Miljökonsekvensbeskrivning Östavall

Transcript Miljökonsekvensbeskrivning Östavall

Vindkra�park
Östavall
Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB
Miljökonsekvensbeskrivning
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING VINDKRAFTPARK ÖSTAVALL
FÖRFATTARE
Camilla Friman
FRAMSIDA
Östavall. Foto: Kris�an Lilliesköld
ANSVARIG UTGIVARE
Nordex Sverige AB
Kungsängsvägen 21
753 23 Uppsala
Tel: 018-18 59 00
Uppsala, December 2010
Tryckeri:KPH [email protected]
Layout & korrektur: m2LayOut, [email protected]
Kungsörnsinventering: Enetjätn Natur AB, [email protected]
Naturinventering:Vectura AB, [email protected]
Floberget, Vectura AB, [email protected]
Kulturinventering och landskapsanalys: Vectura AB, [email protected]
Rennäring, Vectura AB, [email protected]
Geoteknisk undersökning, Vectura AB, [email protected]
Icketeknisk
sammanfattning
I��
��
Icketeknisk sammanfa�ning
Företaget Nordex Sverige AB planerar en
vindkraftanläggning med 36 stycken vindkraftverk på höjder vid området strax öster om
Östavall, cirka 10 km sydväst om samhället
Ånge. Den totala uteffekten för anläggningen är
maximalt 90 MW om vindkraftverken är på
2,5 MW vardera. Detta motsvarar en årlig
produktion på ca 252 GWh det vill säga
252 000 000 kWh. Detta räcker till ungefär
10 200 eluppvärmda hus i Sverige. Effekten
Figur.1 Översiktskarta.
Samråd har genomförts i enlighet med gällande
bestämmelser med myndigheter, företag, allmänheten och särskilt berörda organisationer
liksom de närboende.
Vindkraftverksamheten planeras i ett glesbyggt
område där skogsbruk dominerar miljön med
vissa inslag av mindre våtmarker i närområdet.
Området har mycket goda vindförhållanden
enligt utförda vindmätningar. Vindkraftparken
bedöms inte påverka miljön negativt och lokaliseringen bedöms som mycket lämplig
för verksamheten. Området är utpekat av
kommunen som lämpligt för vindkraft. Landskapsbilden kommer att påverkas i begränsad
omfattning då omgivningarna är kuperade.
kan variera då senaste tekniken vid byggnationen kommer att användas.
De planerade vindkraftverken har tornhöjden
100 meter, 120 meter eller 140 meter beroende
på vad som anses vara den bästa möjliga
tekniken vid anläggningstillfället. Rotordiameter är cirka 100 meter upp till
117 meter enligt de senaste modellerna av
Nordex vindkraftverk. Lämpliga elanslutningsalternativ finns.
© Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1462
Vid anläggningsskedet kommer störningar i
form av buller från transporter att ske.
Anläggandet av vägar, breddning av befintliga
vägar och anläggandet av fundament kommer
att medföra buller. Damm kan komma uppstå
lokalt där väg anläggs. Under driftskedet
kommer ljud och skuggor att uppstå men gällande riktvärden kommer inte att överskridas.
Vid avvecklingsskedet sedan vindkraftverken
har tjänat ut monteras de ned och återvinns.
Vindkraft och förnybar energi bidrar till att
annan mindre miljövänlig energiproduktion
ersätts. Med vindkraft tillmötesgår vi många
av de ställda miljömålen både på regional och
på nationell nivå.
Innehållsförteckning
I��
1. Inledning ......................................2
1.1 Bakgrund ........................................... 2
1.2 Sökanden .......................................... 2
1.3 Tidplan ............................................... 4
1.4 Samrådsprocessen............................. 4
3.4 Förändringar �ll följd av inkomna
y�randen ......................................... 35
4 Områdesbeskrivning ...................40
4.1 Kommunala planer .......................... 40
4.2 Omgivning och närboende ..............41
2. Verksamhetsbeskrivning ...............6
4.3 Frilu�sliv, jakt och fiske ...................43
2.1 Lokalisering ........................................ 8
4.4 Naturmiljö ....................................... 44
2.1.1 Alternativ lokalisering ...................9
2.2 Omfa�ning ...................................... 10
2.2.1 Antal vindkraftverk och effekt .....10
2.2.2 Alternativt antal vindkraftverk och
effekt ..........................................10
2.3 U�ormning ...................................... 11
2.3.1 Typ av vindkraftverk ....................11
2.3.2 Alternativa typer av vindkraftverk11
2.3.3 Parklayout ...................................12
2.3.4 Alternativ parklayout ..................13
2.3.5 Elanslutning ................................13
2.3.6 Alternativ elanslutning ................14
2.3.7 Vägar ...........................................14
2.3.8 Alternativ vägar ..........................16
2.4 Beskrivning av verksamhetens olika
skeden ............................................. 17
2.4.1 Anläggningsskedet ......................17
2.4.2 Driftskedet ..................................21
2.4.3 Avslutningsskedet .......................21
2.5 Nollalterna�vet................................ 22
3. Samrådsredogörelse ...................26
3.1 Inbjudningar .................................... 27
3.2 Genomförda samrådsmöten ...........30
3.3 Inkomna y�randen .......................... 31
3.3.1 Inkomna yttranden från
myndigheter ...............................31
3.3.2 Inkomna yttranden från Enskilda .34
4.4.1 Skogar och våtmarker ..................44
4.4.2 Geologi .......................................46
4.4.3 Sjöar och vattendrag ...................46
4.4.4 Kungsörn .....................................47
4.4.5 Övrigt fågelliv ..............................47
4.4.6 Floberget ....................................48
4.4.7 Övrigt ......................................... 49
4.5 Landskapsbild .................................. 50
4.6 Skyddade områden .......................... 52
4.7 Kulturmiljö ....................................... 53
4.8 Rennäring ........................................ 55
4.9 Lu�fart/vägar/järnväg .....................56
4.10 Radio- och telekommunika�on .....56
5. Förväntad påverkan och
skyddsåtgärder ...........................58
5.1 Människor........................................ 58
5.1.1 Visuellt intryck ........................... 58
5.1.2 Skuggbilder och reflexer ..............58
5.1.3 Ljudpåverkan ..............................59
5.1.4 Friluftsliv, jakt och fiske ...............60
5.2 Naturmiljö ....................................... 61
5.2 1 Skogar och våtmarker .................61
5.1.2 Geologi .......................................62
5.2.3 Sjöar och vattendrag ...................62
5.2.4 Kungsörn .....................................62
5.2.5 Övrigt fågelliv ..............................63
5.2.6 Floberget ....................................64
5.2.7 Övrigt ......................................... 64
I��
5.3 Kulturmiljö ....................................... 64
5.4 Landskapsbild .................................. 65
5.5 Rennäring ........................................ 77
5.6 Lu�fart/Vägar/Järnväg .....................78
5.7 Radio- och telekommunika�on ......78
5.8 Utsläpp och avfall ............................ 78
5.9 Hushålla med ändliga resurser ........79
6. Referenser ..................................82
7. Bilageförteckning ........................86
1
Inledning
I��
1. Inledning
1.1 Bakgrund
vilken effekt vindkraftverken kommer att ha.
Den senaste tekniken vid tillfället för byggnationen kommer att tillvaratas till fördel för miljön.
De planerade vindkraftverken kan ha upp till
190 meters totalhöjd och ca 100 meters rotordiameter.
© Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1462
Bolaget Nordex Sverige AB planerar, i samarbete med markägaren Svenska Cellulosa Aktiebolaget (SCA), en vindkraftanläggning med 36
vindkraftverk i området runt Östavall ca 1 mil
sydväst om samhället Ånge i Ånge kommun.
Den totala uteffekten för anläggningen beror på
Figur 1.1 Översiktskarta, Vindkraftpark Östavall
1.2 Sökanden
För att anlägga en vindkraftpark krävs tillstånd
enligt miljöbalken. Inför ansökan om sådant tillstånd har sökanden bedrivit samråd med myndigheter, närboende, olika intresseföreningar
med flera för att ta emot synpunkter på projektet. Efter samrådet har olika studier bedrivits för att undersöka om hur miljön är på den
aktuella platsen. Resultatet av dessa studier
och samrådet ligger till grund för denna miljökonsekvensbeskrivning (benämnd MKB) och
för ansökan om tillstånd.
Nordex Sverige AB (org.nr. 556756-9792)
Kungsängsvägen 21
753 23 Uppsala
Telefon 018 - 18 59 00
Nordex Sverige AB är ett dotterbolag i Nordexkoncernen. Under moderföretaget Nordex SE
sker tillverkning av vindkraftverk i fabriker i
Europa, Asien och USA.
Enligt IEA´s World Energy Outlook 2010,
rapport om globala energifrågor, redovisas
följande siffror.
Subventioner till fossila bränslen var fem
gånger(!) större än subventioner till all förny1
bar energi, globalt sett under 2009 .
1 Totalt 57 miljader dollar uppgick subventionerna till för förnybar
energi, dvs vind, vatten, sol, våg osv. Men inte mindre än 221
miljader(!) dollar gick till olja och gasutvinning.
Företaget har tillverkat och installerat över 4 000
2
vindkraftverk sedan 1985. Nordex har huvudkontor i Hamburg och är listat på Frankfurtbörsen sedan 2001. Inom koncernen arbetar
drygt 2 000 personer med tillverkning av vindkraftverk, utveckling av projekt, försäljning,
bygg- och anläggning samt drift- och underhåll.
2
2 Antalet 4 238 vindkraftverk gällde för september 2010
Bild 1.1 Nordex vindkraftverk
Foto. Nordex Sverige AB
3
I��
Forskning och utveckling sker kontinuerligt
på global nivå inom koncernen där resultatet
också kommer Nordex Sverige AB tillgodo.
Stor möda läggs vid att sänka ljudnivåer och
möta upp de olika krav som ställs för att
tillvarata andra miljövärden i vindkraftverkens
omgivningar.
2013
Vindkraftverken
byggs
I Sverige finns fyra enheter med personal inom
projektutveckling, försäljning, bygg- och anläggning samt drift- och underhåll. Det svenska
huvudkontoret ligger i Uppsala. Nordex Sverige
AB har tillgång till vindkraftverk från egen tillverkning när projektet väl ska förverkligas. I
december 2010 har bolaget byggt 60 vindkraftverk i Sverige och lite mer än ett hundratal är
planerade att uppföras inom några år. Nordex
Sverige AB är utsett av kreditvärderingsinstitutet Soliditet till rating AA vilket innebär
att Nordex Sverige AB anses ha god kreditvär3
dighet . Av Nordex Sverige AB:s förvaltningsberättelse för år 2009 framgår bolagets
nettoomsättning till 737 605 151 kronor.
2012
Vägar och
fundament
anläggs
2011
Byggförberedelser
och
upphandling
2011
Tillstånd
ges
1.3 Tidplan
2010
Ansökan
lämans
in
Detta projekt påbörjades under 2009 och ingick
i en pipeline med många andra föreslagna
projekt. I konkurrens med flera andra projekt
fortskred planerna på detta projekt och i början
av 2010 kontrakterades markägaren SCA AB.
De mycket goda vindförhållandena och förhållandevis få konflikter har bidragit till att
detta projekt ges prioritet.
2009/2010
Avtal
med
markägare
Ansökan inlämnas december 2010. Tillståndet
förväntas ta ett halvår i anspråk då prövningsmyndigheten fått i uppdrag att ge dessa ansökningar prioritet. Under hösten 2011 påbörjas
byggförberedelser och upphandling inför vägbyggnation och fundamentens anlägganden.
Under 2012 planeras vägar och fundament att
anläggas. Om allt fortgår i enlighet med planerna kan vindkraftverken monteras och vara
färdigställda första kvartalet 2013.
3 Soliditets kreditvärderingssystem lanserades 1989 och betygsätter
ett företags betalningsförmåga utifrån en mängd olika beslutsregler.
Resultatet redovisas i form av ett krditbetyg från AAA till C och
används vid bedömning av kreditgivning, prospektsökning och
upphandlingar.
1.4 Samrådsprocessen
Samrådet påbörjades under hösten 2009. Ett
antal möten med Ånge kommun hade då också
hållits för att få synpunkter i tidigt skede om
området runt Östavall. Under mars 2010 inbjöds
myndigheter på lokal, regional och nationell
nivå liksom enskilda, intresseorganisationer
och närboende till samrådsmöten. Alla
synpunkter som lämnats i samrådet återges i
denna MKB. Eftersom området har valts ut
med stor omsorg finns förhållandevis
få konflikterför att uppföra planerade vindkraftverk. Ändringar har gjorts för att bemöta
synpunkter inkomna under samrådsförfarandet.
4
2
Verksamhetsbeskrivning
V��
2. Verksamhetsbeskrivning
Nordex studerar nya områden för lokalisering
av vindkraft. Först och främst söker Nordex
platser där det är bra vindförhållanden, liten
konfliktrisk mot andra intressen och där en
bra infrastruktur finns. För att vindkraftetableringar skall vara bärkraftiga och realiserbara
måste ovannämnda förhållanden samverka.
Landområden med goda vindtillgångar ligger
ofta i glest bebyggda områden med få abonnenter och låg elförbrukning vilket ofta medför
ett svagt elnät. Nätanslutningen är därför en
viktig parameter vid val av plats.
Bild 2.1 Nordex vindkraftverk. Foto. Nordex Sverige AB
6
V��
Fördelen med att bygga landbaserade vindkraftanläggningar är främst att det ofta finns
bra infrastruktur vilket gör dem mer lönsamma
jämfört med havsbaserade anläggningar. I storskaliga vindkraftetableringar är det lättare att
få lönsamhet då kostnader och risker sprids på
ett större antal vindkraftverk. Det är därför
viktigt att hela områdets potential för vindkraft
nyttjas när ett område tas i anspråk för en vindkraftanläggning. De viktigaste bedömningskriterierna för val av lokalisering för Nordex
är följande:
Markåtkomst
Markavtal med berörda markägare är en förutsättning för att bygga en vindkraftpark.
Erforderliga markavtal finns för vindkraftpark
Östavall.
Motstående intressen
- Boende. Att ha ett vindkraftverk nära bostaden kan upplevas som störande. Därför får ett
vindkraftverk inte placeras för nära bebyggelse
enligt vissa riktlinjer. För ljud från vindkraftverk används Naturvårdsverkets riktlinjer för
4
industribuller och för skuggor och reflexer
5
från rotorbladen används Boverkets normer .
Inga bostäder finns i direkt anslutning till
Östavall vindkraftpark inom de områden där
ljud och skuggvärden överstiger riktlinjerna.
Vind
Vinden är den viktigaste parametern för etablering av vindkraft. En årsmedelvindhastighet
vid turbinens navhöjd på minst 6,5 m/s är
det huvudkriterium som används av Energimyndigheten vid framtagandet av områden
för riksintresse för vindbruk. Enligt den kartläggning av vindpotentialen över Sverige som
gjorts av Uppsala Universitet med MIUU-modellen, har västkust och fjäll de bästa vindtillgångarna. Denna vindkartering visar även att
det finns högt belägna områden i inlandet som
har goda vindförhållanden, och att områden
i Västernorrland inte är något undantag.
- Naturmiljö. Enligt 4 kap. 1 § miljöbalken får
exploatering komma till stånd endast om det
kanske på ett sätt som inte påtagligt skadar
områdets natur- och kulturvärden. Det är viktigt
att en vindkraftsanläggning kan anpassas och
utformas så att negativ påverkan på skydds- och
bevarandeintressen kan undvikas. Etablering
av Östavall vindkraftpark kommer inte att
skada områdets natur- eller kulturvärden enligt
genomförda undersökningar.
Infrastruktur
Området måste ha infrastruktur i form av transportvägar som gör det möjligt att transportera
vindkraftverkens alla delar till och från etableringsområdet, utan att någon nybyggnation av
vägar i större skala behöver göras. För grundläggning av fundamenten till vindkraftverken
bör även området ha goda jord- och bergegenskaper. Hänsyn till geologiska förutsättningar
har tagits vid utformandet av vindkraftpakt
Östavall.
- Riksintressen. Om flera riksintressen gör
anspråk på samma område skall, enligt 6 kap.
10§ MB, företräde ges åt det eller de ända-mål
som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushålning. Vindenergi är en resurs
som kommer att bli en allt viktigare del
av vår framtida energiförsörjning.
- Rennäring. Det är viktigt att hänsyn tas vid
lokalisering och utformning av en vindkraftanläggning så att påverkan kan minimeras. Sökt
park kommer inte att påverka någon rennäring.
Elnätanslutning
Vindkraftanläggningar måste ha tillgång till
elnätanslutning med ledig kapacitet för att
kunna transportera elenergin till slutanvändare.
Förutsättningarna för anslutning och ledig
nätkapacitet är särskilt gynnsamma där det
tidigare funnits elproduktion eller där det
finns mer elkonsumtion än elproduktion.
Diskussioner om bästa möjliga anslutningspunkt pågår med berörda nätbolag i området.
- Övriga intressen. Friluftsliv, turismverksamhet och övrig näringsverksamhet är några
intressen som kan behövas beaktas vid en
vindkraftetablering. Hänsyn har tagits till verksamhetsutövare i området.
4 Naturvårdsverket 2001, Naturvårdsverket, Ljud från vindkraftverk:
Rapport 6241, ISBN 91-620-6241-7-pdf
5 Boverket 2003, Boverkets handbok, Planering och prövning av
vindkraftanläggningar, upplaga 1:1,ISBN 91 7147 737-3
7
V��
2.1 Lokalisering
som kan tas till vara. Östavall vindkraftpark är
belägen på fastigheterna:
Vindkraftprojektet Östavall ligger i Ånge kommun, Västernorrlands län, cirka 10 km sydväst
om Ånge och 2 km öster om Östavall.
Närmaste avstånd till permanentboende är
cirka 1 800 meter. Projektområdet ligger till
allra största del inom kommunens utpekade
intresseområde för vindkraftetablering i översiktplanens tillägg Vindkraft i Ånge kommun.
Fyra vindkraftverk är placerade utanför översiktsplanens utpekade område av den anledning
att det finns goda vindlägen även en bit utanför
Ånge kommun:
Ovansjö 33:77
Hålsnäset 1:19
Hålsnäset 1:24
Vassnäs 2:16
Vassnäs 15:1
Vassnäs 18:1
Figur 2.1 Fastighetskartan och parklayout.
8
V��
rådet och dess lämplighet att etablera vindkraft
”Området bedöms som lämpligt för vindkraftsetablering under förutsättning att hänsyn visas
så att inte våtmarker påverkas negativt”.
