Transcript Kommunfullmäktige § 155, 2011-11-28

Kommunfullmäktige § 155, 2011-11-28
2
Innehållsförteckning
Organisationsöversikt ..................................................................................................... 3
Mandatfördelning i kommunfullmäktige........................................................................ 4
Kommunens intäkter och kostnader .............................................................................. 4
Styrdokument .................................................................................................................... 5
Politisk plattform 2012-2014 .......................................................................................... 5
Målsättningar .................................................................................................................. 7
Vision 2020...................................................................................................................... 7
Övergripande mål och mål för god ekonomisk hushållning ........................................... 8
Ekonomiska förutsättningar 2012-2014 ......................................................................... 11
Räkenskaper .................................................................................................................. 17
Resultaträkning ...................................................................................................... 17
Kassaflödesanalys .................................................................................................. 17
Balansbudget ......................................................................................................... 18
Finansieringsbudget ............................................................................................... 19
Driftsbudget ........................................................................................................... 20
Investeringsbudget ................................................................................................ 20
Ekonomiprocessen ........................................................................................................ 21
Nämnderna...................................................................................................................... 22
Kommunstyrelsen ......................................................................................................... 22
Unikom .......................................................................................................................... 26
Revisionen ..................................................................................................................... 28
Byggnadsnämnden........................................................................................................ 29
Barn- och utbildningsnämnden .................................................................................... 32
Kultur- och fritidsnämnden ........................................................................................... 43
Socialnämnden.............................................................................................................. 49
Tekniska nämnden ........................................................................................................ 57
Tekniska nämnden – VA-verksamheten ....................................................................... 63
Miljönämnden ............................................................................................................... 67
Koncernbolagen ............................................................................................................ 71
3
HÖRBY KOMMUN
ORGANISATIONSÖVERSIKT
Kommunfullmäktige
Revision
Kommunledningsförvaltning
Kommunstyrelse
Överförmyndare
Valnämnd
Barn- och utbildningsnämnd
Kultur- och fritidsnämnd
Kultur-, fritids- och
utbildningsförvaltning
Socialnämnd
Socialförvaltning
Teknisk nämnd
Byggnadsnämnd
Miljönämnd
Hörby Bostäder AB
100 %
Hörby Kommuns
Industrifastighetsbolag
99,8 %
MERAB
25 %
Kraftringen AB
3,5 %
Kommunassurans Syd
Försäkrings AB
1,09 %
Samhällsbyggnadsförvaltning
4
Mandatfördelning i kommunfullmäktige
Parti
Moderata samlingspartiet
Centerpartiet
Folkpartiet liberalerna
Kristdemokraterna
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet
Miljöpartiet de gröna
Hörbypartiet
Sveriges Pensionärers Intresseparti
Sverigedemokraterna
Sjöbopartiet
Summa mandat
1995-1998
7
10
2
2
12
0
2
0
0
0
6
41
1999-2002
8
9
3
3
11
0
3
4
0
0
0
41
2003-2006
5
8
4
2
12
1
2
4
3
0
0
41
2007-2010
11
6
3
2
9
0
2
2
4
2
0
41
2011-2014
15
4
2
1
8
1
2
0
3
5
0
41
Kommunens intäkter och kostnader
Var kommer pengarna ifrån?
60,8 % kommer från skatteintäkter
20,6 % kommer från stats- och
utjämningsbidrag
18,6 % kommer från avgifter och
ersättningar som kommunen får
för den service som kommunen
erbjuder
Avgifter
Statsbidrag
och
utjämning
18,6%
20,6%
Skatteintäkter 60,8%
Hur planeras skattepengarna användas
2012?
100 kr i skatt till kommunen planeras under 2012 att
användas så här:
34,74 kr
33,57 kr
10,85 kr
10,80 kr
4,48 kr
2,84 kr
1,73 kr
0,57 kr
0,42 kr
Hälsa, vård och omsorg
Förskola, grundskola och särskola
Gymnasieskola inkl vuxenutbildning
Kommunövergripande verksamhet
Kultur och fritid inkl kulturskola
Teknisk verksamhet
Räddningstjänst
Plan och byggverksamhet
Miljö- och hälsoskydd
5
Styrdokument
Politisk plattform 2012-2014
Majoriteten har antagit en politisk plattform som anger den politiska inriktningen under mandatperioden 2011-2014.
Utveckling

Hörby ska fortsätta växa på ett hållbart sätt så att hela kommunen kan utvecklas.

Ökad medborgardialog genom kontinuerligt visionsarbete för Hörby kommun.

Ökad samverkan över kommungränserna.

Förstärka företagsservicen både för befintliga företag och nyetablerade.

Fortsatt prioritet på planarbetet för byggfärdiga tomter och bostäder för alla åldrar.

Ett levande centrum med ökad torghandel med lokala produkter för en levande landsbygd.
Kommunal service


Förbättrad arbetsmiljö i skolan och övrig kommunal verksamhet genom arbetsro och nolltolerans mot mobbing.
Höja kunskapsnivån i grundskolan för att bli en av landets bästa skolkommuner.

Fler vuxna och pedagoger i skolan & möjlighet till frukost för elever i grundskolan.

Ökad valfrihet för barnfamiljer, t ex genom utbyggt vårdnadsbidrag

Bra förutsättningar för fritids- och kulturaktiviteter.

Fortsätta kulturhusutredningen och lösa lokalfrågan för Kulturskolan.

Arbeta för en god trygghet i kommunen med öppen polisstation.

Fördjupat samarbete Barn- och Utbildningsnämnd/Socialnämnd

Införa Lagen om Valfrihet i äldrevård och -omsorg.

Utveckling av stöd till anhörigvård.

Utveckla Källhaga som demenscentrum, med ökat socialt innehåll & ”Sinnenas Trädgård”

”Parboendegaranti” inom äldrevården.

Fler platser i äldreboende, t ex servicelägenheter och trygghetsboende.

Under mandatperioden fullfölja den handikappolitiska planen för ”lätt avhjälpta hinder”.

Driva arbetsmarknadsprojekt för att få arbetslösa i arbete istället för bidragsberoende
6
Miljö, klimat och infrastruktur

Ökad miljömedvetenhet och låg klimatbelastning för kommunens verksamheter.

En hög andel närproducerad och ekologisk mat i kostverksamheten.

Noga undersöka möjligheterna att etablera en Biogas-anläggning.

Fortsatt arbete för järnvägsdiagonalen. E22 som motorväg i hela sin sträckning

Återuppta förberedelsearbetet för Sydostleden.


Se över och utveckla kommunikationer och infrastruktur, bl.a. fler och tätare turer i kollektivtrafiken även mellan Hörby tätort och byarna och se över möjligheterna till ”ringlinjebuss”.
Fortsatt utbyggnad av gång- och cykelvägar, i hela kommunen.

Färdigställa Å-promenaden från Flustret till Rv13.
Ekonomi och styrning

Kvalitetssäkra den kommunala administrationen.

Verka för ökad jämställdhet i kommunens nämnder och styrelser.

Ökad konkurrensutsättning av den kommunala verksamheten.

Ekonomi i balans.
7
Målsättningar
Hörby kommuns målsättningar utgår från Vision Hörby 2020 och mål för god ekonomisk hushållning. Målsättningarna utgör grunden för de övergripande mål som kommunfullmäktige beslutar
ska gälla för planperioden. De övergripande målen omfattar fyra prioriterade områden, medborgare, utveckling, medarbetare och ekonomi. Nämnderna har, med de övergripande målen som utgångspunkt, att besluta om verksamheternas kortsiktiga mål för 2012.
De övergripande målen och nämndernas kortsiktiga mål ska följas upp i samband med delårsrapporter per den 30 april och 31 augusti, samt i årsbokslutet. Vid uppföljningen anges det resultat
som förväntas uppnås under året och måluppfyllelsegraden redovisas genom att färgmarkera målet/styrtalet. Röd färg markerar att målen/styrtalet inte är uppfyllt, gul färg markerar att målet
delvis är uppnått (anges i vilken grad om möjligt), grön färg markerar att målet har uppnåtts.
Vision Hörby 2020

