Transcript Befolkningsutveckling 2012-2022

falun.se/
Befolkningsutveckling i Falu kommun
Prognos 2012-2022
Innehåll
Befolkningsutveckling 2001-2011
2
Befolkningsfördelning 2011
3
Prognos 2012-2022
4
Prognosantaganden
Befolkningsförändringar
Befolkningsförändringar i olika åldrar
Osäkerhetsfaktorer i prognoser
4
4
5
6
Befolkningsutveckling kommundelar 2006-2016
7
Befolkningsutveckling 2001-2022
Falu kommun – Riket
8
Kommentarer kring framtida befolkningsutveckling
9
Förskolebarnen
Grundskolebarnen
Gymnasieungdomarna
Yrkesverksamma – Försörjningskvot
De äldre
Medborgare med utländsk bakgrund
9
9
10
11
11
12
Befolkningsprognos 2012-2022
Falu Kommun, kommunstyrelseförvaltningen
Frågor om prognosen besvaras av Staffan Wallin, tel 023- 833 67
[email protected]
1
Befolkningsutveckling 2001-2011
Mellan åren 2001 och 2011 ökade folkmängden i Falu kommun med drygt 1.500 personer,
varav 1/3 utgjordes av födelseöverskott och 2/3 av flyttningsöverskott. Under perioden hade
vi födelseöverskott alla år utom år 2002 medan flyttnettot har varierat mellan –100 och +300
personer. Under år 2011 blev folkökningen +80 personer, fördelat på födelsenetto +99,
flyttnetto –9, samt justeringar –10 personer.
Trots att flyttningen står för de stora volymförändringarna är det födelsekullarnas storlek som
sätter sin prägel på kommunens befolkningsstruktur och hur den har förändrats. I diagrammet
nedan märks de stora barnkullarna från 1940-talet och åren kring 1990 samt den kraftiga
nedgången i barnafödandet under den andra halvan av 1990-talet. Dessa barnkullar går över
tiden ”som vågor” genom ”befolkningspyramiden”. Perioden 2001-2011 visar i Falu kommun
stora förändringar i framförallt åldersgrupperna:
0-5 år:
Gruppen har ökat med cirka 500 barn, 15 %, från en mycket låg nivå år 2001.
6-15 år:
Från den högsta nivån någonsin runt sekelskiftet har denna åldersgrupp minskat
med drygt 1600 barn fram till och med år 2011, motsvarande – 21 %. Barnen
från ”babyboomen” kring 1990 har passerat genom grundskolan.
65-79 år:
Den stora gruppen ”fyrtiotalister” passerar 65-årsåldern och åldersgruppen har
ökat med 1500 personer.
90- år:
Gruppen har haft den procentuellt största ökningen, +40 %, under perioden.
BEFOLKNINGSUTVECKLING 2001-2011 I FALU KOMMUN
Ålder,år
Bef. 31/12
2001
Bef. 31/12
2011
Diff. 2011-2001
Antal
Diff. 2011-2001
Procent
0-5
3232
3730
+498
+15
6-15
7664
6062
-1602
-21
16-18
2132
2267
+135
+6
19-29
7248
8081
+833
+12
30-49
14198
13757
-441
-3
50-64
10847
11219
+372
+3
65-79
6432
7932
+1500
+23
80-89
2466
2541
+75
+3
382
535
+153
+40
54601
56124
+1523
+3 %
90-
Totalt
2
Befolkning 2001 - 2011
1000
2011
2001
800
600
400
200
0
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
70
75
80
85
90
Ålder i ett-årsklasser
95
100-
S.Wallin -12
Befolkningsfördelning 2011
Befolkningsfördelningen i Falu kommun överensstämmer i stora drag med den för hela riket
men några avvikelser finns. I åldrarna 0-5 och 25-50 år har Falun en lägre andel än riket och i
åldrarna 16-21 samt 55-67 år en högre andel.
Befolkning 31/12 2011
2,0
Procent
FALUN
RIKET
1,5
1,0
0,5
0,0
0
5
10
15
20
25
30
35
40 45 50 55 60
Åld er i 1-årsklasser
65
70
75
80
85
90
95 100-
S.Wallin -01
3
Prognos 2012-2022
Prognosantaganden
Kommunprognosen består av det senaste årets befolkning i kommunen följt av antaganden
om framtida fruktsamhet, dödsrisker, inflyttning och utflyttning. Prognosen sträcker sig tio år
framåt i tiden.