2.1.1 Alternativ lokalisering
Vid utvärdering av alternativa lokaliseringar
för vindkraft skiljer sig förfarandet något jämfört med andra näringar och andra typer av anläggningar. Vissa av de lämpliga lokaliseringar
som Nordex kan hitta, ses inte som alternativ
till Östavall, utan Nordex vill ha möjlighet att
söka ytterligare tillstånd/göra anmälningar
som även kan inkludera dessa lokaliseringar.
Detta kan liknas vid ett gruvföretag som ständigt söker och hittar nya mineralfyndigheter.
Nordex inventerar därför kontinuerligt tänkbara
platser för etablering av vindkraft.
Markåtkomst:
Markavtal finns med berörd markägare.
Alternativ Koberget
Området finns inte slutligen med i Ånge
kommuns översiktplan för vindkraft, men
undersöktes inledningsvis.
Beskrivning:
Koberget höjer sig topografiskt från näromgivningen. Den höga höjden indikerar att vindförhållandena förväntas vara goda för en vindkraftetablering. I nordvästlig riktning finns flertalet
toppar. Området används för skogsbruk.
I karta nedan visas en inventering av tänkbara
platser i närområdet runt Östavall. De studerade
platserna är Koberget och Klevberget i Ånge
kommun. Gemensamt för dessa områden är att
de hyser bra vindtillgångar. Områdena har dock
olika förutsättningar vad gäller infrastruktur
samt konfliktrisker. Nordex avser att vidare
undersöka möjligheterna för etablering av
vindkraft i Norrland men fokuserar i det här
skedet på Västernorrland. De utpräglade fjälloch kustområdena har valts bort då de ofta har
ett starkt naturskydd genom nationalparker
och naturreservat och risken för konflikter med
andra näringar och intressen är stora.
Natur- och kulturinventeringen för Koberget
visade inledningsvis att inga betydande värden
förväntades att påverkas av en vindkraftetablering, men senare framkom att kungsörn
finns i området.
Vindtillgång:
Årsmedelvind på 103 m över nollplansförskjutningen beräknas till minst 7,0 m/s i större
delen av området.
Infrastruktur:
Huvudalternativ Östavall
Området finns med i Ånge kommuns översiktplan för vindkraft.
Ett vägnät som har bra bärighet lämpat för
tunga transporter. Rimlig/goda elnätsanslutningsmöjligheter.
Beskrivning:
Markåtkomst:
Området består av en höjd med brukad skog
öster om Östavall i kommunens centrala delar.
Den högsta toppen i området når 501 m ö h. Mitt
i området finns en värdefull våtmark (klass 2).
I området förekommer även sumpskogsinslag.
Markavtal finns för del av området.
Platsspecifika egenskaper:
Området är av intresse för rennäringen. I
området är förekomsten av örn hög.
Vindtillgång:
Alternativ Klevberget
Årsmedelvind på 103 m över nollplansförskjutningen beräknas till minst 6,5 m/s i området.
Nordex bedömning är att platsen har bättre vindresurser. Vindmätning pågår sedan januari 2010.
Området finns med i Ånge kommuns översiktplan för vindkraft.
Beskrivning:
Området består av en skogbeklädd flack höjdrygg (350–400 m ö h) i nord-sydlig riktning. I
området finns flera våtmarker och sumpskogsinslag. Här finns även några nyckelbiotoper
och naturvärdesområden. Öster om Klevberget
finns de värdefulla vattendragen Roggån och
Saxån med förekomst av flodpärlmussla. Cirka
7 km öster om området finns Flataklocken,
som är ett viktigt besöksmål med vid utsikt.
Nationella och regionala intressen:
Våtmark klass 2.
Infrastruktur:
Flera skogsbilvägar går genom området. Kraftledning i området.
Bedömning och platsspecifika riktlinjer:
Enligt Ånge kommuns föreslagna översiktsplan
för vindkraft görs följande bedömning av om-
9
V��
Vindtillgång:
Den sammanlagda installerade generatoreffekten för huvudalternativet med 36 st vind
kraftverk, om 2,5 MW vardera, är 90 MW.
Årsmedelvind på 103 m över nollplansförskjutningen beräknas till minst 6,5 m/s i området.
Nationella och regionala intressen:
Mer information om vindkraftverken finns på
Nordex hemsida: www.nordex-online.com
Inga särskilt utpekade nationella eller regionala
intresse inom det föreslagna området.
Infrastruktur:
Flera skogsbilvägar finns i området.
Platsspecifika egenskaper:
Området bedöms vara lämpligt för vindkraftsetableringar under förutsättning att de sker på
ett sådant sätt att grumling av Roggån-Saxån
undviks. Hänsyn ska visas mot våtmarker och
andra naturvärden i området. En etablering
måste föregås av att projektören beskriver
hur utsikten från Flataklocken påverkas.
Markåtkomst:
Markavtal saknas för området.
Summering:
Samtliga alternativa lokaliseringar har bra vindförhållanden med mer än 6,5 m/s i årsmedelvind och är därför väl lämpade för etablering
av vindkraft. Inom områdena finns olika kon
fliktrisker samt andra för- och nackdelar.
Bild 2.2 Rotor N100. Foto Nordex
2.2.2 Alternativt antal vindkraftverk och
effekt
Av de tre studerade lokaliseringarna bedöms
Östavall som det mest lämpliga och genomförbara alternativet. I alternativet Koberget är
förekomst av örn av sådan betydelse att
Nordex avstår från vidare undersökningar.
I alternativet Klevberget har Nordex ej lyckats
teckna markavtal med berörda markägare.
Efter utförd vindmätning och vindstudier kan
placeringen av vindkraftverken komma att anpassas inom vindkraftområdet. Detta utförs
för att ge optimal energiutvinning från vinden
och för att minska de fysiska laster som turbulensen bakom vindkraftverken kan ge upphov
till på bakomstående vindkraftverk. Antalet
vindkraftverk kan också komma att minskas.
2.2 Omfa�ning
2.2.1 Antal vindkraftverk och effekt
Information som inkommer under tillståndsprocessen kan påverka vindkraftparkens omfattning och utformning.
I vindkraftprojektet Östavall avser Nordex
ansöka om uppförande av 36 st vindkraftverk
i en sammanhållen grupp.
Då teknikutvecklingen inom vindkraft fortskrider finns möjlighet att effektivare vindkraftverk finns tillgängliga då tillstånd för vindkraftparken ges. För att maximera miljönyttan
kontra miljöpåverkan strävar Nordex efter att
etablera en vindkraftpark som i sin helhet är
så effektiv som möjligt inom ramarna för tillståndet. Detta inkluderar att vid anläggningstillfället använda bästa tillgängliga teknik.
Omfattning och utformning baseras på verkningsgrad inom parken (avstånd mellan
verken), avstånd till bostadshus, vindenergin
samt
områdets
specifika
förhållanden
(biotopskydd, fornlämningar etc.).
Vid utformningen av vindkraftparken tas
hänsyn till den information som inkommit
under samråden med närboende, organisationer
och myndigheter.
10
V��
Under de senaste åren har utvecklingen av
vindkraftverk varit snabb, med effektivare och
driftsäkrare verk som resultat. Vintern 2010 har
Nordex en modell som heter N117 i pipeline
för utveckling. Slutligt val av vilken Nordexturbin som ska byggas på Östavall kommer
därför att göras inför byggskedet.
2.3 U�ormning
2.3.1 Typ av vindkraftverk
Nordex huvudverksamhet är produktion och
utveckling av vindkraftverk. Modellen som
planeras för Östavall vindkraftpark heter N100,
där N står för Nordex och 100 anger rotordiametern i meter. Tornhöjden planeras till
100 meter. Nordex vindkraftverk är försedda
med åskledare.
2.3.2 Alternativa typer av vindkraftverk
När Nordex Sverige AB projekterar vindkraftparker kommer ett lämpligt vindkraftverk från den egna tillverkningen att väljas. De
alternativ som finns är N80, N90 och N100.
Tornhöjden kan också varieras från 100 meter,
120 meter till 140 meter. Torn med höjd om
120 meter och 140 meter består av betongtorn
60-80 meter närmast marken, därefter av ståltorn. Den bästa tekniken och utformningen
som är beprövad och lämpligast vid byggtillfället kommer att användas ur Nordex
sortiment.
Tornen består oftast av stål men hybridtorn av
stål och betong finns med höjderna 120 meter
och 140 meter. Maximal totalhöjd för sökta
vindkraftverk uppgår till 190 meter. En rotordiameter på 100 meter och ett 140 meter högt torn
ger denna totalhöjd. Vindkraftverken startar vid
en vindstyrka på 3-4 m/s och när vinden överstiger 20 m/s (alternativt 25 m/s beroende på val av
vindkraftverk) stängs verket ned automatiskt.
Bild 2.3 Nordex100 Gamma. Foto Nordex Sverige AB.
11
V��
2.3.3. Parklayout
När det gäller den slutgiltiga parklayouten och
individuella utplaceringen av vindkraftverken,
vägar och internt elnät bör detta göras först
efter att vindmätningar pågått i minst ett år, noggranna undersökningar av markförhållandena
utförts samt efter att ett flertal andra parametrar
är fastställda och analyserade. Tillståndet för
placeringen av vindkraftverken inom vindkraftsområdet måste alltså vara flexibelt för att ge
möjlighet att placera vindkraftverken med
minsta möjliga påverkan på natur, där de rätta
markförhållandena råder samt på ett sådant
sätt att vindkraftverken ger maximal elproduktion. Den exakta placeringen av vindkraftverken beslutas efter en så kallad micrositing, det
vill säga en beräkning där alla ovan angivna
parametrar vägs in. Planerad parklayout för
Östavall vindkraftpark visas i nedan, figur 2.2.
Figur 2.2 Terrängkarta med parklayout.
I själva vindkraftparken måste ett visst placeringsmönster följas för att förebygga så kallad
parkförlust. Parkförlust innebär att om vindkraftverken är placerade för nära varandra kommer
vinden inne i parken störas och bli så turbulent
att produktionen för bakomvarande vindkraftverk kommer att minska. Detta på grund av att
ett vindkraftverk inte kan ta till vara energin i
turbulent vind lika bra som ostörd vind.
Turbulensen gör även att vindkraftverkets ingående komponenter utsätts för en större yttre påverkan vilket leder till att vindkraftverkets livslängd kan minska. För att förhindra turbulensproblem bör avståndet mellan varje verk ligga på
cirka 5 gånger rotordiametern. I detta fall blir
avståndet mellan vindkraftverken 500 meter
om vindkraftverken har en rotordiameter på
100 meter.
12
V��
ring, men 36 kV är vid ansökans upprättande
trolig spänningsnivå. Denna tekniska elnätslösning möjliggör att ett 36 kV-ledningsnät
byggs till anslutningspunkten i Järnvägsforsen
utan
mellanliggande
transformering.
Markkabel läggs huvudsakligen för det
interna nätet. Även för samlingskabel till
anslutningspunkt kommer i första hand
markkabel att väljas. Samlingskabel från vindkraftparken till Järnvägsforsen kan komma
att få högre spänning om samordning av
elnätanslutning sker med fler projekt
och/eller elnätförlustberäkningar påvisar det
alternativet mer fördelaktigt.
2.3.4 Alternativ parklayout
Allteftersom projektet framskrider och mer information om vind, turbulens, geologi, olika
intressen, naturvärden, samråd och eventuella
villkor framkommer och val av turbin gjorts kan
huvudalternativet komma att justeras till att över
gå till att vara den mest lämpliga placeringen.
2.3.5 Elanslutning
Områdeskoncensionärer är Härjeåns Nät AB
och Linjekoncessionär är Vattenfall AB.
Diskussioner med Härjeåns Nät har pågått
kontinuerligt sedan projektet initierades juni
2009. Efter diskussioner med Härjeåns Nät AB
hänvisas Nordex till SvK för anslutning av
Östavall vindkraftpark.
Exakt hur ledningsdragningen till och inom
vindkraftparken kommer att utformas är inte
fastställt. För detta görs en tillståndsprövning
enligt miljöbalken Nätkoncessionshavaren
Härjeåns Nät upprättar denna ansökan vid en
spänningsnivå på 36 kV, alternativt blir
ledningen ett så kallat icke koncessionspliktigt nät.
Hos Vattenfall pågår utredning för att kartlägga
deras elnäts kapaciteter och anslutningsförmåga.
Huvudalternativ
Huvudalternativet är att ansluta Östavall vindkraftpark vid Järnvägsforsens vattenkraftverk
till SvK:s 220 kV-ledning via en ny transformator. Vindkraftverkens uteffekt efter transformering i torn/kiosk väljs efter vidare elnätsoptime-
I bild 2.4 nedan, visas en bild på internt ledningsnät som ligger i anslutning till intern väg,
kabel täcks sedan av över av uppgrävt material
och humus.
Bild 2.4 Det externa elnätet dras i det här fallet med en 30-kV luftledning upp till anslutningspunkt vid vindkraftparken. Fotot är
taget vid byggnation av vindkraftspark vid Jokkmokksliden i Malå kommun år 2010. Foto.Tommy Schröder Andersen,
Nordex Sverige AB
13
V��
2.3.6 Alternativ elanslutning
Alternativ elnätsuppkoppling är vid ställverket
vid Alby där en större elkonsument (fabrik)
är ansluten och Vattenfall har två 70 kV-ledningar. Vid anslutning vid denna punkt kommer
vindkraftparkens uteffekt dels att förbrukas
lokalt av fabriken, vilket ger mycket små
nätöverföringsförluster, och dels kommer
effekten att föras över via Vattenfalls 70 kV
ledning från ställverket i Alby till Vattenfalls
transformator T3 i Ånge som är kopplad upp
mot SvK:s överliggande 220 kV nät.
Vindkraftverkens uteffekt efter transformering
i torn/kiosk väljs efter vidare elnätsoptimering;
trolig spänningsnivå är mellan 20-36 kV.
Markkabel läggs huvudsakligen för det interna
nätet. Även för samlingskabel till anslutningspunkt kommer i första hand markkabel att väljas. Samlingskabel från vindkraftparken till
Järnvägsforsen kan komma att få högre spänning
om samordning av elnätanslutning sker med
fler projekt och/eller elnätförlustberäkningar
påvisar det alternativet mer fördelaktigt.
Preliminärt finns uppgift om att fabrikens effektuttag är ca 50 MW men kan komma att öka
framgent. Detaljerad studie krävs av Vattenfall
för att klargöra hur mycket effekt som kan
anslutas, men runt 50 MW förväntas vara
möjligt i dagsläget och uppemot 80 MW om
fabriken ökar sin kapacitet.
Exakt hur ledningsdragningen till och inom vindkraftparken kommer att utformas är inte fastställt. För detta görs en tillståndsprövning enligt
miljöbalken. Nätkoncessionshavaren Härjeåns
Nät upprättar denna ansökan vid en spänningsnivå på 36 kV, alternativt blir ledningen ett så
kallat icke koncessionspliktigt nät.
Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB
2.3.7 Vägar
Ett förslag till vägnät för anslutning till föreslagna verksplaceringar har på uppdrag av
Nordex arbetats fram av Vectura. Utgångspunkten har varit att beskriva ett förslag till
vägnät inom parken som kan förväntas vara
geotekniskt rimligt, funktionellt för transport
och ge minsta intrång i identifierade värden.
Till grund för vägförslaget ligger en geoteknisk
kartstudie och de inventeringar som genomförts i samband med arbetet med miljökonsekvensbeskrivning. För att minimera intrånget
har förslaget utgått från befintligt vägnät.
vägarna inte läggas lodrätt upp på bergen, särskilt om de ligger i siktlinje från byar och samhällen. Med de kriterier på lutning som används
har ingen konflikt uppstått med tanke på sikt.
I det fortsatta arbetet behöver bredd och skick
på befintligt vägnät undersökas ytterligare.
En ytterligare osäkerhet är variationer i
terrängen som inte framgår av kartan
(höjdkurvor med 10 m ekvidistans).
Maximal stigning
Radie i vägmitt
Vägalternativ där identifierade natur- och kulturvärden kan undvikas har valts i första hand. För
att minimera påverkan på landskapsbilden bör
Beräknad ny vägsträcka
14
7%
50 m
9 860 m
V��
Figur 2.3 Karta över projektområde med föreslagen vägdragning samt kvartärgeologiska förhållanden.
15
V��
Väg till Östavall och till Ånge samhälle är relativt bra på grund av att Europa väg E 14 går
från kusten och passerar genom Ånge kommun. Det finns dock olika alternativa vägar
att ta sig från kusten till Östavall på. Nordex
har kommunicerat olika förslag på färdvägar
med Trafikverket. Nedan, figur 2.4, anges av
Trafikverket föreslagna huvudalternativ.
Huvudalternativ
Huvudalternativet går från Söråker –Y 688
– Söråker Y 688. 01- Söråker – Y684
– Tpl Torsboda – E4 – Tpl Birsta – Y 622,
Timmervägen – Cpl Bergsåker Ö -86 – Högom
– E14 – Borgsjöbyn – Y 587 – Västanå – Y 516
– Erikslund – Y 511 – Östavall.
Figur 2.4 Huvudalternativ: Väg från hamnen i Söråker, Timrå till vindkraftsprojektet i Östavall.
2.3.8 Alternativ vägar
Innan byggnation av interna vägar inom anläggningen måste en geoteknisk undersökning
göras för att fastställa markens egenskaper och
kvalitet. Jordlagrets mäktighet varierar och på
vissa platser finns berg i dagen. Via borrning
och sondering kan jordens och bergets egenskaper utvärderas. En geoteknisk undersökning
ger upplysningar om de fysikaliska och jordmekaniska parametrarna som råder vid Östavall.
Denna undersökning ligger som grund för val
av fundament som skall säkerställa verkens
placering som garanterar funktion och säkerhet
samt visa hur och var den interna vägen mellan
vindkraftverken skall dras.
Alternativ 2
Alternativ 2 går från hamnen i Tunadal –
Sjöfartsvägen – Y 615, Johannedalsvägen – Cpl
Fillan – Y 622 Birsta Timmervägen – Cpl
Bergsåker Ö -86 – Högom – E14 – Borgsjöbyn
– Y 587 – Västanå – Y 516 – Erikslund –
Y 511 – Östavall.
Figur 2.5 Alternativ 2: Väg från Tunadalshamnen i Sundsvall till vindkraftsprojektet i Östavall.