Hörby - den djärva, växande kommunen i Skåne

Ledande inom utbildning, service och företagsamhet

Har nära till allt, bra boende och härlig miljö
Det goda livet har sin hemvist i hjärtat av Skåne. Hörby är kommunen som bjuder på det lilla extra,
nära till staden men med grönska och natur runt hörnet.
I en mylla där företagsamhet spirar, kunskap och bildning aktas högt och omtanke sitter i förarsätet, reser sig en förebild bland Sveriges kommuner.
Hörby attraherar allt fler. Hörby har för många blivit ett självklart val för en hållbar och balanserad livsstil, mellan stadens puls och naturens välbehag, mellan aktiviteter för såväl unga som äldre.
Hörby drar även till sig gäster som söker natursköna upplevelser och unika attraktioner.
Genom sitt attraktiva läge, sin goda service, prisvärda boende och med mod att utmana och förändra bilden av vad kommuner kan åstadkomma, dras många till Skånes gröna mitt.
Människor som tillsammans skapar jobb, arbetstillfredsställelse, upplevelser och kunskap, finns
det många av i Hörby. Kommunen har ständig dialog med företagare och entreprenörer. Det är
grundförutsättningarna för ett levande och växande närings- och arbetsliv i kommunen.
Vägarna och sätten att ta sig till och från Hörby är många och bra. Hörbys centrum bjuder på ett
rikt affärsutbud. Såväl Hörby som de mindre tätorterna växer och utvecklas. Hörby är en självklar
anhalt för de som vill se och uppleva något av det lilla extra. Hörby är kommunen som vill och vågar mer.
8
Övergripande mål och mål för god ekonomisk hushållning
Fastställda i kommunfullmäktige den 28 mars 2011, § 32.
Enligt kommunallagen ska kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Kommunfullmäktige har fastställt mål för god ekonomisk hushållning och de övergripande mål för
verksamheterna som ligger till grund för uppföljning och utvärdering av god ekonomisk hushållning 2012. Målen delas upp i fyra prioriterade områden; medborgare, utveckling, medarbetare och
ekonomi. Nämnderna har beslutat om kortsiktiga mål 2012 utifrån de övergripande målen och mål
för god ekonomisk hushållning.
Prioriterade områden
Mål
Styrtal
Medborgare
Levande landsbygd
Översyn/aktualisera översiktsplan för
att underlätta byggnation i hela kommunen
Stärka Hörby som handelsort
Genomföra en tätortsanalys per år i
översiktsplanen
Goda utbildningsresultat i de
ämnen som ger behörighet
för yrkes- och högskoleförberedande gymnasiestudier
Mätningar görs årligen och jämförs med
nationell statistik
Utbildningsresultaten ska vara högre än
riksgenomsnittet
Andelen medborgare med eftergymnasial utbildning skall öka med 5 % jämfört
med 2010 under planperioden
Utveckla medborgardialogen
och kundbemötandet
Tre nya e-tjänster per år
Medborgarenkäter
Etablera ”HörbyDirekt”
Nöjda och trygga medborgare
Nöjd-Medborgar-Index genomförs vartannat år (hösten 2010 och 2012), utfallet högre än genomsnittet för deltagande kommuner
Trygghetsmätningar
God folkhälsa
Antal ohälsodagar ska vara färre jämfört
med snittet för Skånes kommuner
Boende
Utbildning
Medborgarservice
9
Prioriterade områden
Mål
Styrtal
Utveckling
Hörby ska vara en expansiv
och attraktiv kommun med
positiv befolkningsutveckling
Befolkningen ska öka med minst 1 %
per år
Implementera marknadsföringsplanen
Den goda företagarandan
ska utvecklas för att utöka
antalet arbetstillfällen
Kommunen ska underlätta
för företagsetablering
Antalet företag ska öka med 50 st per år
(netto)
Hörby ska placera sig bland de 50 bästa
kommunerna i Svenskt Näringslivs årliga ranking av det lokala företagsklimatet
Förbättrad infrastruktur
Minst 5 km nya gång- och cykelvägar
inom planperioden (2012-2014) i samverkan med trafikverket
Utveckla och förbättra kollektivtrafiken
Öka antalet resande med 10 % och ökad
turtäthet
Biogasetablering i kommunen
Minst ett tankställe för biogas i kommunen
Ökad interkommunal samverkan
Antal nya samverkansprojekt ska uppgå
till minst två per år
God markberedskap och
framförhållning i planarbete
för lägenheter och tomter
samt verksamhetsområden
för näringslivet
Antal antagna detaljplaner ska omfatta
nyproduktion av 50-100 lägenheter/villor samt byggklara tomter för
näringslivet
Ökad delaktighet och ansvarstagande
Utveckling ledarskap
Implementera och informera
om klimatstrategin
Genomföra kontinuerlig ledarskaps- och
kompetensutveckling
Uppföljande enkät om värdegrunden
vartannat år (2010 och 2012)
God hälsa och hög arbetstillfredsställelse
Sjukfrånvaro lägre än 5,0 %
Nöjd-Medarbetar-Index genomförs
vartannat år
Minst 150 hälsoundersökningar genomförs per år
Åtgärder mot ofrivillig deltidsanställning görs kontinuerligt
Uppföljning genom enkät om ofrivillig
deltidsarbetslöshet
Antal timmar för anställda med timlön
ska minska jämfört med 2010
Bra boende
Näringsliv
Tillväxt
Medarbetare
Friska och nöjda medarbetare
10
Prioriterade områden
Mål
Styrtal
Ekonomi
Kommunens skatteintäkter
och generella statsbidrag i
förhållande till verksamheternas nettokostnad ska ge
minst 2 % i överskott
Minst 2 % i resultat av skatteintäkter
och generella statsbidrag
God ekonomisk hushållning
Hållbar utveckling och klimathänsyn
Årlig översyn av taxor/ avgifter
Enligt utfall
Effektiv förvaltning av kommunens tillgångar
Finansiella tillgångar (avsättningar) ska
ge en avkastning på 4 % eller mer, nominellt, för den del som förvaltas aktivt
Kommunens energiförbrukning ska minska, vid nybyggnation ska energisnåla
byggnader eftersträvas
Energiförbrukningen ska minska med
1 % årligen rensat för volymförändringar
Effektivt utnyttjande av
kommunens lokaler
Vakansgraden får ej överstiga 1 %, motsvarar 910 kvm 2011
Avsättning till framtida pensionskostnader
Belopp motsvarande minst 2 % av pensionsskulden ska avsättas årligen
(5 mkr)
11
Ekonomiska förutsättningar
Kommunfullmäktige fastställer de övergripande målen och mål för god ekonomisk
hushållning för budget 2012-2014. Dessa är
utgångspunkten för nämndernas arbete med
budget 2012 och planer för 2013-2014.
Den samhällsekonomiska utvecklingen
I 2011 års vårproposition är några av de viktigaste förslagen att
 Det tillfälliga statsbidraget på 2,1 mdkr
upphör 2012
 De generella statsbidragen minskar med
ytterligare knappt en miljard på grund av
införandet av den nya gymnasieskolan
 Ingen statlig satsning på sommarjobb
2012
I vårpropositionen bedömde regeringen att
återhämtningen i den svenska ekonomin var
stark och att sysselsättningen kraftigt skulle
öka de kommande åren. I stor utsträckning
sågs den inhemska efterfrågan som motor i
denna konjunkturuppgång. Även internationellt har ekonomin stärkts men tillväxten
bedömdes öka i lägre takt med mer normala
tillväxttal i världshandeln 2011 och 2012.
I flera Euro-länder pågår budgetsanering
där Portugal, Irland och Grekland har de
största svårigheterna med nödvändiga nedskärningar i välfärdsstaten. Vidare dämpar
hög arbetslöshet efterfrågan i flera länder.
Hushållen i Sverige upplever en stark köpkraft vilket förstärks av jobbskatteavdrag och
sysselsättningsuppgång. Det ska dock framhållas att en ganska stor del av hushållens
konsumtion är lånefinansierad.
Sveriges Kommuner och Landsting presenterade budgetförutsättningar för åren 20112015 i maj 2011. Då visade den svenska ekonomin visar fortsatt styrka. Under sommar
och höst har Europas skuldkris påverkat Sveriges utsikter för 2012 och 2013 negativt.
Sveriges tillväxt 2012/2013 bedöms bromsa
in till en tillväxtnivå på 1,5 % 2012. Arbetslösheten bedöms inte minska i början av
planperioden men bedöms minska 2013 och
2014 för att nå en 6 % nivå 2015.
Ekonomiskt utgångsläge
För Hörby kommun var 2010 ett år med kraftigt ökade kostnader. Socialnämndens verksamheter inom försörjningsstöd, familjehemsplaceringar och hemtjänst redovisade
stora obalanser mellan utfall och budget .
Även andra nämnder har haft en obalans
mellan intäkter och kostnader.
2011 har präglats av arbetet med att uppnå
en varaktig ekonomi i balans där kostnadsökningen måste hejdas och kostnadsnivån
minska. En ekonomisk analys är gjord som
visar att kommunen behöver minska kostnadsnivån med 15 mkr i 2010 års penningvärde för att uppnå ekonomisk balans
2011/2012. Den ekonomiska obalansen riskerar öka om inga åtgärder vidtas. Åtgärdslistor är framtagna för att minska kostnadsnivån med drygt 21 mkr under 2011 och 2012.
Inom socialnämnden har flera negativa
samverkande faktorer orsakat fortsatt ekonomisk obalans under 2011. Försörjningsstöd, placeringar av barn/unga och vuxna
samt hemtjänsten redovisar samtliga ökade
kostnader. Socialnämnden har tagit fram
åtgärder för att under 2012 minska kostnaderna med minst 16,5 mkr.
Skatteunderlagstillväxten
Skatteunderlagets utveckling under 20102012 har varit lägre än förväntat dels på
grund av att antalet arbetade timmar ökat
långsammare än förväntat och dels på grund
av effekten av det höjda grundavdraget för
pensionärer.
Enligt SKL:s prognos i oktober 2011 kommer skatteunderlaget att växa i lägre takt än
tidigare bedömning. Återhämtningen på
arbetsmarknaden 2010 och 2011 har påverkat skatteunderlaget positivt, ökningen motverkas dock av att grundavdragen höjs för
personer som fyllt 65. Under 2012 släpper
”pensionsbromsen och inga ytterligare
grundavdragshöjningar är föreslagna vilket
medför att skatteunderlaget ökar i slutet av
planperioden (2014).
12
Skatteunderlagsprognos, årlig
förändring i %
Driftbudget, tkr
Kommunstyrelsen
2012
2013
2014
-33 390
-33 390
-33 390
2010
2011
2012
2013
2014
SKL, okt-11
2,1
2,6
3,5
3,2
4,1
Unikom
-350
-350
-350
BP, sept-11
2,3
2,3
3,3
3,8
4,8
Revisionen
-790
-790
-790
SKL, aug-11
2,1
2,8
3,3
3,8
4,5
VP, apr-11
2,6
1,7
4,8
4,9
4,5
Källa: Sveriges kommuner och landstings cirkulär 11:21
och 11:37
Budget 2012 och planer 2013-2014
Planeringsunderlag med förutsättningar och
preliminära kommunbidrag fastställdes av
kommunfullmäktige i juni 2011.
Kommunstyrelsen har fastställt en åtgärdslista för att minska verksamhetskostnaderna
med 15 mkr för att uppnå en ekonomi i varaktig balans. Åtgärdslistan omfattar kostnadsminskningar på drygt 21 mkr och beräknas i huvudsak få effekt 2012.
2012
2013
2014
14 865
14 965
15 063
Skattesats, kr
20,48
20,48
20,48
Internränta, %
4,2
-
-
Befolkning
Löneökning
Personalomk. %
40,21
40,21
40,21
Budgetberedningens förslag
Budgetberedningens förslag till kommunbidrag för driftsbudgeten i förhållande till fastställda budgetramar i juni månad föreslås
förändras enligt följande:
 Revisionens kommunbidrag utökas med
100 tkr till 790 tkr.
 Socialnämndens kommunbidrag utökas
med 8,0 mkr till 228 987 tkr.
 Tekniska nämndens kommunbidrag
minskar med 0,5 mkr i enlighet med antagen åtgärdslista till 30 097 tkr.
Kommunalskatt
Utdebiteringen för 2012 föreslås ändras till
20,48 kr, vilket är en höjning med 50 öre.
Byggnadsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden
-3 734
-3 734
-3 734
-299 100
-299 100
-299 100
-23 192
-23 192
-23 192
Socialnämnden
-228 987
-228 987
-228 987
Tekniska nämnden exkl VAverksamheten
-30 097
-30 097
-30 097
0
0
0
-2 747
-2 747
-2 747
-36 619
-48 119
-60 619
-659 006
-671 506
-684 006
18 000
18 000
18 000
-641 006
-653 506
-666 006
658 256
676 515
699 759
Finansnetto
-2 830
-2 830
-2 830
Årets resultat
14 420
20 179
30 923
VA-verksamheten
Miljönämnden
Central finansiering
Driftskostnader,
netto
Internränta
Verksamhetens
nettokostnad
Skatteintäkter
Central finansiering 2012 omfattar facklig
verksamhet, kommunstyrelsens oförutsedda
medel, pensionskostnader samt kostnadsökningar. Kostnadsökning för driften beräknas
till 12,0 mkr per år.
Investeringar
Under de senaste åren har investeringsnivån
varit hög. Investeringarna har genomförts
enligt kommunfullmäktiges plan för kommunens utveckling.
Låneskulden har ökat de senaste tre åren
och uppgick till 204,8 mkr per den 31 oktober
2011.
Under planperioden är det av yttersta vikt
att återgå till en investeringsnivå på 30-35
mkr. En fortsatt hög investeringsnivå medför
ökade kapitalkostnader (avskrivningar och
ränta) i driftbudgeten, vilket minskar verksamheternas driftsutrymme.
13
Investeringsbudget, tkr
2012
2013
2014
Kommunstyrelsen
-9 100
-15 500
-8 000
Unikom
-3 000
-3 500
-2 000
-1 500
-2 000
-2 000
-400
-500
-500
Socialnämnden
-500
-500
-500
Tekniska nämnden exkl VAverksamheten
-10 500
-13 000
-9 000
VA-verksamheten
-7 000
-7 000
-7 000
Exploatering
-2 000
-2 000
-2 000
-34 000
-44 000
-31 000
Barn- och utbildningsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Investeringssumma
Befolkningsprognos
Befolkningsprognosen beräknas följa genomsnittet i riket. Befolkningsökningen påverkar
prognosen på skatteintäktsnivån. Befolkningsökningen beräknas öka marginellt 2012.
Befolkningsunderlaget för beskattning 2012
beräknas på folkmängden den 1 november
2011.
Befolkning
2010-11-01
2012 (2011-11-01)
2013 (2012-11-01)
2014 (2013-11-01)
SKL:s
prognos
14 852
14 865
14 965
15 063
Utfall
14 840
Ökning/
minskning
-12
+7
+100
+98
Befolkningen har minskat med 26 personer
sedan årsskiftet 2010/2011 och uppgick till
14 814 invånare den siste juni 2011. För att
infria SKL:s befolkningsprognos behöver befolkningen öka med ytterligare 51 personer
under juli-oktober.
Finansiella mål
Budgeterat resultat
Det övergripande finansiella målet för planeringsperioden är att kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag i förhållande till
verksamheternas nettokostnad ska ge minst
2 % i överskott.
År
2011 Budget
1,5 %
2012 Budget
2,2 %
2013 Plan
2014 Plan
3,0 %
4,4 %
Det finansiella målet bedöms kunna uppnås
under 2012. Bedömningen görs utifrån de
prognoser som finns avseende intäkts- och
kostnadsökningar i verksamheterna.
Kommunens planerade nyinvesteringar för
planperioden uppgår till 108,0 mkr inklusive
VA-verksamheten (21 mkr). Av investeringsbeloppet beräknas 86 % finansieras med
egna medel. Detta innebär att kommunen
lånefinansierar investeringarna med 14 %
eller 15,0 mkr 2012-2014.
Balanskravet
Kommunallagens bestämmelser om balanskravet innebär att kommunen varje år ska
upprätta en budget så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om kostnaderna ett visst år
överstiger intäkterna ska det negativa resultatet återställas de närmaste tre åren.
Eget kapital att återställa uppgår till 8,3 mkr
enligt årsredovisningen för 2010. Beräknat
underskott att återställa 2012 inklusive prognostiserat resultat för 2011 uppgår till
14,1 mkr.
Resultat
enligt
balanskravet, mkr
Årets
resultat
enligt
resultaträkning
Avgår
realisationsvinster
Justerat
resultat
enligt
balanskrav
Ingående
balanskrav
Eget kapital att
återställa
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
2,5
9,7
14,4
20,2
30,9
-3,0
-
-
-
-
0,4
9,7
14,4
20,2
30,9
-7,9
-8,3
0
0
0
-8,3
0
0
0
0
Det planerade årliga resultatet ger ett överskott som beräknas återställa kommunens
underskott under planperioden. Då kommunen har en besvärlig ekonomisk situation
14
2011 bedöms inte årets resultat kunna återställa det egna kapitalet. Med högre utdebitering tillsammans med en bättre tillväxt och
gynnsammare konjunktur bedöms möjligheterna att återställa det egna kapitalet 20122014 som goda.
Kommunal fastighetsavgift
Förändringar i den kommunala fastighetsavgiften beror på den fastighetstaxering av
småhus som genomförs 2012. Budgeten är
upprättad utifrån SKL:s prognos för fastighetsavgift 2011 och 2012.
Årets resultat, tkr
35 000
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
2010 2011 2012 2013
Bokslut Budget Budget Plan
2014
Plan
Skatteintäkter
Pensioner
Hörby kommun bedöms få ökade pensionsutbetalningar under 2012. Orsaken är bl. a.
att antalet pensionsavgångar ökar.
Den individuella delen i KAP-KL ökar i samma takt som den årliga löneökningen.
Förändring av diskonteringsräntan i pensionskuldsberäkningen som påverkar pensionsskulden har sänkts, vilket innebär att
kommunens pensionsskuld beräknas ökar
med ca 20 mkr. Pensionsskulden redovisas
som pensionsförpliktelse (ansvarsförbindelse) utanför balansräkningen.
Osäkerhetsfaktorer för planperioden
 Sysselsättningsförändring/ konjunkturläget
 Statliga beslut
 Löne- och kostnadsökningar
Ekonomisk utveckling
Kommunens årliga resultat under planeringsperioden innebär att det ekonomiska
målet bedöms uppnås under 2012 och resterande del av planperioden. Förutsättningen
för ekonomisk balans är dock att kommunens kostnader minskar i enlighet med antagna åtgärdslistor Målet motsvarar ett resultat på minst 2 % av skatteintäkter och
statsbidrag. Förutom det finansiella målet
har kommunen att återställa det negativa
balansresultat som uppgick till 8,3 mkr som
ingående balans 2011.
Budgeten för 2012 och planer för 2013-2014
följer Sveriges kommuner och landstingsförbunds beräkningar av skatteintäkterna. I
budgetförslaget beaktas beräkningarna till
och med den 14 oktober 2011.
Skatteintäkterna förväntas öka med
25,8 mkr i förhållande till budget 2011, varav
11,9 mkr på grund av ökad utdebitering med
50 öre. För 2013 och 2014 beräknas skatteintäkterna öka med 18,2 respektive 23,3 mkr.
Skatteintäkternas utveckling, tkr
725,0
700,0
675,0
650,0
625,0
600,0
575,0
550,0
525,0
500,0
2010
Bokslut
2011
Budget
2012
Budget
2013
Plan
2014
Plan
Nettokostnadsutveckling
Nettokostnaderna beräknas öka med
20,1 mkr under 2012 jämfört med 2011. För
2013 och 2014 beräknas ökningen till 12,5
mkr respektive år.
Nämndernas ramar har justerat enligt budgetberedningens förslag till ändrade kommunbidrag.
15
Nettokostnadernas utveckling,
tkr
Faktor
Effekt
1 kr höjning av kommunalskatten
23,8 mkr
660,0
1 % förändring av skatteintäkter
4,8 mkr
640,0
1 % förändring av statsbidrag
1,4 mkr
1 % löneökning inkl personalomk.
4,4 mkr
1 % ränteökning på lån
2,0 mkr
1 % avvikelse i driftsbudgeten
6,3 mkr
680,0
620,0
600,0
580,0
Bokslut Budget
2010
2011
Plan
2012
Plan
2013
Plan
2014
Soliditetsutveckling
Soliditeten är ett finansiellt nyckeltal som
anger hur mycket av tillgångarna som är finansierat med eget kapital. Soliditetens utveckling presenteras i nedanstående tabell
samt förändring inom planperioden 2012 –
2014.
Soliditet
80%
60%
40%
20%
0%
Bokslut Budget Budget
2010
2011
2012
Plan
2013
Plan
2014
Soliditeten var 58 % i bokslut 2010 och beräknas minska till 53,5 % under 2011. Från
2012 och framåt ökar soliditeten från 56 %
2012 till 59 % 2014.
Den långfristiga låneskulden uppgår till
204,8 mkr i augusti 2011.
Pensionsförpliktelser som kommunen har
för intjänade pensioner före 1998 redovisas
som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen (inom linjen). Om pensionsförpliktelserna, före 1998, inkluderas uppgår soliditeten till 20 % 2012.
Känslighetsanalys
Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer. Budgeten bygger på prognoser och
antaganden. Effekten av förändringar i några
av de viktigaste faktorerna redovisas nedan.
Medarbetare
Kommunens personal är dess viktigaste tillgång. Personalens kunskaper, erfarenheter
och idéer skall tas tillvara och utvecklas på
effektivast möjliga sätt. De kommunala verksamheterna skall drivas utifrån principen
målstyrning och delegation. De förtroendevaldas uppgift är att ange verksamheternas
mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Personalens uppgift är att ge underlag till politiska beslut samt att genomföra och i samverkan med förtroendevalda följa upp besluten. Personalen skall ha frihet att – inom
ramen – själva välja medel och metoder för
att uppnå målen. Personalsamverkan över
förvaltningsgränserna skall eftersträvas.
Friska medarbetare – framtidens utmaning
