9 - Landskrona Energi AB

Download Report

Transcript 9 - Landskrona Energi AB

Energiknuten
kraftvärme i Landskrona
Informationsblad för rundvisning, rev C, 2012-08-12
1
Energiknuten
leverans ut på nätet
Effekt 33 MW, bränsle
15% flis och 85% PTP
(plast+trä+papper)
10%
förluster
21+4 MW
värme
Effektbehov
till 2500 villor
eller
värmebehovet
till 8000 villor
(180 GWh/år)
EL 7 MW
Hushållsel till
10 000 villor
(50 GWh/år)
Intern EL 1 MW
2
•
•
•
•
•
•
Invägning av bränsle sker vid våg,
rätt port öppnas därefter med
automatik. (Lastbil 30 ton, 12-16
transporter/dygn
Tömning sker som bakåt tipp
/sidotipp i bränsleficka 750m3
Inlastning till bränslelager 5000
m3 sker med gripklo.
Lagerkapacitet 5 dygn (reserv
ficka finns)
Blandning av bränsle till jämn
kvalité sker kontinuerligt i
bränslelagret med hjälp av gripklo
(volym 3m3)
Gripklo hämtar vid max last 10 ton
bränsle/h och lyfter upp detta till
bränsletratten för vidare
inmatning till förbränningsrost.
PTP-bränslet mottages som en
färdig fraktion om 50 000 ton/år
(1040 m3/dygn)
Inlastning av bränslet sker via
bränsletratten, PTP-bränsle
består av 85% papper, trä och
plast resterande bränsle är
15% skogsflis
3
•
•
•
•
•
Inmatningsschaktet till pannan är
försedd med hydraul drivna
pushers (5 st.) som förser
brännkammaren med rätt
bränslemängd.
Pannan är försedd med en
tvådelad vibrationsrost som matar
bränslet under
torkning/förgasning och
förbränning till ask zonen för att
slutligen hamna i containers som
bottenaska. (deponi 500 kg/h)
Förbränningstiden är ca 30 min
Förbränningsgaserna leds från
eldstaden via kok ytor till
överhettaren och därefter vidare
till ekonomiser.
För att minska utsläpp av
kväveoxider görs insprutning av
ammoniak i en zon där rökgaserna
har lämplig temperatur (omkring
800- 900 grader)
Steg 1, förbränning,
vibrationsrost i
pannan
Bild: montering av vibrationsrost
4
•
•
•
Temperaturen i eldstaden är
drygt 1000 C. För att
förbränningen skall bli effektiv
och fullständig tillsättes luft in i
förugnen. Först så kallad
primärluft, som tas från
bunkerhallen. Kraftiga fläktar
blåser in luft mellan
rosterstavarna under
bränslebädden. En stor del av
sekundärluften innehåller
återcirkulerade rökgaser vilket
bidrar till bättre omblandning
och utbränning av rökgaserna
och till att minska bindningen av
kväveoxider (Nox)
Förugnen är också försedd med
2 st. oljeeldade stödbrännare,
som används vid uppstart och
nedsläckning av ugnen.
Bild. Överhettaren lyfts på plats
våren 2011.
Steg 1, förbränning,
vibrationsrost i
pannan
5
Steg 2, överhettare
fullständigt torr ånga
• För att ytterligare öka ångcykelns verkningsgrad leds ångan
efter förångning från ångdom där torr mättad ånga
separeras från vattenfasen till överhettarna där den får sin
slutliga temperatur.
• Ånga med trycket 74 bar och ca. 450 grader leds därefter
upp till turbinen (70 bar). Ångmängd 39,6 t/h.
• Rökgaserna, efter överhettaren passerar gaserna genom
ekonomisern för att förvärma matarvattnet till ångpannan,
och inkommande luft till pannan för att sedan ta sig vidare
upp till rökgasreningen på plan 2.
6
Panndel
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Bränsletratt
Vibrationsrost
Eldstad, förstadrag
Tomdrag
Ångdom (75% 11m3)
Kylda eldstadsväggar
Överhettare 3 st.
Ekonomiser
Bottenaska
5
1
8
7
4
3
6
2
Rökgaser till rökgasrening
9
Pannleverantör Völund A/S, självcirkulations dom panna
7
•
•
•
•
Den överhettade ångan från
överhettaren leds upp till Turbinen som
via växellådan ger Generatorn en effekt
på 8 till 9 MW sommartid då man har
som lägst framledningstemperatur till
nätet, och något mindre vintertid då en
högre framledningstemperatur krävs i
distributionsnätet. Årsproduktionen
beräknas till ca 45 GWh el.
