Transcript MILJÖRAPPORT STADSGASNÄTET 2012

MILJÖRAPPORT
STADSGASNÄTET 2012
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1
Administrativa uppgifter
3
2
Verksamhetsbeskrivning
4
3
4
5
6
7
2.1
Nuvarande verksamhet
4
2.2
Lokalisering
5
2.3
Fakta om stadsgasnätet
5
2.4
Förändringar under 2012
6
Verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa
6
3.1
Utsläpp till luft
7
3.2
Utsläpp till mark och vatten
7
3.3
Avfall
7
3.4
Kemikalieförbrukning
7
3.5
Buller
8
3.6
Klagomål och miljöincidenter under året
8
3.7
Planerad verksamhet
8
Gällande tillståndsbeslut
9
4.1
Tillstånd enligt miljöbalken
4.2
Tillsynsmyndighet
10
4.3
Tillståndsgiven och faktisk distribution
10
4.4
Villkor och villkorsuppfyllelse
10
Beräkning av läckage 2012
9
11
5.1
Beräkningsförutsättningar
11
5.2
Gasläckagets storlek 2011
12
5.3
Läckagminskningen mellan 2002 och 2012
13
5.4
Utsläpp till mark och vatten
15
Modernisering av gasnätet
15
6.1
Underhållsplanering
15
6.2
Läckagesökning och läcklagning
16
6.3
Ekonomi och resultat
17
Godkännande och underskrift
17
2
1 Administrativa uppgifter
Verksamhetsutövare:
Stockholm Gas AB
Organisationsnummer:
556742-7504
Anläggningsnummer:
0180-81-047
Anläggningsnamn:
Stadsgasnätet
Ort:
Stockholm, Solna, Sundbyberg
Besökadress:
Kommun:
Lidingövägen 115
Stockholm
Tillsynsmyndighet:
Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Stockholms stad
Kontaktperson:
Telefonnummer:
E-postadress:
Lotta Thedéen
+46 8 671 70 39
[email protected]
Juridiskt ansvarig:
Telefonnummer
E-postadress
Cecilia Hedqvist
+46 8 671 78 87
[email protected]
3
2 Verksamhetsbeskrivning
2.1 Nuvarande verksamhet
Stockholm Gas AB distribuerar och säljer stadsgas i Stockholmsområdet.
Produktionen av stadsgas har fram till januari 2011 skett i spaltgasverket i
Hjorthagen. Spaltgasverket har därefter ersatts av en förångningsanläggning och
blandningsstation i Högdalen samt en blandningsstation i Mårtensdal. Den gamla
stadsgasen baserades på nafta, den nya gasen består av en naturgas och luft-blandning.
Naturgasen levereras till Högdalen i flytande form s k LNG (liquefied natural gas) där
den lagras i två kryotankar. Den flytande gasen förångas genom värmeväxling mot
fjärrvärme eller luft och blandas därefter med luft för att åstadkomma en kvalitet
anpassad för kundapparaterna anslutna till stadsgasnätet. Blandningen till stadsgas
sker i Högdalenanläggningen, alternativt distribueras naturgasen till Mårtensdal för
blandning där och vidare distribution till stadsgasnätet. En reservanläggning finns i
Värtan bestående av ett gaslager, ett LNG-lager, en förångningsanläggning samt en
blandningsstation för stadsgas. Stockholm Gas levererar gas till spisgaskunder,
restaurangkök, flerfamiljshus för uppvärmning, småhus med gasvärme samt till
industrier. Spisgaskunderna utgör drygt 98 % av det totala antalet kunder, men står
endast för ca 25 % av förbrukningen, se figur 1 och tabell 3.
Figur 1 Stadsgasförsäljning inom olika kundsegment, den totala försäljningen
uppgick till 80 GWh under 2012.
Stockholm Gas verksamhet är miljöcertifierad
arbetsmiljöcertifierad enligt OHSAS 18001.
enligt
ISO14001
och
4
2.2 Lokalisering
Gasnätet förser kunder i Stockholm, Solna och Sundbyberg med stadsgas. Nätet
består av högtrycksnät (rött), medeltrycksnät (blått) och lågtrycksnät (grönt), de olika
nätdelarna framgår översiktligt av kartan i figur 2.