Hur skapar vi en attraktiv, hälsosam och välfungerande arbetsplats? Viktiga framgångsfaktorer är att det måste kännas meningsfullt
att arbeta, arbetsglädje, gott samarbete och
positivt arbetsklimat, möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling, att kunna
påverka arbetsinnehåll och arbetstidsförläggning samt uppskattande klimat mellan
arbetskamrater och chefer.
I det strategiska hälsoarbetet uppmuntras de
anställda till friskvårdsaktiviteter utanför
ordinarie arbetstid. Motions- och friskvårdsförmånen riktar sig till samtliga anställda
oavsett anställningsform.
Hälsoarbetet omfattar också att samtliga
tillsvidareanställda vart femte år kommer att
erbjudas en hälsoundersökning. I samband
med hälsoundersökningen får den anställde
råd om möjligheter att positivt påverka sin
framtida hälsa.
16
Arbetsmiljö
Ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete är
en viktig framgångsfaktor som bidrar till en
friskare personal. Åtgärder för att skapa förutsättningar för ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete är t.ex. utbildning i arbetsmiljökunskap, dialog och aktiv medverkan
samt att arbetsmiljöarbetet blir en integrerad del av den dagliga verksamheten.
Värdegrund
Hörby kommuns värdegrund är framtidsinriktad. Vi ser Hörby som möjligheternas arbetsgivare och arbetsplats. Värdegrunden ger
uttryck för ett synsätt som vi vill ska omfatta
alla: beslutsfattare, chefer och medarbetare.
Blir värdegrunden en bas i alla verksamheter
blir vi en bra och attraktiv arbetsgivare.
Lönesättning
Hörby kommun har under 2010 genomfört
en lönekartläggning utifrån de krav som lagen ställer. Utifrån den genomförda lönekartläggningen kan det konstateras att generellt förs en jämställd lönepolitisk utveckling i
Hörby kommun. Inför framtiden kommer de
årliga lönekartläggningarna att förstärka
jämställdhetsarbetet ytterligare.
Kommunens lönepolicy anger hur kommunen arbetar med lönesättningen.
Vidare har lönekartläggningen visat på att
de flesta yrkesgrupperna (inte minst kvinnodominerade) uppvisar ett litet inslag av individuell lönesättning vilket leder till mindre
lönespridning, som i sig är negativt för kommande personalförsörjningsbehov.
Hörby kommun har ett uttalat personal- och
lönepolitiskt mål att skillnader i lön eller
andra anställningsförmåner på grund av kön
inte ska förekomma. Istället skall lönebildningen och lönesättningen baseras på väl
kända, förankrade och könsneutrala kriterier.
Rekrytering
Den alltmer hårdnande konkurrensen om
arbetskraft kan bli ett problem för kommunerna. Att kommunen kan rekrytera och
behålla medarbetare kommer att bli avgörande för kvalitén på verksamheten och för
hur vi uppnår kommunens uppdrag gentemot brukarna. I det perspektivet är det en
investering att satsa på ledarskapet och
medarbetarskapet. Bra ledarskap stärker vår
konkurrenskraft som arbetsgivare.
Samtidigt behöver samhället fler invandrare i
förvärvslivet för att klara arbetskraftbehovet
framöver. Det kommer att handla om möten
mellan å ena sidan medarbetare inom en rad
olika kommunala verksamheter med olika
livserfarenhet, värderingar och kulturkompetens och å den andra mellan medarbetare
och brukare/kunder som också har olika värderingar och kulturmönster.
Framtidens arbetsplats måste för att vara
framgångsrik för både medarbetare och ledare präglas av:
 Ständig utveckling
 Tydliga roller
 Eget ansvar
 Inflytande
Jämställdhet och mångfald
Hörby kommun har en övergripande jämställdhetsplan med sju mål. Jämställdhet och
mångfald är perspektiv som alltid ska finnas
med i det löpande verksamhets- och arbetsmiljöarbetet. Det är viktigt att det går att
förena yrkesliv med familjeliv samt att det
finns möjlighet till personlig utveckling.
Jämställdhet innebär framförallt att kvinnor
och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna livsvillkor. För att kunna
förändra och skapa mer jämställda villkor på
arbetsplatsen måste man ha kunskap om hur
ojämställdhet ser ut. Att se verksamhets- och
arbetsmiljöutvecklingsarbetet utifrån ett
genusperspektiv är också centralt.
Mångfald i arbetslivet är att betrakta medarbetares olikheter som en tillgång i verksamheten och att se och respektera individen. Alla är unika och har egna kulturella
värderingar, förutsättningar och erfarenheter.
17
Räkenskaper
tkr
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnad
Skatteintäkter
Generella statsbidag, utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat före extraordinära poster
Extraordinära intäkter
Extraordinära kostnader
Årets resultat
150 005
-736 999
-31 244
-618 238
439 332
180 207
3 499
-2 268
2 533
0
0
2 533
140 000
-729 865
-31 000
-620 865
451 900
180 600
3 120
-5 000
9 755
0
0
9 755
150 000
-757 006
-34 000
-641 006
491 439
166 817
3 320
-6 150
14 420
0
0
14 420
160 000
-779 006
-34 500
-653 506
506 769
169 746
3 320
-6 150
20 179
0
0
20 179
170 000
-801 506
-34 500
-666 006
527 548
172 211
3 320
-6 150
30 923
0
0
30 923
KASSAFLÖDESANALYS
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
-652 506
676 515
-2 830
34 500
0
-665 006
699 759
-2 830
34 500
0
55 679
66 423
-2 000
-288
0
53 391
-2 000
-288
0
64 135
Resultatbudget
tkr
Årets verksamhet
- Verksamhetens nettokostnad
-618 239 -620 865
-641 006
- Skattenetto
619 540 632 500
658 256
- Finansnetto
1 231
-1 880
-2 830
- Avgår avskrivningar som belastat resultatet
31 244
31 000
34 000
- Justering för övriga ej likviditetspåverkande
290 poster 0
0
Medel från verksamheten före
förändring av rörelsekapital
34 067
40 755
48 420
Förändring, fordringar och skulder
- Förändring av exploateringsmark (minskning+/ökning-)
-1 789
-1 000
-2 000
- Förändring av fordringar (minskning+/ökning-)
-20 753
-288
-288
- Förändring av skulder (minskning-/ökning+)
-37 540
0
0
Medel från den löpande verksamheten
-26 015
39 467
46 132
Investeringsverksamheten
- Investeringsutgifter
-77 656
- Investeringsinkomster
14 412
Medel från investeringsverksamheten
-63 244
-45 400
0
-45 400
-32 000
0
-32 000
-42 000
0
-42 000
-29 000
0
-29 000
Finansieringsverksamhet
- Förändring av låneskulder
30 000
- Inköp finansiella tillgångar
-1 366
- Försäljning av tillgångar
10 157
- Förändring avsatta medel depåkonto aktier
275
Medel från finansieringsverksamheten
39 066
30 000
-5 000
0
0
25 000
5 000
-5 000
0
0
0
5 000
-5 000
0
0
0
5 000
-5 000
0
0
0
Förändring av likvida medel
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT
19 067
26 915
14 132
41 047
11 391
52 438
35 135
87 572
-50 193
7 848
18
Balansbudget
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
684 886
701 881
752 558
773 084
804 353
Anläggningstillgångar
624 067
* Förvärvade immateriella tillgångar
3 267
* Mark, byggnader och tekniska anläggningar
446 349
* Maskiner och inventarier
67 811
* Finansiella tillgångar
106 640
630 561
738
436 174
93 007
100 642
655 252
1 961
478 840
67 811
106 640
662 099
1 308
486 340
67 811
106 640
655 946
655
480 840
67 811
106 640
60 819
8 272
44 699
7 848
71 320
7 483
36 922
26 915
97 306
11 272
44 987
41 047
110 985
13 272
45 275
52 438
148 407
15 272
45 563
87 572
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR
och SKULDER
684 886
701 881
752 558
773 084
804 353
Eget kapital
därav årets resultat
395 460
2 533
409 658
9 755
419 635
14 420
440 814
21 179
472 736
31 923
6 050
6 050
6 810
6 810
4 515
4 515
4 117
4 117
3 851
3 851
Skulder
Långfristiga skulder
Långfristiga lån
Övr långfristiga skulder
167 323
164 800
2 523
194 800
194 800
0
212 323
209 800
2 523
217 323
214 800
2 523
222 323
219 800
2 523
Kortfristiga skulder
Semesterlöneskuld
Övr. kortfristiga skulder
116 052
27 185
88 867
90 613
28 758
61 855
116 085
27 185
88 900
110 830
27 185
83 645
105 443
27 185
78 258
Panter och ansvarsförbindelser
Borgensåtagande
Pensionsförpliktelser
Mellanskånes Renhållnings AB
Hörby Idrottsarena AB
271 770
244 566
3 000
288
323 144
251 423
3 000
288
361 770
272 197
3 000
288
361 770
271 850
3 000
288
361 770
270 813
3 000
288
42%
58%
42%
58%
44%
56%
43%
57%
41%
59%
tkr
TILLGÅNGAR
Omsättningstillgångar
* Exploateringsfastigheter
* Kortfristiga fordringar, mm
* Likvida medel
Avsättningar
Personalens pensioner
Övriga avsättningar
Skuldsättningsgrad %
Soliditet %
19
Finansieringsbudget
tkr
Skatteintäkter och statsbidrag
Allmän kommunalskatt
Skatteavräkning
Generella statsbidrag
Inkomstutjämning
Kostnadsutjämning
Regleringsavgift/bidrag
Kostnadsutjämning LSS
Kommunal fastighetsavgift
Totala skatteintäkter
Finansiella intäkter och kostnader
Räntor på utlämnade lån
Räntor på medelsplacering
Räntebidrag
Utdelning aktier, andelar
Borgensavgifter
Övriga ränteintäkter
Summa finansiella intäkter
Räntor på lån
Övriga finansiella kostnader
Uppräkning av pensionsskuld
Summa finansiella kostnader
Finansnetto
TOTALT
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
432 219
7 113
14 406
153 757
-13 237
3 791
-3 308
24 798
619 540
449 700
2 200
0
157 300
-13 200
15 100
-3 800
25 200
632 500
488 674
2 765
0
151 905
-15 564
7 483
-4 905
27 898
658 256
506 769
0
0
157 522
-15 668
4 932
-4 938
27 898
676 515
527 548
0
0
163 976
-15 771
1 079
-4 971
27 898
699 759
2 209
140
64
157
428
501
3 499
-1 973
-103
-192
-2 268
2 070
0
0
100
750
200
3 120
-5 000
0
0
-5 000
2 070
200
0
100
750
200
3 320
-6 150
0
0
-6 150
2 070
200
0
100
750
200
3 320
-6 150
0
0
-6 150
2 070
200
0
100
750
200
3 320
-6 150
0
0
-6 150
1 231
-1 880
-2 830
-2 830
-2 830
620 771
630 620
655 426
673 685
696 929
20
Driftsbudget
tkr
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
Kommunstyrelsen
Unikom
Revisionen
Byggnadsnämnden
Barn- och utbildningsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Socialnämnden
Tekniska nämnden
Teknisk nämnden VA
Miljönämnden
Central finansiering
Driftskostnader netto
Internränta
Verksamhetens nettokostnad
Skatteintäkter
Finansnetto
ÅRETS RESULTAT
Avskrivningar
Årets resultat/skatteintäkter
-26 512
-951
-668
-3 110
-300 551
-19 966
-249 380
-32 476
59
-2 438
1 972
-634 021
15 782
-618 238
619 540
1 231
2 533
31 244
0,4%
-33 039
-350
-690
-3 734
-299 530
-23 192
-224 987
-30 597
0
-2 747
-18 699
-637 565
16 700
-620 865
632 500
-1 880
9 755
31 000
1,5%
-33 390
-350
-790
-3 734
-299 100
-23 192
-228 987
-30 097
-2 747
-36 619
-659 006
18 000
-641 006
658 256
-2 830
14 420
34 000
2,2%
-33 390
-350
-790
-3 734
-299 100
-23 192
-228 987
-30 097
0
-2 747
-49 119
-671 506
18 000
-653 506
676 515
-2 830
20 179
34 500
3,0%
-33 390
-350
-790
-3 734
-299 100
-23 192
-228 987
-30 097
0
-2 747
-61 619
-684 006
18 000
-666 006
699 759
-2 830
30 923
34 500
4,4%
Investeringsbudget
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
-26 359
-20 500
-2 000
-2 600
-400
-900
-12 000
-7 000
-1 000
-46 400
-9 100
-3 000
-1 500
-400
-500
-10 500
-7 000
-2 000
-34 000
-15 500
-3 500
-2 000
-500
-500
-13 000
-7 000
-2 000
-44 000
-8 000
-2 000
-2 000
-500
-500
-9 000
-7 000
-2 000
-31 000
tkr
Kommunstyrelsen
Unikom
Barn- och utbildningsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Socialnämnden
Tekniska nämnden
Tekniska nämnden, vatten o avlopp
Exploatering
Investeringssumma
-3 028
-175
-629
-21 611
-3 548
-7 894
-63 244
21
Ekonomiprocessen
Juni
Budgetprocessen inleddes 2011-01-12 med
en gemensam information om nuläget, samt
de ekonomiska förutsättningar som gäller för
nämndernas budget 2012-2014.
Planeringsunderlaget beslutas
i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
Augusti
SKL redovisar ny skatteunderlagsprognos.
September
Regeringen presenterar budgetpropositionen.
Nämnderna presenterar Budgetförslag 2012-2014 till budgetberedningen utifrån preliminära ramar. Nya fakta kan
presenteras till budgetberedningen.
Oktober
SKL redovisar ny skatteunderlagsprognos
November
Skattesats och förslag till Budget 2012 och planer 20132014, beslutas i kommunstyrelsen och överlämnas till
kommunfullmäktige för fastställande.
Processen har till syfte att få en helhetssyn
mellan budget, delårsrapporter och bokslut.
Uppföljning och analys av det gångna året är
utgångspunkten för budgetarbetet det
kommande året.
Kommunfullmäktige fastställer planeringsunderlag för budgetperioden i juni. Budget
och skattesats fastställs av kommunfullmäktige i november.
2011
Januari
Kommunfullmäktige fastställer
de övergripande målen och
mål för god ekonomisk hushållning
Februari
Sveriges kommuner och landsting publicerar budgetförutsättningar 2012.
Budgetprocessen 2011 inleds
gemensamt med budgetberedningen, nämndspresidier,
förvaltningsledning, budgetansvariga, Cesam och ekonomer.
April
Regeringens vårproposition
presenteras. SKL presenterar
ny prognos för utjämningssystemen.
Nämndernas kortsiktiga mål
2012 och budget för 20122014 lämnas till budgetberedningen.
Maj
Nämnderna presenterar förslag till budget 2012-2014.
SKL redovisar ny skatteunderlagsprognos.
22
Lars Ahlkvist (M), ordförande
Arne Bertilsson, kommunchef
Resultatbudget
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
Intäkter
Kostnader
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
12 024
-38 536
-26 513
29 479
2 965
3 351
-36 390
-33 039
33 039
0
3 351
-36 741
-33 390
33 390
0
3 351
-36 741
-33 390
33 390
0
3 351
-36 741
-33 390
33 390
0
Driftsbudget
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
Politisk verksamhet
Staben
Ekonomiavd
Personalavd
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
-5 465
-8 693
-4 026
-8 573
-26 758
29 479
2 721
-7 017
-10 443
-8 211
-7 366
-33 039
33 039
0
-6 616
-11 070
-9 017
-6 687
-33 390
33 390
0
-6 616
-11 070
-9 017
-6 687
-33 390
33 390
0
-6 616
-11 070
-9 017
-6 687
.33 390
33 390
0
Investeringsbudget
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
-6 000
-1 500
-2 500
-1 000
0
-1 600
-1 000
0
-1 500
-1 000
0
-500
-8 500
-2 000
-20 500
-5 000
-1 500
-9 100
-13 000
0
-15 500
-6 500
0
-8 000
-1 000
-2 000
-2 000
-2 000
Inventarier
Fastigheter
Investeringar enligt delegation
KS tillgängliga medel/prioriterade
projekt
Kostpolitiskt program
Investeringsbudget
Exploateringsprojekt
-26 359
23
Kortsiktiga mål 2012
Indikator anger uppfyllelsegrad utifrån fördefinierade gränser.
Prioriterade områden
Kortsiktigt mål
Styrtal
Indikator (mått)
MEDBORGARE
Utveckla medborgardialogen
Tre nya eller förbättrade etjänster
Tre e-tjänster
Två e-tjänster
En eller ingen e-tjänst
Boende
Utveckling
Medborgarservice
Ta fram prioriterings- En tätortsanalys per år
lista för tätortsanalyser
UTVECKLING
Bra boende
Näringsliv
Tillväxt
MEDARBETARE
Friska och nöjda
medarbetare
EKONOMI
God ekonomisk
hushållning
Hållbar utveckling
En tätortsanalys
Ingen analys
Säkerställa markreserv för företagsetableringar
Markreserv om minst
75 000 kvm
Minst 75 000 kvm
50 000-75 000 kvm
<50 000 kvm
Utveckla den goda
företagsandan
Bland de 50 bästa kommunerna i Svenskt Näringslivs
årliga ranking
0-50
50-100
>100
Företagsbesök
Besöka 75 företag per år
75 eller fler företag
50-75 besök företag
<50
Planarbetet
Beställa minst 5 planer per
år
5 eller fler planer
<5 planer
Utveckla och säkerställa samverkan
med andra kommuner
Två nya samverkansavtal
med andra kommuner
2 samverkansavtal
1 samverkansavtal
Inget
God hälsa
Sjukfrånvaro lägre än 2 %
2 % eller lägre
Mer än 2 %
Nöjda medarbetare
Nöjd medarbetarindex
90 % nöjda medarbetare
< 90 nöjda medarbetare
Förbättrad uppföljning och analys
Avvikelse mellan helårsprognosen under året jämfört med faktiskt utfall får
högst uppgå till 20 % i ordinarie verksamhet
Högst 20 %
20-25 %
>25 %
24
Verksamheten
Kommunstyrelsen är kommunens ledande
politiska förvaltningsorgan och ansvarar för
hela samhällsplaneringen och den ekonomiska
planeringen. Kommunstyrelsen ska leda och
samordna bl.a. utvecklingen av den kommunala demokratin, personalpolitiken, infrastrukturen och näringslivet. Kommunstyrelsen ska
vidare med uppmärksamhet följa hur övriga
nämnders verksamheter och ekonomi utvecklas, samt övervaka att fullmäktiges beslut
verkställs.
Kommunstyrelsens arbetsutskott är tillika
budgetberedningen som särskilt bereder den
årliga budgeten.
2011 inrättades två fullmäktigeberedningar
på teman ”Vision och demokrati” och ”Hållbar
tillväxt, bo och byggande”.
Vision- och demokratigruppen kommer att
arbeta med Hörby kommuns vision, uppföljning av vision- och måldokument, kvalitetsfrågor och folkhälsa.
Gruppen Hållbar tillväxt, bo och byggande
fokuserar sitt arbete på samhällsutveckling,
tillväxt och hållbarhetsperspektivet. Båda
grupperna kommer att påbörja sitt arbete
under hösten 2011.
Hörby kommun är medlem i Sveriges kommuner och landsting, Kommunförbundet Skåne, KEFU (Rådet för Kommunal Ekonomisk
Forskning och Utbildning) samt SkåneNordost.
Brottsofferjour
Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) är en
ideell organisation, förbundet arbetar för bättre villkor för brottsoffer. Arbetet baseras på
internationella konventioner avseende mänskliga rättigheter. Hörby kommun lämnar ett
bidrag på 30 tkr till verksamheten.
Årets förening
Kommunfullmäktige tog beslut redan 2002 om
att instifta en utmärkelse till ”Årets Förening”.
Utmärkelsen ska delas ut till en förening inom
Hörby kommun som under det senaste året på
ett förtjänstfullt sätt gjort en väsentlig insats
för lokalsamhället och dess invånare. Kommunen vill på detta sätt uppmuntra till fortsatt
engagemang ideella föreningar. Den som utses som mottagare av utmärkelsen får 20 000
kr i tillskott till sin förening varav 15 000 kr
skall användas till en utbildningsinsats för
föreningens medlemar/aktiva/ledare.
Kulturkalas
För en fortsatt satsning på kulturkalaset avsätts 40 tkr. Kulturkalaset skall genomföras
som ett samarbetsprojekt med övriga förvaltningar, föreningar och näringslivet.
Marknadsföring
Det nya profilarbetet fortsätter enligt planen
för implementering såväl internt som externt.
Planering för det fortsatta arbetet kommer att
ske under 2012.
Översiktlig fysisk planering
I kommunstyrelsens ledningsfunktion ingår,
bland annat, att leda och samordna den översiktliga planeringen. Arbetet rör i första hand
översiktsplanarbetet och fördjupade översiktsplaner. Under 2012 kommer översiktsplanen att färdigställas och få sin formella behandling.
Närtrafik
Närtrafik med taxi finns på de ställen där länstrafik saknas. Kommunen är indelad i avgränsade närtrafikområden. I december 2011
kommer en ny busslinje på sträckan HörbyÖnneköp att ersätta närtrafiken på den
sträckan. Kommunen delfinansierar av länsbusstrafiken på linjerna Hörby-Sjöbo och
Östraby-Löberöd.
Energi- och klimatrådgivning
Energi- och klimatrådgivningen vänder sig till
allmänhet, småföretag och organisationer.
Den samordnar och kompletterar den rådgivning som ges av statliga myndigheter och
kommersiella aktörer. De kommunala energioch klimatrådgivarnas uppgift är att kostnadsfritt ge en objektiv och anpassad information
och rådgivning. Verksamheten finansieras
med externa resurser och bedrivs i samverkan
med Höör och Sjöbo.
Miljöprojekt Ringsjöns Vattenråd
Med sitt centrala läge är Ringsjön, mitt i Skåne
och dess omgivningar, intressant för fiske, bad
och rekreation. Ringsjön har dock en historia
25
med stora problem med övergödning och
återkommande algblomningar. Ringsjöns
vattenråd driver bl.a. arbetet med att återställa en god vattenkvalitet i sjön och förbättra
livsbetingelserna för växt- och djurliv i och
omkring sjön, men erbjuder också en plattform där alla frågor rörande vattnet kan tas
upp. Vidare ansvarar vattenrådet även för
Ringsjöns recipientkontrollprogram. Ringsjöns