Hela turbininstallationen står på ett
fristående fundament som i sin tur vilar
på pelare fyllda med sand för
undvikande av vibrationer i byggnaden.
Utloppsånga från turbinen leds därefter
till två kondensorer för växling av
restvärme till fjärrvärmenätet, effekt ca
21 MW (tillopp turbin DN 200 utlopp 2
st. DN 800)
Matarvattenberedning samt ångturbin,
växellåda och generator är tillkommande
utrustning för elproduktion.
Steg 3, elproduktion,
turbin och kondensorer
•
Bild: Aktionsångturbin och växellåda från
Fincantieri lyfts på plats via montagehål i
taket den 27/1-2012
8
Huvudkomponenterna
på vatten-ångsidan
Mavatank
Plan 3
FV
Kondensorer
Plan 2
Vattenlab
Ekonomiser
FV
Ångpanna
21 MW
Turbin
Kokytor
Plan 3
Ångpanna
7 MW EL
Överhettare
Ångpanna
9
Processen utan
rökgaskondensering
1. Gripklo hämtar bränslet ifrån
bränslelagret (volym 5000 m3)
2. Bränslet dumpas i bränsletratten för
vidare färd ner i stupet mot ugnen där 5
st. pushers matar in bränslet i pannan.
(förbränningstid 30 min)
3. Ammoniak sprutas in i pannan för att
minska kväveoxidutsläppen.
4. Förvärmd luft tillsätts till förbränningen i
olika steg.
5. Vattnet kokas till ånga som leds till en
turbin som i sin tur driver en generator
via en växellåda.
6. Efter turbinen kondenseras ångan till
vätska som sedan lämnar värme till
fjärrvärmenätet via 2 st. kondensorer
(växlare)
7. Efter det att rökgaserna har passerat
Ekonomisern går de vidare till det
semitorra rökgasreningssytemet där
aktivt kol och kalk tillförs för att minska
svavelutsläppen. (textilfilter)
8. Bottenaska 500 kg/h, Flygaska 300
kg/h
10
•
•
•
•
•
Efter det att rökgaserna har
passerat Ekonomisern går de
vidare till det semitorra
Rökgasreningssystemet där aktivt
kol och kalk tillförs, därefter
passeras ett slangfilter för att
ytterligare rena rökgaserna (i
textilfilter silas rökgasen)
Rökgaskondenseringssystemet
kopplas därefter på för att tillvara
ta resterande värmeinnehåll från
rökgasen
Skrubberkondensorn ”rökgastvätt”
är utrustad med fyllkroppar av
ADIOX-material för att öka
värmeöverföringsytan mellan
rökgasen och den cirkulerade
kylkretsen.
Den återvunna energieffekten på
4 MW från rökgasen överförs till
fjärrvärmenätet via en
värmeväxlare
Restprodukt är flygaska 300 kg/h
som uppsamlas i asksilo för vidare
transport till deponi.
Rökgasrening och
rökgaskondensering
11
4. Rökgaserna
bonus för miljön, 23 GWh/år
Option på 20 Mkr
• Eftersom inget nytt bränsle tillförs Rökgaskondenseringen
minskar utsläppen av CO2 till luft med 2070 ton/år, vilket
motsvarar 565 ton kol
• Kostnaden för att neutralisera denna mängd koldioxid är
motsvarande 186 000 kr/år
• Värmeåtervinningen motsvarar ca 23 GWh/år beräknat
efter 8 månaders full drift av
rökgaskondenseringssystemet.
12
Huvudkomponenterna på
luft-rökgassidan (förbränningsluft)
uteluft
bunkerhall
Luftfläkt
pannhall
Luftförvärmare
Skorsten
Rökgas
kondensering
Ångpannan
4 MW värme
Option 20 Mkr
Payoff-tid 3 år
23 GWh/år
Rökgasrening
Dosering
Slangfilter
KOL + KALK
Flygaska
13
Distribution av värme
• I pumprummet på bottenplan finns 6 st.
distributionspumpar för distribution av värme till
fjärrvärmenätet, 3-tillopp och 3-returpumpar som vardera
kan leverera 50% av maxflödet 1450 m3/h, vilket
motsvarar effekten 80 MW vid temp. differensen 49 grader.