Figur 2 Stadsgasnätets utbredning.
2.3 Fakta om stadsgasnätet
Gasnätet omfattar ca 54 mil ledningar (exkl. serviser) i hög-, mellan- och
lågtrycksnät. Nätet har anlagts i etapper sedan 1853. Den stora expansionsperioden
var 1920 – 59 då ca två tredjedelar av nätet anlades. Högtrycksnätet byggdes under
1950-talet i syfte att öka kapaciteten. Nätets totala gasvolym är uppgår till ca 30 000
m3. I tabell 1 nedan anges data för respektive nättyp.
Nättyp
Tryck (bar)
Längd (km)
Högtrycksnät
1
122
Medeltrycksnät
Ca 0,025
11
Lågtrycksnät
0,01-0,015
408
Tabell 1 Data för olika nättyper.
Rörmaterial
I huvudsak har fyra olika rörkvaliteter använts i gasnätet:
o
Gjutjärnsrör med blydiktade skarvar (känsliga för sättningar och
temperaturvariationer, men inte så känsliga för korrosion, stor risk för läckage
i skarvarna)
5
o
o
o
Stålrör med blydiktade skarvar (känsliga för korrosion men klarar sättningar
bra)
Stålrör med svetsade skarvar (började användas 1925, kvaliteten på
korrosionsskyddet var inte så bra i början, inte heller var kraven på
återfyllnadsmaterial höga varför dessa ledningar är känsliga för korrosion)
PE-rör (Polyetenrör, läckagefria)
Reglerstationer
Högtrycksnätet levererar gas via ett fyrtiotal regulatorstationer som reglerar trycket
vid övergången till lågtrycksnätet. Lågtrycksnätet delas in i 33 lokala nät i varierande
storlek. I varje nät finns 1-5 reglerstationer.
Ventiler
I nätet ingår ca 1 600 st ventiler och ca 3 000 servisventiler.
2.4 Förändringar under 2012
De förändringar som genomförts under året har framförallt haft som syfte att minska
läckaget från nätet men också att skapa bättre arbetsmiljö, ökad säkerhet, bättre
mätmöjligheter och övervakning. Bolaget har genomfört följande förändringar:
o
o
o
o
Nyläggning och relining av nätet (dvs. reinvesteringar)
Omläggning av serviser
Nybyggnation och slopning av serviser
Slopning av ledningssträckor där kunder inte finns
Se också kapitel 6 Modernisering av gasnätet.
3 Verksamhetens
påverkan
människors hälsa
på
miljön
och
Den mest betydande miljöaspekten för stadsgasdistributionen uppstår som en följd av
gasläckor i nätet där metan (CH4), som är en potent växthusgas, bidrar till
klimatpåverkan. För gasens kemiska sammansättning se tabell 2. Ett mindre
miljöproblem är det avfall samt schaktmassor som uppkommer vid arbete med nätet.
Förorenade schaktmassor läggs på deponi.
Med normal hantering innebär användningen av stadsgas mycket små risker. Gasen är
inte giftig och eftersom stadsgasen är lättare än luft vädras den lätt ut ur en lägenhet.
Gasen har ett brett brännbarhetsområde, vilket innebär att utströmmande gas till luft
lätt antänds om den kommer i kontakt med en tändkälla. Moderna gasspisar har dock
tändsäkring vilket innebär att gasen stryps om lågan slocknar. Gasen är inte brännbar
när den finns koncentrerad i gasnätet.
6
Kemisk förening
Sammansättning (%)
Metan (CH4)
53-55
Luft
45-57
0,015-0,018 ml/m3 gas
Tetrahydrotiofen1
(C4H8S)
Energiinnehållet är 5,8 kWh/Nm3. Svavelinnehållet (som har sitt ursprung
i luktämnet THT) är <0,01 g/100 Nm3
Tabell 2 Stadsgasens sammansättning.
