Sofia Malms föreläsning den 17 mars om avelsindex på SLU

Download Report

Transcript Sofia Malms föreläsning den 17 mars om avelsindex på SLU

Index för HD och ED
Ett nytt verktyg i avelsarbetet
Foto: Åsa Lindholm
Sofia Malm
Vad är HD och ED?
 Två av de vanligaste ärftliga defekterna hos hund
 Tillväxtrubbningar i skelettet, orsakar artros i leden
 Kostsamt för hundägare
 Skattningar av arvbarheten varierar från runt
20% till 60%
Åtgärder för bättre ledhälsa
Nivå 1: Centraliserad avläsning och registrering
av röntgenresultat för HD och ED (screening)
Nivå 2: Obligatoriskt med känd HD/ED status
för föräldradjur
Nivå 3: Endast hundar med normala höfter (A eller B)
respektive armbågar får användas i avel
Avelsprogram baserade på fenotypselektion
Har selektionen varit effektiv?
Andelen hundar med normala höftleder har inte ökat nämnvärt
100
95
90
85
80
75
70
65
60
Rottweiler
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
Non-affected (%)
Bernese Mountain Dog
Birth year
Varför behövs index?
• Begränsade möjligheter att bedöma skillnader i
höftledens kvalitet för HD-fria hundar
• Fenotypen (röntgenresultatet) påverkas av olika
icke ärftliga faktorer (miljöfaktorer)
⇒ Information enbart om individens egen
fenotyp är ett osäkert mått på dess genotyp
Hänsyn till information från släktingar kan
systematiseras i ett HD-/ED-index
Varför behövs index?
Röntgenundersökningen kan inte mäta den
underliggande genetiska variationen
700
600
500
400
300
200
100
0
A
B
C
D
E
Röntgenresultatet för HD ger information om
senare kliniska problem och avlivning
Kumulativ sannolikhet för en vet.vårdsskada, åtta år efter röntgen
Ras
HD status
Normal/
lindrig
Måttlig
Kraftig
Berner sennenhund
1.4%
23.5%
30.1%
Schäfer
2.0%
19.3%
47.5%
Golden retriever
0.5%
3.2%
26.4%
Labrador retriever
1.3%
8.6%
17.9%
Rottweiler
0.6%
10.9%
47.1%
Arvet har stor inverkan
 En stor del av variationen i HD-/ED-status kunde
förklaras av genetiska skillnader
goda möjligheter till förbättring genom avelsarbete
 HD och ED orsakas inte av samma gener
avel mot HD kan inte förväntas minska förekomsten
av ED, och vice versa
Arvet har stor inverkan
Ras
HD
ED
Rottweiler
0.40
0.33
Berner sennenhund
0.42
0.35
Golden retriever
0.41
0.30
Labrador retriever
0.42
0.28
Flatcoated retriever
0.41
-
Avelsvärdering med index
Simultan skattningsprocess, statistisk analys
(BLUP = Best Linear Unbiased Prediction)
Utnyttjar all tillgänglig information från släktingar
• Eget resultat
• Föräldrar (och indirekt övriga släktingar)
• Avkomma
Korrigerar för icke ärftliga faktorer
(systematiska miljöeffekter)
Avelsvärdering med index
Effekter i modellen:
• Kön
• Födelsemånad
• Undersökningsår
• Sederingssubstans (HD)
• Ålder vid röntgen
• Klinik*år
• Hund (genetisk effekt)
• Residual (övrigt)
Vad menas med avelsvärde och index?
Avelsvärde: mått på individens nedärvningsförmåga
Index: uttrycker det skattade avelsvärdet i förhållande till
genomsnittet i rasen (referenspopulationen*)
* svenska hundar födda 2006-2010, ändras årligen.
INDEX:
100 genomsnittet i referenspopulationen
> 100 förväntas lämna avkommor med bättre
HD/ED status än genomsnittet
< 100 förväntas lämna avkommor med sämre
HD/ED status än genomsnittet
Spridningen i avelsvärden
Standardavvikelsen (SD) för index ca 10, beroende på den
genetiska variationen
0.45
0.4
0.35
0.3
95%
0.25
0.2
0.15
-2SD
2SD
0.1
0.05
0
60
70
80
90
100
110
Skattat avelsvärde för HD/AD
120
130
140
Skattning av HD-/ED-index medför:
 Ökad säkerhet i avelsvärderingen och
möjlighet att skilja icke dysplastiska hundar åt
 Möjlighet att jämföra djur oberoende av
t ex ålder vid röntgen, kön etc.
 Möjlighet att skilja på genetisk och fenotypisk
trend
Hundar med samma röntgenresultat
får olika HD-index
A
C
D
B
E
50
60
70
80
90
100
Skattat avelsvärde för HD
110
120
130
Index i Avelsdata
• Index redovisas för varje hund
– Veterinärdata (aktuellt index)
– Kull/helsyskon (preliminärt kullindex samt aktuellt index)
– Kullar och avkommor (preliminärt kullindex samt aktuellt
index)
• Index redovisas för varje ras under ”Hälsa”
– Referenspopulationen (HD status och medelindex)
– Medelvärde (genetisk trend)
• Preliminärt index redovisas vid provparning
Vilka hundar får index publicerat?
Hundar födda från och med år 2000
Hunden själv är undersökt
Utländska hundar – krav på säkerhet (medelfel) i
skattningen
Information om medelfelet i skattningen publiceras
tillsammans med indexet
Foto: Åsa Lindholm