16
V��
Alternativ 3
Alternativ 3 går från Härnösand- Djuphamnen
– Varvsallén – Härnösand (Varvsallén –
Hamnleden) – Gamla ådalsvägen förl – Y 1126,
Saltviksvägen – Hamnleden – Tpl Saltviken E4
– Tpl Birsta Y 622 Birsta, Timmervägen – Cpl
Bergsåker Ö -86 – Högom – E14 – Borgsjöbyn
– Y 587 – Västanå – Y 516 – Erikslund –
Y 511 – Östavall.
Figur 2.6 Alternativ 3: Väg till Östavall från Djuphamnen i Härnösand.
2.4 Beskrivning av verksamhetens olika
skeden
2.4.1 Anläggningsskedet
Under anläggningsskedet ska vägar dras, fundament anläggas, avställningsytor ordnas och
byggbaracker uppföras. Trafik med olika delar
kommer att köra till platsen från lämplig hamn.
Befintliga vägar kommer att förstärkas, justeras
och användas i så stor utsträckning som det låter sig göras. Till viss del förväntas ny väg anläggas för att nå fram till alla vindkraftverken.
Bild 2.5 Internt vägnät med parallell kabelgata. Foto taget under byggnation av vindkraftpark
vid Jokkmokksliden i Malå kommun år 2010. Foto.Tommy Schröder Andersen,
Nordex Sverige AB.
17
V��
Den mest använda fundamentstypen är det så
kallade gravitationsfundament som är cirka 20
meter i diameter. Om det finns förutsättningar
kan också så kallat bergsförankrat fundament
användas. Det sistnämnda kräver att det finns
massivt berg där bergsankare borras ner cirka
15 – 20 meter i berget. Bergsförankrade fundament har fördelen att cirka 70 m3 betong/fundament behövs jämfört med cirka 500 m3 betong
för varje gravitationsfundament. I båda fallen
jämnas ytan ut först innan fundamentet anläggs.
Bild 2.6 Anläggning av fundament. Foto. Nordex Sverige AB.
Den nedersta delen av vindkraftverkets torn
förankras i ingjutningssektionen i fundamentet.
På fundamentet läggs sedan grus och uppgrävda
jordmassor som jordtäckning.
Området vid vindkraftverken skall inrymma
vindkraftverk, eventuellt transformator, lyftkranar samt uppställningsytor för vindkraftverkets olika komponenter vid uppbyggnadsfas.
Detta innefattar rotorblad, maskinhus och torn.
Bild 2.7 Förankring av vindkraftverk. Foto. Nordex Sverige
AB.
18
V��
Vid varje vindkraftverk behövs cirka 1000 m2
hårdgjord yta. Nedan visas ett foto, bild 2.7,
som ger en bild på storleken av ytan vid varje
vndkraftverk. I vissa fall kan denna hårdgjorda yta behöva vara större beroende
på transportfordonens krav.
Generellt är det av Nordex intresse att minimera alla etableringsytors storlek då detta medför extra och stora kostnader för anläggande.
Bild 2.8 Bondön utanför Piteå. Bilden visar proportionerna på uppställningsytorna vid vindkraftverken. Foto. Lasse Johansson.
Bild 2.9 Montering av vindkraftverk. Foto. Nordex Sverige AB.
19
V��
normalt sett någon vecka sedan fundamentet
är klart. Efter genomfört kontrollprogram
kan sedan vindkraftverket kopplas till elnätet
och börja producera energi.
Själva vindkraftverket monteras sedan med
mobilkranar. Tornet lyfts på plats i sektioner.
Maskinhuset och rotor lyfts därefter på
plats. Monteringen av ett vindkraftverk tar
Bild 2.10 Montering av rotorblad. Foto. Nordex Sverige AB.
Kablar från varje vindkraftverk kopplas samman via transformatorstationer till överliggande
nät. En transformatorstation brukar uppföras vid
varje vindkraftverk. Den byggs som en liten stuga om cirka 15 m2. En uppsamlingstransforma-
torstation kan komma att anläggas för att ansluta
anläggningen till det överliggande nätet. Slutlig
elnätsdragning avgörs efter att platsspecifika
egenskaper vägts in som till exempel parklayout,
geologiska förhållanden och vald elnätsdesign.
20
V��
2.4.2 Driftskedet
hastighet på ca 3,5 m/s och stoppas automatiskt
om det blåser mer än 20-25 m/s. Vid eventuella
driftstörningar larmar datorn via telenätet till en
central övervakningsdator hos serviceföretaget,
leverantören eller ägaren. Vid mindre störningar
kan verket återställas och startas från centraldatorn. Vid allvarligare störningar tillkallas
servicepersonal.
Aggregaten går i så kallad automatisk drift i
normalläge. Detta innebär att samtliga styroch övervakningsfunktioner styrs av en dator
i respektive vindkraftverk som ser till att maskinhus med rotor står rätt i vinden, att värden
för temperatur och tryck är normala och att
vindhastigheten ligger inom intervallet för drift.
Vindkraftverken kopplas normalt in vid en vind
Bild 2.11 Bilden visar Emma Claesson på Nordex i Uppsala som övervakar bildskärmen med Nordex vindkraftverk i Sverige.
Foto.Tommy Schröder Andersen, Nordex Sverige AB.
2.4.3 Avslutningsskedet
Delar från kraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning.
Det finns även en marknad för begagnade
vindkraftverk och komponenter som inte
bedöms uttjänta efter en demontering.
Efter avslutad verksamhet monteras vindkraftverken ner och återvinns. Demonteringen är
okomplicerad och utförs liksom monteringen
med mobilkranar. Fundamenten kan eventuellt
återanvändas till nya vindkraftverk i samma
storleksklass om det anses lämpligt i framtiden.
21
V��
Den tekniska livslängden för vindkraftverken
är 20 år enligt IEC 61400 certifiering. Vindkraftverkens livslängd kan dock förlängas
genom att vitala komponenter kan bytas ut under
dess drifttid. Att ersätta gamla, nedmonterade
vindkraftverk med nya vindkraftverk kommer
vid det aktuella tillfället att utvärderas . En avveckling kommer att innefatta följande:
2.5 Nollalterna�vet
Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk
etableras vid Östavall och de lokala förhållandena kvarstår som de är idag.
Den el som produceras av vindkraftverk ersätter främst importerad el producerad av
kolkraftverk i grannländer. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom
sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även
försurning och övergödning av mark och
vatten. 1 MWh el från vindkraft ger minskade
utsläpp med ca 1 ton koldioxid. Denna anläggning beräknas producera 252 000 MWh per
år och skulle således minska koldioxidutsläp6
pen med cirka 252 000 ton koldioxid per år .
• Torn, turbiner och rotorblad demonteras och
fraktas iväg för återvinning eller för
deponering.
• Fundamenten lämnas eller demonteras ner
till marknivå och fylls över med lämpligt
material.
• Kvarlämnade håligheter i marken fylls igen
med lämpligt material och marken återställs.
• Elledningar demonteras och återvinns eller
lämnas kvar till annan verksamhet.
• Transformatorer tas bort och återvinns eller
om så beslutas låts vara kvar för annan
verksamhet
• Om det finns byggnader på anläggningsplatsen rivs dessa.
• Vägarna täcks över med ett jordtäcke och
marken återställs. Om så beslutas kan
vägarna vara kvar för annan verksamhet.
• Övriga ytor och upplag täcks över med
ett jordtäcke eller om så beslutas låts
vara kvar för annan verksamhet.
Demontering och transporter av vindkraftverkens olika komponenter sker enligt lagar och
normer vid gällande tidpunkt. De uppställningsytor som togs i bruk vid byggnationsskedet kan användas igen vid detta tillfälle
Bild 2.12 Exempel på kolkraftverk.
Om vindkraftsanläggningen inte byggs kommer
ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen
att utebli.
Merparten av vindkraftsverkets material kan
regenereras. Materialet i torn och maskinhus
består till stora delar av stål. Koppar och
övriga metaller finns i elektriska komponenter
och kan återanvändas.
Landskapet kommer att fortsätta sin långsamma förändring. Skogsbruket kommer
främst att vara det som förändrar landskapet
kortsiktigt.
Finansiering för återställningsåtgärder och
efterbehandling av vindkraftanläggningen kommer att ske genom försäkring, avsättning
eller liknande.
6 Källa: Vindkraftsutredningen ”Rätt plats för vindkraft”, SOU
1999:75 Del 1.
22
V��
Bild 2.13 Utsikt Tovåsen. Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB.
23
3
Samrådsredogörelse
S��
3. Samrådsredogörelse
Den planerade vindkraftparken medför enligt
Miljöbalken (MB) en ”betydande miljöpåver7
kan” . När en verksamhet medför betydande
miljöpåverkan ska samråd hållas med ett utökat
antal parter enligt 6 kap 4 § MB.
ansökan upprättats. Samråden har avsett
vindkraftparkens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan. Sökanden har på
samråden informerat om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning.
Förutom samråd med länsstyrelse, tillsynsmyndighet, berörda enskilda har sökanden därför
också haft samråd med övriga statliga myndigheter, berörda kommuner och även den allmänhet och de organisationer som kan antas
bli berörda.
I detta avsnitt om samrådsredogörelse redogör
sökanden för följande. 1) Att inbjudan har
skett i enlighet med miljöbalkens regler, det
vill säga vilka som blivit inbjudna, när inbjudningarna har skickats och hur inbjudningarna
har utformats. 2) Redogörelse över dem som
har deltagit på samråd, vilka som har avböjt
och vilka synpunkter som har framkommit. 3)
Inkomna yttranden och 4) på vilka sätt inkomna
yttranden har bemötts av sökanden.
§
Sökanden har i enlighet med miljöbalken bedrivit samråd i god tid och i behövlig omfattning
innan ansökan om tillstånd gjorts och innan
Miljöbalken 6 kap 4 §
Den som avser a� bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska samråda
1. med länsstyrelsen, �llsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda,
om verksamheten eller åtgärden kräver �llstånd eller beslut om �llåtlighet enligt denna
balk eller enligt föreskri�er som har meddelats med stöd av balken, eller
2. med dem som anges i 1 och med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den
allmänhet och de organisa�oner som kan antas bli berörda, om
– a) verksamheten eller åtgärden �ll följd av föreskri�er som har meddelats med stöd av 4a
§ ska antas medföra en betydande miljöpåverkan,
– b) �llsynsmyndigheten har förelagt den som avser a� bedriva verksamheten eller vidta
åtgärden a� ansöka om e� �llstånd som avses i 9 kap. 6 §, eller
– c) verksamheten eller åtgärden �ll följd av länsstyrelsens beslut enligt 5 § andra stycket
ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Samrådet ska genomföras i god �d och i behövlig omfa�ning innan en ansökan om �llstånd
görs och den miljökonsekvensbeskrivning som krävs enligt 1 § upprä�as. Samrådet ska avse
verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfa�ning, u�ormning och miljöpåverkan samt
miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och u�ormning.
Före samrådet ska den som avser a� bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämna
uppgi�er om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfa�ning och
u�ormning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Uppgi�erna ska lämnas �ll länsstyrelsen,
�llsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs.
Det som sägs i första–tredje styckena gäller också ärende där miljökonsekvensbeskrivning krävs
enligt 1 § andra stycket. Lag (2009:652).
7 Vindkraftverksamheten anses medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap 4a § MB och 3§ 1st 1p i Förordningen (SFS 1998:905) om
miljökonsekvensbeskrivningar. Denna förordning hänvisar till bilaga 1 i Förordning (SFS 1998:899): om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
Av denna framgår det också att vindkraftverksamheten anses medföra betydande miljöpåverkan oavsett om vindkraftverken är över eller under
150 meter. Se SNI kod 40.95 för vindkraftverk över 120 meter men under
26 150 meter och SNI kod 40.90 för vindkraftverk över 150 meter.
S��
3.1 Inbjudningar
Inbjudan �ll samråd med enskilda
Berörda myndigheter på lokal, regional och
nationell nivå, har inbjudits till samråd enligt
6 kap miljöbalken. Ytterligare samråd, både
skriftligt och via möten, har genomförts med
de myndigheter som tackat ja till sökandens
inbjudan om samråd.
Nordex Sverige AB har i samrådet inbjudit
organisationer och företag. Inbjudan som skickats med post har omfattat ett tryckt samrådsunderlag med projektbeskrivning samt skriftlig inbjudan till allmänhetens samrådsmöte
den 20 april 2010 i Folkets hus i Östavall.
Möjlighet till nedladdning av underlag via hemsida har också meddelats. Undantagsvis har
telekombolagen endast erhållit information
om vindkraftverkens koordinater, karta samt
info om vindkraftverkens totalhöjd och material
i enlighet med deras önskemål.
Inbjudan �ll samråd med myndigheter
Myndigheter inbjöds via e-mail den 30 mars
2010 till samråd. Samrådsunderlag tillhandahölls digitalt i samband med inbjudan samt genom möjlighet till nedladdning från sökandens
hemsida. Ånge kommun och Västernorrlands
länsstyrelse har även bjudits in till samrådsmöte 19 april 2010 i Ånge och därmed erhållit
tryckta samrådsunderlag. Skogsstyrelsens
Ångekontor har också inbjudits till möte den
17 juni 2010 inför vilket de erhöll tryckt
samrådsunderlag.
Inbjudna och datum för inbjudan:
•
•
•
•
•
•
Inbjudna och datum för inbjudan:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Banverket, 100330
Bollnäs kommun, 100330
Boverket, 100330
Energimyndigheten, 100330
Försvarsmakten, 091209, 100330,
101026
Jämtlands län, 100517
Kammarkollegiet, 100330
LFV, 091209
Ljusdals kommun 101108
Lantmännens riksförbund, 100330
Länsmuseet Murberget, 100330
Medelpads räddningstjänstförbund,
100330
Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap, 1003330
Naturvårdsverket, 100330
Post- och telestyrelsen, 100330
Riksantikvarieämbetet, 100330
Skogsstyrelsen huvudkontor +
Ångekontor, 100330
Sveriges geologiska undersökningar,
100330
Svenska kraftnät, 100330
Transportstyrelsen, 100330
Vägverket, 100330
Västernorrlands länsstyrelse, 100330
Ånge kommun, 100330
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
27
Folkets Hus förening Östavall, 100330
Furubergets jaktlag, 100330
Haverö hembygdsförening, 100330
Hotell Gästis Östavall, 101126
Jijnjevaerie sameby, 100509
Medelpads ornitologiska förening,
100330
Medelpads botaniska förening 100519,
101110
Naturskyddsföreningen västra
Medelpad, 100330
SCA, 100409
Sveriges ornitologiska förening,
100330
Teracom, 090824
Teliasonera, 3Gis, Tele2, Telenor, ice.
net, 091209
Tovåsens jaktlag, 100330
Westel, 100428
Ånge flygklubb, 101101
Östavalls intresseförening, 100330
S��
Inbjudan �ll samråd med allmänheten
att det är fråga om vindkraftsprojekt med dess
lokalisering och omfattning. I samtliga annonser
hänvisades till hemsidan för att få del av underlaget inför samrådet. Annonserna redovisas i
figur 3.1 och figur 3.2.
Allmänheten inbjöds till samrådsmöte i Folkets
Hus, Östavall, den 20 april 2010. Inbjudan förmedlades genom annons i Sundsvalls tidning
den 30 mars 2010 och Ljunganbladet nr 12
vecka 15 som når samtliga hushåll i Ånge.
Inbjudan har utformats så att det tydligt framgår
Figur 3.1 Annons i Ljunganbladet nr 12 vecka 15, 2010
28
S��
Inbjudan till samrådsmöte för
vindkraftparkerna Östavall och Långåsen
Nordex Sverige AB planerar vindkraftanläggningar vid Östavall
och Långåsen i Ånge kommun.
Vindkraftverken planeras få
en totalhöjd på 150 meter.
Nordex vill genom
samrådsmöten informera
allmänheten om företagets
vindkraftplaner samt inhämta
synpunkter och information
om placeringarna.
Information om vindkraftprojekten finns att ladda
ned från Nordex hemsida
www.nordex.nu och kommer
även att delas ut under
samrådsmötena. Särskilda möten hålls med myndigheter.
Fram till och med den 24 maj 2010 går det bra att framföra synpunkter
till Nordex via e-post, brev eller telefon.
KONTAKTPERSON
PROJEKT LÅNGÅSEN
Tommy Schröder Andersén
Mobil: 070 622 39 10
Fax: 018-18 59 27
E-post: [email protected]
KONTAKTPERSON
PROJEKT ÖSTAVALL
Kristian Baurne
Mobil: 070 639 08 98
Telefon: 018-18 59 11
Fax: 018-18 59 27
E-post: [email protected]
SAMRÅDSMÖTE 1
SAMRÅDSMÖTE 2
FÖR VINDKRAFTPROJEKT
LÅNGÅSEN
FÖR VINDKRAFTPROJEKT
ÖSTAVALL
Måndag 19 april 2010
kl 18.00-20.00
Byastugan i Parteboda
Tisdag 20 april 2010
kl 18.00-20.00
Folkets Hus Östavall
Figur 3.3 Affisch med inbjudan till samrådsmöte placerade
vid Folkets Hus i Östavall, OKQ8 i Östavall, Ånge
tågstation, Konsum i Ånge centrum, receptionen i
Ånge kommunhus.
Vid mötena bjuds på kaffe/te och fikabröd
Hjärtligt välkomna!
Figur 3.2 Annons i Sundsvalls Tidning tisdag 30 mars 2010.
Handlingar från samrådsprocessen såsom
inbjudningar inklusive kopior på annonser,
underlag och presentationer vid samråden,
bifogas denna MKB.
Affischer i A3 format med samma information
som i annonserna sattes upp på anslagstavlor
i god tid innan samrådsmötet. Platser för
affischer: Folkets Hus i Östavall, OKQ8 i
Östavall, Ånge tågstation, Konsum i Ånge
centrum, receptionen i Ånge kommunhus.
Annonsen visas i figur 3.3.
29
S��
3.2 Genomförda samrådsmöten
behandlas kan diskuteras med tjänstemän på
länsstyrelsen vilkas kontakter förmedlades till
Sökanden. Länsstyrelsen påpekade att sökanden
ska samråda med Jijnjevaerie sameby.
Alla möten inleddes med att sökanden gav information om samrådets syfte, projektets omfattning, utformning och lokalisering liksom miljökonsekvensbeskrivningens utformande och
projektets tidsramar. Det har tydligt framgått
både under möten samt i samrådsunderlaget att
sökanden välkomnar synpunkter på projektet.
Den 20 april 2010 hölls samrådsmöte i Folkets
Hus i Östavall med allmänheten. På mötet deltog 47 personer. Protokoll från mötet bifogas.
