvik kondens genom att låta förpackningen acklimatiseras till omgivande
temperatur innan öppning
• Trådytan skall skyddas mot ämnen som drar åt sig fukt
• Trådytan skall skyddas mot olja fett och rost