Säkerhet och medelfel
Används som mått på hur säkert det skattade avelsvärdet är
Arvbarhet: 0.40
Säkerhet med enbart eget
resultat: 0.63
Säkerhet Medelfel*
0.60
12
0.65
11
0.70
11
0.75
10
0.80
9
0.85
8
0.90
7
0.95
5
0.99
2
*För standardavvikelse = 15
Index är inget statiskt värde
– Ny information i form av röntgenresultat tillkommer
– Mer information – högre säkerhet (lägre medelfel)
– Rutinmässig uppdatering 1 gång/vecka (varje helg)
Tool-tip för Index
”HD-/ED-index är en skattning av hundens avelsvärde
för HD respektive ED. Rasens (referenspopulationens)
genomsnittliga index är 100. Högre värden motsvarar
bättre index. För mer information om index se (i)
knappen i övre vänstra hörnet.”
Tool-tip för Medelfel
”Medelfelet är ett mått på säkerheten i det skattade
indexet och anger inom vilket intervall (± medelfelet)
hundens framtida HD-/ED-index med största
sannolikhet kommer att ligga. Ett mindre medelfel
indikerar ett säkrare index. För mer information se (i)
knappen i övre vänstra hörnet.”
Tool-tip för
Preliminärt kullindex vid parning
” Preliminärt index för kullen beräknas som
föräldradjurens genomsnittliga index för HD/ED
vid parningstillfället, dvs som (index mor + index
far)/2. Preliminärt index beräknas för kullar där
båda föräldradjuren har ett indexvärde. För mer
information om index se (i) knappen i övre
vänstra hörnet.”
Tool-tip för Preliminärt index
vid provparning
”Preliminärt index beräknas som genomsnittet av
föräldradjurens index, d v s (index far + index
mor)/2. Preliminärt index bör vara större än 100.”
?
Obs ervandum vid provparning
Varningstriangel för provparningar i raserna rottweiler
och berner sennenhund där HD index < 100:
”Parningen följer inte SKKs rekommendation att
föräldradjurens genomsnittliga HD-index vid
parningstillfället (preliminärt index för kullen) ska
vara större än 100.”
Referenspopulationen
 Ska representera den genetiska nivån för HD/ED i
den svenska populationen av aktuella hundar
 Genomsnittligt index i referenspopulationen sätts
till 100
 Omfattar hundar födda år n-6 till n-2 där n är
aktuellt år (dvs för år 2012 hundar födda 20062010)
 Inkluderar endast hundar med svenskt ursprung
Medelvärde HD-/ED-index
• Visar genomsnittligt HD-/ED-index för
hundar födda respektive år
• Inkluderar hundar med publicerat index
• Visar den genetiska trenden från år 2000
• Stigande kurva innebär en förbättring av
genetisk nivå för HD/ED över tid, och vice
versa
Index i avelsprogrammet
Avelsurvalet bör baseras på indexvärdet!
Förändring av nuvarande hälsoprogram för HD
(nivå 3) i raser för vilka index införs
 Hundar med HD-status D eller E utesluts ur avel
 För övriga bör parningskombinationens HD-index
vara bättre än genomsnittet i rasen (>100)
Index i avelsprogrammet
 HD-/ED-index bör inkluderas som en del i RAS
 Strategi för hur index ska användas behövs
 Selektionsintensiteten beror på vilka andra
egenskaper som ingår i avelsmålet samt på
populationsstrukturen
 Gör en konsekvensanalys innan restriktioner införs
 Hunden består av mer än höfter och armbågar!
Index för HD och ED i andra länder
Finland: Index för HD och ED infördes år 2002, skattas
idag för HD i 35 raser och ED i 5 raser. Uppdateras 6
ggr/år
Norge: Index för HD infördes år 2008 för 32 raser.
Uppdateras 4 ggr/år
Danmark: Nya index för HD (BLUP) infördes år 2010,
skattas för 25 raser. Uppdateras varje månad
Tyskland: Index för HD sedan flera år, bl a för schäfer.
OBS omvänd skala jämfört med nordiska länder
Index för HD och ED i andra länder
• BLUP-metoden används, den statistiska modellen
skiljer sig något åt mellan länderna
• Indexvärdet och säkerheten i skattningen publiceras
på webben
• Medel = 100 men standardavvikelsen skiljer sig åt
• Definitionen av referenspopulationen skiljer sig åt
• Den genetiska nivån kan vara en annan
• Indexvärden är inte jämförbara mellan länder!
Arbetsgång och tidsplan (fas II)
• Städning av existerande dubbletter samt rutiner för att
undvika nya
• Genetiska analyser av HD och ED i fler raser
• Förslag på ytterligare raser som bör få index för
HD (och ED)
• Dialog med ras- och specialklubbar
• Testkörningar
• Möjligen lansering av index för ytterligare
några raser från årsskiftet 2012/13
För vilka raser kan index bli aktuellt?
– Tillräckligt många röntgade
– Rasen har krav på känd HD-/ED-status
– Variation i HD-/ED-status
– Andra faktorer:
• Hur omfattande är problemet i rasen?
• Vilken är den kliniska betydelsen av
HD/ED i rasen?