3.1 Utsläpp till luft
Läckor orsakas av fräthål, rörbrott, skarvar och ventiler eller yttre skador på nätet som
tex har orsakats av maskiner. Läckaget, dvs. mängden stadsgas som läckt ut till
omgivningen, definieras som differensen mellan utpumpad gas från anläggningarna i
Högdalen, Mårtensdal och reservanläggningen på Gasverket och nyttiggjord gas hos
kunderna. Beräkning av utsläppet i form av läckage redovisas under kapitel 5.
Metan är en växthusgas som orsakar globala miljöeffekter. Den har låg
ozonbildningspotential och har ingen betydelse ur hälsosynpunkt vid inandning.
3.2 Utsläpp till mark och vatten
Foggerolja, som är en högraffinerad mineralolja, har tidigare tillsatts i stadsgasen som
smörjmedel för gasteknisk utrustning på distributionsnätet. I samband med
stängningen av spaltgasverket upphörde denna tillsats. Foggerolja kan dock
fortfarande finnas kvar i systemet, en liten del kondenseras i gasledningar och
gasteknisk utrustning vilket gör att små utsläpp till omgivande grund- och/eller
markvatten kan förekomma vid skador på rörledningen. Den foggerolja som används
är enligt säkerhetsdatabladet inte lätt nedbrytbar men bedöms som potentiellt
nedbrytbar. Vidare innehåller oljan komponenter som kan bioackumuleras men den
bedöms inte vara giftig för vattenorganismer. Foggeroljan omhändertas som farligt
avfall när den påträffas vid arbeten på nätet.
Vid det löpande underhållet finns risk för spill av hydraul- och smörjoljor från
arbetsmaskiner. I övrigt ger nuvarande verksamhet inte upphov till något utsläpp till
vatten eller mark. Utsläppen till mark och vatten bedöms, med hänvisning till de små
mängder som kan läcka ut och dess egenskaper, ge upphov till mycket liten påverkan
på hälsa och miljö.
3.3 Avfall
Vid underhåll av gasnätet uppkommer avfall och restprodukter i form av rena
schaktmassor, asfalt och metallskrot samt i mindre omfattning förorenade
schaktmassor, blyhaltigt avfall från rörskarvar samt olje- och kemikalieavfall. Under
2012 omhändertogs ca 240 ton förorenade schaktmassor och kördes till deponi för
sanering. Avfallet omhändertas i enlighet med gällande lagar och förordningar.
3.4 Kemikalieförbrukning
Som odöriseringsmedel används THT (tetrahydrotiofen), förbrukningen uppgick till
510 liter under 2012. Förbrukningen av etylenglykol, som ersätter foggeroljan,
1
Tetrahydrotiofen används som odöriseringsämnen/lukttillsats
7
uppgick till 2,1 ton. Vid underhåll på gasnätet används främst läckspray, markörfärg,
rostbrytare och skäroljor. Andra kemikalier som används är rostskyddsmedel och
rengöringssprit
för
plaströr.
Alla
kemikalier
finns
registrerade
i
kemikaliehanteringssystemet Chemsoft där aktuella säkerhetsdatablad finns
tillgängliga. Systemet ger en god kontroll och styrning av bl a inköp, hantering,
riskbedömning och rapportering av kemikalier.
3.5 Buller
Driften av gasnätet ger inte upphov till några störande ljud. De bullerolägenheter som
kan uppstå sker i samband med underhållet av nätet då schaktning förekommer. Detta
görs till största del under dagtid men vid akuta lägen kan oplanerade arbeten
förekomma under nattetid. Ett antal reglerstationer finns idag ovan mark.
Ljudmätningar och beräkningar har utförts vid ett fåtal av dessa stationer och visat på
att ljudnivån är låg.
3.6 Klagomål och miljöincidenter under året
Inga miljöincidenter har inträffat under året, däremot har klagomål inkommit på
gaslukt. I juli upptäcktes en gasläcka på Gotlandsgatan och den läckande
gasledningen slopades. Miljöförvaltningen mottog totalt 4 klagomål på lukt i det
aktuella området.
