2010-11-04 - Svenska Sennenhundklubben-SShk

Download Report

Transcript 2010-11-04 - Svenska Sennenhundklubben-SShk

Avelsarbete för bättre ledhälsa
Svenska Sennenhundklubbens Uppfödarkonferens
24 oktober 2010
Sofia Malm
Inst. för husdjursgenetik, SLU
Foto: Åsa Lindholm
Vad är HD och ED?





Två av de vanligaste ärftliga defekterna hos hund
Tillväxtrubbningar i skelettet, orsakar artros i
leden
Kostsamt för hundägare
Förekomsten varierar mycket mellan raser
Skattningar av arvbarheten varierar från 0.2 till
0.6 för HD och 0.1 to 0.8 för ED
Gradering av HD enligt FCI
A = Normala höftleder
B = Ej dysplasi
C = Lindrig dysplasi
D = Måttlig dysplasi
E = Höggradig dysplasi
Gradering av ED enligt IEWG
Normal = Inga påvisbara förändringar
Grad I = Lindriga benpålagringar
Grad II = Måttliga benpålagringar
Grad III = Kraftiga benpålagringar
Några förutsättningar för ett
lyckat avelsarbete




Standardiserad och validerad metod för diagnos
och registrering av resultat
Mätegenskapen (det vi registrerar) är starkt
korrelerad till målegenskapen (det vi vill
förbättra)
Mätegenskapen är ärftlig, det vill säga skillnader
mellan individer beror till viss del av arv
Tillförlitliga metoder för avelsvärdering
Effektiv selektion
Åtgärder för att minska
förekomsten av ledproblem
Nivå 1: Centraliserad avläsning och registrering
av röntgenresultat för HD och ED (screening)
Nivå 2: Obligatoriskt med känd HD/ED status
för föräldradjur
Nivå 3: Endast hundar med normala höfter (A eller B)
respektive armbågar får användas i avel
Avelsprogram baserade på fenotypselektion
Syfte med doktorandprojektet
Att skapa möjligheter till ett effektivare
avelsarbete för bättre ledhälsa genom:
Skattning
av genetiska och miljömässiga
faktorers inverkan på HD och ED
Utveckling av en modell för svenskt HD-/ED- index
Utvärdering av sambandet mellan röntgendiagnos för
HD och senare kliniska problem samt livslängd
Jämförelse av avelsstrategier för bättre
ledstatus
Inverkan av sederingsrutin på HD/ED
Syfte: Att undersöka om typen av sederingspreparat
vid röntgenundersökning av höft- och armbågsleder inverkar på diagnosen av HD och ED
Orsakar djupare sedering ökad ledslapphet?
Inverkan av sederingsrutin på HD/ED
Material:
Enkät avseende sederingsrutiner vid höftledsröntgen
Röntgenresultat från SKK, inkl. födelsedatum, undersökningsdatum, kön, avläsare och veterinärklinik
5877 resultat för HD
5406 resultat för ED
Undersökta vid
174 kliniker
Inverkan av sederingsrutin på HD/ED
100
Resultat:
90
Plegicil
80
Domitor + Torbugesic
70
Domitor
Procent
60
Rompun
50
Övriga
40
30
20
10
0
A
B
C
HD status
D
E
Inverkan av sederingsrutin på HD/ED
Slutsatser:



Sederingsrutin har en inverkan på diagnosen av HD
Sederingsrutin har ingen inverkan på diagnosen av ED
Effekt av sederingsrutin bör inkluderas i
avelsvärderingen för HD
Genetisk analys av HD och ED
Syfte:
 Att skatta genetiska parametrar och avelsvärden för
HD och ED hos rottweiler och berner sennenhund

Att utveckla en statistisk modell för rutinmässiga
skattningar av avelsvärden (index) för HD/ED
Avelsvärdering med index



Mycket begränsad användning av modern
avelsvärderingsmetodik inom hundaveln
Skattning av avelsvärden för höft- och
armbågsledsdysplasi (HD och ED) i fem raser
Effektivare avelsarbete för bättre ledhälsa med
hjälp av HD-/ED-index
Index för HD och ED i andra länder
Danmark: Selektionsindex för HD sedan 1996.
Används för raser med över 50 höftledsröntgade hundar per år. BLUP skattas för HD
hos bl a schäfer.
Finland: BLUP för HD och ED introducerades 2002
och skattas för 35 raser.
Norge: BLUP för HD skattas för 38 raser sedan
oktober 2008 och publiceras på DogWeb.
Tyskland: Index för HD och ED baserat på BLUP
används av många rasklubbar.
Varför behövs index?


Begränsade möjligheter att bedöma skillnader i
höftledens kvalitet för HD-fria hundar
Fenotypen påverkas av olika miljöfaktorer
(kön, ålder vid röntgen, sederingspreparat)
⇒ Information enbart om individens egen fenotyp är
ett osäkert mått på dess genotyp
Hänsyn till information från släktingar kan
systematiseras i ett HD-/ED-index
Vad menas med avelsvärde och index?
Avelsvärde: mått på individens nedärvningsförmåga
Index: uttrycker det skattade avelsvärdet i
förhållande till genomsnittet i rasen
INDEX:
100 genomsnittet i rasen (referenspopulationen)
> 100 förväntas lämna avkommor med bättre
HD/ED status än genomsnittet i rasen
< 100 förväntas lämna avkommor med sämre
HD/ED status än genomsnittet i rasen
Hur skattas avelsvärden?
BLUP: Best Linear Unbiased Prediction