vattenråd finansieras av Höörs, Hörby och
Eslövs kommuner, samt Sydvatten AB. Hörby
kommuns ersättning till vattenrådet uppgår
till 1,3 mkr årligen. Se Ringsjöns vattenråds
hemsida för mer information:
www.ringsjon.se
Totalförsvar och samhällsskydd
Samarbete sker inom Skåne NO för att underlätta samverkan i säkerhetsfrågor. Ett systematiskt säkerhetsarbete på alla nivåer är en
förutsättning för att kunna trygga god beredskap, krishantering och säkerhet för människor som bor, verkar eller vistas i kommunen.
Tjänsten som trygghets- och säkerhetsutvecklare (50 %) köps av Bromölla kommun.
Näringslivsarbete
Näringslivsarbetet i kommunen bedrivs regionalt och kommunalt tillsammans med kommunens företag. På den regionala nivån finns
ett utvecklat samarbete med kommunerna i
Skåne Nordost kring frågor som tillväxt, EUprojekt, utbildningar, samverkan med organisationer och marknadsföring. Inom Mittskåne
finns ett väl fungerande samarbete, främst
inom kompetensutveckling och turismutveckling. Hörby kommuns företagare har, genom
näringslivskontoret, tillgång till företagsservice, mark- och lokalförmedling, rekrytering,
information, utbildning och samarbete i nätverk.
Turism
2011 tecknades ett nytt avtal för turistverksamhet under 3 år. Linderödsåsens Turism
sköter turisminformationen på uppdrag av
kommunen.
På det lokala planet arbetar kommunen med
att stärka och stötta lokala turismaktörer samt
lokala evenemang.
Skåne Nordost/EU-samordnare
I det gemensamma arbetet inom Skåne Nordost finns en gemensam resurs för EUsamordning. Denna resurs fungerar både rådgivande och med konkreta konsultationer.
Förvaltningsstöd
Under kommunstyrelsen sorterar kommunledningskontoret, som omfattar kommunledningsstaben, ekonomiavdelningen, personalavdelningen och IT-avdelningen.
Kommunledningskontoret ska leda, samordna och utveckla verksamheten inom näringsliv/turism, säkerhet och skydd, energirådgivning samt projektledare tillika EU-samordnare.
Ekonomiavdelningen ger stöd till kommunstyrelsen och nämnderna, samt svarar för
ekonomistyrning, ekonomisk redovisning,
finansiell planering och central medelsförvaltning.
Personalavdelningen ger stöd och service i
personalfrågor till samtliga verksamheter i
kommunen.
KLK har satt som särskilt mål att ytterligare
förbättra servicen till förvaltningarna och att
bistå med utbildningsinsatser under kommande verksamhetsår inom det administrativa
området.
Kommentarer och konsekvenser
Nytt turistbyråavtal medför en årlig kostnad
på 750 tkr vilket är 150 tkr mer än tidigare.
Inrättande av helgtrafik inom närtrafiken
samt linje 470, Östraby-Löberöd, beräknas
kosta ca 550 tkr utöver tilldelad budgetram.
Under 2011 inrättade kommunfullmäktige
två beredningsgrupper på teman; ”Vision och
demokrati” och ”Hållbar tillväxt, bo och byggande”. Beredningsgrupperna medför en beräknad arvodesökning med 150 tkr.
26
Unikom
Lars Ahlkvist (M), ordförande
Arne Bertilsson, kommunchef
Bokslut
2010
1
Resultatbudget
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
Intäkter
Kostnader
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
12 162
-13 133
-951
770
-181
20 076
-20 426
-350
350
0
18 646
-18 996
-350
350
0
18 646
-18 996
-350
350
0
18 646
-18 996
-350
350
0
Driftsbudget
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
IT-tjänster
-829
0
0
0
0
- varav Prios
- varav IT-samarb. Höörs kommun
- varav serverrumsflytt
-441
-461
-878
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Televäxel/reception
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
-121
-951
770
-181
-350
-350
350
0
-350
-350
350
0
-350
-350
350
0
-350
-350
350
0
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
0
0
-2 000
-2 000
-3 000
-3 000
-3 500
-3 500
-2 000
-2 000
Investeringsbudget
IT-investeringar
Investeringsbudget
1
Fr.o.m. 1/1 2011 ingår både Hörbys och Höörs IT-verksamhet i Unikom. I bokslut 2010 ingår ej kostnader och
intäkter för Höörs kommun.
27
Verksamheten
Unikom är det gemensamma namnet på den
IT-avdelning som bildades 1/1-2011. Organisationen har att serva både Hörby och Höörs
kommuner.
Organisatoriska förändringar genomförs fortlöpande i syfte att ge bättre IT-service till Höör
och Hörby kommuner. Kraven från kommunala verksamheterna kräver hög teknisk kompetens och samtidigt som nya tekniska innovationer uppträder i den kommunala verksamheten tar Unikom höjd för detta genom kompetenshöjande åtgärder på personalsidan.
Verksamheten 2012
2012 tas ett nytt debiteringssystem i bruk.
Debiteringsystemet syftar till att ge en större
tydlighet för de verksamhetsspecifika tjänster
som krävs av de båda kommuners verksamheter. Debiteringssystemet är uppdelat på PChyra, IT-kostnad och systemkostnad.
 PC-hyran omfattar såväl den fysiska arbetsstationen som de åtgärder som vidtas för
att uppfylla de säkerhets och driftskrav
som finns i en kommunal IT-miljö.
 IT-kostnaden omfattar den centrala funktionen i IT-miljön såsom fysiska servrar,
brandvägg etc. men även skalskydd och reservkraft.
 Systemkostnad är den kostnad som ITavdelningen har för att upprätthålla större
system i drift, kostnaden är riktad till de
verksamheter som nyttjar systemen.
Kommentarer och konsekvenser
Unikom ställs inför nya utmaningar då nya
önskemål kommer från verksamheterna, exempel; läsplattor, mobiltelefoner med PCfunktion etc. För att möta denna efterfrågan
görs förändringar i nätverket för att kunna
uppfylla de säkerhetskrav som finns inom
verksamheten.
Investeringar
2012 kommer att präglas av många integrationsprojekt såsom integrering mellan det nya
Intranätet och hemsidan. Intranätet integreras
på så sätt att tillgängligheten för förtroendevalda blir möjlig, processen genomförs som ett
samarbetsprojekt med Höörs kommun.
28
Revisionen
Driftsbudget
Revision
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
-668
-668
690
22
-690
-690
690
0
-790
-790
790
0
-790
-790
790
0
-790
-790
790
0
Enligt kommunallagen och aktiebolagslagen
skall revisorerna årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas ansvarsområde. Genom lekmannarevisorerna skall
revisorerna också granska den verksamhet
som bedrivs i de kommunala företagen.
Målet med revisorernas arbete är ansvarsprövning, dvs. revisorernas bedömning i frågan om ansvarsfrihet som lämnas till fullmäktige inför deras prövning och beslut.
Granskningsarbetet ska bedrivas i enlighet
med fastställt revisionsreglemente samt i
enlighet med god revisionssed.
Revisorerna lämnar en redogörelse över
årets granskningar som biläggs revisionsberättelsen.
29
Byggnadsnämnden
Birger Torkildsen (M), ordförande
Stefan Winberg, samhällsbyggnadschef
Resultaträkning
Intäkter
Kostnader
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
Driftsbudget
Byggnadsnämnden
Detaljplanering, bygglov, adm
Bostadsanpassning
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
2 504
-5 613
-3 110
3 682
572
2 164
-5 898
-3 734
3 734
0
2 164
-5 898
-3 734
3 734
0
2 164
-5 898
-3 734
3 734
0
2 164
-5 898
-3 734
3 734
0
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
-215
-1 398
-1 497
-3 110
3 682
572
-253
-2 181
-1 300
-3 734
3 734
0
-253
-2 181
-1 300
-3 734
3 734
0
-253
-2 181
-1 300
-3 734
3 734
0
-253
-2 181
-1 300
-3 734
3 734
0
Kortsiktiga mål 2012
Indikator anger uppfyllelsegrad utifrån fördefinierade gränser.
Prioriterade områden
Kortsiktigt mål
Styrtal
Indikator (mått)
MEDBORGARE
Boende
Utveckling
Medborgarservice
Korrekta beslut
Bra information och
service
Överklagade ärenden
avgörs till nämndens
fördel i 2-3 av ärendena
67 % eller mer
50-66%
<50%
E-tjänster
1 st e-tjänst införd
1 st E-tjänst under införande
Inget arbete pågår med
E-tjänst
2 st byavandringar
skall genomföras per
år
2 byavandringar
1 byavandring
ingen byavandring
30
Prioriterade områden
Kortsiktigt mål
Styrtal
Indikator (mått)
UTVECKLING
Bra boende
Näringsliv
Tillväxt
Bra boende och aktuella
planer i tillräcklig omfattning för att klara
önskvärd befolkningstillväxt
Planberedskap skall
finnas för byggande av
minst 75 lägenheter
75 lägenheter eller mer
40-74 lägenheter
<40 lägenheter
Planberedskap skall
finnas för verksamheter/handel av minst 3
hektar
3 ha eller mer
1,5-3 ha
<1,5 ha
Bevara byggnadsmiljö
En karaktärsplan per
år
MEDARBETARE
Friska och nöjda
medarbetare
Kompetent personal
med aktuell kunskap
och information
2-5 utbildningsdagar/år och medarbetare
2 utbildningsdagar
/heltidstjänst och år i
snitt
0-2 utbildningsdagar
/heltidstjänst och år i
snitt
0 utbildningsdagar
/heltidstjänst och år i
snitt
EKONOMI
God ekonomisk
hushållning
Hållbar utveckling
Avgiftsfinansierad verksamhet
Rätt taxekonstruktion
Årlig översyn av taxan
för bygglov och plankostnader
Uppdaterad taxa
Översyn påbörjad med
ej slutförd
Översyn ej utförd
Verksamheten
Byggnadsnämnden ska åt kommunens invånare skapa en god boendemiljö, svara för
myndighetsutövning enligt PBL, plan- och
bygglagen, avseende bygglovsprövning, detaljplanering och bevilja bidrag för bostadsanpassning.
Byggnadsnämndens verksamhetsområden
omfattar:
 Detaljplanering
 Bygglov och anmälan
 Bostadsanpassning
 Bevarandefrågor, kulturmiljö
Plan och byggkontoret ska styra samhällsbyggandet mot en politiskt beslutad inriktning med beaktande av den enskildes intres-
1 st plan beslutad
1 st plan pågår
Ingen plan påbörjad
se. Verka för att befintliga utomhus- och
inomhusmiljöer iordningsställs så att de kan
användas av personer med rörelse- eller
funktionshinder.
Detaljplaner upprättas i syfte att pröva
lämplighet för nybyggnation och för att reglera bebyggelsemiljöns utformning. En detaljplan ska vara styrande i frågor om bygglov.
Byggnadsnämnden ska värna om väsentliga
samhällsintressen vid prövning av ansökan
om lov samt vid behandling av anmälningar.
Inom den ram som lagstiftningen medger ska
den enskildes rätt tillgodoses. Byggnadsverk
som uppförs ska minst uppfylla den vedertagna kravnivån. Byggherrar ska uppmuntras
att tillvarata byggnaders kulturhistoriska
värde. Bostäder som byggs eller byggs till ska
vara sunda och trivsamma.
31
Bygglovsprövning innebär en prövning mot
bestämmelserna i detaljplan och mot Planoch Bygglagen som rör yttre utformning,
användningssätt m.m. Ett beviljat bygglov
ger rättigheter och skyldigheter för den sökande. Genom anmälan ska byggherren visa
att han uppfyller samhällskrav på bl.a. bärverk och inre utformning.
Med stöd av bostadsanpassning i form av
ekonomiskt bidrag skapa förutsättningar att
bo kvar i eget boende även om funktionshinder uppstår. Bidrag beviljas till den som är
berättigad enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag.
Verksamhetsmått
Allmänt plan & bygg
Beviljade bygglov
Kontrollplaner, beslutade
Detaljplanering
Detaljplaner färdiga för
antagande
Översyn bevarandeplan
Detaljplaner för verksamhet
och handel
Bostadsanpassning
Beviljade ansökningar om
bostadsanpassningsbidrag
2010
2011
2012
Bokslut Budget Budget
213
129
300
150
300
150
5
2
6
1
75 lgh
1
2
1
3 ha
118
100
100
Verksamhetsförändringar
2012
Ny plan- och bygglag (2010:900) trädde i
kraft den 2 maj 2011. De senaste fyra åren
har i första hand PBL-kommittén, Byggprocessutredningen och Boverket i olika utredningar och rapporter föreslagit över 250 ändringar i plan- och bygglagen. Det är dessa
förslag som ligger till grund för den nya planoch bygglagen. Bland de förändringar som är
värt att notera är att bestämmelserna i lagen
om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk
återförs till plan- och bygglagen. Vidare ska
Byggnadsnämnden genomföra regelmässiga
tillsynsbesök på byggarbetsplatsen i den
omfattning som beslutas i kontrollplaner.
Nya möjligheter att ta ut avgift för olika besked och tillsynsfrågor har införts.
Verksamheten 2013-2014
Efterfrågan på tomter för bostadsändamål
bedöms vara fortsatt hög under 2012-2013.
Behovet av att ta fram nya detaljplaner för att
på sikt säkerställa behovet av tomter för bostäder och verksamheter och handel bedöms
ligga kvar på ungefär samma nivå som innevarande år.
Kommentarer och konsekvenser
Förändringen i PBL innebär bl.a. en ökad arbetsvolym avseende kontroll och tillsyn och
administration inom nämndens ansvar för
bygglovsprövning och inspektion, vilket kommer att kräva ytterligare personalresurser.
Lagändringen medger samtidigt utökad möjlighet att ta ut avgifter för tillkommande kontroll och tillsyn. Nämndens budget förutsätter
att kostnader för det utökade ansvaret med
tillkommande arbetsuppgifter fullt ut kommer
att finansieras genom avgifter.
Den stora efterfrågan på detaljplaner för bostäder, verksamhetsområden och handel har
ökat arbetsbelastningen på plansidan. En utökning med ytterligare en planarkitekt skulle
inte bara minska arbetsbelastningen för den
resurs som finns idag utan även innebära att
kompetensen i detaljplaneringen bibehålls.
Byggnadsnämnden kan vid en utökning med
en planarkitekttjänst bistå kommunstyrelsen
med resurs i översiktsplaneringen.
Byggnadsnämnden saknar egen kompetens
inom bevarande frågor och trafikplanering i
detaljplaner. En möjlighet är att resurs tillskapas genom samarbete med annan kommun.
32
Barn- och utbildningsnämnden
Birgitta Andersson (M), ordförande
Christer Lidheimer, förvaltningschef
Resultatbudget
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
Intäkter
Kostnader
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
26 375
-326 927
-300 550
296 188
-4 362
25 160
-324 690
-299 530
299 530
0
25 160
-324 260
-299 100
299 100
0
25 160
-324 260
-299 100
299 100
0
25 160
-324 260
-299 100
299 100
0
Driftbudget
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
Barn- och utbildningsnämnd
Förskola 1-5 år
Förskoleklasser
Fritidshem 6-12 år
Grundskola
Särskola
Lärcenter
Kulturskola
Aktivitetshuset
Gymnasieskola
Förvaltningsadministration
Skolskjutsar
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
-474
-67 576
-7 958
-13 342
-108 041
-7 664
-7 804
-3 062
-2 899
-69 119
-6 036
-6 575
-300 550
296 188
-4 362
-500
-69 520
-8 444
-15 670
-107 419
-7 837
-8 030
-3 211
-3 125
-63 915
-4 849
-7 010
-299 530
299 530
0
-500
-69 520
-8 444
-15 670
-107 419
-7 837
-8 030
-3 211
-3 125
-63 485
-4 849
-7 010
-299 100
299 100
0
-500
-69 520
-7 800
-15 670
-108 670
-7 900
-8 030
-3 211
-3 125
-62 815
-4 849
-7 010
-299 100
299 100
0
-500
-69 520
-8 700
-15 670
-110 870
-7 900
-8 030
-3 211
-3 125
-59 715
-4 849
-7 010
-299 100
299 100
0
Investeringsbudget
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
0
-1 357
-205
-1 466
-3 028
-300
-800
-1 500
-2 000
-2 000
-1 500
-2 600
-1 500
-2 000
-2 000
Central reserv
Inventarier
Lärcenter, telebildomläggn
IT-investering
Investeringsbudget
Vi lever i ett samhälle som ständigt genomgår förändringar. För att klara av dessa förändringar ställs krav på att vi ständigt utvecklar förmågan att lära om, lära nytt samt behärska förändring. God etik, människors lika
värde samt ett öppet och ärligt utbyte av
tankar och idéer är grunden för vårt handlande. Vårt uppdrag anges i skollagen, grundskoleförordningen, den statliga läroplanen
samt i den kommunala och lokala planen.
Vi strävar mot tydliga mål, utveckling och
kvalitetssäkring. Dessutom vill vi ha lustfylld
och stimulerande lärmiljö samt delaktighet
och meningsfullhet för våra barn och elever.
Skola och förskola i Sverige befinner sig i
stark utveckling. Allmän förskola för treåringar infördes den 1 juli 2010, och den nya
skollagen trädde i kraft 1 juli 2011 vilket innebär stora förändringar inom skolans verk-
33
samhetsområde, bl.a. krav på lärarlegitimation.
På lokal nivå arbetar vi med flera utvecklingsområden. Vår verksamhetsplan samt
Skola 2011 fortsätter att implementeras under 2012.
Systematiskt kvalitetsarbete och tydligare
uppföljningar och utvärderingar inom förvaltningens verksamhetsområde pågår. Våra
kvalitetspiloter kommer att driva det systematiska kvalitetsarbetet ute på enheterna.
Kortsiktiga mål 2012
Indikator anger uppfyllelsegrad utifrån fördefinierade gränser.
Prioriterade områden
Kortsiktigt mål
Styrtal
Indikator (mått)
MEDBORGARE
Varje elev erbjuds stöd
att nå målen i olika former, studieverkstäder,
specialundervisning och
coachning.
Mentorsprojekt för elever
från studieovana hem –
hjälp med läxor och andra
studiemotiverande handlingar.
På sikt skall alla elever
uppnå 100 %, men
som ett delmål under
läsåret 2011/12 skall
90 % uppnå målen i
årskurs 6 och 85 % i
årskurs 9.
Årskurs 6
Uppnått 100 %
Uppnått 90 %
Under 90 %
Skolans mål skall vara att
varje elev tar avstånd från
att människor utsätts för
förtryck och kränkande
behandling, samt medverkar till att hjälpa andra
människor. Nolltolerans
mot mobbing och kränkande behandling gäller.
Ungdomsstyrelsens enkätundersökning (LUPP)
skall under 2012 användas för att följa upp mobbing, kränkande behandling m.m.
Skolans nolltolerans
mot kränkande behandling. Alla elever
skall känna att skolan
vidtagit relevanta åtgärder läsåret
2011/12. Enkäter
genomförs i årskurs 2,
åk 5 och åk 7.
Analyserat och genomfört enkäterna
Genomfört enkäterna
men inte analyserat
Inga enkäter genomförda
Boende
Utveckling
Medborgarservice
Årskurs 9
Uppnått 100 %
Uppnått 85 %
Under 85 %
34
Prioriterade områden
Kortsiktigt mål
Styrtal
Indikator (mått)
UTVECKLING
Utveckla arbetsmetoder
för lärande (*entreprenöriellt) i skola och på
fritidshem.
*) pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet.
Fr.o.m. årskurs 3 till
årskurs 9 skall årligen
återkommande aktiviteter genomföras och
dokumenteras inom
detta område.
Utvecklat metoder/aktivitetet
På väg att utveckla metoder/aktiviteter
Inte genomfört någon
utveckling av metoder
Samverka (förvaltning)
med närliggande kommuner om utbildningsinsatser
2012 skall arbetet ha
påbörjats med försök
till samverkan inom
vuxenutbildningen
med närliggande
kommuner
Samarbete pågår
Överläggningar har påbörjats
Inga överläggningar
pågår
Genom högskolorna utarbeta ett program för
kompetensutveckling för
skolledare
Samtliga skolledare
ska under 2012 ha fått
kompetensutveckling i
hantering av mobbing
och kränkande behandling samt arbetet
med måluppfyllelse
Samtliga
Utbildning pågår
Ingen utbildning påbörjas
Utarbeta (KFU) ett system
för att erbjuda anställda
regelbundna hälsokontroller
70 st hälsokontroller
år 2012
Genomfört 70
Mellan 30-70
Under 30
Genom att utveckla samverkan kring forskning
och utveckling skapas
förutsättningar för undervisning på vetenskaplig grund
Antal projekt och kontakter med högskolor
Genomfört >3
Genomfört < 2
Inga projekt/kontakter
genomförda
Översyn av lokalbehovet
Minska antalet kvadratmeter undervisningslokaler med 2 %
Uppnått 2 %
1-2 %
Oförändrat
Uppföljning och analys
skall ge bättre budgetföljsamhet
Avvikelser mellan helårsprognos under året
jämfört med utfall får
högst uppgå till 20 %
rensat för oförutsedda
händelser
Avvikelse <20 %
Avvikelse 20-30 %
Avvikelse > 30 %
Bra boende
Näringsliv
Tillväxt
MEDARBETARE
Friska och nöjda
medarbetare
EKONOMI
God ekonomisk
hushållning
Hållbar utveckling
35
Verksamhetsbeskrivning
Förskola 1 - 5 år
Förskolans uppgift är att bedriva pedagogisk
verksamhet som ska lägga grunden för ett
livslångt lärande. Förskolans verksamhet ska
vara trygg, lärorik och lustfylld för alla barn
som deltar.
Kommunen är skyldig att tillhandahålla förskoleverksamhet för barn 1-5 år i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete eller studier.
Innehållet i verksamheten styrs av Läroplan
för förskolan. I förskolan arbetar förskollärare och barnskötare i arbetslag. Genom att
personalen är välutbildad kan barnens behov