3.7 Planerad verksamhet
Under den kommande tvåårsperioden kommer reinvesteringarna i stadsgasnätet att
prioriteras
till
högtrycksnätet.
Där
får
investeringarna,
mätt
som
läckagereduktion/investerad krona, störst effekt på läckaget. Dessutom installeras
mätning i reglerstationer i syfte att få bättre kontroll över var i nätet läckaget är som
störst. Denna kunskap hjälper bolaget att prioritera rätt åtgärder i det fortsatta
moderniseringsarbetet.
Under 2013 kommer reservanläggningen att flyttas från Gasverksområdet då området
ska utrymmas för att ge plats åt Norra Djurgårdsstaden.
De kommande åren planeras ytterligare tankstationer och produktionsanläggningar att
anslutas till fordonsgasnätet. En ny biogasanläggning planeras i Skarpnäck där
produktion skall ske genom rötning av restprodukter från jordbruk, livsmedelsindustri
m.m. Biogas produceras idag i avloppsreningsverken i Henriksdal och Käppala.
Möjligheter finns också att mata in biogas via en flakstationen på Högdalen
förångnings- och blandningsstation. En schematisk bild över stadsgas- och
fordonsgassystemen med anläggningar framgår av figur 3. Fordonsgasnätets
utbredning framgår av figur 4.
8
L N G -a n lä g g n in g
H ö g d a le n
B la n d n in g s s ta tio n
M å rte ns d a l
B la n d n in g s s ta tio n
H ö g d a le n
G a sk lo cka 5
V ärta n (te m p o rär)
L N G -a n lä g g n in g
V ärta n (te m p o rär)
B la n d n in g s s ta tio n
V ärta n (te m p o rär)
S ta d s g as kunder
Stadsgasnät
Fordonsgasnät
B io g a s p ro d u k tio n
S ka rp n äck
Tanks ta tio n e r
B io g a s p ro d u k tio n
H e n rik s da l
F o rd o n s g a sa n l.
H a m m a rb y
Figur 3 Blockschema över planerade anläggningar och distributionssätt.
Figur 4 Översiktsbild över fordonsgasnätet.
4 Gällande tillståndsbeslut
4.1 Tillstånd enligt miljöbalken
Gasnätet är inte tillståndspliktigt enligt 9 kap. miljöbalken, förordningen (1998:899)
om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I ett beslut daterat den 7 februari 2002 gav
dock Miljöförvaltningen i Stockholm Birka Värme Stockholm AB (nu Stockholm Gas
AB) ett föreläggande om att söka tillstånd till gasnätet enligt 9 kap. 6 § 2 st.
miljöbalken.
9
Miljödomstolen lämnade genom en deldom den 18 december 2003 bolaget tillstånd
(under prövotid) enligt 9 kap. 6 § miljöbalken till verksamhet vid bolagets gasnät
avseende distribution av stadsgas i kommunerna Stockholm, Solna, Sundbyberg och
Nacka.
Den 30 oktober 2007 avslutade Miljödomstolen prövotiden från deldomen den 18
december 2003. Miljödomstolen lämnade också bolaget tillstånd enligt miljöbalken
till distribution av naturgas/luftblandning i bolagets stadsgasnät. Beslutet den 30
oktober överklagades av Djurgården - Lilla Värtans Miljöskyddsförening m fl till
Miljööverdomstolen den 29 november 2007. Ärendet togs upp i Miljööverdomstolen
den 25 september 2009. Miljööverdomstolen ändrade Miljödomstolens dom på så sätt
att villkoret under punkt 2 fått en ny lydelse. Miljööverdomstolens beslut blev därefter
överklagat till Högsta domstolen men Högsta domstolen gav inte prövningstillstånd.
4.2 Tillsynsmyndighet
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms stad är tillsynsmyndighet.
4.3 Tillståndsgiven och faktisk distribution
Tillståndet avser distribution av gas motsvarande energimängden 500 GWh/år till
kunder. Den faktiska distributionen för år 2012 uppgick till 80 GWh, levererat till
kunder.