Födda och döda. Hur många barn som föds beror på hur många kvinnor i barnafödande ålder
som bor i kommunen och andelen kvinnor som föder barn. Antalet avlidna beräknas i
prognosen genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. I
prognosen antas dödsrisker och fruktsamhetstal följa rikets utveckling enligt SCB: s
riksprognos. Det innebär ett fruktsamhetstal på 1,9 barn per kvinna under hela
prognosperioden samt svagt sjunkande dödsrisker under hela prognosperioden.
In- och utflyttning. Köns- och åldersfördelning på inflyttarna bestäms av hur fördelningen sett
ut under tidigare år. Antalet invånare som antas flytta ut från kommunen beräknas genom att
utflyttarrisker (sannolikheten att flytta ut från kommunen för män och kvinnor i olika åldrar
under ett år) appliceras på befolkningen. Enligt utvecklingen i kommunen den närmast
föregående tioårsperiod antas i prognosen en svagt ökande volym på både in- och utflyttning
samt ett flyttnetto på i genomsnitt plus drygt 100 personer per år.
Befolkningsförändringar
De prognosantaganden som gjorts resulterar i de befolkningsförändringar som redovisas i
tabellen nedan. Fram till och med år 2022 förväntas kommunens folkmängd öka med närmare
2300 personer. Drygt 40 % utgörs av födelseöverskott vilket innebär en större andel än de
närmast föregående tio åren.
PROGNOS 2012 / 2012 04 17
Befolkningsförändringar
Födda
År
Döda
Födelsenetto
Inflyttande
Utflytt- Flyttningsande
netto
Folkökning
Folkmängd
2012
629
549
80
2750
2600
150
230
56354
2013
639
578
61
2700
2600
100
161
56515
2014
662
579
83
2700
2600
100
183
56698
2015
673
582
91
2750
2600
150
241
56939
2016
683
584
100
2750
2600
150
250
57189
2017
691
586
104
2750
2650
100
204
57393
2018
695
588
107
2750
2650
100
207
57600
2019
695
591
103
2800
2650
150
253
57853
2020
691
594
97
2800
2700
100
197
58050
2021
683
599
84
2850
2750
100
184
58234
2022
673
605
68
2850
2750
100
168
58402
4
Befolkningsförändringar i olika åldrar
Relativt stora folkökningar förväntas i åldersgrupperna 1-5 och 7-15 år, vilka båda beräknas
öka under hela prognosperioden med närmare 18 %. För åldrarna 1-5 år innebär det en fortsatt
ökning medan det för åldersgruppen 7-15 år innebär att den oavbrutna nedgång som skett de
senaste tio åren nu vänder i en uppgång. Åldersgruppen 16-18 år, ”gymnasieåldrarna”, har
minskat i antal sedan år 2008, en minskning som förväntas fortsätta ytterligare 5-6 år för att
därefter vända i en svag uppgång. Störst förändring, både i absoluta och relativa tal, förväntas
i åldersgruppen 65-79 år som beräknas öka med drygt 2000 personer, +26% under perioden.
PROGNOS 2012 / 2012 04 17 EFTER ÅLDER
Ålder:
0
1-5
6
7-15
16-18
19-29
30-49
50-64
65-79
80-89
90-
Summa
2011
621
3109
681
5381
2267
8081
13757
11219
7932
2541
535
56124
2012
632
3181
611
5449
2143
8313
13693
11007
8280
2484
561
56354
2013
642
3263
605
5537
1963
8389
13683
10862
8537
2446
588
56515
2014
665
3310
651
5580
1875
8373
13641
10731
8862
2397
613
56698
2015
676
3370
664
5688
1810
8299
13670
10680
9063
2398
621
56939
2016
686
3432
672
5757
1886
8186
13667
10625
9239
2413
626
57189
2017
694
3494
681
5908
1845
8011
13706
10562
9430
2447
615
57393
2018
698
3556
689
5995
1892
7814
13773
10507
9538
2531
607
57600
2019
698
3613
699
6078
1905
7656
13939
10429
9610
2623
603
57853
2020
694
3646
723
6162
2000
7321
14219
10230
9756
2706
593
58050
2021
686
3664
734
6207
2086
7074
14344
10196
9897
2763
583
58234
2022
676
3664
744
6331
2088
6880
14477
10152
9962
2849
579
58402
2011-22
55
555
63
950
-179
-1201
720
-1067
2030
308
44
2278
17,9% 9,3%
17,7%
-7,9% -14,9%
5,2%
-9,5%
25,6%
12,1%
8,2%
4,1%
År
2011-22 % 8,9%
PROGNOS 2012 FÖRÄNDRINGSTABELL - FÖRÄNDRING FRÅN NÄRMAST FÖREGÅENDE ÅR
År
0 år
1-5
6
7-15
16-18
19-29
30-49
50-64
65-79
80-89
90-år
Sum
2011
621
3109
681
5381
2267
8081
13757
11219
7932
2541
535
56124
2012
+11
+72
-70
+68
-124
+232
-64
-212
+348
-57
+26
+230
2013
+10
+82
-6
+88
-180
+76
-10
-145
+257
-38
+27
+161
2014
+23
+47
+46
+43
-88
-16
-42
-131
+325
-49
+25
+183
2015
+11
+60
+13
+108
-65
-74
+29
-51
+201
+1
+8
+241
2016
+10
+62
+8
+69
+76
-113
-3
-55
+176
+15
+5
+250
2017
+8
+62
+9
+151
-41
-175
+39
-63
+191
+34
-11
+204
2018
+4
+62
+8
+97
+47
-197
+67
-55
+108
+84
-8
+207
2019
0
+57
+10
+83
+13
-158
+166
-78
+72
+92
-4
+253
2020
-4
+33
+24
+84
+95
-335
+280
-199
+146
+83
-10
+197
2021
-8
+18
+11
+45
+86
-247
-125
-34
+141
+57
-10
+184
2022
-10
0
+10
+124
+2
-194
+133
-44
+65
+86
-4
+168
Tot.