Under mötet diskuterades inledningsvis vindkraftparkens omfattning och utformning och
vad området används till idag. Sedan följde en
generell diskussion om reglerkraft och maskindirektivet. Det informerades om användande av
lokala entreprenörer, arbetstillfällen och bygdepeng. Frågor ställdes gällande ljudutbredning,
infraljud samt fallande is och andra risker. Det
behandlades under mötet hur jakten kan tänkas
bli påverkad samt hur användandet av raststugan på Tovåsen kan påverkas. Sökanden informerade tydligt att yttranden är välkomna under
samrådstiden som är fram till 24 maj 2010.
Den 19 april 2010 hölls samrådsmöte i Ånge
kommunhus med kommunens bygg- och miljöchef och miljöhandläggare från länsstyrelsen. Protokoll från mötet bifogas. Vid mötet
diskuterades olika saker som ska behandlas i
MKB:n som bland annat avveckling, hinderbelysning, naturinventering, strandskyddsbestämmelser, örnutredning, vägar och fundament, hantering av jordmassor, fotomontage,
Haverö och fäbodvallen Ovansjöåsen. Valet
av vindkraftverkens placering i förhållande
till omgivning och planförslag skall även förklaras. Hur kultur- och landskapsfrågor ska
Bild 3.1 Samrådsmöte med allmänheten 20 april 2010 i Folkets Hus, Östavall. Foto. Tommy Schröder Andersén, Nordex Sverige AB
30
S��
Bild 3.2 Folkets Hus, Östavall. Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB
Den 16 juni 2010 hölls samrådsmöte i Härnösand med Trafikverket och då diskuterades
bland annat vilka vägar som är lämpliga att använda för transporter. Sökanden uppmanades
att söka om preliminär dispensansökan för att
få tillstånd till undantag från bestämmelserna
om största tillåtna vikt. Den 15 juli 2010 erhölls
beslut från Trafikverket om sådant tillstånd.
3.3 Inkomna y�randen
Skriftliga yttranden har inkommit både från
myndigheter och från enskilda.
3.3.1 Inkomna yttranden från Myndigheter
Jämtlands länsstyrelse påpekar i yttrande
551-3133-10 den 26 maj 2010 att samråd med
Jijnjevaerie sameby bör ske.
Den 17 juni 2010 hölls möte med Skogsstyrelsen i Ånge. Det diskuterades om granbarkborren
som har angripit ca 140 ha skog vid vindkraftområdet i Östavall. Skogsstyrelsen informerade
om tjänster som de kan bistå med i projektet.
Försvarsmakten har inget att erinra enligt yttrande 13920:67716 som inkom 3 november 2010.
LFV har inte funnit att etableringen innebär
någon påverkan på någon flygplats in- och utflygningsprocedurer, eller hinderbegränsande
områden. LFV/ANS har som sakägare av CNS
– Infrastrukturutrustning utanför flygplatsernas områden inget att invända mot beskriven
etablering. Yttrande inkom 25 februari 2010.
Den 26 april 2010 informerade Sökanden
kommunfullmäktige
avseende
vindkraft
generellt samt information om vindkraftsprojekten vid Östavall och Långåsen. Informationen sändes på lokalradion. Informationen
går att lyssna på via länken: http://
www.ange.se/ange/3121.html
Den 10 april föreläste Nordex för Rotary på
hotell Mittlandia i Ånge.
31
S��
Tele2 har inget att invända mot etableringen
enligt yttrande 4 oktober 2010.
Teracom har inga erinringar till föreslagen
placering enligt yttrande med ärendenummer
1345 som inkom 17 september 2009.
Telenor Sverige AB har inga invändningar
enligt yttrande 11 december 2009.
Naturvårdsverket har inkommit med två yttranden, dnr 382-2214-10 Rv samt 382-2215-10
Rv daterat 14 och 26 april 2010. Naturvårdsverket hänvisar till hemsidorna naturvardsverket.se samt vindlov.se för generella fakta
som bör beaktas vid verksamheter med miljöpåverkan. Naturvårdsverket anser att närmaste
vindkraftverken till naturreservatet Floberget
bör placeras på längre avstånd från reservatet.
Naturvårdsverket påpekar även att naturvärdesbeskrivningen och vägnätets utformning i samrådsunderlaget är för tunna och måste kompletteras till MKB. Vidare bör påverkan på
nyckelbiotoper och riksintresset Stormyran
Lommyran klargöras närmare.
TeliaSonera inkom 10 december 2009 med yttrandet T 20258–09 där de skriver att de inte
har något att erinra under förutsättning att
positionerna för verken inte ändras. Om positionerna på vindkraftverken ändras måste
hänsyn tas till de två radiolänkstråk som går
över berget där vindkraftparken planeras.
Efter påpekande från sökanden att en av positionerna på radiolänkmasterna var felaktig
inkom Telia med en reviderad version av yttrandet 20258–09 ver 2 den 16 november 2010.
Ice.net hyr antennplatser av mastägare Teracom
och 3GIS som därmed ansvarar för att deras
utrustning ej störs samt analyserar denna sorts
ärenden. Yttrande inkom 9 december 2009.
Riksantikvarieämbetet hänvisar till Länsstyrelsen som företrädare för de statliga kulturmiljöintressena. Vidare hänvisar Riksantikvarieämbetet till handböcker och hemsidor för
ytterligare vägledning.Yttrande inkom 8 april
2010.
3GIS har inget att erinra vad beträffar etablering av vindkraft på de i remissen angivna koordinaterna enligt yttrande 29 december 2009.
Bild 3.3 Vy, Östavall. Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB
32
S��
Sveriges geologiska undersökning, SGU, informerar om markbeskaffenheten samt rent
generellt att nödvändiga skyddsåtgärder bör
vidtas vid schaktningsarbeten och där olja kan
läcka ut. Information om avveckling av vindkraftparken bör redovisas i MKB:n.
I övrigt har SGU inget att anföra i anledning av
vindkraftpark Östavall. SGU informerar även
om att inga kända mineraliseringar eller gällande undersökningstillstånd finns inom området. Yttrande 01-567/2010 inkom 4 maj 2010.
Skogsstyrelsen har inte observerat specifika
områden som etableringen av dessa verk skulle
kunna innebära störningar på. Inför etableringen bör naturinventering göras. Yttrande
2010/1866 inkom den 27 april 2010.
Bild 3.4 Alby. Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB
Länsmuseet Murberget anser att det är viktigt
att ta hänsyn till kulturhistoriska lämningar
när tillfartsvägar byggs till vindkraftverken.
Länsmuseet anser att de 36 vindkraftverken
kan uppföras enligt förslaget utan att inverka
störande på några kulturmiljöer. Mellan vindkraftverk nr 31 och 34 ligger fäbodlämningen
Ovansjöåsen. Enligt Murberget finns inga byggnader bevarade men vindkraftverk 31 och 34
måste ändå placeras på ett större avstånd från
den gamla fäbodvallen. Yttrandet har dnr 2010
-99 och inkom den 27 maj 2010.
juni 2010. Trafikverket anser att exploatören
bör ta fram transportplan som visar vilken hamn
och vilka vägar som ska användas. Vidare får
transportören stå för alla kostnader förknippade med tillfälliga anordningar under transporten. För att utföra breddningsåtgärder av
vägar bör samråd hållas med länsstyrelsen och
tillstånd krävs från Trafikverket. Trafikverket
anser att inga vindkraftverk bör placeras närmare den allmänna vägen, väg 506, är 350
meter. Trafikverket har inget att erinra avseende Trafikverkets interna kommunikationssystem, dock står verk nr 35 mycket nära
ett länkstråk och förändringar i placering av
framförallt verk 35 måste följas upp av trafikverket. Ånge/Tälje flygklubb bör kontaktas
då deras verksamhet kan påverkas. I övrigt
informeras om blankett för hindermarkering.
Trafikverket har dels deltagit på samrådsmöte
18 juni 2010 med sökanden och dels meddelat beslut om undantag från bestämmelserna
om största möjliga vikt, daterat 15 juli 2010
med beteckning TRV 2010/68399. Enligt
detta beslut medges transport enligt tre olika
alternativa vägsträckor. Detta beslut för att
kontrollera bärighet så att vägar är lämpliga för
transport av vindkraftverkens olika delar till
anläggningsområdet vid projekteringsområdet.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
informerar att vindkraftparken inte är något
hinder för myndighetens radiokommunikationssystem Rakel. Sökanden bör, enligt myndigheten, i sin MKB beakta även andra risker än
nedfallande is såsom brand, blixtnedslag, nedfallande delar, totalhaverier, utsläpp och andra
risker som kan påverka människors hälsa.
MSB vill även upplysa om lagen om skydd
mot olyckor 2003:778. Yttrandet har dnr:
2010-4358 och inkom den 11 maj 2010.
Svenska Kraftnät inkom med yttrande nr
2010/506 daterat den 25 maj 2010 där de informerar att avstånden till kraftledningar är
tillräckliga ur säkerhetssynpunkt. Vidare rekommenderar de kontakt med de lokala nätägarna samt påminner om gällande tekniska
krav i SvKFS 2005:2.
Ljusdals kommun inkom med yttrande daterat
12 november 2010 där de skriver att ljud och
skuggor inte kommer att påverka bebyggelse
i Ljusdals kommun.
Trafikverket inkom med yttrande med ärendenummer TRV 2010/37803 B daterat den 18
33
S��
3.3.2 Inkomna yttranden från Enskilda
Håkan Andersson ställer sig positiv till projektet. Han driver OKQ8 macken på orten och
hoppas på en ökad försäljning när det hela startar samt att etableringen gynnar hela bygden.
Yttrande inkom 27 april 2010.
Östavalls skoterförening har inkommit med
ett muntligt yttrande vid telefonsamtal mellan
föreningens ordförande och Nordex projektledare den 26 november 2010 klockan 11:56.
Skoterföreningen avböjer möjligheten att yttra
sig skriftligt men vill att sökanden ska vara delaktig och hjälpas åt vid eventuell omdragning
av berörd del av skoterleden.
Jan Jonsson inkom med yttrande 16 augusti
2010 innehållande information om maskindirektivet.
För elanslutningen har kontakter tagits med
nätkoncessionären Härjeåns Nät AB. Diskussioner om olika alternativ till uppkoppling på
nätet pågår sedan december 2009.
Skogsbolaget SCA äger fastigheterna där vindkraftparken är planerad att uppföras. SCA
arrenderar ut marken och är mycket positiva
till projektet.
Bild 3.5 Stuga i Tovåsen. Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB.
radiolänkstråk önskas hållas fritt från vindkraftverk. I vidare diskussioner med Ivar Westerberg på Westel per telefon den 2 november 2010
informerades sökanden om att bredden på korridoren längs radiolänkstråket som bör hållas fri från vindkraftverk, inklusive blad, bör
vara 80 meter bred, det vill säga 40 meter på
varje sida om stråkets centrumlinje.
Donald Jönzén inkom med yttrande daterat 18
maj 2010 gällande hans jaktstuga som ligger
i anslutning till vindkraftparken. Oro finns för
påverkan från ljud, risken för värdeförlust i
stugan och risken för försämrad jaktmöjlighet.
Westel har inkommit med ett yttrande genom Ivar
Westerberg per e-mail den 12 november 2010.
I detta yttrande beskrivs tre radiolänkstråk varav ett passerar genom vindkraftparken. Detta
34
S��
Bild 3.6 Utsikt över Tovåsen. Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB
Ånge flygklubb har gjort en säkerhetsmässig
bedömning och har inget att erinra om en utbyggnad av vindkraft vid Östavall enligt yttrande
som inkom den 11 november 2010.
Medelpads ornitologiska förening har inkommit
med yttrande den 25 maj 2010 där de bland annat skriver att naturreservatet Floberget kan påverkas av vindkraftverk. I övrigt anser de att de
inte har tillräckliga kunskaper för att kunna göra
en bedömning av eventuella hänsynstaganden.
Hotell Gästis har inget att erinra mot vindkraftetableringen enligt yttrande daterat den 1
december 2010. De hoppas att etableringen kan innebära ökad försäljning av mat
och hotellrum samt arbetstillfällen inom
byggnation och underhåll.
3.4 Förändringar �ll följd av inkomna
y�randen
framgår från början. Lyhördhet har varit nyckelordet från sökanden under samrådet. Utifrån
8
en kostnad kontra nyttabedömning i enlighet med miljöbalkens intentioner, har sökanden vidtagit följande ändringar till följd av
vad som framkommit under samrådet.
TeliaSonera har två radiolänkstråk som passerar
genom den planerade vindkraftparken. Enligt
det ursprungliga yttrandet från TeliaSonera
var radiolänkstråken fria från vindkraftverk.
Efter mottagande av reviderat yttrande, påvisat
av sökanden, från TeliaSonera stod det
klart att vindkraftverk nr 35 stod i ett av
länkstråken. Sökanden omplacerade därefter
vindkraftverket österut utanför länkstråket.
Om positionerna på vindkraftverken måste
ändras kommer hänsyn tas till radiolänkstråken och inga torn kommer att byggas
närmare radiolänkstråkens centrumlinje än
100 meter enligt TeliaSoneras önskemål.
Syftet med samrådet är att optimera projektet
utifrån olika perspektiv och se till att erforderlig hänsyn tas till faktorer som kanske inte
8 En kostnad kontra nyttabedömning, avser här, nyttan med anläggningens utformning med mera, kontra den kostnad anläggningen skulle
medföra. Exempelvis; det har visat sig att detta projekt har mycket goda vindförhållanden. Nyttan väger tungt att anläggningen förverkligas och
att samhällsresursen i vindens kapacitet på den aktuella platsen tas tillvara, väger tungt. Ändringar kan ändå göras om det är av ännu större vikt
sett ur ett övergripande perspektiv på nationell nivå, att ändringen görs.35
S��
Naturvårdsverket har inkommit med yttrande
där de påpekar att naturvärdesbeskrivning och
vägnätets utformning är för tunna i samrådsunderlaget samt att påverkan på nyckelbiotoper
och naturreservatet Stormyran-Lommyran bör
undersökas. Sökanden har därför låtit utföra
naturinventering och vägnätsstudie vilka utreder
ovan nämnda förhållanden på djupet.
Vidareansåg naturvårdsverket att vindkraftverk som stod närmast naturreservatet
Floberget bör flyttas längre bort. Till följd
av detta yttrande har sökanden låtit utföra
en extra miljöundersökning för det planerade
naturreservatet Floberget. Denna undersökning
visar på att planerad vindkraftpark inte
kommer att påverka områdets naturvärde
eller hydrologi. Vindkraftverk nummer 29
som står närmast reservatet har även flyttats i
nordvästlig riktning bort från naturreservatet.
Bild. 3.7 Vindmätningsmast vid Östavall, uppförd mars 2010. Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB
36
S��
SGU har uppmanat att särskild hänsyn ska tas
till grundvattnet. Sökanden har därför vidtagit
särskild vägstudie för att se hur vägarna påverkar
de hydrologiska förutsättningarna i området.
Skyddsåtgärder kommer att utredas och föreslås där det är nödvändigt. Vidare kommer
avvecklingsskedet att beskrivas i MKB enligt
önskan från SGU.
Skogsstyrelsen påpekar i sitt yttrande att naturinventering bör utföras. Sökanden har utfört
naturinventering som beskrivs i MKB.
Murberget Länsmuseet Västernorrland skriver
i sitt yttrande att vindkraftverk 31 och 34 måste
placeras på längre avstånd från fäbodlämningen. Sökanden har därför flyttat dessa längre bort
från fäbodlämningen samtidigt som hänsyn
tagits till de två radiolänkstråk som finns i
närheten.
Bild 3. 8 Vy från vindmätningsmasten. Foto Kristian
Lilliesköld, Nordex Sverige AB
På det allmänna samrådet påpekades att ett
vindkraftverk stod nära raststugan på Tovåsen.
Detta vindkraftverk har flyttats längre bort
åt nordost.
Länsstyrelsen har framfört att samebyn
Jijnjevaerie och Ånge flygklubb ska kallas
på samråd utöver de som redan inbjudits.
Sökanden har därefter bjudit in dessa till samråd.
Länsstyrelsen har begärt att vissa specifika saker
ska behandlas i MKB såsom fotomontage med
kumulativa effekter, avveckling av vindkraftparken, vägars miljöpåverkan, kultur och landskapspåverkan, riktlinjer för naturinventering.
Donald Jönzén har framfört synpunkter på
vindkraftparken. Diskussioner har därefter förts
med Jönzén vilka inte resulterat i någon form
av överenskommelse. Jaktstugan ligger 1 300
meter från närmaste vindkraftverk och ljudnivån kommer att vara under 40db med den
nya gammaversionen av vindkraftverket N100
som är planerat att användas på plats. Därmed
krävs ingen särskild åtgärd för jaktstugan.
Vindkraftverken närmast jaktstugan har ändå
flyttats en liten bit österut bort från jaktstugan
vilket resulterar i minskande ljudnivå.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
har i yttrande framfört att sökanden bör beakta
flera riskfaktorer än is i sin MKB. Detta har
sökanden tillmötesgått.
Trafikverket har framfört att preliminär ansökan bör göras för att utreda om vägars bärighet
inför transporter av vindkraftverken. Detta har
gjorts av sökanden i enlighet med givna direktiv. Trafikverket har även begärt att minimiavstånd från vindkraftverk till allmänna vägar,
i detta fall till väg 506, ska vara 350 meter.
Sökanden har därför flyttat de vindkraftverk
som tidigare stod mindre än 350 meter från
vägen. Trafikverket påpekade att Ånge flygklubb bör kontaktas vilket sökanden har gjort.
Jan Jonsson frågar i sitt yttrande om räckvidden
för nedfallande föremål såsom is/blad. Enligt
Elforsks rapport 04:13 ”Svenska erfarenheter
av vindkraft i kallt klimat - nedisning, iskast
och avisning” skulle maximala riskavståndet
vara 350 meter. Dock är risken att träffas av
en isbit på detta avstånd en på miljonen enligt
nämnd rapport. Jan Jonsson ställer även ett
antal frågor gällande maskindirektivet för vilka
sökanden hänvisar till dokumenten ”Statement of
compliance on design assessment”, ISO 14001,
ISO 18001, ISO 9001, vilka bifogas i bilaga 6.
37
S��
Westel har inkommit med yttrande och önskan
om att ett radiolänkstråk som passerar genom
vindkraftparken skall hållas fritt från vindkraftverk med 40 meter på varje sida av centrumlinjen för radiolängstråket. Sökanden förbinder
sig att inte bygga vindkraftverk som inkräktar
på radiolänkstråket.