av omsorg och god pedagogisk verksamhet
tillgodoses.
Plats erbjuds inom skälig tid, tre till fyra
månader, till de barn vars föräldrar arbetar
eller studerar och till det antal timmar som
behövs i veckan. Föräldralediga och arbetssökande erbjuds 15 timmar per vecka.
Barn i behov av stöd för sin utveckling anvisas plats i förskolan och förvaltningen utreder om särskilt behov föreligger.
Allmän förskola
Allmän förskola för treåringar har införts från
den 1 juli 2010 och i likhet med fyra- och
femåringar erbjuds 15 timmar avgiftsfri förskola per vecka.
Bidragsregler och barnomsorgspeng
Nämnden beslutar inför varje år en barnomsorgspeng som ska tillämpas enligt de regler
som regeringen fastställt.
Kommunen ger bidrag till enskild förskoleverksamhet. Kommunen kan också ge bidrag
till annan kommun om förälder önskar förskoleplats där.
Syftet med barnomsorgspeng är
 Valfrihet för föräldrarna och möjlighet till
olika former av pedagogisk verksamhet.
 Mångfald genom ökat antal utövare.
 Ökat enskilt initiativ och eget företagande.
Pedagogisk omsorg
Pedagogisk omsorg ersätter familjedaghemsverksamheten och är all den verksamhet som
inte är förskola och öppen förskola.
Vårdnadsbidrag
För att ge ökad valfrihet för barnfamiljer
erbjuder Hörby kommun vårdnadsbidrag.
Tillämpningsföreskrifter för ansökan om bidrag är upprättade. Kostnaden för vårdnadsbidraget redovisas till kommunstyrelsen och
belastar inte nämndens budget.
Interkommunala regler
Interkommunala regler innebär att en kommun är skyldig att ta emot barn från annan
kommun. Hemkommunen är skyldig att betala
interkommunal ersättning till den mottagande
kommunen. Inom Skåne finns ett särskilt samverkansavtal som bland annat specificerar
beräkningsgrunden för interkommunal ersättning.
FÖRSKOLA
Verksamhetsmått
2010
2011
2012
Inskrivna barn, därav i
kommunal regi
fristående regi
pedagogisk omsorg
Antal barn, vårdnadsbidrag
775
627
108
25
15
790
640
115
20
15
790
640
115
20
15
Bruttokostnad/barn, tkr
förskola i kommunal regi
pedagogisk omsorg
108,6
74,8
Kommentar:
Budget 2012 är beräknat på att 91 % av kommunens
barn i åldern 1-5 år är inskrivna på förskolor.
I genomsnitt har varje barn en omsorgstid på ca
35 timmar per vecka
Förskoleklass
Förskoleklassens uppgift är att i nära samarbete med de lägre klasserna i grundskolan
förbereda barnet för utbildning i grundskolan. Den pedagogiska verksamheten ska bedrivas så att barnet ges möjlighet till en
”mjuk” övergång mellan förskolan och
grundskolan.
Förskoleklassen som är frivillig för barnen,
är en egen skolform i det offentliga skolväsendet. Kommunen har en lagstadgad skyldighet att erbjuda alla barn en plats i försko-
36
leklassen from höstterminen det år då barnet
fyller 6 år. Verksamheten styrs av samma
läroplan som reglerar grundskola samt fritidshem, Lgr 11. Den pedagogiska verksamheten leds av förskollärare. Verksamheten är
integrerad med grundskolan och fritidshemmen. Förskoleklassens verksamhet skall omfatta minst 525 timmar per år och vara avgiftsfri.
Föräldrar har möjlighet att skriva in sitt
barn i grundskolan det år barnet fyller 6 år. I
sådana fall kan barnet delta i förskoleklassens verksamhet som 5-åring. Föräldrarna
betalar då avgift enligt fastställd taxa.
FÖRSKOLEKLASS
Verksamhetsmått
2010
2011
2012
Inskrivna elever
i förskoleklass
156
156
165
165
176
176
Bruttokostnad/elev, tkr
49,4
Kommentar:
Utöver inskrivna elever beräknas 20 sexåringar
tillhöra annan omsorg, t.ex. kyrkans verksamhet
fristående regi, samt grundskola.
Fritidshem
Verksamheten i fritidshemmet ska vara ett
komplement till hemmet och skolan. Det
pedagogiska arbetet med barnen ska erbjuda
dem fortsatt stöd för sin allsidiga utveckling
och meningsfull fritid i enlighet med Skolverkets allmänna råd.
Fritidshem är den samlade övergripande
beteckningen på olika former av verksamhet
under den skolfria delen av dagen för grupper av barn i åldern 6-12 år.
Verksamheten erbjuds för inskrivna skolbarn under den skolfria delen av dagen i lokaler på eller i nära anslutning till grundskolan eller som alternativ pedagogisk omsorg
om föräldrarna och barn föredrar detta.
I samverkan med Kultur- och fritidsnämnden erbjuds särskild lovverksamhet till barn
som inte är inskrivna i fritidshemmen.
Bidrag ges till fristående och enskild omsorg eller till plats i annan kommun då förälder väljer detta.
FRITIDSHEM
Verksamhetsmått
2010
2011
2012
Inskrivna barn
- därav 6-9 år (85%)
- därav 10-12 år (15%)
- därav placerade i
fristående skolor
590
500
90
590
590
90
90
90
Bruttokostnad/barn, tkr
28,5
Kommentar:
Placerade barn beräknas till 590 helårsplatser.
Antalet varierar under året utifrån föräldrars omsorgsbehov och barnets ålder.
Grundskola
Utbildning i grundskolan ska ge eleverna
kunskaper och färdigheter samt det stöd i
den sociala utvecklingen (i samarbete med
hemmet) som de behöver för att kunna verka som goda samhällsmedborgare som vuxna. Verksamheten i grundskolan ska ge eleverna en god och stabil grund för den fortsatta utbildningen i gymnasieskolan.
Grundskolan är en obligatorisk utbildning
för alla barn och ungdomar. Skolplikt gäller
från det år barnet fyller 7 år och tills dess att
barnet är 16 år. Verksamheten i grundskolan
styrs, förutom av skollagen, även av Läroplanen för grundskolan, Lgr 11. Andra nationellt
fastställda styrdokument är kursplaner samt
råd och anvisningar. Kommunen har ett tydligt uttalat ansvar för att eleverna når de
nationella fastställda målen.
Elever som är i behov av stödinsatser för
att kunna nå målen ska ges detta stöd. En del
av dessa stödinsatser sker i ett nära samarbete med socialtjänsten.
Det är viktigt att föräldrarna engagerar sig,
känner inflytande och delaktighet så att de
kan fullgöra sitt föräldraansvar för barnens
och elevernas bästa.
Alla elever har en individuell utvecklingsplan (IUP) och kommunen har för avsikt att
ge skriftliga omdömen i samtliga ämnen och
skolår. Arbetet med att finna former och
rutiner för detta instrument utvecklas för
varje år.
Modersmålsundervisning erbjuds elever
med annat modersmål. Kommunen har denna skyldighet om det är minst fem elever
med samma modersmål, som önskar denna
undervisning. För närvarande erbjuder kommunen modersmålsundervisning i albanska,
37
arabiska, bosniska, danska, kroatiska, engelska, persiska, polska, serbiska, thailändska,
tyska och holländska.
GRUNDSKOLA
Verksamhetsmått
2010
2011
2012
Antal elever i
- kommunens skolor
- fristående skolor
- andra kommuner
- specialskolor
1435
1305
100
25
5
1420
1290
100
25
5
1390
1243
117
25
5
Bruttokostnad/elev, tkr
- Skolmåltidskostnad
- Skolskjutskostnad
73,7
5,6
5,8
Kommentar:
Antalet elever i kommuens skolor ligger till grund för
kommunens skolpeng och beräknas efter de nya
bidragsreglerna som tillämpats sedan 2010.
Antalet är baserat på 1% befolkningsökning i åldersgruppen 7 - 15 år.
Grundsärskola
Barn och ungdomar med utvecklingsstörning
har en laglig rätt att få sin utbildning i grundsärskolan. Verksamheten i grundsärskolan
syftar till att ge en anpassad utbildning som
så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. I de fall det främjar elevernas utveckling sker en integrering
med grundskolans elever.
Grundsärskolan är en egen skolform och
omfattar precis som grundskolan nio skolår.
För de elever som har behov och som så
önskar finns ett frivilligt tionde skolår. Verksamheten i grundsärskolan omfattas i nya
skollagen av en egen läroplan med egna fastställda kursplaner.
Grundsärskolan består av två inriktningar;
grundsärskolan och träningsskolan. Utbildningen i träningsskolan är avsedd för de elever som har en högre grad av utvecklingsstörning ibland kombinerat med ett multihandikapp.
SÄRSKOLA
Verksamhetsmått
Antal elever i
- grundsärskolan
- träningsskolan
Bruttokostnad/elev, tkr
2010
2011
2012
12
10
12
10
10
10
348,4
Kommentarer:
Fördelning mellan grundsärskolan och träningsskolan
är ett antagande och kan variera under ett läsår.
Inga elever från och till andra kommuner är medräknat.
Särskilda överenskommelser ska alltid ske mellan
kommunerna innan elev placeras i särskolan.
Gymnasieskola
Utbildningen i gymnasieskolan syftar till att
förbereda eleverna direkt för yrkeslivet, för
fortsatta studier på högskolan eller för annan
kompletterande yrkesutbildning.
Utbildningen är avsedd att påbörjas av
ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fram till och med det
första kalenderhalvåret som de fyller 20 år.
Kommunen ska erbjuda ungdomarna i Hörby allsidig utbildning i enlighet med nationella mål och beslut inom gymnasieskolan och
gymnasiesärskolan samt med anpassning
efter elevernas önskemål.
I Hörby kommun ansvarar Barn- och utbildningsnämnden för gymnasieverksamheten.
Ungdomar som söker till gymnasieskolan har
fritt sök och kan söka i hela Skåne samt Sölvesborg.
Utbildningen i gymnasieskolan ska utgöras
av utbildning på nationella program. För elever som inte är behöriga till dessa program
ska utbildningen utgöras av ett introduktionsprogram. Utbildningen omfattar 3 år
och inom gymnasiesärskolan är det 4 år.
Hösten 2011 infördes en ny gymnasiereform,
Gy11, med nya/omarbetade program och
inriktningar.
I syfte att kunna erbjuda lämpliga individuella åtgärder ska en kommun löpande hålla
sig informerad om hur de ungdomar som
fullgjort sin skolplikt, men som inte fyllt 20
år, är sysselsatta. Nämnden har detta ansvar
och fastställt rutiner för att hålla sig informerad om denna ungdomsgrupp.
38
GYMNASIESKOLA
Verksamhetsmått
Totalt antal gymnasieelever
fördelat i
Eslövs kommun
Övriga kommuner
Friskolor
Gymnasiesärskola
IV-program/Introprg, Hörby
Genomsnittskostnad/elev, tkr
Eslövs kommun
Övriga kommuner
Friskolor
Gymnasiesärskola
IV/Introduktionsprogrammet
2010
Ht
665
2011
Ht
630
2012
Ht
588
145
260
215
15
30
135
250
200
15
30
120
210
200
18
40
98,7
95,2
106,8
263,8
49,6
Kommentarer:
Antalet gymnasieelever minskar för varje år
beroende på mindre årskullar.
Antalet varierar mellan terminer och läsår
beroende på avhopp/omval. För dessa elever kan
utbildningens längd bli 4 år i stället för 3 år i gymnasiet.
Vuxenutbildning – Hörby Lärcenter
I den kommunala vuxenutbildningen erbjuder kommunen stöd för vuxnas lärande.
Verksamheten bedrivs i enlighet med nationellt och lokalt fastställda mål och kursplaner. Vuxenutbildningen för utvecklingsstörda
(Särvux), Grundläggande vuxenutbildning
(Grundvux) och Svenska för invandrare (SFI)
är enligt skollagen tvingande för kommunen
och ska erbjudas personer som saknar motsvarande kunskaper.
Målgrupper
 Utbildning för kortutbildade, resurssvaga
och socialt utsatta
 Kompletterande utbildning för yrkesverksamma och för dem som på nytt vill
gå ut i arbetslivet
 Hjälp till att överbrygga utbildningsklyftan mellan ungdom och vuxna
 Utbildning för arbetslösa och yrkesverksamma med kort tidigare utbildning
 Utbildning nära boendet för att stimulera
till utbildning och minimera kostnaden
för den enskilde
Särvux: Kommunen ska aktivt verka för att
nå dem som har rätt till Särvux och motivera
dem att delta i utbildningen.
Grundvux: Den grundläggande vuxenutbildningen ska ge de kunskaper som deltagare
med kort utbildning har behov av för fortsatta studier eller yrkesutbildning.
Gyvux: Den gymnasiala vuxenutbildningen
ska ge vuxna kunskaper och färdigheter på
samma nivå som ungdomsskolans gymnasium. Utbildningen ska bl.a. ge grundläggande
behörighet för högskolestudier, yrkesutbildning eller kompetensutveckling inom yrket.
SFI: Varje kommun är skyldig att erbjuda
Svenska för invandrare åt personer som är
bosatta i kommunen och som saknar sådana
grundläggande kunskaper i svenska språket
som utbildningen syftar till.
Högskola: Till Lärcentret är knutet ett samarbete med Högskolan för att erbjuda stöd
för högskoleplatser på distans. Förutom att
kunna följa föreläsningar och seminarier ges
tillgång till studieplatser. Lärcentret erbjuder
också studie- och yrkesvägledning för sökande till eftergymnasial utbildning (KY/YH) och
högskola.
Uppdragsutbildning: Mot särskild ersättning
från företag, kommuner eller föreningar anordnar Lärcentret utbildning enligt uppdragsgivarens önskemål.
Introduktionsprogram: Inom Lärcentret faller också ansvaret för arbetslös ungdom upp
till fyllda 20 år samt introduktionsprogram.
Verksamheten syftar till inträde på nationella
gymnasieprogram, yrkesverksamhet, och
andra studieformer.
LÄRCENTER
Verksamhetsmått
Antal heltidsstud./år
Grundläggande vux
Gymnasial vux
SFI, Svenska för Invandrare
2010
2011
2012
40
200
100
40
200
100
40
200
100
Kulturskola
Hörby Kulturskola ska för Hörbys kommuninvånare – främst barn och ungdom – på ett
effektivt sätt bedriva en kvalitativ kulturutbildning som är till för alla.
39
KulturSkolan ska vara ett incitament för övriga kulturverksamheter i kommunen.
Kulturskolan ska ge eleverna kunskap i musik, dans, drama, bild och film, samt utveckla
deras färdigheter så att kulturen blir en meningsfull och stimulerande del av deras liv. I
KulturSkolans uppdrag ingår att till förskolan
och äldreomsorgen erbjuda kulturell verksamhet.
KULTURSKOLA
Verksamhetsmått
Antal deltagare
Antal timmar/vecka i
musik
dans, drama, bild, film
2010
2011
2012
400
400
400
125
15
125
15
125
15
Aktivitetshus
Verksamheten ska syfta till att erbjuda ungdomarna en trygg samlingsplats som präglas
av respekt och intresse för den enskilde individen. Alkohol och annan droganvändning får
aldrig bli ett alternativ till en meningsfull
fritidsaktivitet för ungdomarna.
Aktivitetshuset är en mötesplats för barn
och ungdomar från skolår 4 i grundskolan
och tom gymnasieskolan. Verksamheten som
är frivillig ska innehålla aktiviteter som stimulerar, lär och utvecklar.
Personalen ser, lyssnar på och bemöter varje barn och ungdom med respekt samt tar sig
tid för enskilda samtal. Personalen ska alltid
vara lyhörd för nya ”trender” samt i så stor
utsträckning som möjligt förhindra debuten
och användande av tobak, alkohol och andra
droger.
Ungdomarna ska känna delaktighet och ansvar i verksamheten och själva kunna påverka dess innehåll och utveckling inom de regler och ramar som finns uppsatta.
Förvaltningsadministration
Verksamheten ska verka för att nämndens
och förvaltningens arbete organiseras, samordnas och utvecklas och dels ge information
och service till kommunens övriga verksamheter, kommuninvånarna och allmänheten i
stort.
Förvaltningskontoret är ”motor” i verksamheten och har ett särskilt ansvar för arbetet
med att verkställa nämndens beslut samt
strategisk initiering, planering och utveckling.
Elevhälsa
Utgångspunkten för elevhälsans arbete finns
i skollagen. Elevhälsan ska i första hand arbeta förebyggande. Inom verksamheten ska
finnas skolläkare, skolsköterska. Skolkurator
och skolpsykolog, samt specialpedagoger
som stöd för elever och föräldrar.
Skolskjutsar
Enligt skolskjutsförordningen avses med
skolskjutsning befordran av elev i förskola,
grundskola och gymnasieskola, till eller från
skolan, som anordnas av det allmänna, och
inte är av tillfällig natur. Skolskjutsning ska
anordnas så att kraven på trafiksäkerhet
tillgodoses.
I varje kommun ska ansvarig för skolväsendet verka för att särskilt anordnade hållplatser utformas så att olyckor i möjligaste mån
undviks. Skolskjutsar anordnas för elever
bosatta utanför Hörby tätort.
Verksamhetsförändringar
och konsekvenser
Kommunfullmäktige har beslutat att tilldela
Barn- och utbildningsnämnden 299,1 Mkr för
verksamhetsåret 2012. Detta kommunbidrag
tar i princip enbart hänsyn till kvantitativa
förändringar. Kommunfullmäktige har ålagt
nämnden att spara 3 950 tkr inför budgetåret
2012. En del av denna besparing motsvarande ca 1,0 Mkr kommer enligt prognos att
genomföras budgetåret 2011.
Nämnden tillfördes 3,5 Mkr inför budget
2011 för att bl.a. öka måluppfyllelsen inom
grundskolan.
Det är nämndens uttryckliga ambition och
viljeinriktning att när möjligheter ges, ska
antalet barn och elever i grupper och klasser
minska samt personaltätheten öka i första
hand i förskolan samt i grundskolans lägre
skolår.
Kostnaden för badet på Georgshill belastar
nämndens budget med 600 tkr, netto. Tekniska avdelningen gör nu bedömningen att
badet behöver renoveras, kanske redan under 2012. Hur omfattande renovering som
krävs är ännu inte klart och nämnden får
avvakta resultatet av detta innan beslut om
badets framtid kan tas.
40
Bidragsreglerna för friskolor och enskilda
förskolor har under 2011 inneburet att
 Bidraget ska beräknas efter samma
grunder som kommunen tillämpar vid
fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag.
 Kommunens budget för verksamheten
det kommande året ska ligga till grund
för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet.
 Huvudman får överklaga en kommuns
bidragsbeslut hos allmän förvaltningsdomstol.
Avstämning för varje rektorsområde och
enskilda förskolor och skolor görs varje månad och ligger till grund för tilldelning av
resurser. Bidragets storlek för nästkommande år ska fastställas senast i december månad.
Centralt Resursteam
Under en längre tid har skolan och socialtjänsten sett ett behov av att kunna stödja
barn i åldern 0-20 utifrån ett helhetsperspektiv. Genom att samordna resurser och arbeta
gränsöverskridande hittas nya vägar att förstärka det som är positivt och fungerande
hos individer och familjer i Hörby.
Gymnasieskola
Åldersgruppen 16-19 år minskar och som
följd av detta bör också antalet elever i gymnasieskolan minska. Att beräkna antalet elever är svårt beroende på hur många elever
som gör studieavbrott och sedan gör omval
till nytt gymnasieprogram läsåret därpå. En
förlängd studietid utöver 3 år ökar den totala
utbildningskostnaden. Elevens val till de olika
programutbildningarna följs upp varje år för
att se om sökprofilen ändras mellan åren.
Beräkning av gymnasieskolans kostnader
bygger på att varje elev har en utbildningskostnad på ca 105 tkr per år.
Regeringen satsar på yrkesutbildningar på
komvux. Yrkesutbildningspaketet innehåller
tre olika delar, som gäller skolformerna:
Gymnasial lärlingsutbildning, gymnasial yrkesutbildning inom komvux och yrkeshögskola. För samtliga delar gäller att satsningen ska
anpassas till behoven på arbetsmarknaden.
Hörby kommun har beviljats statsbidrag till
denna verksamhet.
Känslighetsanalys
Barn- och utbildningsnämndens ekonomi
påverkas av olika faktorer, varav en del är
lättare att förutse och planera efter, medan
andra är betydligt mer osäkra och känsliga
för det ekonomiska resultatet. Sådana faktorer är exempelvis:
 Befolkningsprognos
 Val av huvudman
 Behovet av särskilda stödinsatser
 Antal elever på specialskolor
 Antalet institutionsplacerade elever
 Elevernas val av gymnasieprogram
 Förändringar i det statliga uppdraget
För att nå det ekonomiska målet krävs att
nämnden och förvaltningen även fortsättningsvis arbetar med återhållsamhet och
följsamhet i förhållande till budgeten.
Prognosen för 2011 pekar på ett överskott
för nämndens verksamhet med ca 1,0 Mkr.
Arbetet med olika åtgärder för att hålla anvisade ramar pågår, men vissa verksamheter
prognostiserar svårigheter att hålla budget.
Budget 2012
Utökad budgetram på 3,5 mkr för 2011 och
därefter beslut om minskad ram om 2 Mkr
har inneburit att nämnden ej kunnat undgå
nedskärningar i verksamheterna.
Åtgärder som vidtagits har inneburit att nedanstående verksamhetsområden tvingats till
besparingar.
 Introduktionsprogrammet, 300 tkr
 Kompetensutveckling, 300 tkr