+55
+555
+63
+950
-179
-1201
+720
-1067
+2030
+308
+44
+2278
5
Befolkning 2011 - 2022
1000
2011
2022
800
600
400
200
0
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Ålder i ett-årsklasser
55
60
65
70
75
80
85
90
95
100-
S.Wallin -12
Osäkerhetsfaktorer i prognoser
Användare av befolkningsprognoser bör vara medvetna om att prognoser till sin natur är
osäkra. Osäkerheten ökar med prognosperiodens längd. Generellt är osäkerheten störst för
ålderskategorier som vid prognosens tillkomst ännu inte är födda. Betydande osäkerhet finns
även för åldersgruppen 20-29 år där flyttbenägenheten är stor. För Faluns del brukar
kommunprognosens överensstämmelse med det verkliga utfallet vara relativt god under de
första åren av prognosperioden och något sämre i slutet. De största avvikelserna finns oftast i
åldersgrupperna 0-5 år och 20-29 år, de lägsta i åldrarna över 40 år.
En prognos görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns när prognosen tas
fram. Om situationen i samhället kraftigt förändras, till exempel när det gäller arbetslöshet,
bostadspriser, familjepolitik, invandring eller ekonomiska konjunkturer, kan det få direkta
återverkningar på framförallt flyttningsmönster och fruktsamhet. Flyttningarna är en av de
svåraste komponenterna att prognostisera. Antalet in- och utflyttare påverkas av många
faktorer. En faktor är bostadsbyggandet i kommunen, men det räcker inte alltid med att det
finns en bostad för att flytta. Hur arbetsmarknaden ser ut har också stor betydelse. Som
studentort har högskolans utbud och attraktivitet betydelse för befolkningsutvecklingen,
särskilt i åldersgruppen 19-24 år. Fler eller färre studenter på Högskolan Dalarna kan få direkt
genomslag på kommunens befolkningssiffror eftersom de flesta flyttningarna sker i 20-30
årsåldern
6
Befolkningsutveckling kommundelar 2006-2016
Direkt kopplat till kommunprognosen görs delområdesprognoser för kommunens
statistikområden. För varje område beskrivs bostadsbebyggelsen: hustyp, byggnadsår och
läge. Till denna beskrivning finns kopplat ett ”utglesningstal” som innehåller de förväntade
befolkningsförändringarna för respektive bostadstyp. Kända kommande förändringar i
bostadsbeståndet i form av nybyggnation eller rivningar läggs in på respektive område och år.
Delområdesprognoserna stäms av mot kommunprognosen, dvs summan av alla
delområdesprognoserna måste alltid stämma överens med summan i kommunprognosen.
2006-2011. De senaste fem åren har kommundelarna Vika, Falun-Norr, Falun-Söder samt
Aspeboda haft de procentuellt största befolkningsökningarna. Befolkningsminskning har vi
främst haft i Enviken, Svärdsjö och Bjursås/Sågmyra.
2011-2016. Den enskilt viktigaste faktorn i befolkningsprognoser för delområden är det
planerade bostadsbyggandet i områdena. Under prognosperioden 2011-2016 planeras
nytillkomande bostäder främst i kommundelarna Falun-Söder, Falun-Väster samt FalunNorr. Procentuellt störst folkökning fram t.o.m. 2016 förväntas i kommundelarna FalunSöder, Aspeboda och Vika, i nu nämnd ordning. Marginella befolkningsminskningar
förväntas i fyra kommundelar och en något större minskning förväntas i Enviken.