Medelpads ornitologiska förening har påpekat
kunskapsbehov angående fågellivet. Sökanden
har låtit utföra en kungsörnsinventering som
visar på följande. Vid Östavall finns inga sedan
tidigare kända kungsörnsrevir. Inga observationer av örnar gjordes heller under årets inventeringar. Inga boplatser är sedan tidigare kända
i inventeringsområdet och få lämpliga skogsbestånd med potentiella boträd finns inom området. Inventeringsområdet ingår troligtvis inte i
ett kungsörnsrevir. Inga uppgifter som tyder på
en fast förekomst av kungsörn i området finns.
För att tillmötesgå Östavall skoterförenings
önskemål om hjälp med eventuell omdragning
av skoterled förbinder sig sökanden att bekosta
nödvändig omdragning av berörd del av leden
om det blir aktuellt.
38
4
Områdesbeskrivning
O��
4 Områdesbeskrivning
Syftet med Vindkraft i Ånge kommun är att
ge stöd för en strukturerad utbyggnad av vindkraft i kommunen. Det tematiska tillägget till
översiktsplan för vindkraft i Ånge kommun var
ute på sista remissrunda maj 2010 och antogs
27 september 2010. Östavall vindkraftpark
är beläget inom område 15, Fjället/Tovåsen,
se figur 4.1.
Områdesbeskrivningen har som syfte att kartlägga hur området ser ut idag och att beskriva
vilka förutsättningar som finns för sökt vindkraftpark.
4.1 Kommunala planer
Området för vindkraftparken är utpekat i Ånge
kommuns planförslag för vindkraft, som är ett
tillägg till den kommunala översiktsplanen.
Figur 4.1 De 15 geografiskt avgränsade områdena som omfattas i Ånge kommuns planförslag för vindkraft, efter beslut 27
september 2010.
40
��
4.2 Omgivning och närboende
Närmaste permanentboende till vindkraftparken finns i Östavall på ett avstånd av
1 800 m. Cirka 2 000 meter väster ut ligger samhället Östavall. 3 000 meter österut ligger det
lilla samhället Råsjö.
© Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1462
Det planerade vindkraftområdet ligger på ett
berg öster om samhället Östavall. Området
består av flera toppar som till största delen
är bevuxna med gran- och tallskog. Hyggen
och våtmarker finns också inom området.
Projekteringsområdet ligger cirka 400-500
meter över havet.
Figur 4.2 Karta över vindkraftparken och närliggande hus.
41
O��
42
Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB
��
4.3 Frilu�sliv, jakt och fiske
Det rörliga friluftslivet kan preciseras som individers möjlighet att besöka ett område till fots,
med cykel eller med bil för att tälta, bada, fiska,
plocka bär och svamp eller bara att strosa omkring i naturen. Till betydelsefulla naturkvaliteter för friluftslivet hör bland annat variationen i
landskapet. Möjligheterna till naturupplevelser
och friluftsverksamheter av olika slag är i de
flesta fall större ju mer omväxlande naturmiljön
är. Områdenas värde förhöjs i de flesta fall av
kombinationer av naturtyper, intresseaspekter
och urvalskriterier. Friluftslivet inom vindparken består främst av jakt, fiske, bär- och
svampplockning och till viss del vandring
och skoteråkning.
Tovåsens jaktlag och Furubergets jaktlag, är
aktiva inom området.
I kommunen finns ett flertal fiskvårdsområden
och vattendrag med bra fiske. Sjöarna och
vattendrag i området ingår inte i något fiskvårdsområde och fisket i området är mindre
frekvent än i andra delar av kommunen.
Området för den aktuella parken innehåller inga
utmärkande värden för friluftslivet förutom
ett utkikstorn och en värmestuga vid Tovåsen
(se figur 5.3). Tovåsen är belägen på 501 meters
höjd och ca 4 km sydost om Östavall. Vid
tornet på Tovåsen erbjuds god utsikt. Vid
Tovåsen finns också en värmestuga. En
skoterled passerar Tovåsen (se figur 4.3).
Utöver Tovåsen är området inte i någon
större utsträckning besökt av turister. Det
största värdet ur friluftshänseende har området
för människorna som bor i omgivningarna.
Under samrådet har undersökts vilka jaktlag
och fiskevårdsområden/fikevårdsområdes föreningar som är aktiva inom parken. Eventuella
skoterleder har också identifierats. Två jaktlag,
Figur 4.3 Karta över skoterleder i området. Skoterleden är markerad med rött streck och raststugan med röd punkt.
43
O��
4.4.1 Skogar och våtmarker
4.4 Naturmiljö
Området består mestadels av barrskog. Stor
andel myrmark finns även i området.
Naturen i Ånge kommun präglas av tre huvudsakliga landskapselement Ljungans dalgång,
skogen och de stora sjöarna. Östavall vindkraftspark ligger i skogslandskapet söder om Ljungans
dalgång och består i huvudsak av ett välbrukat
skoglandskap. Området har påverkats starkt
av granbarkborreangrepp och avverkningar
har skett över stora arealer under 2010.
Under sommaren 2010 pågick flera avverkningar framförallt på grund av stora angrepp
av granbarkborre. För närvarande pågår reservatsbildning vid Floberget, som ligger strax
öster om den planerade parken. Floberget och
Länsstyrelsens naturvårdsobjekt i området beskrivs som en av Ånges finaste naturskogsområden. Området Floberget består av en fuktig,
lövrik grannaturskog med högört och med en
rik tillgång av grova lågor av både gran och löv.
Flera rödlistade arter har hittats i det område
som planeras bli naturreservat vid Floberget.
Stora delar av marken är starkt skogsbrukspåverkad med stora arealer hyggen och enskiktade ungskogar och gallringsskogar, bland
annat ett stort inslag av mycket tät contortatallplantering. Bestånd med grov, gammal
skog förekommer i mindre andel. Ett planerat
naturreservat finns i närheten och där är gammal
blandskog med gran och lövträd den dominerande skogstypen. I delar av inventeringsområdet samt i de lägre liggande delarna runt
om finns inslag av våtmarker och sjöar bland
annat längs Råsjöåns dalgång och vid de stora
sjöarna väster om Östavall.
En översiktlig naturinventering är genomförd
där särskilt värdefulla eller känsliga områden
identifierats som beskrivs i tabell 4.1 och figur
4.4.
Inventerade områden klassades utifrån följande
kritierier:
Klass 1. Höga naturvärden.
Områden av nationellt eller regionalt intresse
eller lokalt intressanta områden med höga värden (nyckelbiotoper etc). Området innehåller de
strukturer och värdekomponenter som ger en
ekologisk funktionell miljö. Inom området finns
eller kan förväntas finnas rödlistade arter.
Klass 2. Naturvärden
Regionalt eller lokalt värdefulla områden.
Området har flera viktiga strukturer och värdekomponter men vissa viktiga element saknas.
Mindre, naturligt fungerande våtmarker eller
sumpskogar som inte bedömts regionalt
intressanta. Känsliga för ingrepp
Bild 4.1 Vy över området. Foto Kristian Lilliesköld, Nordex
Sverige AB.
Klass 3. Vissa naturvärden
Området saknar flera viktiga strukturer men
kan på sikt hysa vissa värden eller är känsligt
för ingrepp
44
��
Östavall
Områdesnummer
1
Beskrivning
Äldre granskog lämnad vid branten.
Död stående eller liggande ved
sällsynt.
Naturvärdes
klass
3
Kommentar
Området ligger i branten vid
flygbevakartorn som idag används som
utflyktplats.
2
Nedre delen av sluttningen.
Gransumpskog med lövinslag.
Hänglavsrikt. Självgallrad - gott om
späd död ved.
3
Gränsar mot hygge och
produktionsskog.
3
Torrare höjd med grova äldre tallar.
Flerskiktat bestånd med gran.
Inslag av löv bla grov asp. Död
ved förekommer men men inte i
alla nedbrytningsstadier. Stubbar
förekommer.
2
Värdet förhöjs av närheten till
reservatsobjekt. Delar av området är
frivilligt avsatt av SCA.
4
Viktig skyddszon runt bäcken av äldre
tät granskog. Gott om stubbar.
2
5
Bäck och översilningsmark. Rik miljö
2
Körning på marken förosakar skador
på hydrolign. Tidigare körskador
förekommer.
6
Myrkomplex med topopgent kärr,
tjärn och mosaik av blandmyrar.
Mindre våtmarker i anslutning till
komplexet.
1
Till största delen Klass 2 i länets
våtmarksinventering.
7
Naturgransskog med lövinslag. Grov
asp och sälg finns. Rikligt med lågor
i olika nedbrytningsstadier samt
stående död ved. Tydliga spår av
brand. Stubbar förekommer. Blåsippa,
smultron, midsommarblomster,
lunglav, liljekonvalj.
1
Delar av området är frivilligt avsatt av
SCA.
8
Lövrikt barrskog.
2
Efter avverkning 2010 finns endast
utpekade häsnynsbiotoper kvar.
Betecknat som hänsynsbiotoper av
SCA.
Tät grannaturskog med med stort
lövinslag, delvis sumpskog. Död ved i
samtliga nedbrytningsstadier. Stubbar
förekommer.
1
Delar av området är frivilligt avsatt av
SCA. Reservatsbildning pågår.
10.
Flerskiktad granskog, delvis
sumpskog. Rikligt med grova aspar.
Sälg och rönn. Sparsamt med död
ved. Enstaka grova tallar. Stubbar
förekommer liksom spår av brand.
I fuktigaste partierna står träden på
socklar. Lunglav, aspticka,
2
En fuktstråk som är känsligt
för påverkan på hydrologin.
Sumpskogsinventeringen.
11
Klen skog delvis på socklar och
fuktigt. Stort lövinslag.
3
Känslig för påverkan på hydrologin.
Ullticka, lunglav, rosenticka,
9
Floberget
Tabell 4.1 Beskrivning av områden med naturvärden inom Östavall vindkraftpark.
45
O��
Figur 4.4 Karta över områdesbeskrivning av naturvärden inom Östavall vindkraftpark.
4.4.2 Geologi
4.4.3 Sjöar och vattendrag
Stora delar av Ånge kommun ligger ovanför
högsta kustlinjen. Endast Ljungans dalgång var
täckt av havet. Vid isens avsmältning har stora
partier blivit avsnörda på de ställen där isen
upphört med sin rörelse. Dödis har bildats och
efter avsmältningen kvarstår ett storblockigt
landskap. I kommunen finns även mer sällsynta
bildningar; söder om Parteboda finns till exempelvis slukrännor. Inga sällsynta bildningar
kommer att beröras av Östavall vindkraftspark.
En mindre tjärn, Storflotjärnen, ligger i våtmarken Storflon och området avvattnas genom
Stroflobäcken mot Råsjöån ca 4 km nedströms.
Råsjöån är utpekat som naturvårdsobjekt av
Länsstyrelsen. Övriga delar avvattnas genom
mindre biflöden till Ljungan.
Naturgeografiskt består området kring Östavall
av vågig bergkullterräng, Området, inklusive
Holmsjön, ligger ovanför högsta kustlinjen
och innebär att morän dominerar markerna.
Området är höglänt.
Området för vindkraftparken karaktäriseras av
moränmark och berg med tunna lager av morän
ovanpå berget. Moränen kan bitvis vara svallad.
Mindre områden med svallgrus kan förekomma. I områdets södra del finns ett område
med blockrik terräng. I de lägre delarna av
terrängen förekommer områden med torv.
Bild 4.2 Storflotjärnen belägen uppe på projekteringsområdet.
Foto. Johanna Eriksson, Vectura.
46
��
4.4.4 Kungsörn
boplatser är sedan tidigare kända i inventeringsområdet och få lämpliga skogsbestånd
med potentiella boträd finns inom området.
Inventeringsområdet ingår troligtvis inte i ett
kungsörnsrevir. Inga uppgifter som tyder på
en fast förekomst av kungsörn i området finns.
Kungsörnsinventering på området genomfördes
av Enetjärn Natur AB under mars 2010.
De stora hyggena, ungskogarna samt de öppna
våtmarkerna utgör goda jaktmarker för kungsörnar. Den kuperade terrängen ger goda förutsättningar för kungsörnar att flyga och jaga
utan ansträngning på de uppvindar som bildas.
Angränsande revir finns som närmast cirka
11 km öster om den planerade vindkraftanläggningen. Kungsörnarna där har varit bofasta på
lokalen en längre tid och man räknar med att
reviret varit besatt möjligen sedan år 1995.
Man känner även till ett bo där kungsörnarna häckat ett av dessa år. Närmare
upplysningar om den exakta bolokalen har
Kungsörnsgruppen i Medelpad.
Kungsörnen häckar oftast i äldre barrskog och
bygger som regel sitt bo i en grov tall. I sällsynta fall byggs boet på en klipphylla eller i
en gran eller asp. I dagens intensivt brukade
skogslandskap häckar arten oftast i höjdlägen
och branter där rester av gammal skog lämnats
kvar. Kungsörnspar har stora revir och centrum för reviren ligger oftast på 6-7 km avstånd
från varandra, men i de regioner som har bäst
biotopförutsättningar och tätast kungsörnspopulationer kan de ligga så nära som 4 km från
varandra. I trakter med sämre förutsättningar
och en glesare kungsörnsstam kan avstånden
mellan reviren vara betydligt större. Avståndet
mellan reviren inom en trakt är dock påfallande lika och ofta kan man med utgångspunkt
från kända revir bedöma om det finns utrymme för ytterligare kungsörnsrevir i området.
Varje par kan ha ett flertal alternativa boplatser som de växlar mellan inom sitt revir. Även
om boet ligger i äldre skog jagar örnarna ofta
över mer öppna miljöer som hyggen och myrar.
4.4.5 Övrigt fågelliv
Få uppgifter om rödlistade fåglar finns noterade
i Artdatabankens artportal. Endast fjällvråk
och mindre hackspett har observerats och
noterats vid Floberget. Under inventeringen
som utfördes av Enetjärn Natur AB i mars
noterades endast för skoglandskapet gängse
arter, däribland skogshöns.
I Ånge kommun har förekomster av Nordisk
fladdermus, Mustasch/Brandts fladdermus och
Vattenfladdermus dokumenterats. Ingen av
arterna är rödlistande 2010. I den inventering
som genomfördes 2006 besöktes 15 lokaler
och här hittades nordisk fladdermus på 11 av
dessa, Mustasch/Brandts fladdermus på fem
platser och Vattenfladdermus på en plats.
I det sjörika området väster om Östavall återfanns både Nordisk fladdermus och
Mustasch/Brandts fladdermus.
Naturvårdsverket räknar med att det finns ungefär 500 kungsörnspar i landet. Miniminivå
för en långsiktigt livskraftig stam av kungsörn
i Sverige anses vara 600 par (Naturvårdsverket
2010). I landskapet Medelpad finns idag 14
kända kungsörnsrevir, 7 med känd boplats och
7 besatta revir där man inte känner boplatsen.
I Ånge kommun fanns 2009 7 besatta revir i
Ånge kommun men ingen häckning noterades.
Utöver dessa finns möjligen några okända
revir i mer otillgängliga trakter. Antalet kända
revir i Ånge kommun har varit relativt
konstant sedan mitten av 2000-talet.
I det tematiska tillägget till översiktsplan för
vindkraft för Ånge kommun ges inga riktlinjer när det gäller fladdermöss. Där beskrivs att
fladdermöss oftast förekommer i miljöer med
rik tillgång på flygande insekter och boplatser. Sådana miljöer kännetecknas av skogsbryn, löv- och hålträd, gamla byggnader och
öppet vatten vilket inte motsvarar de skogområden på höga höjder som är aktuella för
planerade vindkraftsparker.
Vid Östavall finns inga sedan tidigare kända
kungsörnsrevir. Inga observationer av örnar
gjordes heller under årets inventeringar. Inga
47
O��
4.4.6 Floberget
beståndsdel i naturligt fungerande skogar.
Exempel på sådana svampar som är beroende
av död ved eller äldre träd som hittats i
Floberget är gränsticka, rosenticka, ullticka,
vedticka, större aspticka, granticka och
doftticka, SCA:s broschyr ”Skogens pärlor”
beskriver även förekomst av rynkskinn som liksom övriga beskrivna arter är mycket sällsynt.
Lunglav finns rikligt inom området och andra
exempel på ovanliga lavar och mossor som
hittats är skinnlav, korallblylav, kattfotslav,
bollvitmossa, mörk husmossa och småflikig
brosklav. Utifrån sina specialiserade krav på
växtplats är också dessa arter goda indikatorer
9
på områdets naturvärde så kallade signalarter .
Näringstillgången är hög och på sina ställen
avspeglar det sig i en rik kärlväxtflora med
högvuxna ormbunkar som nordbräken, torta,
trolldruva och vårärt I området finns även
orkidéer bland annat grönkulla och skogfru.
Det planerade reservatet Floberget är väl sammanhängande och cirka 250 ha stort och beskrivs
som ett av Ånges finaste naturskogsområden.
En stor del av området är klassat som sumpskog
i skogsstyrelsens inventering. Markägare i området är SCA och de har identifierat gransumpskogar, lövrika barrskogar och bäckmiljöer
av värde inom det planerade reservatet och är
till största delen klassade som nyckelbiotoper.
Området som helhet beskrivs som en flerskiktad blandskog av låg- och högörtstyp. De
textbeskrivningar som finns kring området
omfattar i de flesta fall delar av Ovansjöåsen
som idag är starkt påverkad av avverkning.
Det innebär att det kan finnas osäkerheter i beskrivningen av artförekomster eftersom platsen
de återfunnits på beskrivs allmänt.
Floberget är en fuktig lövrik grannaturskog med
rikligt inslag av grova aspar, vårtbjörk samt en
del gammal sälg. Beståndsålder bedöms ligga
mellan 120-140 år och skogen är till stora delar välskiktad och luckig. Det innebär att skogen även rymmer nya generationer träd som
får utrymme att växa när äldre träd dör och att
yngre träd i olika åldrar växer till under de äldre
träden. På sina håll finns även tallöverståndare
och spår av brand. Riktigt gamla träd saknas
däremot och det finns spår av avverkning.
I hela området finns rikligt av död ved såväl
på marken (lågor) som stående. Den stående
döda eller döende träden borgar för att det även
fortsättningsvis kommer att finnas tillgång
till lågor på marken.
Någon inventering av fågellivet eller annat
djurliv finns inte att tillgå. I Artdatabankens
rapporteringsservice där intresserade kan lägga
in sina observationer har två rödlistade fågelarter noteras i eller nära området, fjällvråk
år 2008 och mindre hackspett 2002. Inga
häckningar har identifierats. Mindre hackspettar lever i löv- och blandskog med förekomst av äldre lövträd och livnär sig på vedlevande insekter. De är därför beroende av god
tillgång av död och döende ved.