4.4 Villkor och villkorsuppfyllelse
I domsluten 30 oktober 2007 och 20 oktober 2009 föreskrev Miljödomstolen
respektive Miljööverdomstolen följande slutliga villkor:
o
o
o
o
Läckaget av gas och foggerolja från stadsgasnätet skall genom successiva
åtgärder senast vid utgången av 2022 ha minskat med minst 40 % uttryckt som
mängd koldioxidekvivalenter per år och med minst 22 720 ton
koldioxidekvivalenter per år, jämfört med läckaget år 2002. (MÖD 091020)
Det ovan föreslagna villkoret skall gälla vid drift av det befintliga gasnätet,
även då detta utnyttjas för distribution av naturgasluft/blandning (MD 071030)
Bolaget skall årligen i miljörapporten redovisa vidtagna åtgärder för
begränsning av läckaget från stadsgasnätet samt läckagets storlek. Bolaget ska
också årligen i miljörapporten redovisa planerade framtida åtgärder för
begränsning av läckagets storlek samt en prognos för läckagets framtida
storlek (MÖD 091020).
Miljööverdomstolen förordnar, med stöd av 23 kap. 7 § miljöbalken, att
tillståndet som miljödomstolen har meddelat i den överklagade domen får tas i
anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft. (MÖD 091020)
Dessa villkor uppfylls genom att bolaget årligen vidtar successiva åtgärder för att
reducera läckaget från gasnätet mha drift- och underhållsåtgärder samt investeringar.
En redovisning av åtgärder i gasnätet för 2012 sker i kapitel 6. Figur 6 och 7 i avsnitt
5 redovisar läckaget mellan åren 2002 – 2012.
Miljödomstolens och Miljööverdomstolens villkor om en årlig miljörapport uppfylls
genom denna rapportering.
10
5 Beräkning av läckage 2012
5.1 Beräkningsförutsättningar
o
o
o
o
o
o
Utpumpad gas netto: är den mängd gas som pumpas ut från anläggningarna i
Hjorthagen, Högdalen och Mårtensdal för vidare försäljning till kunder.
Försåld gas/nyttiggjord gas: är den gas som förbrukats hos företagskunder
(värmeverk, fastighetsvärmekunder, restaurang- och industrikunder) samt
privatkunder (småhusvärmekunder och spiskunder).
Förbrukningen hos de olika kundgrupperna mäts genom avläsning. Hur
avläsningen går till och med vilken frekvens framgår av tabell 3 nedan.
Gasmätarna läses av utspritt över året. Genom detta förfarande uppstår en
osäkerhet eftersom mätningarna inte överensstämmer i varje tidpunkt med den
från Högdalen utpumpade mängden.
Hos spisgaskunder bestäms förbrukningen med utgångspunkt från schabloner.
Mätning genomfördes under 2011-2012 hos spiskunder i 15 fastigheter med
totalt 1 250 spisar. Resultatet av dessa mätningar har hittills visat på en
volymminskning på 15 % jämfört med den tidigare mätningen som
genomfördes 2004. Medelförbrukningen uppgår till ca 53 m3 per spis och år
och skillnaden mot tidigare mätning motsvarar skillnaden i värmevärde mellan
den nya och gamla stadsgasen.
I samband med kundbyten kan uppgifter om inflyttande hushåll saknas och
försåld volym till anläggningen därför inte registreras och faktureras. Det kan
även hända att kunder inte finns med i aktuella system och register. Vid byte
av faktureringssystem kan detta inträffa då gamla kunder inte överförs till det
nya
systemet
och
fakturering
därför
uteblir.
Detta
kallas,
”kundläckage/kundförlust”.
Utöver ovannämnda osäkerhetsfaktorer finns ett systematiskt fel hos mätarna.
Denna har uppskattats till 0,6 %, dvs. mätarna visar för lite förbrukning hos
mätta kunder.