 Ledning och administration, 700 tkr
 Förskola, 1 100 tkr
 Omstrukturering grundskola, 1 550 tkr
Inför 2012 års budget tvingas nämnden vidtaga följande åtgärder för att kunna lägga en
budget i balans:
 Ökade IT-kostnader motsvarande 500 tkr
för att kunna följa IT-strategiplanen innebär att nämnden tvingas göra ytterligare nedskärningar i verksamheten, al-
41
ternativt göra avsteg från planen om ytterligare budgetmedel ej tillskjuts.
 Kompetensutveckling nya skollagen:
Hösten 2011 har arbetet med ämnesdidaktisk utbildning för lärare i åk 4-6 påbörjats. Även kompetenshöjande utbildningar för personal i förskolan och F-3
har startat. Dessa utbildningar kommer
inte att kunna fullföljas under 2012 då
nämnden saknar medel om 700 tkr för
dessa åtgärder. Alternativt måste nämnden avveckla 1,5 lärartjänst.
 Nya regler om lärarlegitimation innebär,
förutom administrationen av reformen,
att obehöriga lärare ska bli behöriga genom utbildning samt att varje nyanställd
lärare skall ha en mentor under första
året. Kostnaden för ovanstående är beräknad till ca 400 tkr för år 2012. Med föreliggande budgetram kommer nämnden
inte kunna bistå rektorer och förvaltning
med extra resurser som stöd för införandet av reformen. Det innebär ökad arbetsinsats för rektorer, kommunens personalavdelning samt förvaltningen, vilket
minskar utrymmet för rektorernas pedagogiska ledning av verksamheterna. Detta kan på sikt medföra sämre måluppfyllelse.
 Kostnaden för pedagogiska måltider
kommer att belasta nämndens budget
med ca 660 tkr. Detta avser skillnaden
mellan kostenhetens självkostnad och
den avgift om 20 kr som föreslås tas ut
för pedagogisk måltid. Skolmatens vänner har genomfört en undersökning som
visar att 96 % av lärarna i åk 1-6 och 85 %
av högstadielärarna i landets grundskolor
tillåts äta pedagogiska måltider. En fjärdedel av dessa får betala en del av lunchen själv och ca hälften får lunchen gratis. Nämndens viljeinriktning är att pedagogiska måltider på sikt bör vara avgiftsfria.
Ovanstående fyra punkter innebär att nämnden har behov av ett tillskott om 2 260 tkr
för att kunna bedriva en kvalitativt god verksamhet. Utan detta tillskott kommer nämndens förmåga att öka måluppfyllelsen och
studieron att kraftigt reduceras.
Verksamheten 2013-2014
Övergripande för perioden gäller samma
förutsättningar som för 2011. Om åtgärdslistan kvarstår även 2013 och 2014 ger den
minskade budgetramen om 4 Mkr inga möjligheter till kvalitetshöjande insatser i enlighet med den ambition och viljeinriktning som
nämnden framfört de senaste åren.
Dessa kvalitetshöjande insatser behövs för
att öka måluppfyllelsen i Hörby kommuns
skolor.
Utvecklingen inom förskolan måste ständigt bevakas så att balans kan råda mellan
tillgång och efterfrågan i hela kommunen.
Förskolan har inför 2012 års budget fått
minskat anslag om 1,1 Mkr.
Minskning av antalet elever i grundskolan
börjar nu avta och med beräkning enligt befolkningsprognosen vänder trenden och antalet börjar öka igen. För att uppnå en säker
framförhållning i grundskolans planering
kommer elevunderlaget att följas upp vid
flera tillfällen under ett läsår. Detta är av stor
vikt för att säkra personaltätheten i tilldelning av ekonomiska resurser.
Antalet elever i gymnasieskolan kommer
att minska för varje år under planperioden.
Investeringar
Inventarier för samtliga verksamheter –
central reserv
Investeringen avser årliga utbytesinventarier
på förskolor, skolor och kulturskola.
Underlag för utbytesplan finns upprättat för
varje verksamhetsområde och aktualiseras
inför varje nytt läsår.
Central reserv avsätts för att under planperioden kunna användas till tvingande åtgärder t.ex. genom lagstiftning och myndighetsbeslut i arbetsmiljöfrågor.
IT-investering
Årlig IT-investering för samtliga verksamheter har skett de senaste åren med 500 tkr.
För 2011 avsattes 1 500 tkr. Nytt internhyressystem för datorer innebär en ökad driftskostnad för nämnden på 500 tkr för år 2012.
Undervisningsnätet, som byggdes 1998, är
inte anpassat till de krav som ställs för att
42
kunna arbeta pedagogiskt med datorn. För
att uppnå detta finns behov av utökad ITinvestering.
En plan för IT-verksamheten inom skolan
har fastställts av nämnden. Planen är en tydlig satsning på investeringar med ett trådlöst
nät på skolorna, bärbara lärardatorer, fast
monterade projektorer samt ljudanläggning.
En stor del av dessa investeringar har genomförts men mycket återstår. Dock medför
ökade investeringar merkostnader för nämndens driftsbudget.
Under 2011 har IT-investeringen fortsatt
enligt en plan som beslutats av nämnden
men denna satsning kommer ej att vara möjlig under 2012.
Det är av stor vikt att denna satsning inte
stannar av utan kan fortsätta under planperioden 2013 – 2014. Om nämnden ej erhåller
medel om 500 tkr i utökad ram måste Barnoch utbildningsnämnden omarbeta investeringsplanen för IT-utbyggnaden. Detta medför
mindre medel till att utveckla It-pedagogiken
vilket på sikt kan medför sämre måluppfyllelse.
Ny skolbuss
I nämndens äskande till investeringsbudget
under planperioden fanns utbyte av skolbuss
på totalt 2,8 Mkr inplanerat till 2014. Bussen
som bör bytas är då 14 år gammal. I det av KF
fastställda planeringsunderlaget är bussbytet
utflyttat från planperioden. Nämnden framhåller vikten av att ha en god standard på de
bussar som kör våra barn och elever. Skolbussverksamheten består idag av åtta bussar
varav Hörby kommun har tre bussar i egen
regi. Entreprenören Bergkvarabuss har fem
bussar och ingen av dessa bussar får enligt
avtalet vara äldre än åtta år. Hörby kommun
bör ha en standard på våra egna bussar som
inte avviker från entreprenörens.
Om inte bussbytet kan ske under planperioden innebär detta att körningarna får läggas
ut på entreprenad, något som är betydligt
mer kostsamt.
43
Thore Lennartsson (C), ordförande
Christer Lidheimer, förvaltningschef
Resultatbudget
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
Intäkter
Kostnader
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
9 324
-29 290
-19 966
21 104
1 138
7 525
-30 717
-23 192
23 192
0
7 525
-30 717
-23 192
23 192
0
7 525
-30 717
-23 192
23 192
0
7 525
-30 717
-23 192
23 192
0
Driftbudget
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
Kultur- och fritidsnämnd
Kulturverksamhet
Stöd till studieorg, m.fl.
Bibliotek, bokbuss
Museum, hembygdsstuga
Allmän fritidsverksamhet
Idrotts- och fritidsanläggningar
Lågedammsbadet
Föreningsbidrag
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
-149
-1 108
-417
-5 440
-1 124
-1 391
-3 168
-4 760
-2 409
-19 966
21 104
1 138
-140
-1 160
-431
-5 459
-1 175
-1 657
-2 934
-7 804
-2 432
-23 192
23 192
0
-140
-1 160
-431
-5 459
-1 175
-1 657
-2 934
-7 804
-2 432
-23 192
23 192
0
-140
-1 160
-431
-5 459
-1 175
-1 657
-2 934
-7 804
-2 432
-23 192
23 192
0
-140
-1 160
-431
-5 459
-1 175
-1 657
-2 934
-7 804
-2 432
-23 192
23 192
0
Investeringsbudget
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
-38
-137
-175
-400
0
-400
-400
-500
-500
Inventarier
IT-investeringar
Investeringsbudget
Kultur och fritid
Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för den
kommunala kultur- och fritids verksamheten med inriktning att ge kommunens invånare förutsättningar för ett
meningsfullt arbets- och privatliv.
Kultur är människors intellektuella och
konstnärliga uttrycksformer, människors
hantverks- och yrkeskunskap.
Idrott och kultur har betydelse för
utvecklingen av en hållbar livsstil.
En kommun som vill växa och utvecklas
måste uppfattas som intressant och attraktiv
att bo och leva i och då blir kultur och fritid
en viktig utvecklingsfaktor.
Lust och kreativitet ska prägla verksamheten. Idrott, kultur och utbildning har betydelse för utveckling av en hållbar livsstil.
Kultur och fritidsnämnden antog 2009 ett
kultur- och fritidspolitiskt program. Våra
verksamheter utvecklas utifrån de mål och
riktlinjer som antagits i programmet.
Kortsiktiga mål 2012
Indikator anger uppfyllelsegrad utifrån fördefinierade gränser.
Prioriterade om- Kortsiktigt mål
Styrtal
råden
MEDBORGARE
Boende
Utveckling
Medborgarservice
UTVECKLING
Utveckla dialogen med
barn och ungdomar
Ny e-tjänst ska införas
1 tjänst
0 tjänst
Utveckla föreningsservice
Tre nya e-tjänster ska
införas
3 tjänster
2 tjänster
0 tjänst
Stärka museet och bibliotekets roll i ett medborgarperspektiv
Genomföra enkäter
2 tjänster
1 tjänst
0 tjänst
Föreningsbesök
Besöka minst 15 föreningar under året
Minst 15 besök
5 – 15 besök
Under 5 besök
Öka antalet deltagartillfälle i föreningslivet och
med störst fokus på
tjejer
Antalet deltagartillfällen
ska öka med 5 %
Ökat 5 %
Ökat 1-4 %
Ingen ökning
Öka antalet bokutlån
Antalet boklån ska öka
med 5 %
Ökat 5 %
Ökat 1-4 %
Ingen ökning
God hälsa och hög arbetstillfredsställelse
Sjukfrånvaro lägre än
5%
Lägre än 5 %
-Över 5 %
Nöjd medarbetarindex
Genomförd
Påbörjad
Inte påbörjad
Uppföljning av analys
ska ge bättre budgetuppföljning
Avvikelser mellan helårsprognos under året
jämfört med faktiskt
utfall får högst uppgå till
20 % rensat för oförutsedda händelser
Avvikelse <10 %
Avvikelse 20-30 %
Avvikelse >30 %
Revidering av taxor och
avgifter
Taxor och avgifter revideras under året
30 % revideras
15-25 % revideras
<15 % revideras
Bra boende
Näringsliv
Tillväxt
MEDARBETARE
Friska och nöjda
medarbetare
EKONOMI
God ekonomisk
hushållning
Hållbar utveckling
Indikator (mått)
45
Verksamhetsbeskrivning
Allmän kultur och kulturstöd
Allmän kultur ska svara för att vardagskulturen i Hörby under året ständigt återkommer
med kulturprogram i form av föreläsningar,
barnteater, utställningar, författarbesök,
skolbio mm.
För att ge kommunens invånare tillgång till
ett rikt och varierat kulturliv ges bl.a. stöd till
föreningar och studieförbund. Stödet är viktigt för att berika och stimulera kulturlivet
med tanke på att kultur är en vital del av
både enskildas och samhällets identitet.
Stödet omfattar:
 Bidrag till studieförbund
 Stöd till kulturverksamhet inom det fria
och frivilliga föreningslivet.
 Stöd till den kontinuerliga kulturverksamheten för barn, med tyngdpunkt på
barn före skolåldern.
 Gemensamma satsningar tillsammans
med skolan för att ge filmvisningar för
samtliga skolår.
Andra kulturfrågor som är viktiga:
 Bevakning av kulturmiljö- och kulturarvsfrågor
 Konst- konstnärlig utsmyckning
 Samarbete med de kreativa näringarna
 Lovverksamhet
 Kultur och fritidsarrangemang och evenemang för alla åldrar
 Kultur och fritidsverksamhet som är tillgänglig för alla ur ett mångfaldsperspektiv
Bibliotek
Bibliotek och museum utgör basen för den
lokala kulturverksamheten i kommunen och
står för kunskap, bildning och information.
För demokratin är tillgång till biblioteksservice viktig då god läskunnighet och tillgång
till information är grundläggande förutsättningar för att kunna delta i den demokratiska
processen.
Förutom biblioteket som fysisk mötesplats
ökar användandet av det virtuella biblioteket. Bibliotekens webbplatser är mötesplat-
ser med olika funktioner. 24-timmars samhälle med krav på tillgänglighet dygnet runt
ger också ökat krav på bibliotekets e-tjänster.
Service till skola och förskola
Visning för 6-åringar och skolår 2. Bokprat för
samtliga skolår i anslutning till det statliga
stödet för läsfrämjande åtgärder för barn.
Schemalagda besök med bokbussen till skolorna utanför tätorten under terminstid – en
förmiddag var tredje vecka. Utlånet är 300500 böcker per tillfälle.
Fortlöpande samarbete med barnavårdscentralen i form av möte med nyblivna föräldrar, samt bokgåva till alla nyfödda barn i
Hörby kommun. Ungdomsbibliotekarie arbetar med ungdomar från de senare skolåren
och uppåt. Samarbete sker också med Aktivitetshus och föreningar.
Många lärare använder bokpoolen på biblioteket (gemensam resurs för biblioteket och
skola finansierad av Kulturrådet).
Bibliotekarierna plockar temaurval till skolan.
Arbetet med Freelib – skolans biblioteksdatasystem fortsätter. Bibliotekets två systemansvariga vidareutvecklar systemet. Än så
länge sker detta kostnadsfritt i och med att vi
är samma förvaltning.
Service till vård och omsorg
Biblioteket ger service genom ”Boken kommer” verksamheten vilket riktas till den som
inte själv kan besöka biblioteket. Samarbete
sker med kommunens Må Väl- grupp i form
av biblioteksvisningar och bokprat.
Föreningssamarbete
Biblioteket kommer att ha ett fortsatt samarbete med de lokala studieförbunden ABF
och studieförbundet Vuxenskolan. Samarbetet sker kring författaraftnar och litteraturcirklar.
Bokbuss - service
Bokbussen stannar vid ca 50 hållplatser i
kommunen, däribland skolor, förskolor och
serviceboende. Mycket av Boken kommer
verksamheten sköts via bokbussen.
46
Schemalagda besök med bokbussen till skolorna utanför tätorten under terminstid – en
förmiddag var tredje vecka. Bussen kör kostnadsfritt till skolorna.
Museet och Hembygdsstugan
Museet står som ansvarig förvaltare av det
gemensamma kulturarvet i kommunen i form
av en stor lokalhistorisk samling.
Museets verksamhet skall utgöra garanti för
att samhällsutvecklingen inte förlorar den
kulturella dimensionen.
Flyttning av Hembygdsstugan
Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll 201008-16 § 97: Kommunstyrelsen ser positivt på
att hembygdsstugan flyttas men i dagsläget
finns inga pengar för detta i kommunens
budget. Möjlighet till extern finansiering ska
undersökas.
Service till skola och förskola
Pedagogisk verksamhet riktad mot förskolebarn, förskoleklasser och årskurs 1-6.
Utställningsprojekt tillsammans med fritidsoch förskoleverksamheten i kommunen.
Service till vård och omsorg
Samarbete med kommunens Må Väl- grupp i
form av specialvisningar och minnessamtal
kring utvalda föremål.
Föreningssamarbete
Tidsresor i hembygdsstugan för årskurs 2 och
3 i samarbete med Frosta Härads Hembygdsförening.
I samarbete med föreningar, både inom
och utom kommunen, anordnas tillfälliga
utställningar.
Publik verksamhet och allmän service
Guidade visningar för besökande grupper till
såväl bas- som tillfälliga utställningar.
Tillfällig utställningsverksamhet för enskilda
utställare.
Allmän informationsservice – många vänder sig till museet med frågor rörande den
lokala kulturhistorien samt direkta frågor
riktade mot museets föremåls- och fotografiska samling.
Konst
Kommunens konstsamling måste vårdas och
bevaras. Därför är regelbundna konstinventeringar nödvändiga. Dessutom sker ingen
förnyelse eller utveckling av kommunens
konstsamling om det inte ges möjlighet till
inköp av ny konst. Både inköp och inventering skapar en levande konstsamling, som
även kan användas till konstpedagogiska
projekt inom skolan eller i utställningsverksamhet.
Inre museiarbete – samla, bevara och forska
Arbete med bevarandeplan. Den absoluta
förutsättningen för all museiverksamhet
kräver en befintlig och livskraftig föremålssamling. Det är därför av största vikt att kunna bedriva ett aktivt arbete med kontinuerlig
föremålsvård. En bevarandeplan har tagits
fram och ett långsiktigt arbete har inletts för
att undersöka, bedöma och säkerställa goda
förvaringsförhållanden för museets samlingar.
Museet får kontinuerligt ta emot förfrågningar från allmänheten angående föremål
som man vill skänka till museet. I samband
med dessa utförs hembesök/bedömning/
uppgiftssamling samt transport till museet.
Fokusområden för museet
Följande fokusområden ingår nu i museets
arbete:
 Lyfta fram den lokala historien och
mångfalden
 Insamling och kunskapsuppbyggnad
 Förvalta och vårda
 Skapa en kompetent och serviceinriktad
organisation
 Tillgängliggöra och samverka
 Vara läromiljö och skapa delaktighet
 Kulturmiljö
 Inventeringsarbete
Fritidsverksamheten
Föreningslivet
Föreningslivet med alla dess ideella ledare
utgör den viktigaste stommen i en kommuns
kultur och fritidsverksamhet.
Ett nära samarbete mellan Kultur- och fritidsnämnden och Hörbys rika föreningsliv
47
skall leda till ett brett urval av fritidsaktiviteter för kommunens invånare och starkt bidra
till en god folkhälsa.
Kultur- och fritidsnämnden har som uppgift
att vara drivkraft i det lokala föreningslivet
och uppmuntra, stimulera och stödja de ideella krafter som finns. Det är därför viktigt att
hela tiden följa med i samhällets förändringar och vanor och där igenom erbjuda fritidsaktiviteter som passar i tiden.
Nämnden fördelar bidrag till föreningsverksamhet som stöd för aktiviteter som medverkar till att ge kommuninvånarna en meningsfull fritid.
Inom nämndens område ligger också att
arbeta för medvetenhet kring friskvård och
att medverka i arbete med förebyggande
insatser.
I samverkan med social och skola särskilt
stimulera de föreningar som aktivt arbetar
mot droger och annat missbruk.
Spontan idrott och motion
Spontan idrott om motion har blivit ett allt
viktigare inslag i människors liv. Här har
nämnden en viktig uppgift i att skapa möjligheter för invånarna att kunna bedriva, för
dem passande, motionsaktiviteter.
Lokaler och arenor
Nämnden har som uppgift att se till så att
ändamålsenliga anläggningar och lokaler
finns för de verksamheter som idrottsklubbar, föreningar och privata aktörer bedriver.
Nämnden ansvara också för att anläggningarna sköts, underhålls samt disponeras på ett
riktigt sätt. Skötsel och tillsyn av flera anläggningar har genom avtal överlåtits till
föreningar, men skötsel av följande områden
och anläggningar ligger kvar på nämndens
ansvar:
 Lågehallarna
 Hörbyhallen
 Georgshills lilla gymnastiksal
 Hörby idrottsplats
 Karnas backe
 Slagtofta elljus- och motionsslinga
 Skåneleden, 60 km genom kommunen
 Scenvagnen
 Spontanidrottsplats
 Hörby Sportcenter
 Metropol
Ovanstående anläggningar och verksamheter
utgör en väl utbyggd grund för att kunna behålla motions- och aktivitetsmöjligheterna för
den lokala befolkningen. De ger också en möjlighet att ta del av föreningarnas aktivitetsutbud i form av arrangemang, matcher etc.
Friskvårdsbegreppet är ett måste för att alla
åldrar skall få möjlighet till någon form av fysisk aktivitet för ett ökat välbefinnande och
färre sjukvårdsbesök.
Hörby Sportcenter
Hörby kommuns stora friskvårdssatsning ska
fungera som en samlingsplats för alla generationer. Gym och Bowling drivs av utomstående
entreprenörer medan Lågedammsbadet drivs i
nämndens regi. Hörby Sportcenter har årligen
ca 200 000 besök.
Ungdomsverksamhet
Nämnden har som mål att stärka och prioritera barn och ungdomars möjligheter att
delta i olika aktiviteter. Alla ungdomar oavsett bakgrund måste få jämlika möjligheter
till en meningsfull fritid. Pojkars och flickors
olika fritidsbehov måste beaktas.
Genom nära samarbete med skolan introducera motion och hälsa på ett sätt så att ett
livslångt intresse skapas.
Budget 2012
Med tilldelad budgetram kommer nämnden
tvingas att göra omprioriteringar i verksamheten. Minskat underhåll på fritidsanläggningar, färre media kan köpas in till biblioteket och föreningsbidragen måste ses över.
Åtgärdslistan som infördes i 2011 års budget
innebär för 2012 att ytterligare 350 tkr skall
sparas i verksamheten. Sammantaget kan
effekterna av åtgärdslistan och preliminär
budgetram sammanfattas enligt nedan:
 Färre antal nya medier kan köpas in pga.
av ökade mediekostnader
 Färre antal barn- och ungdomsarrangemang kan genomföras
 Ingen möjlighet till konstinventering
 Ingen möjlighet att utöka tjänsten som
ungdomsbibliotekarie
 Ingen utveckling av skolservicen sker då
kulturassistenttjänsten inte utökas
48