Områdets naturvärde ligger främst i den lövrika och flerskiktade granskogen och den goda
förekomsten av död ved samt intressant flora.
Fuktig miljö, som i Floberget, tillsammans med
död ved i olika former ger förutsättningar för
många specialiserade arter och är en viktig
Bild 4.3 Vy, Tovåsen. Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB.
48
9 Indikatorarter som är användbara för att lokalisera och urskilja
skogar med höga naturvärden.
��
4.4.7 Övrigt
komster i de vattendrag som berörs av de planerade parkerna är inte noterade. Brandgynnade
skalbaggar har inventerats och återfunnits i
Ånge kommun inom reservatet StormyranLommyran, som dock inte påverkas av vindkraftparken som beskrivs i 4.6 Skyddade områden. Samtliga av våra fyra stora rovdjur lo,
björn, varg, och järv förekommer inom
det aktuella skoglandskapet.
Cirka fem procent av Sveriges djur- och växtarter
är hotade av utrotning. För att stoppa den nedåtgående spiralen och rädda arterna och deras livsmiljö har Naturvårdsverket och Länsstyrelserna
startat arbetet med åtgärdsprogram för hotade
arter. Ett femtiotal av dessa berör Västernorrlands län och ett antal arter har inventerats
av Länsstyrelsen, däribland utter. Utter förekommer i Ånge kommun men några före-
Bild 4.4 Bild på björn i träd tagen under älgjakt hösten 2010 i Älvdalen, Dalarna. Foto. Torbjörn Andersson.
De områden med rik flora och sällsynta arter
som finns beskrivna återfinns i området som
nu planeras att bli naturreservat, Floberget.
Ytterligare arter har noterats eller kan förväntas
i de områden som beskrivs ha höga värden i
den naturinventering som genomförts. Några
övriga områden med höga botaniska värden har
inte beskrivits eller återfunnits i området.
Bild 4.5 Betande älg i Vindkraftparken vid Bondön i Piteå
kommun sommaren 2010. Foto. Mattias Öhman,
Nordex Sverige AB.
49
O��
4.5 Landskapsbild
Skogslandskapets karaktär är produktionsskogsbaserat vilket medför en varierande och
olikåldrig skog vilket gör att bergssidorna har
skiftande uttryck och kommer variera över tiden. Skogsbygden har stora upplevelsevärden
med sin vidsträckthet och upplevelse av ostördhet. De blånande bergen utgör en viktig fond
till intilliggande landskapskaraktär där Ljungan
vidgar sig till ett utbrett sjösystem; Holmsjön.
rådet för föreslagen vindkraftpark. Vid utfarten
från byn syns större delarna av bergsmassivet
ovanför Östavall.
Holmsjöområdet bildar ett tydlig landskapsrum
som bitvis är storskaligt. Runt Holmsjön ligger
bebyggelsen nere vid vattnet och bergen bildar
blånande siluetter runt sjön där de är som mest
markerade i söder och i öster mot Östavall.
Bygden är intressant för kulturmiljövården då
flera stenåldersboplatser hittats och visar på en
lång bebyggelsehistoria. Jordbruksmarken var
mer utbredd tidigare men efter dämning av
Ljungan ligger marken delvis under vatten.
Skogsbygden kring och öster om Östavall har
gles bebyggelse. Skogen betyder mycket för
landskapet och ekonomin, både idag och historiskt sett. Skogsbygden präglas av en storkuperad terräng med både mjukt rundade berg som
når över 400 meters höjd med en högsta topp
på 500 meter. Av vattenområden i närområdet
av Östavall vindkraftspark är det enbart tjärnen
Storflotjärnen som direkt berörs. Storflotjärnen
ligger i mitten av vindparksområdet. Området
för vindkraft utgör dock en fond mot Holmsjöområdet. Skogskaraktären är i regel småskalig
med korta utblickar då skogen fungerar som siktavgränsande element men i och med att skogsområdet har stora angrepp av skadegörare gör
det att stora partier kommer avverkas.
Väg 83 och Norra Stambanan följer Holmsjöns
östra kant. Där får resenärer bitvis vackra utblickar både ut över sjö och berg liksom efter
väg 315 som passerar Holmsjöns södra kant.
Området är glest bebyggt med byar koncentrerad till Holmsjöns stränder samt Ljungans dalgång ned till Ånge, 5 km norrut. Ånge är kommunens centralort. Östavall, med ca 250 invånare, är vänd från berget ned mot Holmsjön.
I byarna bedrivs mindre jordbruk. Flera av
byarna har unika lägen intill vattnet med utblickar mot Östavall. Vissa byar har stenåldersursprung och en lång kontinuitet som
jordbruksbygd.
Råsjö är en skogsby med avskilt läge och
både året-runt och sommarboende. Vägen från
Östavall till Råsjö passerar rakt igenom om-
Bild 4.6 Vy över området. Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB.
50
��
utblick mot projekteringsområdet. Upp mot
Ånges norra sida ger tvärgatorna bitvis
utblickar.
Ånge ligger nordost om Östavall och är kommunens centralort med cirka 3000 invånare.
Vid Ånge smalnar odlingsbygden av medan
omkringliggande berg flackar ut och skogen
kommer närmare än i Ljungandalen i övrigt.
Bergen bildar en naturlig avgränsning av
Ångeområdet. Orten är placerad i dalgången
men från exempelvis järnvägsstationen ges
© Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1462
Alby har cirka 400 invånare. Den är en
industriort historiskt baserad på vattenkraft
från intilliggande Ljungan. Både Albys
centrala delar och från badplatsen norr om
byn har utblickar mot Östavall.
Figur 4.5 Området kring Östavall vindkraftpark, markerat i grönt.
51
O��
4.6 Skyddade områden
Tre naturreservat ligger inom skogslandskapet
vid Östavall, se figur 4.6, men ingen av dem
berörs av planerat vindkraftprojekt.
Figur 4.6 Översiktskarta över de tre reservaten Stormyran-Lommyran, Västra Göransåsen och Östra Göransåsen samt Östavall
vindkraftpark.
Stormyran-Lommyran
Naturreservatet Stormyran-Lommyran ligger
cirka 6 km öster om norra delen av Östavall
vindkraftpark och består av stora myrområden
omgivna av brandpräglad talldominerad skog.
Reservatet är antaget av regeringen som Natura
2000-område enligt habitatdirektivet. Syftet
med reservatet är att bevara värdefulla våtmarker samt brandpräglad skog. Våtmarksområdena är till största delen opåverkade
av dikningar och är botaniskt intressanta
med arter som varglav, myggblomster och
brunalg. Myrarna har också ett rikt fågelliv.
Området är även utpekat som riksintresse för
naturvård.
kraftpark och består av ett naturskogsområde beläget i en svag västsluttning. Syftet med
reservatet är att bevara biologisk mångfald,
närmare bestämt en värdefull naturmiljö med
döda stående och liggande träd och olika
lövträd.
Östra Göransåsen
Naturreservatet Östra Göransåsen ligger cirka
6 km sydost från närmsta vindkraftverk och
består av ett svagt sluttande naturskogsområde.
Syftet med reservatet är att bevara biologisk
mångfald, närmare bestämt en värdefull naturmiljö med döda stående och liggande träd.
Västra Göransåsen
Naturreservatet Västra Göransåsen ligger cirka
4 km öster om norra delen av Östavall vind-
52
��
4.7 Kulturmiljö
Utredningsområdet består till största delen av
skogsmark. Östavall vindkraftspark ligger inte
inom riksintresse för kulturmiljövård.
Fäbodverksamhet med skogsbete var under
lång tid utbredd i Västernorrlands skogsmarker
och det är vanligt förekommande med lämningar av detta samt av andra verksamheter
tillhörande skogen som jakt och kolning, vilket
är en viktig del av skogens kulturmiljöer och
kan under anläggandet påträffas i området.
Inom området finns ett fornlämningsområde,
Fäbodvallen Ovansjöåsen, med äldre bebyggelselämningar daterade till medeltid/nyare tid.
Bebyggelselämningarna inom Raä Borgsjö
94:1 består av tjugotalet lämningar från fäbodens verksamhet, husgrunder, källargrunder
samt röjningsrösen.
Bild 4.7 Bild på fornlämning av fäbodvall vid Ovansjöåsen, Raä Borgsjö 94:1. Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB.
53
O��
I områdets närhet ligger ett område utpekat
som riksintresse för kulturmiljö, riksintresse nr
Y 7a . Riksintresse Y 7a är en Älvdalsbygd och
området innehåller en mängd fornlämningar
från tidig järnålder och framåt. I omgivningarna finns fornlämningen Raä Haverö 50:1
som är en fäbodslämning bestående av en
husgrund och spridda grundstenar.
Öster om vindkraftparken ligger Råsjö by som
har äldre bystruktur, byggnader och fornlämningar. Tillfartsvägen till Råsjö by går
igenom vindkraftparken.
Figur 4.7 Karta över kulturmiljön vid och intill Östavall vindkraftpark.
54
��
4.8 Rennäring
Renskötsel i Jämtlands län får bedrivas hela
året på renbetesfjällen och inom de områden
i Jämtlands- Kopparbergs län som särskilt
upplåtits till renbete, åretruntmarkerna. Under
tiden den 1 oktober till den 30 april får renskötsel bedrivas inom sedvanerättsmarkerna,
trakter utanför renbetesfjällen, där renskötsel
av ålder bedrivits vissa tider av året.
Samebyns användning av markerna kan variera
år från år utifrån väderförhållanden, rovdjur,
störningar etc.
Foto. www.fotoakuten.se
Inför sarvslakten, som i allmänhet sker första
veckan i september, drivs renarna till slaktanläggningen i Vinklumpen. Först sker samling
från den västra delen och därefter från den
östliga delen av samebyn.
Samling av renarna inför återflyttning till fjället sker i april i övernattningshagar. Normalt
sker flyttningen för fot utmed flyttlederna med
vilopauser och övernattningar där betesförutsättningarna är goda. Ibland kan utfodring
behövas utmed flyttvägarna. Flyttningen tar
normalt en till två veckor.
Under brunsten, som i allmänhet inträffar
mellan den 15 september till den 15 oktober,
rör sig renarna fritt inom höstlandet. Speciellt
förekommer renarna i de sydostligaste delarna
av samebyn.
Kalvningen äger rum i skyddande och störningsfri terräng i maj månad. Kalvningsområdena är på grund av tillgången på mossa,
kråkris, fjolårsgräs, rötter, klöver och örter
mycket viktigt renbete under speciellt våren
och den känsliga kalvningstiden.
Samling inför slakt, renräkning, skiljning och
vinterflyttning sker normalt i mitten på november eller när det blivit snöföre och vattendragen frusit till. Samling sker till anläggningarna i Vinklumpen där slaktrenarna
skiljs ut, vintergrupperna fördelas och renräkning av nettohjorden äger rum.
På våren hålles renhjorden i allmänhet på fjälltopparna och på barfläckarna där det finns
tillgängligt bete. Renen betar sig upp på fjället
vartefter grönskan kommer.
Normalt sker flyttningen till vinterbetet för
fot, utmed flyttlederna. Flyttning med lastbil
görs de år då det inte går att flytta till fots,
då på grund av snöbrist eller dåliga isar på
höst-vintern då flyttningen ska ske.
Under sommaren betar renarna i allmänhet på
fjället vid varmt väder samt i skogslandet vid
svalt väder och på kvällarna. Födan består i
huvudsak av gräs, toppskott och gröna växter.
Värdefulla sommarvisten, där det finns snölegor, är nödvändiga viloområden för renarna
varma sommardagar, undan värme och insekter.
Inför kalvmärkningen, som i allmänhet sker
nattetid strax efter midsommar, drivs renarna
till
närmaste
kalvmärkningsanläggning.
Därefter sprider sig renarna åter inom
högsommarlandet.
På vinterbetet hålls renarna i fem grupper.
Troligen måste renarna i framtiden delas upp
i fler grupper då vinterbetesområdena är
starkt splittrade på grund av stora avverkningar och andra intrång som skett inom
vinterbetesområdet. På vinterbetesmarkerna
utgörs födan huvudsakligen av marklav. Även
hänglaven utgör en viktig betespotential.
Höstlandet omfattas i princip av samebyns åretruntmarker. Renarna drar på hösten ner i skogslandet för att söka föda. Födan består i huvudsak av gräs, svamp och löv. På hösten sker
hornfejning och pälsbyte samt den viktiga
viktökningen.
Det område söder om Ljungan i Ånge kommun
som är aktuellt för vindkraftetableringar är
vinterbetesmarker men används inte idag för
bete. Inom utredningsområdet finns inte heller
några anläggningar eller strategiskt viktiga
platser angivna.
55
O��
4.9 Lu�fart/vägar/järnväg
4.10 Radio- och telekommunika�on
Inga flygplatser med reguljärtrafik finns i närhet av Östavall vindkraftpark. Ånge flygklubb
har ett mindre sportflygfält 20 km nordost om
vindkraftparken som enligt deras yttrande inte
påverkas av vindkraftparken. Järnväg löper
väster om parken och delar sig norr om vindkraftparken där en förgrening svänger av
mot Ånge stad och den andra fortsätter norrut.
Vägnätet beskrivs under kapitel 2.
Westel har ett och TeliaSonera två länkstråk
som korsar vindkraftområdet enligt figur 4.8.
Befintlig placering av vindkraftverken stör
inte dessa länkar men vid eventuell omplacering
av vindkraftverken måste hänsyn tas till
dessa länkar. Telenor, ICE. NET, 3GIS och
Tele2 har inget att erinra gällande vindkraftetableringen vid Östavall.
© Lantmäteriet Gävle 2010. Medgivande I 2010/1462
Teracom som har en mast nordväst om
projektet har inte något att erinra om
placeringen av vindkraftverken.
Figur 4.8 Radiolänkstråk. TeliaSonera-röd, Westel-gul.
56
5
Förväntad påverkan
och
skyddsåtgärder
F��
��
5. Förväntad påverkan och skyddsåtgärder
beräkningar med mjukvaran WindPro kommer
svepande skuggor inte att överskrida Boverkets
riktlinjer på maximalt 30 timmar per år.
Tanken att vindkraftverken efter drifttiden på
ca 20 - 25 år kan monteras ned och marken
återställas ger perspektivet att sökanden lånar
en plats i vinden. Denna tidsaspekt bör man
ha i åtanke när man bedömer påverkan till
följd av vindkraftsverksamhet. Påverkan är
inte för evigt. Den lämnar knappt något avfall
efter sig till kommande generationer.
B) Förslag på skyddsåtgärd
Påverkan från skuggor kommer inte att överskrida Boverkets riktlinjer på maximalt 30 timmar per år. Bladen på vindkraftverken är målade
med anti-reflexfärg för att inte ge upphov till
reflexer. Inga övriga skyddsåtgärder planeras
att vidtas för att minska antalet skuggtimmar
för närboende då dessa kan förväntas bli
obetydliga.
5.1 Människor
5.1.1 Visuellt intryck
Det visuella intrycket beskrivs under 5.5
Landskapsbild.
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
5.1.2 Skuggbilder och reflexer
Sökandens bedömning är att negativ påverkan
i form av skuggor på omgivande bebyggelse
inte kommer att ske. Påverkan vad gäller
skuggor är därför minimal eller till och med
obefintlig. Den särskilda utredningen om
skuggor bifogas denna MKB.
A) Förväntad påverkan
De planerade vindkraftverken vid Östavall
ligger 1 800 meter från närmaste bostadshus.
I normala fall uppfattas inte skuggor längre bort
än 1 000 meter från ett vindkraftverk. Enligt
Figur 5.1 Teoretisk beräknad skuggutbredning. Beräkningen är utförd i WindPro.
58
5.1.3 Ljudpåverkan
A) Förväntad påverkan
Det dominerande ljudet från vindkraftverk är
ett aerodynamiskt svischande ljud. När vindkraftverken roterar blåser det normalt även
där den som lyssnar befinner sig. Då uppkommer prasslande och vinande ljud i
buskar och träd vilket delvis eller helt kan
maskera ljudet från vindkraftverken.
För vindkraft i Sverige tillämpas vanligtvis
Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller.
Vid bedömning har i de flesta fall nattvärdet
40 dB(A) vid bostäder angetts som villkor av
tillståndsmyndigheten, vilket kan jämföras
med ljudet från ett modernt kylskåp. Kraven
är således mycket hårda för att klara max
ljudnivå hos närboende utomhus. Ljudberäkningen som här har gjorts anger ett
värsta fall så till vida att ingen hänsyn tas
till markdämpning och beräkningen sker
utifrån antagandet att det alltid blåser från
vindkraftverken mot det ljudkänsliga området.
Resultatet motsvarar således det högsta ljud
som kan beräknas höras från vindkraftverken,
oavsett vindförhållanden på platsen.
I figur 5.3 visas hur ljudutbredningen beräknas
bli runt vindkraftparken vid Östavall.
Figur 5.2 Ljudutbredning enligt värsta fall principen. Utanför denna linje är ljudpåverkan från
verksamheten 40 dB(A) och oftast betydligt lägre.
Några exempel på ljudnivåer i vår vardag visas i
Tabell 5.1.
dB(A)
Typiska ljudnivåer
30
Sovrum
40
Tyst inomhusmiljö, kylskåp
50
Vanlig inomhusmiljö, kontor
60
Vanlig samtalston på kort avstånd
Tabell 5.1 Exempel på ljudnivåer.
F��
��
Jakt förväntas inte att påverkas i någon större
utsträckning under driftskedet, men under
byggskedet kan viltet komma att störas.
B) Förslag på skyddsåtgärd
Sökanden arbetar kontinuerligt för att minska
ljudnivån på vindkraftverken. Detta arbete
fortskrider alltjämt. Då ljudet inte kommer att
överstiga riktvärdet på 40 dB(A) för någon
närboende så kommer inga särskilda skyddsåtgärder att vidtas. En av de stora fördelarna
med projektet är just att det har få närboende
och ingen innanför 40 d B(A) kurvan.
Inga avspärrningar eller restriktioner mot
jakt planeras. Fisket förväntas inte att påverkas
av vindkraftparken.
B) Förslag på skyddsåtgärd
Intensiv forskning sker i branschen för att minimera risker till följd av isbildning. Sökanden
avser följa gällande regler och råd som ges
från denna forskning. Informationsskyltar om
risk för iskast kommer att sättas upp på lämpliga platser. En annan skyddsåtgärd för att
minimera eventuellt iskast som sökanden kommer att vidta är att följa gällande riktlinjer från
Trafikverket och Vägverket att hålla ett visst
avstånd mellan verken och allmänna vägar.