Kundsegment
Fortum Värme
Fördelning i
antal kunder
<<1 %
98 %
Spisgaskunder
(ca 70 500 st)
<1 %
Småhuskunder
(ca 110 st)
<1 %
Fastighetsvärmekunder
(ca 110 st)
1%
Restauranger
(ca 830 st)
<<1 %
Industrier
(ca 10 st)
<1 %
Hushållsgaskunder
(ca 60 st)
Tabell 3 Avläsningsfrekvens hos
avläsningarna mer sällan.
Fördelning i
volym
3,1 %
(3 GWh)
26 %
(21 GWh)
Mätprincip fr o m 2008 (2009)
Flödesmätare
platsavläsning månadsvis
Uppdaterad schablon-förbrukning
2,8 %
(2 GWh)
Flödesmätare självavläsning 2 (3)
ggr/år
27 %
(22 GWh)
Flödesmätare, platsavläsning 2 ggr/år
35 %
(28 GWh)
Flödesmätare själv- och platsavläsning
2 (3) ggr/år
5,4 %
(4 GWh)
Flödesmätare
platsavläsning månadsvis
0,1 %
(0,1 GWh)
Flödesmätare självavläsning 2 ggr/år
olika kundgrupper, innan 2008 gjordes
11
5.2 Gasläckagets storlek 2012
Figur 5 åskådliggör principschema för bestämning av läckaget från gasnätet.
Mätta kunder
specialgas
Stockholm Gas
distributionsnät
Gasläckage
Mätta kunder
Elegans/Billing
Kundförlust
Omätta kunder
Elegans/Billing (spisar)
Kunder
Mät- och
reglerförluster
Förluster
Panna 17
Värtaverket
Flödet mäts
Utpumpad gas från
Högdalens
förångningsanläggning
och blandningsstation,
Mårtensdals
blandningsstation samt
reservanläggningen på
Gasverket
Panna 9
Karolinska Sjh
112,6 GWh
Utpumpad mängd gas
Figur 5 Princip för bestämning av läckaget
Läckaget definieras enligt nedan angiven formel:
Läckage [GWh] = Utpumpad gas – försåld gas – mätfel
Beräkning:
Utpumpad gas:
Försåld gas:
Mätfel:
Läckage:
112,6 GWh
79,7 GWh
0,3 GWh
32,6 GWh
Läckaget från gasnätet uppgår till 32,6 GWh vilket motsvarar följande utsläpp mätt
som MNm3/år respektive ton ekvivalenta koldioxidutsläpp.
Läckage av stadsgas
innehållande 53-55% metan
GWh
MNm3/år
kg CO2ekv/Nm3
CO2
(kton CO2-ekv/år)
32,6
5,62
8,132
45,7
Tabell 4 Omvandlingsfaktorer till CO2 – ekvivalenter/år.
2
Omvandlingsfaktorn baseras på 54 % metanhalt, i 2011-års miljörapport utgicks felaktigt från 61 %
metanhalt
12
5.3 Läckagminskningen mellan 2002 och 2012
I tabellen nedan redovisas de läckageuppgifter som bolaget lämnat i samband med
prövotidsredovisningen av verksamheten samt i tidigare miljörapporter. Skälet till att
läckagesiffrorna för ett specifikt år varierar är främst att de periodiska avläsningarna
ger eftersläpningar i förbrukningssiffrorna. Den dubbla redovisningen för år 2009
lämnas för att redovisa effekten av en förändrad GWP-faktor3 (som sänkts från 23 till
21). För 2010 och framåt anges endast utsläppen beräknade med GWP-faktor 21.
Enligt villkoret skall läckaget av gas och foggerolja från stadsgasnätet genom
successiva åtgärder senast vid utgången av 2022 ha minskat med minst 40 % uttryckt
som mängd koldioxidekvivalenter per år och med minst 22 720 ton
koldioxidekvivalenter per år, jämfört med läckaget år 2002.
År 2010 uppgick minskningen till 41 % motsvarande 21 400 ton
koldioxidekvivalenter. År 2011 ökade läckaget, mätt som koldioxidevkvalenter,
jämfört med läckaget år 2010. Anledningen är att den nya stadsgasen har ett högre
innehåll av metan, som har en hög specifik växthusgaspåverkan (GWP-faktor).