Ej förbättrad service till låntagaren eftersom ingen investering kan ske av återlämnings- och utlåningsmaskiner
Minskat underhåll på fritidsanläggningar
Översyn av föreningsbidragen
Budgeten möjliggör inte att anlita en
välkänd artist till nationaldagsfirandet.
Firandet får byggas på lokala ideella förmågor.
Kultur- och Fritidsnämnden har skrivit på
ett avtal med Region Skåne där nämnden
åtar sig att sköta vissa delar av Skåneleden. Om kostnaden för detta ej kompenseras i budgetramen, ca 100 tkr, kommer
nämnden blir tvungen att minska underhållet på någon annan verksamhet alternativt minska budgeten för föreningsbidrag
Osäkerhet kring Lågedammsbadets besöksfrekvens då två nya äventyrsbad
öppnar i grannkommunerna under 2012.
Detta kan komma att påverka intäkterna
för Lågedammsbadet. Detta kan innebära att ytterligare omprioriteringar måste
göras inom nämndens ansvarsområden.
Verksamheten 2013 - 2014
Övergripande för planperioden gäller samma
förutsättningar som för 2012. Budgetramen
möjliggör inga större förändringar eller kvalitetshöjande insatser.
Under 2012 öppnar äventyrsbad i våra grannkommuner som kan komma att påverka besöken till Lågedammsbadet då många besökare
kommer från övriga Skåne. Effekten av detta
kvarstår säkerligen både under 2013 och 2014.
Investeringar
Investeringsbudgeten kommer att användas
för inköp av inventarier, maskiner och
utrustning till nämndens ansvarsområden.
Varje projekt kommer att beslutas i
nämnden.
49
Jane Cimmerbeck (MP), ordförande
Ingrid Larsson, t f socialchef
Resultatbudget
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
Intäkter
Kostnader
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
68 754
-318 134
-249 380
220 358
-29 022
70 152
-295 139
-224 987
224 987
0
66 056
-295 043
-228 987
228 987
0
66 056
-295 043
-228 987
228 987
0
66 056
-295 043
-228 987
228 987
0
Driftbudget
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
Socialnämnden
Centrum för mottagning och utredning
Centrum för öppna insatser
Centrum för boende
Centrum för förebyggande insatser
Allmän förvaltningsadministration
Kostenheten
Centralt resursteam
Personal & kompetens
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
-309
-408
-400
-400
-400
-61 435
-82 110
-72 528
-6 812
-12 284
-11 503
-368
-2 031
-249 380
220 358
-29 022
-51 503
-74 160
-73 765
-6 136
-8 487
-9 405
0
-1 123
-224 987
224 987
0
-55 605
-71 487
-78 195
-5 100
-8 400
-9 000
0
-800
-228 987
228 987
0
-55 605
-71 487
-78 195
-5 100
-8 400
-9 000
0
-800
-228 987
228 987
0
-55 605
-71 487
-78 195
-5 100
-8 400
-9 000
0
-800
-228 987
228 987
0
Investeringsbudget
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
-190
-439
0
-629
-900
-500
-500
-500
IT-inventarier
Kostenheten
Arbetsmiljöåtgärder
Investeringsbudget
Verksamhetsbeskrivning
Socialnämndens ansvarsområde omfattar
 Äldreomsorg
 Handikappomsorg
 Individ- och familjeomsorg
 Kommunens kostverksamhet
 Folkhälsoarbete
Socialnämndens nuvarande organisation är
uppbyggd av olika centrumenheter som leds
av centrumledare. Under hösten 2011 pågår
en översyn av hela organisationen där syftet
bl.a. är att skapa en organisation där hemmaplanslösningar är möjliga och dessutom
kostnadseffektiva. Förvaltningen kommer
under hösten 2011 att diskutera olika alternativa organisationer och har för avsikt att
genomföra en organisationsförändring i början av 2012. I detta arbete kommer även
förvaltningens ansvar för folkhälsoarbetet att
belysas.
Prioriterade
områden
Mål
Styrtal
Indikator (mått)
Medborgare
Den enskilde är
delaktig i utredning
av bistånd, planering av insatser och
uppföljning av insatser som rör
henne/honom
Centrum för mottagning
och utredning – minst 85 %
av brukarna inom gruppen
äldre känner sig delaktiga i
utredningar som rör dem
85 – 100 %
75 – 84 %
-74%
Centrum för öppna insatser – minst 85 % av brukarna tycker att de har inflytande över hemtjänstens
insatser
85 – 100 %
75 – 84 %
-74%
Centrum för boende –
minst 85 % av de boende
tycker att de har inflytande
över det sociala innehållet i
vardagen
85 – 100 %
75 – 84 %
-74%
Ökad valmöjlighet:
Införande av alternativa maträtter i
högstadiet och
inom äldreomsorgen under 20112012
Kostenheten – minst 90 %
av konsumenterna tycker
att de har inflytande över
kostutbudet
90 – 100 %
70 - 89 %
-69%
Revidering av kostpolitiskt program
Programmet är kompletterat med ansvar och miljöområde
Genomfört
Ej genomfört
Förbättrad information till brukarna
Informationshäfte om
matdistributionen för
hemmaboende pensionärer
Häfte distribuerat
Häfte ej distribuerat
Styrgruppen för
folkhälsa möts
regelbundet
Styrgruppen för folkhälsa
har identifierat gemensamma fokusområden.
Gemensamma
fokusområden
identifierade
Gemensamma
fokusområden ej
identifierade
Boende
Utbildning
Medborgarservice
51
Prioriterade
områden
Mål
Styrtal
Indikator (mått)
Utveckling
Satsningen på VOcollege och vad det
innebär är känt
inom äldreomsorgen
Alla elevansvariga är införstådda med de nya kraven
på praktikplatserna
2 kontaktarbetsplatser ska
vara etablerade
Är uppnått enligt
styrtal
Är ej uppnått enligt
styrtal
Träningslägenheter
kan erbjudas i vårt
eget fastighetsbestånd
Genomförandeplan/måldokument är upprättad och dokumenterad i
varje boendebiståndsärende. Biståndet följs upp regelbundet
100 %
-99 %
Behovet av boendeplatser kan tillgodoses i egen regi
Boendeplatser för dementa
har utökats med 10 st
10 platser
5-9 platser
-4 platser
Ökad medarbetarkompetens utifrån
de fem kompetensperspektiven
Varje medarbetare ska ha
en kompetensutvecklingsplan
80 – 100 %
50 – 79 %
-49 %
Varje medarbetare
upplever att man
har tillräcklig tillgång/närhet till
arbetsledning
En mätning av medarbetarnas upplevelse i detta
avseende är genomförd
Genomfört
Ej genomfört
Ökad ledarkompetens
Varje ledare ska ha en individuell kompetensutvecklingsplan
100 %
-99 %
Minskad sjukfrånvaro
Förbättrade värden jämfört
med 2011
Förbättring
Lika
Lika eller försämring
Nöjda medarbetare
Förbättrat resultat i NMI
jämfört med föregående
mätning
Förbättring
Lika
Lika eller försämring
Alla deltidsanställda får sin önskade
tjänstgöringsgrad
tillgodosedd
TimeCarePool används av
alla deltidsanställda.
Genomfört
Ej genomfört
Bra boende
Näringsliv
Tillväxt
Medarbetare
Friska och nöjda
medarbetare
52
Prioriterade
områden
Mål
Styrtal
Indikator (mått)
Ekonomi
God ekonomisk
hushållning
God kostnadsmedvetenhet hos alla
medarbetare
Månadsvis ekonomisk redovisning
Genomfört i alla
enheter
Ej genomfört i alla
enheter
Avvikelse mellan helårsprognos under året, jämfört med faktiskt utfall, får
högst uppgå till 20 %, rensat från oförutsedda händelser
0-20%
20-30%
< 30%
Minska matsvinnet med 15
% i kommunens alla skolor
15 %
7-14 %
-7 %
Koldioxidutsläppet har
minskat med 25%.
25 %
15 %
10 %
Ekologiska livsmedelsinköp
har ökat till 25 %.
25 %
15 %
10 %
Klimatsmart mat
Socialnämndens utmaningar
I budgetarbetet 2012 står socialnämnden
inför ett antal utmaningar, dels organisatoriskt dels ekonomiskt.
Förvaltningen har varit utan ordinarie förvaltningschef sedan april 2011. Kommunledningskontoret har påbörjat rekrytering av
socialchef och tjänsten beräknas vara tillsatt i
slutet av 2011. Tjänsten som bitr. socialchef
upprätthålls av Centrumledare Ingrid Larsson
med hjälp av inhyrd konsult som arbetar
50 %. Ingrid Larsson har därutöver även upprätthållit ordinarie tjänst som centrumledare
för öppna insatser. Förutom ovanstående var
förvaltningen utan ekonom under perioden
201006–201101. Under hösten 2010 upprätthölls tjänsten av inhyrd konsult på 50 %.
För 2010 redovisade socialnämnden ett
underskott på 29 miljoner mot budget.
Nämnden fick för 2011 ett engångstillskott
på 4 miljoner och ramen för 2011 uppgår
därmed till 225 miljoner. Enligt helårspro-
gnos för 2011 beräknas socialnämnden redovisa ett underskott på 19,7 miljoner.
Socialförvaltningen har under våren genomlyst de olika verksamheterna och påpekar att nuvarande budget inte är adekvat på
vissa punkter. Utifrån denna granskning
hemställer socialnämnden om utökning av
nämndens ram med 8 miljoner för 2012.
Detta innebär att ramen för nämndens del
kommer att uppgå till 229 miljoner. (Socialnämndens begäran om utökning av ram
framgår av bilaga 1).
Innevarande år har nämnden arbetat med
genomlysning och analys av verksamheterna,
vilket resulterat i ett antal förslag till förbättringar. Trots en eventuell ramförstärkning
behöver socialnämnden reducera kostnaderna med 16,5 miljoner i ett första steg. För att
uppnå en ekonomi i varaktig balans behöver
nämnden spara ytterligare under de närmaste åren. Nämnden ska arbeta målmedvetet
53
mot en hållbar ekonomi i varaktig balans.
Kommande tid ska präglas av verkställighet.
Socialnämndens föreslagna besparingar för
2012 uppgår till 16,5 miljoner.
2008 införde socialnämnden en helt ny organisation. Den är uppdelad i fyra centrum,
som utgår från fyra olika kärnverksamheter,
samt har stödfunktioner. Under våren 2011
genomförde PWC en genomsyn av socialförvaltningens verksamheter, men främst av
Centrum för mottagning och utredning
(CMU). Parallellt fick inhyrd konsult i uppdrag
att genomlysa Centrum för förebyggande
insatser (CFI). Synpunkter som framfördes är
att kommunen i hög grad saknar s.k. hemmaplanslösningar, dvs. att mycket av vård
och behandling av barn, ungdomar samt
vuxna ej erbjuds inom kommunen utan insatserna köps externt. Inom socialförvaltningen pågår arbete med att framlägga förslag på revidering av nuvarande organisation.
Nämndens uppfattning är att en organisation
som medger hemmaplanslösningar medför
att kostnaderna reduceras med åtminstone
5,0 miljoner, vilket är med i förslag till reducering av kostnaderna budget för 2012. Samtidigt pågår en utredning om arbetsmarknadsenhetens och flyktingmottagningens
organisatoriska tillhörighet. Utredningen görs
i samverkan med Barn- och utbildningsnämnden.
Utöver detta kommer socialnämnden under 2012 kontinuerligt pröva alla verksamheter och säkerställa att dessa är effektiva såväl
verksamhetsmässigt som kostnadsmässigt.
Det kan bl.a. handla om att samverka med
andra kommuner avseende både tjänster och
verksamheter, lägga förslag på att upphandla
delar av verksamhet eller reducera tjänstgöringsgrader för vissa funktioner.
Centrum för mottagning och utredning
(CMU)
CMU ansvarar för all myndighetsutövning
gentemot enskild individ inom socialförvaltningens verksamhetsområde.
Sedan organisationen med olika centrum
infördes 2008 har kostnaderna ökat kraftigt.
Detta beror huvudsakligen på avsaknaden av
hemmaplanslösningar men också av då rådande konjunktur i landet. CMU:s främsta
kostnadsdrivare är kostnader för försörjningsstöd och externa entreprenader.
Verksamhetsmått 2009
2010
Försörjningsstöd
Placeringar Soc
totalt
Placeringar CMU
15 020
16 564
8 916
17 832
26 353
14 710
35 526 16 102
21 448 10 374
34 404
22 948
Förändring
Försörjningsstöd
Placeringar Soc
totalt
Placeringar CMU
2011
jun
Prognos
2011
2010 vs 2009
10 %
1 544
2011 vs 2010
8%
8 916
35 %
46 %
-3 %
7%
9 170
6 738
18 302
12 574
Besparingar
Kommunen saknar idag i princip möjligheter
till hemmaplanslösningar. Under hösten
2011 skall diskussioner föras om hur hemmaplanslösningar kan utformas. Avsikten är
att under 2012 successivt införa hemmaplanslösningar i största möjliga utsträckning.
I samband med organisationsöversynen kan
CMU:s nuvarande organisation komma att
ändras.
Inom socialförvaltningen pågår en översyn
av hela den nuvarande organisationen samt
av förvaltningens arbete. Vid en genomlysning av bl.a. CMU har påpekats att kommunen saknar hemmaplanslösningar. Detta
innebär att socialnämnden i stor utsträckning
köper externa tjänster för olika delar av placeringsarbete eller behandlingsarbete. Inom
förvaltningen pågår diskussioner om hur
förvaltningen kan organiseras så att hemmaplanslösningar kan införas. Socialnämnden
gör bedömningen att införande av hemmaplanslösningar tillsammans med en översyn
av riktlinjerna inom samtliga område inom
CMU ger en besparing på 5,3 miljoner.
Centrum för öppna verksamheter (CÖ)
CÖ ger stöd till personer i eget boende. Det
kan t.ex. gälla hemtjänst, boendestöd åt
funktionshindrade eller missbruksvård. I den
pågående översynen av organisationen ingår
även CÖ:s verksamhet. Det innebär att nuvarande organisation kan komma att ändras då
delar av CÖ:s verksamhet kan komma att
omfattas av tidigare nämnda hemmaplanslösningar.
54
Under 2012 kommer LOV (Lagen om valfrihet) att införas inom hemtjänsten. Kommunfullmäktiges beslut omfattar endast service
inom hemtjänst i ordinärt boende. Socialnämnden kommer under 2011 diskutera
möjligheterna att under 2012 även införa
omvårdnad med delegerad hemsjukvård som
ett alternativ enligt LOV.
Under 2012 kommer förvaltningen ta fram
ett lokalt psykiatriavtal mellan kommunen
och Region Skåne. Ett ramavtal finns upprättat mellan Kommunförbundet Skåne och
Region Skåne.
Precis som PWC konstaterar i sin rapport
har det skett en stor volymökning vad gäller
hemtjänst. Detta är en spegling av rådande
demografi i kommunen och landet i övrigt,
antalet pensionärer ökar.
Verksamhetsmått 2008
Antal brukare av
hemtjänst
Antal beslutade
hemtjänsttimmar i
genomsnitt/månad
Förändring
Antal brukare av
hemtjänst
Antal beslutade
hemtjänsttimmar i
genomsnitt/månad
2009
2010
201107
235
263
285
188
5 897
7 588
8 663
7 109
2010 vs 2009
2011 vs 2010
12 %
28
8%
22
29 %
1 691
14 %
1 075
Besparingar
För att spegla ökningen men samtidigt optimera verksamheten genomför hemtjänsten
kontinuerligt en översyn av schemaplaneringen. Syftet är att anpassa schema efter
föränderliga vårdbehov inom såväl hemtjänsten som särskilt boende. Detta arbete har
pågått under 2010 och 2011 och var med på
åtgärdslista 1. Socialförvaltningen gör bedömningen att ytterligare effektiviseringar
kan göras under 2012. Förvaltningen sparar
500 000 kr.
Vad gäller åtgärdslista 2 återfinns förslaget
att inrätta särskilda team som ansvarar för
vårdtagaren när denne/a kommer hem från
sjukhus. Detta innebär bl.a. ett aktivt rehabiliterande arbetssätt i ett inledningsskede.
Efter ett par veckor görs en biståndsbedömning vilket resulterar i att vårdtagaren erhåller insatser utifrån faktiskt behov. Genom att
koncentrera vårdplaneringarna till brukarens
hem skapas ett effektivare resursanvändande genom att mindre tid går åt för resor för
involverad personal. Som förhållande är nu
görs vårdplaneringarna på sjukhus i Malmö
och Lund av ovan nämnd personal. Goda
erfarenheter finns bl.a. i Höör och Båstad.
Socialnämnden beräknas spara 500 000 kr
tillsammans med en förändring av riktlinjerna.
Centrum för boende (CB)
CB ansvarar för alla former av boende inom
socialnämndens verksamhetsansvar. Under
2012 kommer planering av ersättningslokaler
för nuvarande gruppbostad på Tingsgatan 18
att genomföras. Huvudsakliga besparingar
baseras på en översyn av hyrda lokaler.
Besparingar
Socialnämnden har beslutat att del av Daglig
verksamhet inom LSS skall flytta från externt
hyrda lokaler till tomma lokaler, Gullregnsgården, som socialnämnden redan betalar
hyra för. Flytten innebär minskade hyreskostnader motsvarande 750 000 kr.
Barn- och utbildningsnämnden har framfört
önskemål om att få hyra Bollerup för Kulturskolans verksamhet i avvaktan på en permanent lösning för kulturskolans behov av
lokaler. På Bollerup finns idag Daglig verksamhet inom LSS och socialförvaltningen har
undersökt möjligheterna att flytta verksamheten till Kvarngatan, försäkringskassans
gamla lokaler där Centrum för förebyggande
insatser (CFI) huserar i nuläget. Förvaltningen
konstaterar att det finns möjligheter att flytta nuvarande verksamhet på Bollerup till
dessa lokaler. Kommunens hyreskontrakt för
dessa lokaler löper tom 201312. Samtidigt
pågår diskussioner inom förvaltningen om
CFI:s framtida verksamhet och organisation.
Parallellt med dessa diskussioner pågår en
utredning om hur kommunens arbetsmarknads- och integrationsarbete skall organiseras och utformas.
Socialnämndens hyra för Bollerup uppgår
till 320 000 kr för 2011. Lokalkostnader för
CFI:s lokaler belastar redan nämnden. Delar
av hyreskostnaden har tidigare finansierats
via EU-bidrag avseende arbetsmarknadsin-
55
satser. Socialnämnden anser att besparingen
320 000 kr i form av utebliven hyreskostnad
för Bollerup skall tillgodoräknas socialnämnden i form av besparing för 2012 års budget.
När Kulturskolans lokalfråga lösts permanent
är avsikten att daglig verksamhet ska flytta
tillbaka till Bollerup eller annan lokal som
kommunen äger. CFI:s lokal kan därmed sägas upp och en extern hyreskostnad upphör.
Besparing på minst 320 000 kr blir därmed
permanent då hyreskostnaden för CFI:s nuvarande lokaler uppgår till 750 000 kr per år.
Centrum för förebyggande insatser (CFI)
Syftet med CFI:s verksamhet är att via förebyggande arbete minska behovet av resurskrävande insatser. Under hösten 2011 pågår
en översyn av hela verksamheten bl.a. diskuteras arbetsmarknadsenhetens organisationstillhörighet. CFI:s nuvarande lokaler
kommer, enligt 2012 års planering, att användas av daglig verksamhet. Detta innebär
centrats verksamheter utlokaliseras till andra
enheter. I samband med detta kan CFI:s organisation förändras. Verksamheten är i huvudsak projektbaserad och finansieras med
projektmedel.
Besparingar
Kriscentrum
Idag köper socialnämnden tjänster från Kriscentrum i Lund. Avtalet är uppsagt från
2011-12-31. För tillfället bedrivs ett kvinnofridsprojekt som tar emot kvinnor och män
för stödsamtal samt slussar dem vidare. Projektet är finansierat av medel från Länsstyrelsen fram till december 2012 därefter finns
nya medel att söka. De personer som är i
behov av denna tjänst kommer att hänvisas
till kommunens personal. Socialnämnden
sparar 200 000 kr.
Processledare
Inom förvaltningen finns för närvarande två
tjänster à 50 % som benämns processledare.
Deras uppgift är att via processinriktat arbete
utveckla personalgruppens arbete. Förvaltningen anser att detta är en uppgift för respektive arbetsledare. Inträffar det att en
personalgrupp är i behov av specialinriktade
insatser kan extern hjälp anlitas. Socialnämnden sparar 450 000 kr.
Centrumledare
Idag finns en centrumledartjänst på 100 %.
Emellertid har ordinarie centrumledare slutat
och tjänsten upprätthålls av en enhetsledare.
CFI:s verksamhet är föremål för en total
översyn där olika alternativ diskuteras. Socialförvaltningen bedömer att tjänsten som
centrumledare ej är nödvändig framgent.
Besparingen får full effekt from 2012. Socialnämnden sparar 700 000 kr.
Kostenheten
Kommunens kostenhet ansvarar för all kost
inom Socialnämndens och Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Kommunen
tillämpar ej självkostnadspris utan subventionerar kost i varierande grad vilket leder till
ett intäktsbortfall motsvarande 2,2 miljoner
kr. Mellanskillnaden tar socialnämnden upp
som en ej påverkbar kostnad.
Besparingar
Garantipension
Personal inom kostenheten planeras erbjudnas garantipension och tjänsterna skall ej
återbesättas. Detta är en besparing från åtgärdslista 1 och förväntas ge en besparing på
1 miljon kronor.
Sammanslagning av kök
I enlighet med åtgärdslista 1 skall tillagningsköken på Källhaga och Hagadal läggas ned.
Nedläggningen av Hagadals kök förutsätter
att avdelningsköken är ombyggda. Tillagningen av mat koncentreras till Aptiten. Förändringen sker under 2011 och helårseffekt
uppnås under 2012. Socialförvaltningen sparar 500 000 kr.
Central administration
Socialförvaltningen leds av en central administration vilken i nuläget inte har en ordinarie förvaltningschef. Under hösten 2011 pågår arbete med att rekrytera ny socialchef.
Förvaltningens pågående organisationsöversyn omfattar även förvaltningens ledningsfunktioner.
56
Under hösten 2010 beslutade nämnden om
hyreshöjningar motsvarande 1,95 % from
2011-06-01. Besparing 2011 - 125 000:- och
under 2012 - 250 000:-.
Besparingar
Förvaltningscoach
Inom socialförvaltningen är en förvaltningscoach projektanställd på 50 % sedan 2009.
Coachens uppgift har varit att bl.a. stödja
personal och personalgrupper i deras arbetssituation. Projektanställningen upphör
201112. Förvaltningen anser inte att tjänsten
skall övergå till en tillsvidaretjänst utan den
skall upphöra från 201112. Motsvarande
arbetsuppgifter som förvaltningscoachen
haft åvilar respektive arbetsledare. Socialnämnden sparar 460 000 kr.
Personal och kompetens
Enheten Personal och kompetens inom socialförvaltningen har till uppgift att bemanna
bl.a. hemtjänst vid sjukdom, semestrar eller
annan ledighet. Samtidigt rekryterar enheten
vikarier. En av tjänsterna blir ledig pga. av en
pensionsavgång och avsikten är att inte tillsätta tjänsten och skälet är att bemanningssystemet Time Care kräver färre personal för
att fullfölja uppgiften. Socialnämnden sparar
400 000 kr.
Allmänna besparingar
Under hösten skall socialförvaltningen påbörja diskussioner med samtlig personal om
besparingsmöjligheter i deras direkta arbete.
Härigenom ökar personalens kunskap om
den kommunala budgeten samt ökar det
ekonomiska medvetandet. Ett realistiskt mål
att uppnå är en besparing på 1 miljon kronor.
Gula villan
Centrala resursteamet huserar för närvarande i den s.k. Gula villan. Resursteamet skall
under hösten 2011 flytta verksamheten till
lokaler på Georgshillsskolan för att på ett
bättre sätt integreras med skolans verksamhet. Socialnämndens hyreskostnad för Gula
villan upphör därmed för 2012 och besparingen för socialnämnden blir 190 000 kr.
Hyreshöjning
57
Per-Olof Skerup (M), ordförande
Stefan Winberg, förvaltningschef
Resultatbudget
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
Intäkter
Kostnader
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
115 803
-148 278
-32 475
28 827
-3 649
117 912
-148 509
-30 597
30 597
0
117 912
-148 009
-30 097
30 097
0
117 912
-148 009
-30 097
30 097
0
117 912
-148 009
-30 097
30 097
0
Driftbudget
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
Tekniska nämnden
Gator, vägar, parker
Räddningstjänsten
Diverse affärsverksamheter
Lokaler, bostäder, mark
Förvaltningsadministration
Anläggningsservice
Kartor och register
Fastighetsförvaltning
Nettokostnad
Ramjustering
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
-249
-16 573
-10 893
-379
76
-3 131
-100
-190
-1 037
-32 475
0
-32 475
28 827
-3 649
-306
-14 808
-11 389
-398
0
-2 948
0
-239
-509
-30 597
0
-30 597
30 597
0
-306
-14 808
-11 389
-398
0
-2 948
0
-239
-509
-30 597
500
-30 097
30 097
0
-306
-14 808
-11 389
-398
0
-2 948
0
-239
-509
-30 597
500
-30 097
30 097
0
-306
-14 808
-11 389
-398
0
-2 948
0
-239
-509
-30 597
500
-30 097
30 097
0
Investeringsbudget
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
Tekniska kontoret
Räddningstjänsten
Fastighetsförvaltning
Investeringsbudget
-16 949
-706
-3 956
-21 611
-6 500
-500
-5 000
-12 000
-6 550
-850
-3 100
-10 500
-6 400
-700
-5 900
-13 000
-6 500
-500
-2 000
-9 000
Exploateringsprojekt
Investeringsbudget
-7 894
-7 894
0
0
0
0
58
Kortsiktiga mål 2012
Indikator anger uppfyllelsegrad utifrån fördefinierade gränser.
Prioriterade områden
Kortsiktigt mål
Styrtal
Indikator (mått)
MEDBORGARE
Trygghet, framkomlighet, tillgänglighet, ett
attraktivts samhälle och
nöjda kommuninvånare
Förbättra NMI jämfört
med år 2010
Förbättring av ≥50 %
av frågorna
Förbättring av 0-50%
av frågorna
Ingen förbättring
Säkra skolvägar
Inga omkomna i trafiken
enligt Strada
Inga omkomna
>0 omkomna
Lekplatser enligt EUnormer
Genomföra åtgärder
enl. trafikplan, lekplatsplan och lokalförsörjnings-program
Samtliga åtgärder
genomförda enligt
samtliga planer
Minst 50 % av åtgärder genomförda
Mindre än 50 % av
åtgärder genomförda
Kvalitetssäkring av administration
Upprättande av minst
två st nya rutindokument
≥ 2 rutindokument
1 rutindokument
Inga
Bra kartunderlag
Aktuella kartor tillgängliga via hemsidan
Skånekartan tillgänglig
Ingen karta tillgänglig
Planerad verksamhet
Aktualisering av driftoch underhållsplaner
vart 4:e år
Samtliga 4 planer aktuella
2-3 planer aktuella
0-1 plan aktuell
Boende
Utveckling
Medborgarservice
UTVECKLING
Bra boende
Näringsliv
Tillväxt
59
Prioriterade områden
Kortsiktigt mål
Styrtal
Indikator (mått)
MEDARBETARE
Friska och nöjda
medarbetare
Kompetent samlokaliserad personal med aktuell kunskap och information
≥ 2 utbildningsdagar/år
och medarbetare
Minst 2 dagar
1-2 dagar
Mindre än 1 dag
Översyn av möjlighet för
samlokalisering med
gata/park, fastighet och
räddningstjänst
Utredning har gjorts
Utredning har påbörjats
Utredning har ej gjorts
eller påbörjats
Kompetenta politiker
med aktuell kunskap
och information
≥ 1 utbildningsdag/år
för presidiet
Minst 1 dag
0,5-1 dag
Mindre än 0,5 dag
Fastighetsförvaltning
avgiftfinansieras
Självkostnad med årligt
resultat för framtida
investeringar
Positivt resultat
Resultat enligt budget
Resultat sämre än
budget
Rätt taxe- och hyreskonstruktion
Årlig översyn av
taxa/hyressystem
Uppdaterad taxa
Översyn påbörjad men
ej slutförd
Översyn en utförd
Jämn och långsiktig
investeringstakt
Årlig översyn av investeringsplan
Investeringsplan 20132015
Investeringsplan 2013
Ingen investeringsplan
EKONOMI
God ekonomisk
hushållning
Hållbar utveckling
Verksamheten
Tekniska nämndens verksamhetsområde
omfattar:
 Kommunala gator, vägar
 Enskilda vägar
 Parker
 Räddningstjänst
 Vatten och avlopp
 Diverse affärsverksamhet
 Anläggningsservice
 Förvaltningsadministration
 Kartor och Register
 Fastighetskontor
Tekniska nämnden ska åt kommunens invånare styra tekniska kontorets, räddningstjänstens och fastighetskontorets verksamhet mot kommunens vision i enlighet med
kommunfullmäktiges anvisningar samt ha
personalansvar för samhällsbyggnadsförvaltningen.
Gata/Park
Tekniska nämnden ska i samarbete med bl.a.
kommuninvånare, Trafikverket och polis
skapa en god boendemiljö, bra tillgänglighet
och trafiksäker miljö för alla i Hörby kommun. Arbetet under budgetperioden inriktas
bl.a. mot högre trafiksäkerhet, förbättrad
tillgänglighet för rörelsehindrad, ökad mängd
60
säkra gång- och cykelvägar inom kommunen,
åtgärderna anges bl.a. i trafikplanen.
Beläggningsunderhåll av gator och vägar
styrs av beläggningsplanen.
Driftbudgeten för vinterväghållning är i budgeten dimensionerad för en mild vinter, med
måttliga insatser för halkbekämpning och
snöröjning. Ambitionsnivån ska vara oförändrad mot tidigare år.
Bidrag lämnas av kommunen till årlig drift
och underhåll av enskilda statsbidragsberättigade vägar i kommunen. Det juridiska ansvaret för den enskilda vägen har väghållaren
dvs. markägaren/-na eller en organisation
såsom vägförening, vägsamfällighet eller
samfällighetsförening.
Lekplatserna anpassas till EU:s regelverk
och antalet lekplatser ska anpassas till behovet som är formulerat i lekplatsplanen.
Ett underlag för grönyteskötsel för park och
grönytor har tagits fram, för att underlätta
planering av underhållsåtgärder.
Verksamhetsmått
2010
2011
Bokslut Budget
2012
Budget
Gator och vägar, m2
Gång och cykelvägar,
m2
489 430
489 000
491 500
106 194
108 000
109 000
Belysningspunkter,
antal
3 154
3 180
3 185
Lekplatser, antal
18
21
19
Enskilda väghållare,
med statsbidrag, antal
86
86
86
Div affärsverksamhet
Tekniska kontoret ska omhänderta gamla
deponier på ett tillfredsställande sätt samt
tillhandahålla service för marknadsverksamhet i Hörby tätort.
Torgen ska städas regelbundet och tidigare
ambitionsnivå från föregående år ska bibehållas.
De gamla deponierna ska efterhand förses
med kontrollprogram för att utifrån detta ta
fram eventuella åtgärdsprogram.
Anläggningsservice
Tekniska kontoret ska åt egenregiverksamhet
tillhandahålla personal, ändamålsenlig maskin- och fordonspark samt gemensamt ma-
terial. Verksamheten ska vara självfinansierad.
Området anläggningsservice utför arbetsinsatser i form av anläggningsarbete och
parkarbete till tekniska nämndens verksamheter och övriga förvaltningar.
Förvaltningsadministration
Samhällsbyggnadsförvaltningen ska i samarbete med kommunledningskontoret förse
tekniska nämnden, byggnadsnämnden och
miljönämnden med ledning, administrativt
stöd och beslutsunderlag samt handlägga
lokala trafikföreskrifter och utfärda parkeringstillstånd för rörelsehindrade.
Verksamheten omfattar förvaltningsadministration, projektledning, vatten- och avloppsdebitering samt planering och genomförande av löpande verksamhet inom nämndens ansvarsområden.
Parkeringsövervakning sker enligt avtal med
externt parkeringsövervakningsföretag.
Samtlig personal ska erhålla minst 2 utbildningsdagar/år.
Kartor och register
Tekniska nämnden ska i samverkan med
lämpliga aktörer tillhandahålla ett aktuellt
kart- och registermaterial åt kommunens
förvaltningar, kommuninvånare och andra
intressenter.
Kartmaterialet hålls tillgängligt för alla anställda i kommunen och i kommunala projekt. Kartmaterialet uppdateras kontinuerligt
och nya exploateringsområde tas med efter
framtagna relationshandlingar. Vid framställande av nybyggnadskartor och lägesbestämningar görs även revideringsinmätningar
till primärkartan.
Verksamheten ska delvis vara avgiftsfinansierad och ska erbjuda en hög tillgänglighet
till ett aktuellt kartmaterial.
Räddningstjänsten
Räddningstjänsten ska, som stöd åt den enskilde och i samarbete med närliggande
kommuner, skapa trygghet och säkerhet åt
kommuninvånare, personer i kommunen,
organisationer och företag.
61
Antal olyckor som kan leda till räddningstjänstinsatser ska minska och konsekvenserna lindras.
Räddningstjänsten ska bedrivas i samverkan med andra organisationer och myndigheter. Förebyggande verksamhet i form av
utbildning, information och tillsyn genomförs
kontinuerligt.
Räddningstjänsten bedrivs med deltidsstyrka i Hörby, Önneköp och Askeröd. Befälsberedskap, insatsledare, finns i samarbete med
Höörs kommun. Insatsledaren ingår som
stabsbefäl i samarbetet inom Skåne nordost.
Befälsberedskap, vakthavande brandingenjör, finns i samarbete med räddningstjänsterna i Skåne nordost. Räddningschef och
brandingenjörskompetens samt brandinspektör 50 % tillhandahålls via avtal med
Höörs kommun.