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Sökanden bedömer att ljudet från vindkraftverken inte kommer att överskrida gällande
riktvärde på 40 dB(A) vid något fritidshus eller
för någon närboende.
5.1.4 Friluftsliv, jakt och fiske
A) Förväntad påverkan
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Sommartid förväntas inte friluftslivet påverkas
annat än måttligt. Utsikten om det är kalhyggen
eller liknande, gör att vindkraftverken kan
synas från vissa platser i närområdet. Huruvida
detta uppfattas som negativt eller positivt, är
subjektivt. Rent konkret kommer verksamheten inte att påverka vare sig friluftslivet, jakten
eller fisket. Snarare kan dessa intressen underlättas då vägar anläggs och fler platser blir mer
lätta att komma fram till även för äldre eller
för dem som inte orkar gå långt i skogsmiljö.
Påverkan på friluftsliv och för jägare bedöms
som ringa. Påverkan på fisket bedöms vara
försumbart.
www.fotoakuten.se
Under vintertid kan is bildas på vindkraftverken. När is bildas uppstår snabbt ojämnvikt
i turbinen och vindkraftverket slås automatiskt av. Med 50 meter långa rotorblad bidrar
även en mycket liten vikt till att turbinen slås
av. Man kan, trots detta, teoretiskt sett tänka
sig att under vissa omständigheter kan isbildning förväntas och fenomen med iskast från
rotorblad kan ske innan rotorn hunnit slås av. I
ett EU-forskningsprogram (WECO) om vindkraftproduktion i kallt klimat har ett riskavstånd
10
tagits fram för iskast . Beräkningsmetoden
ger ett högsta riskavstånd på ca 350 m vid en
maximal vindhastighet på 25 m/s. Sannolikheten
att träffas av is eller snö när man befinner sig
nära vindkraftverken är oerhört liten.
Bild 5.1 Pimpelfiske
10 Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt vatten - nedisning, iskast
och avisning, Elforsk rapport 04:13.
60
F��
��
Vägar och etableringsområden bör planeras så
att intrång kan undvikas.
5.2 Naturmiljö
5.2.1 Skogar och våtmarker
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
A) Förväntad påverkan
Sökanden har låtit Vectura, som är en oberoende
konsult, genomföra en omfattande naturinventering där området har kategoriserats utefter
vilket naturvärde det har. Naturinventeringen
visar att inget av de planerade vindkraftverken
hamnar i lägen där det riskerar att ske en negativ
påverkan på områden med naturvärden.
Sedan skyddsåtgärder har vidtagits i form av
att undvika vägar över myrar och i branter ner
mot myrar, så bedömer sökanden att negativ
påverkan på våtmarker minimeras till en acceptabel ringa nivå. Det blir inte svårt att undvika
väganläggningar över våtmarker då det är
mycket kostsamt och svårt att anlägga väg över
våtmark. Samma sak med väg i branter.
Detta undviker sökanden också i möjligast
mån också på grund av fördyringar som
det innebär att dra väg i branter.
B) Förslag på skyddsåtgärd
För att minimera påverkan på hydrologin och för
att inte påverka naturvärden i våtmarker och
sumpskogar bör lokalisering av vägar följa
konkreta förslag i rapporten från inventeringen.
Sökanden bedömer att påverkan för skogen
blir ringa. Skogsbruk kommer att kunna bedrivas som innan vindkraftverken har anlagts.
Skyddsområden i skogen kommer att undvikas i
enlighet med gällande regler för dessa områden.
En skyddszon bör finnas mellan våtmarken
och etablering så att ingen oavsiktlig skada sker
och att den vegetation som ligger kring
våtmarken lämnas intakt.
Bild 5.2 Vintervy, Nordex vindkraftverk. Foto. Nordex Sverige AB.
61
F��
��
5.2.2 Geologi
5.2.3 Sjöar och vattendrag
A) Förväntad påverkan
A) Förväntad påverkan
Området runt Östavall vindkraftpark domineras
av moränmark och berg med tunna lager av
morän ovanpå berget. Mindre områden med
svallgrus och torvmark förekommer. Förväntad
påverkan för geologin är att gravitationsfundament kommer att anläggas där det är morän.
Påverkan av gravitationsfundament är att stora
mängder betong gjuts i fundamenten för att
stabilisera tornen. Där det finns berg idagen
med mycket bra bärighet kommer förankring
direkt i berget vara ett tänkbart tillvägagångssätt. Vid bergsförankring kommer påverkan
konkret bestå i att borrade stålpålar går ner i
berget och på så sätt förankrar tornen. Vägar dras
helst i områden med god bärighet till mycket
god bärighet och påverkan blir därmed
begränsad.
Påverkan på sjöar och vattendrag bedöms
bli mycket liten med nuvarande placering av
vindkraftverken.
Östavall vindkraftpark kommer inte att påverka hydrologin inom planerade reservatet
Floberget, eftersom etableringen ligger uppströms sumpskogsdråget inom reservatsobjektet. Inga avvattnande åtgärder eller omledning
av vattendrag kommer att genomföras.
B) Förslag på skyddsåtgärd
Sjöar och vattendrag samt dess kantzoner är
känsliga för dränering, körning och andra anläggningsarbeten. Vid nyanläggning av väg och
vid breddning av befintliga vägar ska särskilt
stor hänsyn tas till de hydrologiska förutsättningarna som råder. Inventering har påvisat
vilka områden som är särskilt känsliga och
dessa områden kommer att undvikas i största
möjliga mån. Där det inte går att undvika
vägdragning ska expertis tillkallas för att
minimera negativ påverkan.
B) Förslag på skyddsåtgärd
Inför byggskedet ska geotekniska undersökningar för respektive vindkraftverks läge utföras. Korrigering av placering av vindkraftverkens fundament kan ske med några meter för
att söka optimera placeringen och minimera
påverkan. I områden där grundläggning utförs
på mineraljord ska undersökningarna bestå
av geoteknisk sondering och provtagning för
att fastställa jordens egenskaper och eventuell
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Sökanden bedömer att påverkan för sjöar och
vattendrag kommer att bli ringa då erforderliga
åtgärder kommer att vidtas för att minimera
eventuell negativ påverkan för sjöar och vattendrag. Inga vattendrag förväntas att påverkas då
vägar kan dras på andra ställen.
förekomst av grundvatten. Vid grundläggning
på berg skall bergets kvalitet fastställas genom
hällkartering och jord-berg sondering. Vid val
av förankrad grundläggning måste bergkva
liteten bestämmas genom kärnprovtagning.
5.2.4 Kungsörn
A) Förväntad påverkan
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Sökanden har låtit Enetjärn Natur utföra en
Kungsörnsstudie under februari och mars 2010.
Det framkom att det vid Östavall inte finns
några sedan tidigare kända kungsörnsrevir. Inga
observationer av örnar gjordes heller under årets
inventeringar. Inga boplatser är sedan tidigare
kända i inventeringsområdet och få lämpliga
skogsbestånd med potentiella boträd finns inom
området. Inventeringsområdet ingår troligtvis
inte i ett kungsörnsrevir. Inga uppgifter som
tyder på en fast förekomst av kungsörn i
området finns.
Påverkan för markförhållandena till följd av
anläggningar av fundamenten bedöms som
ringa då gravitationsfundament används. Detta
är den absolut vanligaste metoden. Om berg
går idagen med mycket bra bärighet kan bergsförankring ske. Detta påverkar berggrunden.
Påverkan till följd av vägdragningar begränsas
och bedöms som ringa då vägar dras i områden
med god bärighet till mycket god bärighet.
62
F��
��
Kungsörnen är beroende av det av naturen
skapade storskaliga skogs- och berglandskapet
och den häckar i miljöer och träd som är svåra
att ersätta eller anlägga. Dessutom är den i
reviret beroende av fritt levande föda som den
kan jaga. Kungsörn vistas huvudsakligen inom
2,5 km från boet (Bright m.fl. 2006).
Försumbar förväntad påverkan bedöms av sökanden. Vindkraftparkens påverkan på livsmiljön
är liten eftersom förhållandevis lite skogsareal
avverkas. Påverkan genom störning under byggskedet är ringa, och under driftskedet försumbara. Sannolikheten för kollision är mycket låg
eftersom kungsörn sällan rör sig i området.
www.fotoakuten.se
Den rödlistade arten Mindre hackspett (NT)
och fjällvråk har noterats inom reservatsobjektet
Floberget. Den Mindre hackspetten trivs i äldre
löv- och blandskog vilket finns rikligt inom
reservatsobjektet, men ingen häckningsplats
har lokaliserats i området. Fjällvråken betecknas som ”nära hotad” men hör till de
fågelarter som löper större risk för kollisioner
med vindkraftverk.
B) Förslag på skyddsåtgärd
Det finns olika kompensationsåtgärder som kan
utföras. Med kompensationsåtgärder menas
åtgärder som vidtas helt vid sidan om vindkraftprojektet i syfte att förbättra förutsättningarna
för kungsörn på annat sätt än att undvika att
bygga anläggningen. Åtgärderna ska kompensera för den skada som kan orsakas av en utbyggnad. De kan komma i fråga om de
skadelindrande åtgärderna bedöms bli otillräckliga eller om de är orimligt svåra eller
kostsamma att genomföra.
De fåglar som påträffats och identifierats i
området i övrigt är typiska skogsarter. Även
fladdermus har identifierats.
Vindkraftverkens påverkan blir begränsad och
berör i huvudsak arter som i dag anpassar sig
till skogbruket. Det finns inga uppgifter på
att planerad park ligger i något betydande
flyttstråk vilket kan vara rimligt eftersom
dessa stråk främst följer dalgångar och
större vattendrag.
Generellt sett är det därför svårt att åstadkomma effektiva kompensationsåtgärder för
kungsörn. I viss utsträckning kan man dock
med olika åtgärder bidra till en bättre bevarandestatus för kungsörnen. Exempel på detta
är uppförande av konstgjorda bon i områden
där det råder brist på naturliga boplatser.
Vindkraftparkens påverkan på livsmiljöerna
är liten eftersom förhållandevis lite skogsareal
avverkas. Påverkan genom störning under
byggskedet är ringa, och under driftskedet
försumbara. Sannolikheten för kollision är
mycket låg för arter som sällan flyger högt
över trädtoppars höjd.
Sökanden bedömer att inga kompensationsåtgärder behöver vidtas.
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
B) Förslag på skyddsåtgärd
En försiktighetsåtgärd är att överväga att markförlägga det interna elnätet för att undvika
risken för kollisioner, främst för skogshöns.
Skogshöns rör sig på höjden för luftledningar
men sällan över trädtopparna.
Sökande bedömer att förväntad påverkan på
kungsörn är försumbar.
5.2.5 Övrigt fågelliv
A) Förväntad påverkan
För att eliminera/minimera påverkan på viktiga
livsmiljöer har stor hänsyn till de områden som
har utpekade naturvärden vid utformningen
av parklayouten och vägnätet. Samma hänsyn kommer att tas vid projektering av elnätet.
Fåglar kan påverkas av vindkraftverk främst
genom att viktiga livsmiljöer försvinner,
störning speciellt vid häckningsplatser och
genom kollision.
63
F��
��
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
5.2.7 Övrigt
Eftersom hänsyn tas till de områden som har
utpekade naturvärden kommer påverkan på
viktiga livsmiljöer att bli mycket liten. Viss
kollisionsrisk finns för fjällvråk och fladdermus, men då endast en fjällvråk någonsin
har rapporterats i området bedöms risken som
försumbar. Bedömningen av vindkraftparkens påverkan på fladdermöss är försumbar
då endast kollisionsrisken bedöms påverka
och den är mycket liten för området.
Utter förekommer i Ånge kommun, men några
förekomster i de vattendrag som berörs av de
planerade parkerna har inte noterats.
Brandgynnade skalbaggar har inventerats
och återfunnits i Ånge kommun inom reservatet
Stormyran-Lommyran, som dock inte påverkas
av vindkraftparken.
5.2.6 Floberget
Vindkraftparken kommer inte att påverka fornlämningar eller kulturmiljön i övrigt annat än
att vissa platser kommer att få utsikt över vindkraftverk. Utsikt och upplevelse av och från
historiska platser, samt från Östavall med
omnejd, kan på grund av utsikt över vindkraftparken eller delar av vindkraftparken
komma att påverkas.
5.3 Kulturmiljö
A) Förväntad påverkan
A) Förväntad påverkan
Flobergets värden är känsliga för skogbruk och
för förändringar i hydrologi. Många arter är
också känsliga för uttorkning som kan bli resultatet av avverkningar i direkt närhet med ökan
11
vind och ljusinsläpp som följd, kanteffekt .
Inga specifika rekreationsvärden är beskrivna.
Breddning av befintliga vägar och anläggandet
av etableringsytor kan komma att påverka
upplevelsen av vägar till de utpekade kulturmiljöerna och traditionella mindre skogsvägar.
En vindskraftutbyggnad utanför Floberget
kommer inte att påverka hydrologin inom reservatsobjektet eftersom etableringen ligger uppströms sumpskogsdråget inom reservatsobjektet. Inga avvattnande åtgärder eller omledning
av vattendrag kommer att genomföras.
B) Förslag på skyddsåtgärd
Komplettering och förbättring av vägar kommer
att göras med hänsyn till omgivningarna.
B) Förslag på skyddsåtgärd
Inga vägar, etableringsytor eller vindkraftverk
ligger i direkt närhet av kända fornlämningar
vid Ovansjöåsen, raä 49:1, men eftersom ytterligare fornlämningar eller historiska lämningar
kan finnas i området kommer en noggrannare
utredning göras i samråd med Länsstyrelsen
innan vägar, etableringsytor och vindkraftverken anläggs i närhet till detta område. Om lämningar påträffas under exploateringen kommer
dessa anmälas till Länsstyrelsen för samråd
och tillstånd för att fortsätta exploateringen.
Avverkning genom skogbruk eller på grund av
vindkraftsetablering direkt utanför det blivande
reservatet ger kanteffekter genom ändrade
ljus- och temperatur förhållanden. Effekterna
och konsekvenserna kan begränsas genom
att en kantzon lämnas mot reservatet.
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Den särskilda studien, utförd av det oberoende
konsultbolaget Vectura, över Floberget, utförd
Riksintresse Y 7a och fornlämning Raä Haverö
50:1 ligger flera kilometer väster om vindkraftparken och inga vägar, etableringsytor
eller annat intrång kommer att ske i dessa
områden som därför inte berörs av planerad
vindkraftpark annat än att parken kommer
att synas från delar av dessa områden.
av oberoende konsult på uppdrag av sökande,
visar att Flobergets naturvärden inte bedöms
komma att påverkas av vindkraftetableringen
och konsekvenserna blir därmed små.
11 Kanteffekt innebär att omgivningspåverkan av framförallt
klimatfaktorer i ytterkanten av ett bestånd.
64
F��
��
Råsjön by ligger flera kilometer öster om
vindkraftparken men tillfartsvägen till Råsjö
by går genom vindkraftparken. Eftersom
ytterligare fornlämningar eller historiska lämningar kan finnas längst denna tillfartsväg
kommer en noggrannare utredning göras i
samråd med Länsstyrelsen innan vägar, etableringsytor och vindkraftverken anläggs i närheten. Om lämningar påträffas under exploateringen kommer dessa anmälas till Länsstyrelsen för samråd och tillstånd för att
fortsätta exploateringen.
resultatet av påverkan av och samspel mellan
naturliga och/eller mänskliga faktorer.
Vindkraftverk kan göra att landskapet förändras
och bildar nya sorters landskap.
Landskapets karaktär kan förklaras med att
det har särpräglade och typiska drag eller kännetecken. Karaktären är uppbyggd av landskapselement som t.ex. vägar, åkrar och bebyggelse. Landskapskaraktären är uppbyggd
av dessa element som ligger i strukturer som
gör området definierbart och gör att det går att
skilja ett landskap från ett annat. Karaktären
har kommit till genom naturliga förutsättningar
och processer som lett fram till det.
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Sökanden bedömer att ingen eller att ringa
påverkan kommer att ske för kulturmiljöns
vidkommande sedan föreslagna skyddsåtgärder
har vidtagits.
Om Sveriges regering och EU menar allvar
med att satsa på förnybar energiproduktion så
kommer vi att få se fler vindkraftverk också
i Sverige. Det vore slöseri med utrymme att
bygga små maskiner som inte är effektiva
varför stora maskiner kan förväntas anläggas
runt omkring i landet där vindförhållandena
är de rätta. Vi kommer därför få acceptera att
vindkraftverken kommer att synas och bli en
naturlig del av landskapsbilden. Vi kan
jämföra detta med gamla väderkvarnar även
om de var lägre.
5.4 Landskapsbild
Landskapsbild är den visuella upplevelsen av
landskapet och dess samanhang. Definitionen
för landskap är enligt den europeiska
landskapskonventionen: ett område sådant det
uppfattas av människor och vars karaktär är
Bild 5.3 Precis som väderkvarnar varit en naturlig del av landskapsbilden förr i tiden kommer vindkraftverken att bli det i
framtiden. Foto. Karl-Gunnar Larsson.
65
F��
��
Närmaste bebyggelse intill Östavall vindkraftpark är en jaktstuga som ligger cirka 1 300 meter
från närmsta vindkraftverk, väster om parken.
Närmaste permanentboende ligger cirka 1 800
meter från närmsta vindkraftverk, väster om
parken. Samhället Östavall ligger cirka 2 000
meter från närmaste vindkraftverk, väster om
parken. Cirka 3 000 meter öster om parken
ligger det lilla samhället Råsjö. Järnvägsstationen vid samhället Ånge ligger cirka 10 000
meter nordost från närmsta vindkraftverk.
A) Förväntad påverkan
Vindkraftverk påverkar landskapet på grund
av sin storlek, höjd och roterade rörelse.
Upplevelsen av vindkraft i landskapet och i
respektive karaktär är subjektiva bedömningar.
Hur stor denna påverkan blir är en subjektiv
bedömning. En del kopplar vindkraftverk till
deras positiva miljönytta och ser dem som ett
positivt inslag i landskapet. Andra kan tycka
att vindkraftverk förfular området. Då vindkraftverken är såpass höga kommer de att synas
framförallt på längre avstånd. Om man står i
skogen nära vindkraftverken kommer de som
regel inte att ses på grund av skog och
träd som skymmer.
Då vindkraftverken placeras högst upp på
berget kommer de att synas i omgivningarna
och påverka landskapsbilden. Hur stor denna
påverkan blir är en subjektiv bedömning.