Simultan skattningsprocess, statistisk analys
Utnyttjar all tillgänglig information från
släktingar
Korrigering för systematiska miljöfaktorer
Skattning av HD-/ED-index medför:
Ökad säkerhet i avelsvärderingen och
möjlighet att skilja icke dysplastiska hundar åt
Möjlighet att jämföra djur oberoende av
t ex ålder vid röntgen, kön, sedering etc.
Möjlighet att skilja på genetisk och fenotypisk
trend
Genetisk analys av HD och ED
Syfte:
 Att skatta genetiska parametrar och avelsvärden för
HD och ED hos rottweiler och berner sennenhund

Att utveckla en statistisk modell för rutinmässiga
skattningar av avelsvärden (index) för HD/ED
Genetisk analys av HD och ED
Material: Röntgenresultat och härstamningsinformation från
Svenska kennelklubben.
Data innehöll också: födelsedatum, undersökningsdatum, kön, avläsare och veterinärklinik.
14 693 resultat för HD
11 842 resultat för ED
8221 resultat för HD
7963 resultat för ED
Fenotypisk trend för HD
Andel HD-fria hundar fördelat på födelseår
100
80
70
rottweiler
berner sennen
60
50
födelseår
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
1990
1989
1988
1987
1986
1985
40
1984
andel HD-fria (%)
90
Fenotypisk trend för ED
Andel AD-fria hundar fördelat på födelseår
Andel ED-fria hundar fördelat på födelseår
90
80
rottweiler
70
berner sennen
60
50
födelseår
2000
2001
1999
1997
1998
1996
1994
1995
1993
1991
1992
1990
1988
1989
1987
1985
1986
40
1984
andel AD-fria (%)
100
Vilken inverkan har arvet?
Skattning av arvbarhet och
genetisk korrelation:
0.23
0.06
Födelseår
0,3
0,2
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
1984
1982
1980
1978
1976
1974
Skattat avelsvärde för HD
Genetiska trender för HD
0,4
RW
0,1
BS
0
-0,1
-0,2
-0,3
-0,4
Genetiska trender för ED
0,3
RW
0,2
BS
0,1
0
-0,1
-0,2
-0,3
Födelseår
2002
2000
1998
1996
1994
1992
1990
1988
1986
-0,4
1984
Skattat avelsvärde för AD
0,4
Hundar med samma HD värde har
olika avelsvärden
A
C
D
B
E
50
60
70
80
90
100
Skattat avelsvärde för HD
110
120
130
Genetisk analys av HD och ED
Slutsatser:
 Den framtagna modellen är brukbar för skattning
av HD-/ED-index
 Skattade avelsvärden visar på en genetisk trend
mot bättre ledstatus
 Individer med samma fenotyp får olika avelsvärden
 Avelsvärdering med HD/ED-index ger möjlighet till
effektivare avelsarbete för bättre ledhälsa än
dagens selektion
BLUP ger större avelsframsteg än
fenotypselektion
3,5
4_BLUP
3,0
Genetic change for HD
4_ph
2,5
2_BLUP
2_ph
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
1
-0,5
2
3
4
5
6
7
8
9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25
Time (years)
Införande av BLUP för bättre
ledhälsa kan även medföra:


Högre selektionsintensitet för HD/ED i
relation till andra egenskaper
 Viktigt att ha ett övergripande
avelsprogram och effektivisera selektionen
även för andra egenskaper i avelsmålet
Snabbare inavelsökning på grund av selektion
av nära släktingar
 Viktigt att övervaka och kontrollera
inavelsökningen i rasen
HD-/ED-index i praktisk användning

Publicering av index i Avelsdata




Hundar födda 2000 eller senare
Hunden själv är undersökt
Importer – krav på säkerhet i skattningen
Säkerheten publiceras tillsammans med indexet
HD-/ED-index i praktisk användning

Uppdatering av index



Inget statiskt värde – ny information tillkommer
Mer information – högre säkerhet
Rutinmässig uppdatering 1 gång/vecka
HD-/ED-index i praktisk användning

Aktuella raser



Tillräckligt många röntgade
Rasen har krav på känd HD-/ED-status
Andra faktorer:




Hur omfattande är problemet i rasen?
Vilken är den kliniska betydelsen av
HD/ED i rasen?
Hur ser utvecklingen ut?
Vilka möjligheter finns till selektion?
HD-/ED-index i praktisk användning

HD-/ED-index som en del i avelsprogrammet



Information om index till aktuella rasklubbar
Strategi för hur index ska användas behövs
Översyn av nuvarande hälsoprogram för HD/ED
Arbetsgång och tidsplan

Skattning av avelsvärden för fem raser

Två arbetsgrupper tillsatta:
(rottweiler, berner sennen, golden, labrador, flatcoated)



Datateknisk utveckling
Praktiska konsekvenser (information, strategier,
hälsoprogram)
I praktisk användning för några raser under
2011?
Samband mellan HD-status och kliniska
problem
Syfte: Att studera sambandet mellan röntgendiagnos
för HD och kliniska problem samt livslängd.
Material:
 Försäkringsdata från Agria avseende
sjukdom och dödlighet relaterat till
HD
 Röntgenresultat från Svenska
Kennelklubben
Samband mellan HD-status och kliniska
problem
Resultat:



Ett starkt samband mellan röntgenresultatet för HD
och veterinärvårdsskador samt livskador relaterade
till höftlederna påvisades
Röntgenresultatet ger värdefull information om
risken för kliniska problem och förkortad livslängd
relaterat till HD
Resultaten ger stöd för användningen av
röntgenstatus för HD i avelsarbetet för bättre
ledhälsa
Tack för
uppmärksamheten!
Foto: Åsa Lindholm