Åtgärda enkelt avhjälpta hinder avseende tillgänglighet
Avhjälpa de risker som påtalats i tidigare
riskinventering
Fullfölja merparten av de åtgärdsförslag
som beslutats om i energiplanen avseende de objekt där driftsansvaret åligger
extern entreprenör
Under 2012 verkställa de önskemål med
mera som beslutats ur lokalresursplanen
Verksamhetsmått
Totalt förvaltad area inkl
inhyrda lokaler (kvm BRA)
varav
Kommunens egna lokaler
Inhyrda lokaler
Hörbybostäder AB
HIFAB
2010
2011
2012
Bokslut
Budget
Budget
137 550
154 400
152 000
91 000
4 600
26 300
16 300
99 000
8 400
30 000
21 000
91 000
*8 000
32 000
*21 000
* Inkl ny förv.byggnad som förhyrs av HIFAB
Verksamhetsmått
2010
2011
2012
Bokslut
Budget
Budget
Deltidsbrandmän
Antal anställda
Antal mantimmar
Antal övningstimmar
Antal arbetade timmar
51
1 706
2 363
1 018
52
1941
1959
398
52
1941
1959
398
Förebyggande
Antal tillsynsobjekt
Externutbildning, personer
- debiterad
- ej debiterad
54
1 661
590
1071
60
2050
650
1400
60
2050
650
1400
Fastighetskontoret
Fastighetskontoret ska som ägarens representant förvalta samtliga av kommunens
egna fastigheter, bostadsbolagets, industribolagets och förhyrda lokaler.
Fastighetskontoret ska vara behjälplig i lokalresursfrågor (lokalresursplanering) på så
sätt att totalkostnaden blir lägsta möjliga och
till den kvalité som verksamheten efterfrågar.
Ägandet och långsiktiga värden ska säkras i
de objekt som avses bibehållas över lång tid.
Verksamheten omfattar arrendefrågor, nyproduktion, rivning samt om- tillbyggnader,
skötsel och underhåll av bebyggda fastigheter ägda av kommunen, HIFAB och Hörbybostäder AB, samt service och lokalvård åt
samtliga brukare.
Under förutsättning av resurstilldelning ska
fastighetskontoret:
Verksamhet 2012
Arbete med framtagande av en ny trafikplan
pågår under 2011 och kommer sannolikt
peka på behov av åtgärder för att förbättra
trafikmiljön. Ändring av hastigheter inom
tätbebyggda områden kommer sannolikt att
genomföras under 2012.
Eventuellt kommer kommunen att ta över
drift- och underhållsansvar för ett antal enskilda vägar i kommunen, vilket kommer att
kräva en förstärkning av driftbudgeten.
Räddningstjänstens organisation utreds
under 2011 av en arbetsgrupp. Genomförandet av det förslag som den utmynnar i kommer att genomföras under 2012.
Internhyressystemet ses för närvarande
över och kommer sannolikt peka på behov av
förändringar. Fördelning av budget mellan
nämnder för hyreskostnader kommer att
påverkas under planperioden.
Översyn av kart- och mätverksamheten pågår. Arbetet genomförs i nära samarbete
med Höörs kommun. Möjligheter till utveckling av GIS-tillämpningar är en del av uppdraget.
62
Kommentarer och konsekvenser
Tekniska nämndens budget för 2012 är oförändrad i förhållande till 2011. I samband med
att detaljplaner exploateras, å-promenaden
samt gång- och cykelvägar byggs ökar mängden ytor där tekniska kontoret ansvarar för
drift och underhåll. Tillsammans med de
senaste årens budgetneddragningar har ingen utökning av ramen gjorts för utökade
underhållsvolymer vid t ex exploatering och
utbyggnad gång- och cykelvägar, vilket kommer att medföra ytterligare krav på rationalisering av verksamheten samt medföra lägre
standard på gator och vägar.
Tekniska kontoret kommer att försöka vidmakthålla nivån för beläggningsunderhåll av
gator och vägar men om det ändå måste
reduceras är det av stor vikt att senare kompenseras för ett minskat beläggningsunderhåll.
Ett planerat utbyte av belysningsstolpar
behöver påbörjas inom planperioden. Dock
finns inga möjligheter till detta inom givna
driftbudgetramar.
Verksamheten Enskilda vägar överflyttades
till tekniska nämndens verksamhetsområde
2009, överförda medel 600 tkr. Det årliga
bidraget till vägföreningarna som utgår med
20 % av den driftskostnad som godkänns för
statsbidrag har varit större 2009-2011 än
överförda medel. Det årliga bidraget varierar
från år till år p.g.a. ökade driftskostnader för
vägföreningarna och ökad ersättning per
andelstal till vägföreningarna. Detta medför
ökade kostnader för både Trafikverket och
kommunen.
Kompensation för ökade kostnader förutsätts för varje år för utökade bidrag till enskilda vägföreningar.
Ombyggnad av centrum (Råbygatan och
Nya Torg) har å ena sida medfört en mera
rationell drift av dessa ytor, men å andra
sidan förväntningar på en höjd ambitionsnivå
avseende renhållning, utsmyckning m.m.,
vilket sammantaget har inneburit en ökad
arbetsinsats och därmed även ökade kostnader.
Den antagna dagvattenpolicy innebär successivt en övergång till öppna dagvattenlösningar (svackdiken, utjämningsdammar),
med ökade driftskostnader som följd.
Den antagna dagvattenpolicyn innebär successivt en övergång till öppna dagvattenlösningar (svackdiken, utjämningsdammar),
med ökade driftskostnader som följd.
Det finns ett stort behov att öka antalet
övningstimmar inom Räddningstjänsten.
Antalet övningstimmar har inte förändrats de
senaste drygt 30 åren. Insatser vid trafikolyckor har ökat med insatser i samband med
bränder har minskat. Nya tekniker och ny
utrustning har tillkommit under åren, vilket
kräver övning. Budgetramen tillåter dock inte
en utökning av övningsverksamheten.
En miljöstrateg är anställd sedan februari
2011 och under ett år. En fortsatt anställning
fram t.o.m. 2014 är endast till hälften finansierad med statliga bidrag från Energimyndigheten.
63
Resultatbudget
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
Intäkter
Kostnader
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
27 862
-27 803
59
0
59
22 672
-22 672
0
0
0
23 386
-23 386
0
0
0
23 831
-23 831
0
0
0
24 285
-24 285
0
0
0
Driftbudget
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
VA-allmänt
Vattenproduktion
Vattendistribution
Avloppsledningar
Reningsverk
Driftsprojekt
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
18 370
-2 689
-2 683
-6 748
-6 689
499
59
0
59
18 631
-2 140
-2 975
-7 127
-6 389
0
0
0
0
19 214
-2 155
-3 053
-7 461
-6 545
0
0
0
0
19 659
-2 205
-3 103
-7 673
-6 678
0
0
0
0
20 113
-2 265
-3 144
-7 888
-6 816
0
0
0
0
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
-4 991
1 443
-3 548
-7 000
0
-7 000
-7 000
0
-7 000
-7 000
0
-7 000
-7 000
0
-7 000
Investeringsbudget
Vatten, avloppsläggningar och ledningsnät
Projektering va-ledningar i Röinge
Investeringsbudget
64
Kortsiktiga mål 2012
Prioriterade områden
Medborgare
Boende
Utbildning
Medborgarservice
Mål
Styrtal
Indikator (mått)
Hög driftsäkerhet
Lokalisering av lämpligt område för reservvattentäkt
Hittat lämpligt område
Arbetat med men ej hittat område
Lokalisering ej utförd
Uppdatering av beredskapsplan
Beredskapsplan uppdaterad
Uppdatering av beredskapsplan
pågår
Uppdatering ej påbörjad
Spolplan för vattenledningsnätet upprättas
Uppdaterat spolplan
Uppdatering av spolplan pågår
Uppdatering ej påbörjad
2 st vattenskyddsområde klara
≥ 2 vattenskyddsområden klara
1 vattenskyddsområde klara
Inga vattenskyddsområden klara
Rev av kontrollprogram utifrån HACCP*
Uppdaterat beredskapsplan
Uppdatering av beredskapsplan
pågår
Uppdatering ej påbörjad
Kvalitetssäkring
av administration
Upprättande av minst
2 st nya rutindokument.
≥ 2 rutindokument
1 rutindokument
Inga
Planerad verksamhet
Aktualisering av driftunderhållsplaner vart
4:e år
VA-plan yngre än 4 år
VA-plan 4-6 år
VA-plan äldre än 6 år
Kvalitetssäkrad
databas över
ledningsnäten
Komplettera ledningsregistret med uppgifter för yttre anläggningar
Kompletterat ledningsregistret
Delvis kompletterat ledningsregistret
Ej kompletterat ledningsregistret
Dricksvatten av
god kvalitet
Utveckling
Bra boende
Näringsliv
Tillväxt
65
Prioriterade områden
Medarbetare
Friska och nöjda
medarbetare
Ekonomi
God ekonomisk
hushållning
Hållbar utveckling och klimathänsyn
Mål
Styrtal
Indikator (mått)
Kompetent samlokaliserad personal med aktuell kunskap och
information
> = 2 utbildningsdagar
/år och medarbetare
Minst 2 dagar
1-2 dagar
Mindre än 1 dag
Översyn av möjlighet
för samlokalisering
med gata/park, fastighet och räddningstjänsten
Översyn har genomförts
Översyn har påbörjats
Översyn har ej genomförts eller
påbörjats
Kompetenta
politiker med
aktuell kunskap
och information
> = 1 utbildningsdagar
/år för presidiet
Minst 1 dagar
0,5-1 dagar
Mindre än 0,5 dag
Jämn- och långsiktig investeringstakt
Årlig översyn av investeringsplan
Investeringsplan framtagen för
2013-2015
Investeringsplan framtagen för
2013
Ingen investeringsplan framtagen
Kostnadseffektivitet / Hög driftsäkerhet
Årlig rapportering för
pumpstationer startas
Årlig rapportering påbörjad
Årlig rapportering förberedd
Årlig rapportering ej förberedd
Driftinstruktioner/tillsynschecklistor
för yttre anläggningar
reviderade
Instruktioner/listor reviderade
Revidering påbörjad
Instruktioner/listor ej reviderade
Kartläggning av energiförbrukning Lybyverket
Kartläggning genomförd
Kartläggning påbörjad
Kartläggning ej påbörjad
Genomgång av samtliga fastigheter samt
ledningsnät i Önneköp
för att lokalisera felkopplingar och inläckage
Genomgång av >90% av fastigheterna utförd
Genomgång av 50-90% av fastigheterna utförd
Genomgång av <50% av fastigheterna utförd
*(Hazard Analysis Critical Control Point) är en metod för att systematisk kontrollera att hälsofaror i verksamheten är
under kontroll.
66
Verksamhet
Tekniska kontoret skall åt va-abonnenterna,
till självkostnad och med hög driftsäkerhet,
tillhandahålla ett bra dricksvatten och omhänderta spill- och dagvatten på ett miljömässigt bra sätt.
Verksamheten 2012
Saneringsåtgärder har genomförts under de
senaste åren för att förhindra översvämningar vid kraftig nederbörd. Under 2012 kommer åtgärderna att följas upp och vid behov
kommer ytterligare åtgärder att vidtas. Arbetet med att kartlägga dagvattennätet och att
lokalisera trånga sektorer fortsätter.
Uppdatering av ledningsregister kommer
att fortsätta under året.
Arbetet med att färdigställa en reservvattentäkt kommer att fortsätta.
Arbetet med att revidera och implementera
egenkontrollprogrammen för vattenverk
utifrån HACCP och kontrollprogram för reningsverk kommer att fortsätta.
Inrättande av vattenskyddsområde för Södra Rörums och Askeröds vattentäkt kommer
att genomföras.
Åtgärder för att leva upp till föreskriften om
åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse kommer att fortsätta under 2012.
En ny lagstiftning rörande slam förväntas
antas, vilket innebär nya krav på hantering av
slam från reningsverk. Med anledning av
detta har certifiering utifrån Revaq påbörjats
och kommer att fortsätta under 2012.
Bidrag har under 2011 beviljats inom Interreg-projektet Euroslam. Projektet löper under 3 år och kommer att handla om slamkvalitet och slamrötning.
Ett samarbete har initierats avseende
gemensam slamhantering i nordöstra Skåne
och västra Blekinge. Förutsättningarna för
detta kommer att utredas under 2012.
Genomgång av anläggningarnas elförbrukning med målsättningen att sänka elförbrukningen och därmed sänka kostnaderna
kommer att fortsätta.
I samband med ombyggnad av reningsverket i Önneköp kommer en utredning påbör-
jas för att lokalisera ovidkommande vatten
som belastar reningsverket.
Kommentarer och konsekvenser
Enligt gällande VA-taxa justeras brukningsavgifterna årligen enligt KPI. Justeringen för
2012 bedöms täcka kostnadsökningar i form
av höjda kapitalkostnader, löneökningar
samt höjda avgifter för el och kemikalier.
Dock finns behov att under planperioden
genomföra utredningar och arbeten enligt
förteckning nedan, vilka inte kan finansieras
utan en ytterligare höjning av brukningsavgifterna i VA-taxan.
 Påbörja arbeten med sanering av spillvattennätet enligt krav från miljömyndigheten
 Upprättande av spolplan för vattenledninsgnätet för säkerställande av en god
vattenkvalitet (kortsiktigt mål för 2012)
 Åtgärder föranledda av slamcertifiering
enligt Revaq
 Upprättande av vattenskyddsområde för
de vattentäkter där sådana saknas
 Vattenskyddsområde och vattendom för
planerade reservvattentäkter
 Upprättande av beredskapsplan för vattenförsörjningen
Investeringar
VA-verksamheten har tilldelats investeringsmedel på 7 miljoner per år, vilket överrensstämmer med av kommunfullmäktige antagen VA-plan. Planerade investeringsprojekt
överrensstämmer i princip med vad som
redovisats i investeringsplanen för VA-verket
2009-2018.
Biosteget på Önneköps reningsverk kommer att byggas om.
Renovering av vattenverket i Hörby har påbörjats och kommer att fortsätta under 2012.
För att minska kostnaderna för kvittblivning
av rens från Lybyverket planeras en ombyggnad av rensgaller, vilket ska förses med renstvätt. Ombyggnaden är en förutsättning för
att avfallet skall kunna omhändertas på ett
bra sätt.
67
Miljönämnden
Louise Hedlund (M), ordförande
Ida Persson, miljöchef
Resultatbudget
Intäkter
Kostnader
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
Driftbudget
Miljönämnden
Miljö- och hälsoskydd
Naturvård
Lokalt miljömål Råby hällor
Lokalt miljömål 2010-2013
Nettokostnad
Kommunbidrag
Årets resultat
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
1 863
-4 300
-2 438
2 683
245
1 640
-4 387
-2 747
2 747
0
1 640
-4 387
-2 747
2 747
0
1 640
-4 387
-2 747
2 747
0
1 640
-4 387
-2 747
2 747
0
Bokslut
2010
Budget
2011
Budget
2012
Plan
2013
Plan
2014
-171
-1 885
-278
-3
-100
-2 438
2 683
245
-220
-2 133
-294
0
-100
-2 747
2 747
0
-220
-2 133
-294
0
-100
-2 747
2 747
0
-220
-2 133
-294
0
-100
-2 747
2 747
0
-220
-2 133
-294
0
-100
-2 747
2 747
0
Kortsiktiga mål 2012
Indikator anger uppfyllelsegrad utifrån fördefinierade gränser.
Prioriterade områden
Kortsiktigt mål
Styrtal
Indikator (mått)
MEDBORGARE
Forsatt korrekt ärendehandläggning
Andelen ärende där
nämndens bedömning
visar sig vara korrekt
bör vara minst 98 %
98 % eller mer
95-97 %
<95 %
God information och
service till medborgarna
Minst 80 % av svaren
bör vara bättre än tillfredsställande i enkät
till medborgare som
ansökt om tillstånd/lov/
anmälan (värmepump,
avlopp, c-anmälan för
MN)
80 % av svaren bättre
än tillfredsställande
80 % av svaren tillfredsställande eller
bättre
<80 % av svaren tillfredsställande eller
bättre
Genomföra två byavandringar per år
2 byavandringar
1 byavandring
Ingen byavandring
Boende
Utveckling
Medborgarservice
68
Prioriterade områden
Kortsiktigt mål
Styrtal
Indikator (mått)
UTVECKLING
Information till företag
och privatpersoner i
lokaltidningen och uppdaterad information på
hemsidan
Info i minst 4 nummer/år
Informationen läggs
även ut på hemsidan
Info i 4 nummer
Info i 2-3 nummer
Info i <2 nummer
Deltaga i projekt som
tas fram inom Miljösamverkan i Skåne i den
mån nämnden finner
projekten lämpliga
Delta i minst 2 projekt
årligen
Deltagit i 2 projekt
Deltagit i 1 projekt,
eller om det inte funnits något lämpligt
projekt
Inte deltagit i projekt,
trots att lämpliga projekt funnits
Ökad delaktighet, medskapande och ansvarstagande
Minst 5 utbildningsdagar per heltidstjänst och
år
5 utbildningsdagar/heltidstjänst och
år i snitt
3-4 utbildningsdagar/heltidstjänst och
år i snitt
0-2 utbildningsdagar/heltidstjänst och
år i snitt
God arbetsmiljö
Minst 80 % av svaren i
enkät om Trivsel och
arbetsklimat som görs
på förvaltningen ska
vara positiva
Minst 80 % av svaren
är positiva
Minst 70 % av svaren
är positiva
<70 % av svaren är
positiva
Bra boende
Näringsliv
Tillväxt
MEDARBETARE
Friska och nöjda
medarbetare
69
Prioriterade områden
Kortsiktigt mål
EKONOMI
God ekonomisk
hushållning
Hållbar utveckling
Myndighetsutövning ska 33 % självfinansiering
vara delvis avgiftsfinan- för hela miljönämndens
sierad
verksamhet exklusive
projekt som t ex miljömålsarbete
33 % självfinansiering
eller mer
25-32 % självfinansiering
<25 % självfinansiering
Utreda om det går att
differentiera taxan så
att miljöpositiva tillstånd kan uppmuntras
Utredning har gjorts
Utredning har påbörjats
Utredning har ej gjorts
eller påbörjats
God ekonomisk medvetandegrad hos medarbetarna
Verksamheten
Miljönämndens verksamhetsområde omfattar:
 Miljö & hälsa och Myndighetsutövning
enligt miljöbalken, smittskydds- tobaksalkohol- och livsmedelslagen samt lagen
om detaljhandel med receptfria läkemedel.
 Naturvård
Miljönämnden skall verka för en hållbar utveckling och en hälsosam livsmiljö för kommunens invånare. Skador på människors
hälsa och miljön skall förebyggas, naturområden skall skyddas och vårdas, den biologiska mångfalden bevaras och återanvändning/återvinning främjas. Miljönämnden skall
vidare verka för en säker livsmedelshantering
inom kommunens gränser.
Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning
Miljönämnden skall utöva tillsyn enligt de
lagar och förordningar som nämnden är tillsynsmyndighet för, samt i tillsynen verka för
att de av riksdagen antagna nationella miljömålen uppnås senast år 2025.
Styrtal
Ekonomiskt resultat
som redovisas till miljönämnden ska även
kommuniceras med
medarbetarna på exempelvis månadsmöte
Indikator (mått)
Kommunicerat och
dokumenterat
Kommunicerat men ej
dokumenterat
Ej kommunicerat
Tillsyn ska bedrivas enligt miljönämndens
verksamhetsplan för 2012. Miljönämnden
ska förutom att utöva tillsyn även ge kommuninvånare och företag rådgivning inom
lagstiftningens ramar. Tillsyn och rådgivning
skall bedrivas med syfte att uppnå de lokala,
regionala och nationella miljömålen samt en
säker livsmedelshantering i kommunen.
Verksamhetsmått
Antal planerade inspektioner
Hälsoskydd
Miljöskydd lantbruk
Miljöskydd avlopp
Miljöskydd övrigt
Livsmedel
2010
2011
2012
Verks.
plan
Verks.
plan
Verks.
plan
67
80
105-155
78
75+14
50
82
105
31
80
Naturvård
Miljönämnden arbetar för att naturområden
skall skyddas och vårdas samt att den biologiska mångfalden bevaras i Hörby kommun.
Miljönämnden är kommunens samordnande
organ för naturvårdsfrågor. Bland uppgifterna ingår att bevaka kommunens intressen
och ta initiativ i denna typ av frågor. Miljönämnden har tagit fram en rapport 2009-2
”Naturvård i Hörby kommun 2010-2014”
70
som anger hur naturvårdsarbetet skulle kunna utveckla Hörby kommun på ett sätt som
stimulerar turism, rekreation och folkhälsa.
Rapporten finns tillgänglig på kommunens
hemsida.
Lokala miljömål
Arbetet med lokala miljömål 2012 kommer
att närmre beskrivas i miljönämndens verksamhetsplan för 2012, vilken nämnden beslutar om under december månad 2011.
Verksamhetsförändringar 2012
Verksamhetsförändringar som kan inträffa är
förändrad lagstiftning och utökat/ändrat
tillsynsområde. Detta kan innebära förändringar i resursbehov, vilket kommer att belysas i kommande tillsynsutredningar.
Riskbaserad taxa för livsmedelstillsynen infördes från 1 januari 2007, detta innebär att
om företagen sköter sig kan de få lägre tillsynsavgifter, och om de missköter sig kan de
få ökade tillsynsavgifter.
Då livsmedelsverket 2011-08-25 har ändrat
sin vägledning för hur riskklassning bör ske
kommer taxan för livsmedelstillsynen att
ändras inför 2012.
Detta tillsammans med att inspektioner som
kan leda till sänkt och även höjd avgift görs
även under 2011, är det svårt att ange hur
stora avgifterna blir för 2012, förslaget innebär dock att de fasta årsavgifterna kommer
att minska och att avgift för extra offentlig
kontroll kommer att tas ut för uppföljande
inspektioner.
Verksamheten 2013-2014
Enligt den ram som ligger som planeringsunderlag för 2013-2014 kan verksamheten bedrivas på liknande sätt som planeras för
2012.
71
Hörby kommun äger andelar i följande bolag:
Bolag
Ägarandel
Hörby Bostäder AB
100,0 %
Hörby Kommuns Industrifastighetsbolag AB
99,0 %
Mellanskånes Renhållnings AB,
MERAB
25,0 %
Kraftringen AB
3,5 %
Hörby Bostäder AB
Bolaget har till uppgift att främja kommunens försörjning av lägenheter. Kommunens
positiva befolkningsutveckling avspeglar sig i
efterfrågan på bostäder.
Hörbybostäder förvaltar 374 lägenheter i
tätorten och på landsbygden. 42 lägenheter i
kvarteret Sofiero blev inflyttningsklara 1 april
2011. Fastighetsförvaltning och fastighetsskötsel köps från Hörby kommun.
Verksamhetsmått
Årets resultat (tkr)
Omsättning (tkr)
Balansomslutning (mkr)
Soliditet
2009
2010
333
20 964
162
38,2 %
499
21 060
228
27,4 %
Hörby Kommuns Industrifastighets
AB
Bolaget bedriver uthyrning av industrilokaler
samt därmed förenlig verksamhet. Industribolaget förvaltar 12 fastigheter med en total
area på 23 000 kvm. Under 2011 har nya
lokaler för Nolato Meditech färdigställts, omoch tillbyggnad av kommunhuset slutförts
och utbyggnad för Atos Medical påbörjats.
Verksamhetsmått
Årets resultat (tkr)
Omsättning (tkr)
Balansomslutning (mkr)
Soliditet
2009
2010
813
8 505
104
17,0 %
586
8 926
158
11,6 %
Mellanskånes Renhållnings AB,
MERAB
MERAB ägs gemensamt av kommunerna i
Eslöv, Hörby och Höör. Bolagets uppgift är
att inom kommunerna svara för den regionala avfallshanteringen. Regionens avfallshantering grundar sig på en helhetssyn på samhällets material- och energiflöden, ett utvecklat kretsloppstänkande och de nationella
målen att skydda miljön och spara resurser.
Basresurserna i verksamheten utgörs av lokala behandlings- och deponeringsanläggningar. MERAB svarar även för driften av sex
återvinningscentraler samt ansvarar för insamling av förpackningar i samtliga ägarkommuner.
Verksamhetsmått
Årets resultat (tkr)
Omsättning (tkr)
Balansomslutning (mkr)
Soliditet
2009
2010
2 574
76 614
62
27,0 %
3 794
80 809
67
32,0 %
Kraftringen AB
Kraftringen AB bildades 2004 och ägs
gemensamt av kommunerna Lund 82,4%,
Eslöv 12 %, Hörby 3,5 % och Lomma 2,1 %.
Bolaget äger och förvaltar aktier och andelar
i Lunds Energikoncernen AB, vars verksamhet
omfattar elnät, elförsäljning, elproduktion,
fjärrvärme, fjärrkyla, naturgas, kommunikationsnät, belysning samt entreprenad- och
servicetjänster.
Verksamhetsmått
2009
2010
Årets resultat (mkr)
98,6
99,8
Omsättning (mkr)
3 022
3 408
Balansomslutning (mkr)
4 294
4 358
Soliditet
39,7 %
40,1 %
Anm. Omsättning, årets resultat och balansomslutning
redovisas för Lunds Energikoncernen AB.
72
Kommunassurans Syd Försäkrings
AB
Bolaget ägs av 46 kommuner i Skåne, Blekinge, Halland, Småland och Västra Götaland. Hörby kommuns andel utgör 1,09 %.
Syftet med bolaget är
 Att garantera att delägarna och deras
bolag alltid erhåller försäkringsoffert
 Att utgöra en konkurrent till den befintliga försäkringsmarknaden samt
 Att stimulera delägarna i deras skadeförebyggande arbete