2002
Prövotidsredovisning
2002
Miljörapport 2007
Miljörapport 2008
Miljörapport 2009,
GWP=23
Miljörapport 20094,
GWP=21
Miljörapport 2010
GWP=21
Miljörapport 2011
GWP=21
Miljörapport 2012
GWP=21
2008
2009
2010
2011
2012
Förändring
i kton
CO2/år
2002- xx
Förändring
i%
2002-xx
-21,4
-41
-6,4
-12
57,7
57,7
57,7 39,75
56,8 37,3 37,2
52,1
34,2
34,1
52,1
34,0
33,4 30,7
52,1
34,0
33,0 30,5 45,5
52,1
34,4
33,1 29,8 43,1 45,7
Tabell 5 Redovisade läckageuppgifter från prövotidsredovisning och miljörapporter
uttryckta som kton CO2-ekv/år.
I nedanstående diagram (figur 6) redovisas läckaget från gasnätet uttryckt i kton
koldioxidekvivalenter, dels som utfall för perioden 2002 – 2012 dels som prognos för
perioden 2013 – 20225.
3
Global warming potential 100 år, har ändrats från 23 till 21 i enlighet med beräkningar av Sveriges
officiella statistik, se www.naturvardsverket.se
4
GWP-faktorn har sänkts från 23 till 21
Under 2010 justerades värmevärde för den nya gasen till 5,8 kWh/Nm3 jämfört med tidigare 4,7
kWh/Nm3. Anledningen till ändringen var att säkerställa god funktion hos kundernas gasapparater.
5
13
Figur 6 Redovisning av läckaget mätt i kton koldioxidekvivalenter per år för åren
2002 – 2022.
Från 2002 till 2012 har nätläckaget, mätt som normalkubikmeter, halverats. Det är
dock svårt att utvärdera enskilda år eftersom mätvärden inte läses av varje månad och
justering av försäljning sker i efterskott. Mellan 2010 och 2012 minskade läckaget
från 6,3 till 5,6 MNm3. Effekten av genomförda åtgärder 2011 och 2012 var inte så
stor som förväntat.
Gasnätet åldras vilket i sig medför en risk för läckageökning samtidigt som nätdelar
relinas och slopas.
Utfallet för åren 2002-2012, mätt som miljoner normalkubikmeter, samt prognosen
för år 2013 och framåt framgår av figur 7.
14
Figur 7 Redovisning av läckaget i miljoner Nm3/år mellan åren 2002 – 2022
5.4 Utsläpp till mark och vatten
I samband med nedläggningen av gasverket upphörde doseringen av foggerolja.
6 Modernisering av gasnätet
6.1 Underhållsplanering
Bolaget arbetar systematiskt med en modernisering av stadsgasnätet, som ett stöd i
detta arbete finns en långsiktig underhållsplan som syftar till att fastställa de viktigaste
principerna för arbetet med underhåll och uppgraderingar (reinvesteringar) på
stadsgasnätet. Under de kommande åren kommer arbetet att koncentreras kring:
o
o
o
o
o
Uppgradering av alla äldre delar av högtrycksnätet som består av f d
uppklassade lågtrycksledningar (klart 2014)
Byte av ventiler för ökad sektioneringsmöjlighet och säkerhet, i det närmaste
klart
Uppgradering av samtliga 5 reglerstationer som återstår i utbytesprogrammet
Uppgradering av de delar av lågtrycksnätet där omfattande läckor upptäcks
Uppgradering av ledningar som på sikt behöver bytas där Staden eller andra
bolag genomför markarbeten som innebär att gasledningar kan bytas till låg
kostnad eller att bolaget annars får framtida höga kostnader för byte om
bolaget väntar.
Samtliga åtgärder bidrar till ett minskat läckage.
Dessutom kommer gasmätare och automatisk mätvärdesinsamling att installeras hos
alla mätta kunder samt i reglerstationer. Detta möjliggör att läckaget löpande kan
bestämmas per delområde. Samtidigt har resurser har satts in för att analysera
nätläckaget i syfte att optimera underhållsåtgärderna.