BEFOLKNINGSUTVECKLING KOMMUNDELAR 2006-2016
Kommundel
Aspeboda
Bjursås/Sågmyra
Enviken
Grycksbo
Sundborn
Svärdsjö
Vika
Falun-Öster *
Falun-Norr *
Falun-Väster *
Falun-Söder *
Falun-Centrum *
Rest **)
Totalt
Befolkning 2006
Befolkning 2011
Befolkning 2016
1477
1514
1600
3480
3433
3400
1652
1595
1550
2739
2753
2750
2857
2915
2950
4354
4223
4200
1715
1818
1900
10342
10481
10650
7065
7379
7550
6428
6415
6600
5536
5689
6300
7525
7571
7550
97
338
200
55267
56124
57200
*) Falun-Öster: Lasarettet-Norslund-Hälsinggården-Hälsingberg-Korsnäs-Hosjö. Falun-Norr: BojsenburgBritsarvet-Lustigknopp-Högbo. Falun-Väster: Slätta-Herrhagen-Stenslund-Korsgården-Västanbäck. FalunSöder: Främby-Källviken-Nedre Gruvriset-Övre Gruvriset. Falun-Centrum: de centrala delarna av Falu tätort.
**)på församlingen skrivna, utan känt hemvist, uppgift om kommundel saknas
7
Befolkningsutveckling 2001-2022 Falu kommun – Riket
Befolkningstillväxten i Falu kommun jämfört med hela landet har varit lägre de senaste tio
åren och förväntas även de kommande åren ligga en bit under rikets genomsnitt. Åren 20012011 ökade folkmängden i Falu kommun med 2,8% (cirka +150 personer/år), jämfört med
rikets befolkningstillväxt på 6,7% under samma period. De kommande 11 åren (11 år
eftersom innevarande år, 2012, ingår i prognosen) förväntas folkmängden i Falu kommun öka
med 4,1% (cirka 200 personer/år), medan tillväxten i riket beräknas bli 6,2%
Befolkningsutveckling 2001 - 2022
Falu kommun
60000
58402
58000
56124
56000
+200/år
54601
+150/år
54000
52000
50000
2001
2011
2022
S.Wallin -12
8
Kommentarer kring framtida befolkningsutveckling
Förskolebarnen
Under andra hälften av 1990-talet var födelsetalen låga men under senare år har det skett en
vändning och nu föds allt fler barn. År 2001 föddes 476 barn i Falun och 2011 620 barn.
I mitten av oktober 2011 var drygt 2700 barn inskrivna i förskoleverksamhet. Det är en
ökning sedan 2006 med 26 % eller 560 barn. Samtidigt som antalet barn i åldern 1-5 år har
blivit fler har även efterfrågan på barnomsorg ökat procentuellt. År 2004 var 82 % av alla 15åringar inskrivna i förskoleverksamhet. År 2010 hade andelen inskrivna barn ökat till 87 %.
Falun följer utvecklingen i riket. Ökningen av antalet förskolebarn och ökad efterfrågan
medför ett stort behov av att bygga ut verksamheten med fler förskoleplatser. Enligt aktuell
befolkningsprognos väntas antalet förskolebarn i åldern 1-5 år öka ytterligare med 18 %, eller
555 barn under perioden 2011-2022.
1-5 år. Utveckling 2001-2022
4000
3664
3109
3000
2687
2000
1000
0
2001
2011
2022
S.Wallin -12
Grundskolebarnen
Från den högsta nivån någonsin runt millennieskiftet har barn i åldern 6-15 år minskat med
drygt 1600 fram till och med år 2011, motsvarande -21 %. Barnen från ”babyboomen” kring
1990 har passerat genom grundskolan. Vid årets slut 2011 var elevantalet i åldrarna 6-15 år
6 060. Befolkningsprognosen visar att den oavbrutna nedgång som skett de senaste tio åren nu
vänder i en uppgång. Under perioden 2011-2022 beräknas åldersgruppen öka med 1000 elever
till 7 075 vilket motsvarar en ökning med 17 % .
Lokalbehov på lång sikt behöver utredas. Likaså vad gäller samverkan av lokaler mellan
förskola och grundskola.