Vindkraftverken på Östavall planeras få en
totalhöjd på 150 meter, med 100 meter höga
torn och 50 meter långa blad . Den bästa möjliga
tekniken kommer att användas vid byggnation
vilket medför att högre tornhöjder eller längre
blad kan bli aktuellt; de planerade vindkraftverken kan få en totalhöjd upp till cirka
190 meter.
För att åskådliggöra det visuella intrycket har
sökanden tagit fram visualiseringar, fotomontage, över vindkraftparken dels med en totalhöjd om 150 meter och dels med en totalhöjd
om 190 meter. Fotona är tagna med 86 mm
brännvidd i det gamla 35 mm filmformatet.
Om fotomontaget är tryckt i A4 format skall
betraktelseavståndet vara cika 65 cm från
pappret.
Vindkraftverken kommer att förses med hinderljus i enlighet med gällande bestämmelser.
Nordex har också gjort visualiseringar av
hinderbelysningen nattetid vid vindkraftpark Östavall. Rabbalshede Kraft har tillsammans med Stena Renewable AB genomförten
testmontering av högintensiv hinderbelysning
på ett vindkraftverk i Vindpark Hud, Tanums
kommun i Västra Götalands län. Några av
de filmer gjorda av Rabbalshede Kraft och
Stena Renewable AB från testet med högintensiv belysning finns tillgängliga på
12
Nordex hemsida och ligger digitalt som bilaga
till ansökan på en cd-skiva.
Figur 5.3 visar en skärmbild från en av filmerna.
I bilden syns 4 vindkraftverk varav 3 har rött
medelintensivt ljus och 1 har vitt högintensivt
ljus. Det högintensiva vita hinderljuset är
avskärmat medan de röda medelintensiva
hinderljusen inte är avskärmade.
Figur 5.3 Hinderljus på vindkraftverk på 3 800 meters avstånd.
66 12 www.nordex-online.nu Informationen finns även på Rabbalshede
Krafts hemsida. www.rabbalshedekraft.se
F��
��
I Luftfartsstyrelsens författningssamling, LFS
2008:47, står att om det finns samlad bostadsbebyggelse inom en radie på 5 km från
föremålet, ska högintensiva ljus avskärmas så
att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare
avstånd än 5 km från föremålet. Om vindkraftverken på Östavall blir högre än 150 meter
kommer således avskärmning att ske.
kommer att användas så kan man förvänta
sig att belysningen nattetid inte blir störande
för närboende. Teknisk utveckling pågår inom
området och sökanden avser att undersöka
möjligheten att avskärma även eventuella medelintensiva ljus. Sommartid är nätterna ljusa
varför detta inte förväntas bli ett problem
som kräver skyddsåtgärder.
B) Förslag på skyddsåtgärd
Vindkraftverken kommer att ges en färgsättning i ljusgrå nyans, RAL 7035, för att
påverka landskapsbilden så lite som möjligt.
Reklam upplevs oftast negativt på vindkraftverk och kommer därför inte att finnas på
vindkraftverken.
Sökanden har en enhet som arbetar med forskning och utveckling av vindkraftverken där
man bland annat undersöker möjligheterna
att endast slå på belysningen om ett flygplan
närmar sig. Om detta blir den metod som
Östavall
Översikt
Fotomontage
4 positioner
Figur 5.4 Positioner för fotomontage.
67
Brännvidd 55 mm
(35mm format)
Betraktelseavstånd
65 cm
Bild 5.4 Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB
F��
��
Östavall
Fotoposition 1
Folkets hus
Östavall
RT90
X: 6923339
Y: 1483235
Bäring: 70°
68
Närmaste vkv: 2 100 m
Navhöjd:
100 m
Rotordiameter: 100 m
Brännvidd 86mm
(35mm format)
Bild 5.5 Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB
F��
��
Östavall
Fotoposition 1
Folkets hus
Östavall
RT90
X: 6923339
Y: 1483235
Bäring: 70°
69
Närmaste vkv: 2 100 m Brännvidd 86mm
Navhöjd:
140 m (35mm format)
Rotordiameter: 100 m
Bild 5.6 Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB
F��
��
Östavall
Fotoposition 2
Tempo Alby
RT90
X: 6930979
Y: 1482959
Bäring: 157°
70
Närmaste vkv: 2 800 m
Navhöjd:
100 m
Rotordiameter: 100 m
Brännvidd 86mm
(35mm format)
Bild 5.7 Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB
F��
��
Östavall
Fotoposition 2
Tempo Alby
RT90
X: 6930979
Y: 1482959
Bäring: 157°
71
Närmaste vkv: 2 800 m
Navhöjd:
140 m
Rotordiameter: 100 m
Brännvidd 86mm
(35mm format)
Bild 5.8 Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB
F��
��
Östavall
Fotoposition 3
Klorindustri
Alby
RT90
X: 6931499
Y: 1483024
Bäring: 160°
72
Närmaste vkv: 3 300 m
Navhöjd:
100 m
Rotordiameter: 100 m
Brännvidd 86mm
(35mm format)
Bild 5.9 Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB
F��
��
Östavall
Fotoposition 3
Klorindustri
Alby
RT90
X: 6931499
Y: 1483024
Bäring: 160°
73
Närmaste vkv: 3 300 m
Navhöjd:
140 m
Rotordiameter: 100 m
Brännvidd 86mm
(35mm format)
Bild 5.10 Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB
F��
��
Östavall
Fotoposition 4
Järnvägsstation
Ånge
RT90
X: 6934625
Y: 1492549
Bäring: 210°
74
Närmaste vkv: 10 000 m Brännvidd 86mm
Navhöjd:
100 m (35mm format)
Rotordiameter: 100 m
Bild 5.11 Foto. Kristian Lilliesköld, Nordex Sverige AB
F��
��
Östavall
Fotoposition 4 RT90
Järnvägsstation X: 6934625
Y: 1492549
Ånge
Bäring: 210°
75
Närmaste vkv: 10 000 m
Navhöjd:
140 m
Rotordiameter: 100 m
Brännvidd 86mm
(35mm format)
F��
��
Fotoposition 5 Holmnäset.
Bild 5.12 Foto och montage Eolus Vind AB.
Fotoposition 6 Hammaren.
Bild 5.13 Foto och montage Eolus Vind AB.
Figur 5.5 Karta med positioner för fotomontage som visar kumulativa effekter av båda vindkraftparkerna
Östavall och Holmsjöåsen.
76
F��
��
för samebyn att bedriva sin näring, så kallade kumulativa effekter. Det är därför viktigt
att ge en samlad bild av alla verksamheter.
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Vindkraftverken kommer att synas på avstånd.
Synintrycket begränsas något av omgivande
skog och kuperad terräng. Det visuella intrycket
demonstreras i fotomontage. Sökandes bedömning är att det visuella intrycket är ringa.
För Jijnjevaerie sameby utgör skogsbruket
den största markanvändningskonkurrenten.
Skogsbruket påverkar direkt och indirekt på
förutsättningarna för rennäringens bedrivande.
Dels kan skogbruket innebära att bete i form
av mark och hänglav försvinner och dels
kan skogbrukets arbetsmetoder innebära att
renskötselarbetet försvåras genom att markerna
fragmentiseras, betet försämras och renarna
störs av mänsklig aktivitet.
5.5 Rennäring
A) Förväntad påverkan
Rendriften har ett beroende av flexibilitet vad
gäller betesmarker och flyttleder. Denna flexibilitet kan påverkas av olika exploateringsintressen som sammantaget leder till svårigheter
77
F��
��
De planerade vindkraftsparkerna ligger inom ett
område som idag inte nyttjas av samebyn. Det
finns heller några särskilt viktiga områden utpekade för renskötseln inom utredningsområdet.
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Vid anläggningsskedet kommer ökad trafik att
medföra ökat buller vilket kan störa närboende
längs med vägarna. Denna påverkan är tillfällig
och sker framförallt under den säsong som
vindkraftverken anläggs. På vägar invid vindkraftverken kommer trafiken att öka jämfört
med dagens vägbelastning under driftskedet.
Sökanden bedömer att denna utökade tillfälliga belastning av vägnätet får anses vara
acceptabel då den dels till största delen är tillfällig och då den dels är en förutsättning för
att utbyggnad av vindkraft ska kunna bli av.
Då området för vindkraftparken inte nyttjas av
samebyn och då det inte finns några särskilt
viktiga områden utpekade för renskötseln inom
utredningsområdet uteblir direkta och indirekta
effekter uteblir och att rennäringen inte behöver
ändra sin renskötsel även om samtliga verk byggs.
B) Förslag på skyddsåtgärd
Inga skyddsåtgärder krävs för all mildra effekten
eftersom parken inte bedöms påverka hur
rennäringen bedrivs i närmiljön.
5.7 Radio- och telekommunika�on
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
Under samråd har framkommit att tre radiolänkstråk går igenom vindkraftsanläggningsområdet vid Östavall såsom kapitel 4 beskriver.
Inga verk har placerats i dessa radiolänkstråk
eller kommer att påverka dessa länkstråk varför
sökanden bedömer att ingen påverkan förväntas
ske för radio- och telekommunikationen.
Sökanden bedömer att påverkan på rennäringen
är försumbar.
5.6 Lu�fart/Vägar/Järnväg
A) Förväntad påverkan
5.8 Utsläpp och avfall
Ingen påverkan förväntas ske enligt vad som
framkommit under samråd med behöriga
instanser gällande luftfart och järnväg.
A) Förväntad påverkan
Vindkraftverk drivs av vinden och har inga
direkta utsläpp såsom rök. Vindkraftverkens
växellåda innehåller dock olja som skulle
kunna läcka ut i omgivningen. Vid drift
och underhåll byts olja och oljefilter. Då
uppkommer rester med gammal olja, för
brukade trasor och förbrukat oljefilter.
För vägar kommer tung trafik att belasta
vägnätet under anläggningsskedet och senare
under avvecklingsskedet då tung trafik kommer
transportera delar till anläggningen från
hamnen vid Sundsvall. Buller och avgaser
från trafik kan förväntas öka tillfälligt
vid denna tid.
Under driftskedet kommer drift- och underhållsbilar att trafikera vägnätet framförallt närmare vindkraftverken. Detta skede kan därför
förväntas medföra mer buller än innan vindkraftanläggningen då det inte fanns så mycket trafik
vid Östavall annat än för skogsavverkningen.
B) Förslag på skyddsåtgärd
B) Förslag på skyddsåtgärd
C) Bedömning av påverkan sedan skyddsåtgärder
har vidtagits
För olja finns uppsamlingskärl i fundamentet
så att oljan kan samlas upp om den skulle
läcka. Förbrukade oljefilter och trasor som
använts vid oljebyte och service, lämnas in
på destruktion till behörig anläggning.
Samråd och diskussioner med Trafikverket
sker för att använda de mest lämpade vägarna.
Anläggningsskedet ska planeras väl utifrån
logistiska förutsättningar för att minimera
buller för närboende och för att minska trafiken.
Inga utsläpp och inget avfall bedöms påverka
omgivningen negativt till följd av vindkraftverksamhet. Det avfall som uppstår går till
destruktion och särskilt avsedd anläggning.
78
F��
��
5.9 Hushålla med ändliga resurser
Genom att producera energi med förnybara
energislag såsom vindkraft, ersätts annan produktion med kolkraft och kärnkraft. Annan
produktion förbrukar ändliga naturresurser
och bidrar på sikt till klimatförändringar. Den
förväntade påverkan för samhällets mål att
hushålla med ändliga naturresurser liksom
även andra miljömål, är mycket positiva.
Sökanden bedömer att förnybar energiproduktion såsom vindkraft bidrar till en hållbar
utveckling och en hushållning med naturresurser såsom kol och fossila bränslen. Dessa
argument bör tilldelas stor tyngd i miljökonsekvensbeskrivningar för vindkraftsutbyggnad. Det är annars lätt att fokusera på
eventuella negativa aspekter för att glömma
dessa mycket viktiga perspektiv.
Bild 5.14 Morgonbild, vindkraftpark i Germinon, Champagneområdet, Frankrike. Foto. Nordex.
79
6
Referenser
R��
6. Referenser
L�� M. (2002). Konsekvenser av vindkra�
för rennäringen i Jämtlands län –en pilotstudie.
Mi�högskolan, Östersund
A�� 2006. M. Tjernberg. Ar�aktablad
Aquila chrysaetos - kungsörn.
B�� 2009. ”Vindkra�en och landskapet”.
L�� , 2008.”Samrådsförslag för
Översiktplan”. www.ljusdal.se.
B�� J. A, �� 2006. ”Bird Sensi�vity Map to
provideloca�onal guidance for onshore windfarms
in Scotland”. RSPB Research report No 20.
L�� 2009.”Översiktsplan för
Ljusdals kommun”.
B�� L�� . Gävle
museum, 1972.
L�� . Översiktsplan, antagen 1991,
www.ljusdal.se.
C�� B�� M�� B��. L�� V��. ”Fäbodinventering
Västernorrlands län”, Avdelningen för kulturmiljövård och dokumenta�on, rapport 1999:7
L��. J�� , 2009.
D��, Ö 2004. Renskötselns robusthet- behov
av ny� synsä� för a� tydliggöra rennäringens
förutsä�ningar och hållbarhet i dess socioekologiska sammanhang. The 13th Nordic
Conference on reindeer and Reindeerhusbandary
Research. Röros Norge 2004. Publiserad i Rangifer
Report No 10(2005):34-39
L�� 2010. V��. Regional
landskapsanalys, med fördjupning gällande
landskapets lämplighet för vindkra�”, (ej antagen i
nuläget).
L�� V��. Fladdermöss i
Västernorrlands län 2006 ,avdelningen för Kultur
och natur, 2006:5
F��, K, E� �� 2002. REIN-prosjektet Slutrapport.
Norges forskningsråd, Oslo. ISBN 82-12-01691-9.
m.fl., 2002
L�� V��. U�ern i
Västernorrland - resultat från inventeringar 19892005. Kultur- och naturavdelningen Rapport
2008:7
F��. www.�i.se
G�� A��-C�� 1996. ”Fäbodvallen i
Hälsingland och Gästrikland”.
L�� V��. Översiktlig
inventering av brandberoende insekter. Kultur- och
naturavdelningen Rapport 2009:2
H�� H�� 1999 ”Inventering av fäbodar
med djur”, Länsstyrelsen Gävleborgs län.
K�� G�� . www.raa.se
L�� V��. ”Fäbodar - en
specialinventering” , , rapport 1979:5.
K��. Ljusdals kommun antaget
2001, www.ljusdal.se.
K�� G�� . www.raa.se.
L�� V��. Kultur- och
Naturavdelningen 2008:1
K�� . h�p://
kungsorn.org/index.html.
L�� I V��. www.lst.se
Planeringsunderlag för restaurering och skötsel av
våtmarker i odlingslandskapet– Västernorrlands
län.
L��. meddelande nr.
2009:48, Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2009.
L��. Historiska kartor www.lanmateriet.
se.
N�� 2010. Fakta om kungsörn.
82
R��
S�� O�� F�� 2009. Sveriges
Ornitologiska Förenings policy om vindkra�.
h�p://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-mednaturvard/De-stora-rovdjuren/Leva-med-storarovdjur/Fakta-om-kungsorn/
S�� L�� på uppdrag
av Same�nget (2009). Samernas hälsositua�on i
Sverige – en kunskapsöversikt. Same�nget SáOU
2009:1
P��
��
Västernorrlands län.
V�� I, N�� C, 2007. Impact of human
ac�vity on reindeer and caribou: The ma�er of
spa�al and temporal scales. The 14th Nordic
Conference on Reindeer and Reindeer Husbandry
Research Vantaa, Finland mars 2006. Publicerad i
Rangifer Report No12 (2007:47-56)
R�� 1995. ”Inventering av fäbodvallar i
Ljusdals kommun”, del III Ljusdals sn och del V, ,
Renströms arkitektkontor.
R��. E, C�� J.E 2003. Reindeer and
caribou (rangifer tarandus) respons toward human
ac�vites. The 11th Ar�c Ungulate Conference
Saariselkä, Finland 2003, publiserad i Rangifer 26
(2)
Å�� , 2004. ”Översiktsplan för Ånge
kommun”.
Å�� . ”Vindkra� i Ånge kommun”,
planförslag, �llägg �ll översiktsplan.
R��. Fornminnesregistret via
Fornsök, www.raa.se.
Å�� 2004. Översiktsplan.
R��. Kulturreservat i
Västernorrlands län , www.raa.se
Å�� . V�� I. Tillägg �ll
översiktplan. Utställd våren 2010
R�� G�� . www.raa.se.
R�� V��.
Riksan�kvarieämbetet. www.raa.se
M��
A�� S��, SCA
S�� 1992. Hotagens
(Jiingevaerie)
B�� L��, Naturkännare Ånge
G�� S��, Skogsstyrelsen Ånge
S�� www.same�nget.se
G�� A��, Länsstyrelsen Täkthandläggare
S�� www.dalki.se
J��-O�� T��, Mykolog
SCA 2009. Broschyr Skogens pärlor samt digitala
skikt från SCA:s egen inventering.
K�� E��, kontaktperson Ljunga södra FVO.
K�� L��, reservatsbildare Västernorrland.
S��. ”Skogens pärlor”. www.svo.se
T�� S��, Länsstyrelsen Västernorrland.
S�� L�� .Artportalen,
www.artdata.slu.se
S�� 1996. ”Sveriges geografi”.
S�� O�� F�� 2004.
”kreterier för inventering av kungsörn”. h�p://
www.so�net.org/apps/file.asp?Path=2&ID=75&Fil
e=Kriterier+f%F6+inventering+av+kungs%F6rn+ve
r+1.4pdf.
83
7
Bilageförteckning
B��
7. Bilageförteckning
Bilaga 1 Parklayout med koordinater
Bilaga 2 Ritning av vindkraftverk N100 (med tillhörande faktablad)
Bilaga 3 Samrådshanlingar från samråd med myndigheter
a. Inbjudningar
b. Protokoll med närvarolistor
c. Presentation
Bilaga 4 Samrådshandlingar rån samråd med allmänheten
a. Inbjudningar
b. Protokoll med närvarolistor
c. Presentation
Bilaga 5 Inkomna yttranden
Bilaga 6 Certifiering
Bilaga 7 Ljudberäkningar
Bilaga 8 Skuggberäkningar
Bilaga 9 Beräkning av säkerhet för avverkningskostnad
86

Miljökonsekvensbeskrivning Östavall

Transcript Miljökonsekvensbeskrivning Östavall

Directory