15
6.2 Läckagesökning och läcklagning
Läcksökning
Högtrycksnätet läcksöks varje år. Lågtrycks- och medeltrycksnätet läcksöks vart 6:e
år. Nätets ledningar förlagda i broar och kulvertar kontrolleras vart 4:e år. Kontrollen
omfattar larm samt okulärbesiktning av mediarör och rörstöd/upphängning.
Sjöledningar kontrolleras också vart 4:e år. Kontrollen omfattar okulärbesiktning med
dykare av skyddstäckning samt eventuell yttre påverkan. Rondering görs på:
reglerstationer ca 1-2 ggr/månad, kulvertar ca 1ggr/månad och ventilkammare
1ggr/månad. Varje sommar tar bolaget in extra resurser för riktad läckagesökning i
enlighet med strategin ovan.
Upprättande av statistik över upptäckta läckor
Totala antalet läckor som noterats under året (läcksökning och akut underhåll) visas i
tabell 6. Figur 8 ger en översiktbild av antalet läckor 1997 – 2012. Antalet upptäckta
läckor under 2012 i samma storleksordning som 2011. Anledningen till det minskade
antalet läckor är sannolikt att större områden avvecklats, att längre sträckor renoverats
i förebyggande syfte och att en del av nätet byggts om.
Månad
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
Totalt
Antal
10
12
3
3
6
12
4
12
7
19
32
8
128
Tabell 6 och figur 8 Totala antalet läckor 2012 samt antalet läckor mellan 1997 och
2012
Läcklagning
Läckor på högtrycksnätet prioriteras i underhållsarbetet, sträckor upp till ca 1 km i
taget renoveras. Under 2012 renoverades ca 6 km av högtrycksnätet. På lågtrycksnätet
lagas alla läckor som går in i fastigheter omedelbart, totalt renoverades ca 2,3 km
2012. Finns inga kunder där läckan finns slopas så stor del av ledningen som möjligt.
Under året har 5 reglerstationer moderniserats. Detta har resulterat i följande
förändringar av nätet under år 2012 (se tabell 7):
16
År
Nya rörledningar
och lining av bef.
rörledningar
(m)
Omläggning av
serviser
Nya serviser
Slopning
serviser
(st)
(st)
(st)
56 470
811
2003-2007
14 791
136
2008
17 303
224
2009
12 707
99
2010
13 619
80
2011
15 209
66
2012
Tot 2003-2011
130 099
1 416
Tabell 7 Nätförbättringar i lågtrycksnätet 2003-2012.
63
13
13
10
6
12
117
av
Slopning av
rörledningar
(m)
188
298
362
313
3 556
87
6 515
58 472
15 490
15 443
13 070
142 287
4 729
249 491
Avvecklingen av gasnätet i delar av Västerort och Söderort är förklaringar till det
höga antalet slopade serviser och rörledningar under 2011.
6.3 Ekonomi och resultat
Under året har dessa åtgärder krävt följande insatser:
År
2012
2011
2010
2009
Ca 20 Mkr
Drift och
25 Mkr
25 Mkr
26 Mkr
underhåll
40 Mkr
Investeringar
30 Mkr
33 Mkr
50 Mkr
Totalt
60 Mkr
55 Mkr
58 Mkr
76 Mkr
Tabell 8 Kostnader för drift- och underhåll samt investeringar under 2007-2012.
2008
23 Mkr
46 Mkr
69 Mkr
7 Godkännande och underskrift
Föreliggande miljörapport utgör den miljörapportering som skall ske enligt
Miljödomstolens domslut daterat den 30 oktober 2007 samt Miljööverdomstolens
domslut 20 oktober 2009. Rapporten redovisar bl a vidtagna åtgärder för begränsning
av läckaget från stadsgasnätet samt läckagets storlek för 2012.
Stockholm den 27 mars 2013
Stockholm Gas AB
Cecilia Hedqvist
VD
17