9
6-15 år. Utveckling 2001-2022
7664
7075
7500
6062
5000
2500
0
2001
2011
2022
S.Wallin -12
Gymnasieungdomarna
Elevunderlaget för gymnasieskolan minskar väsentligt i hela landet. Minskningen av
åldersgruppen är också större i Falun än i riket.
Ett samverkansavtal rörande gymnasieskolan har tecknats med nio dalakommuner som ett
projekt som syftar till en fördjupad samverkan inom gymnasieskolan i regionen.Antalet
invånare i åldern 16-18 år inom GYSAMområdet minskar mellan åren 2010-2019 från 8600
till 5400 personer vilket motsvarar en minskning med 37 % eller nästan 3200 av
elevunderlaget. Befolkningsstatistik från projektet visar att antalet platser i gymnasierna inom
GYSAMområdet behöver minskas med 2800.
Enligt prognosen kommer Faluns ungdomar i gymnasieåldern 16-18 år 2015 att vara 1810
vilket kan jämföras med toppåret 2008 då antalet var 2631. Minskningen är drygt 800 elever
vilket motsvarar mer än -30 %. Från 2016 förväntas årligen en svag ökning av åldersgruppen.
Mycket stora anpassningar behöver således ske i gymnasieverksamheten.
16-18 år. Utveckling 2001-2022
3000
2500
2132
2267
2088
2000
1500
1000
500
0
2001
2011
2022
S.Wallin -12
10
Yrkesverksamma - Försörjningskvot
Försörjningskvoten, dvs relationen mellan antalet personer i åldrarna 0-19 samt 65 år och
däröver och antalet personer i åldrarna 20-64 år, förväntas i Falu kommun stiga kraftigt de
kommande tio åren, liksom i landet som helhet.
"Försörjningskvot" 2000 - 2022
(0-19 + 65- år)/20-64 år. Falu kommun
130
Index 2011 = 100
Faktisk
Prognos
120
110
100
90
80
70
2000
2005
2010
2015
2020
2022
S.Wallin -12
De äldre
Enligt prognosen sker en kraftig ökning av åldersgruppen 65–79 år under perioden. I den
gruppen är idag cirka 2 % i behov kommunal vård och omsorg. Även om det är en låg andel
så innebär den kraftiga utvecklingen av hela gruppen en klart märkbar behovsökning. Det är
inte ovanligt att de som har behov av kommunala vård- och omsorgsinsatser har omfattande
funktionsnedsättningar.
Gruppen 80–89 år minskar något inledningsvis under perioden för att sedan påbörja en
försiktig ökning 2017. Ökningen kommer sedan att accelerera efter 2022.
Gruppen 90 år och äldre har ökat med cirka 40 % de senast 10 åren. 90 % av denna grupp har
behov av kommunal vård- och omsorg i någon form. Gruppen står för merparten av behovet
av insatser från kommunal vård- och omsorg.
65- år. Utveckling 2001-2022
12000
65-79 år
80-89 år
90- år
10000
9962
7932
8000
6432
6000
4000
2466
2541
2849
382
535
579
2000
0
2001
2011
2022
S.Wallin -12
11
Invånare med utländsk bakgrund 2000-2011
Som invånare med utländsk bakgrund räknas de personer som är födda utomlands samt
personer födda i Sverige där båda föräldrarna är födda utomlands. Förändringen mellan åren
2000 och 2011 visas i tabellen nedan (uppgifter för år 2001 saknas). År 2011 hade 10 % av
Falu kommuns befolkning utländsk bakgrund. Motsvarande andel för hela Sverige var 20 %.
INVÅNARE MED UTLÄNDSK BAKGRUND 2000-2011 I FALU KOMMUN
2000
2011
3183
4573
734
1081
Summa, utländsk bakgrund
3917
5654
Andel av kommunens befolkning
7,1%
10,1%
Födda utomlands
Födda i Sverige, båda föräldrarna födda utomlands
Falu Kommun har tillsvidare en överenskommelse med Länsstyrelsen Dalarna att årligen ta
emot 110 flyktingar vilket innebär att det de närmaste tio åren med stor sannolikhet kommer
att flytta in minst 1100 personer med utländsk bakgrund till Falun. Migrationsverkets prognos
från februari 2012 visar ungefär samma behov av anvisningsplatser till kommuner de
kommande åren 2012-2016. Den 15 december 2008 genomförde den svenska regeringen en
genomgripande arbetskraftsreform. Reformen gör det lättare för utomeuropeiska medborgare
att komma till Sverige för att arbeta och det går därmed att skönja nya mönster i migrationens
sammansättning. Arbetskraftsreformen innebär att personer med utländsk bakgrund som
flyttar till Falun kan öka ytterligare.
12