• Ledningsdimensionen ut till staden är DN 500/710 mm
• Ackumulatorn (6000 m3) är atmosfärisk och laddas via
fjärrvärmesystemet med en temperatur av 100 C, växling
sker via en värmeväxlare med max uttag 25 MW effekt,
(ackumulatorn är 35 m hög och rymmer totalt 225 MWh
• Värmeväxlare för sommarkylning, effekt max 10 MW, plan4
• Värmeväxlare för rökgaskondensering effekt ca 4 MW
14
Värmeleverans och
värmebehov i Landskrona
MW
Energiknuten
135
78
36
Värmeleverans i GWh/år
Normalår är ca 320 GWh
15
•
•
•
•
•
Processbyggnad (B)
bottenplan
– Rökgasrening, 3 st.
traforum,
högspänningsställverk,
reservkraft pumprum,
mavapumpar och fläktrum.
– Askhantering finns på
gårdssidan med silo på tak
för hantering av flygaska,
kol och eldningsolja.
Plan-2, +4,70m
– Lågspänningsställverk,
turbinkondensorer,
vattenrening, vattenlab.
och hydraul aggregat
Plan-3, +14,35m
– Rökgasrening, mavatank
och turbin
Plan-4, +24,35m
– Ventilationsrum för process
byggnad
Byggnaden kan indelas i fyra
huvuddelar, bränsle A, process B,
panna C och administration D
C
A
B
D
16
ADM-byggnad
• ADM-Bottenvåning
– Pallager, förråd serviceverkstad och mekanisk verkstad
med kontorsplatser.
• ADM 2-plan + 5,35m
– Omklädning herrar och damer, ventilation, förråd,
träningslokal, server rum, vilrum samt el- och
instrumentverkstad.
• ADM 3-plan + 9,20m
– Kontor 8+2 st. grupprum, arkiv, lunchrum, pentry och
kontrollrum, förbindelsegång mot HVC.
17
Non CO2
ett konstverk av C.F. Reuterswärd
Resterande arbeten
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Pågår, kontroll och besiktning
samt undervisning av personal för
drift av anläggningen.
V 25 Betning panna
V 26 Entrepr. i stort klar
V 27 Ångblåsnig startar
V 28 Leverans av PTP
V 30 Start provdrift panna (24/7)
V 31 75% last
V 32 100% last
V 33 Start provdrift turbin (16/8)
V 34 Elhandel Modity
V 38 Invigning KVV (21/9)
V 42 Drift, övertagande (20/10)
V 45 Prestandaprov
18
KVV-budget
Mkr
Investeringsnivån beräknades till 550 Mkr i 2009-års penningvärde,
omräknat för år 2012 är nivån 580 Mkr (KPI-index)
Utöver budget har marksanering och optioner tillkommit med 55,2 Mkr
700
620,0
Totalsumma inkl. 55,2 Mkr. (2012-08-01)
600
EL
500
Styr
55,2
FV-rör
400
Ackum.
300
Bygg
Turbin
200
19,2
6,0
30,0
100
Panna
Mark
0
Prognos
RGK
Sommarkylning Marksanering
19
Kostnadsfördelning KVV
Mkr
byggtid ca 24 månader eller 154 manår
20
Huvudentreprenörer
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Lot 0, Mark efterbehandling m.m. (arbeten i egen regi)
Lot 1, Panna, Völund a/s (babcock & wilcox)
Lot 2, Turbin, växellåda och generator från Fincantieri
Lot 3, Byggnad, PEAB (konstruktör WSP)
Lot 4, Ackumulator, YIT
Lot 5, Fjärrvärmerör, Värmesvets
Lot 6, Styrsystem, Logiksystem AB
Lot 7A, Ställverk, European Electric Technology
Lot 7B, Elsystem, Goodtech
Lot 7C, MCC-skåp, ABB
Lot 7R, Reservkraft, Olsons Elektromekaniska AB
Lot 7T, Mellantransformator, Unitrafo
Huvudkonsult, RENG CONSULTING
Arkitekt, GRIAB
21
•
•
•
•
•
•
•
•
Principriktningsbeslut för utbyggnad av
kraftvärme togs i KF den 15/6-2009.
Länsstyrelsens yttrande med förslag till
beslut om förlängd igångsättnings tid med
tre år (31/12-2013) togs den 20/4-2010.
Länsstyrelsens beslut angående sanering av
fastigheten är att åtgärda den del som skall
bebyggas i vertikalled utan gräns ner till
<MKM-massor.
Lot 0, massor motsvarande 5800 transporter
eller en volym av en fotbollsplans yta och
höjden 5,9m transporterades till godkänd
mottagningsanläggning under sommaren
2010.
Uttransport av 13 435 ton farligt avfall till
Hässleholm motsvarar resan för en lastbil
2,5 ggr runt ekvatorn.
Lot 0, uppfyllnad med sjösand inom
fastigheten avslutas 20/9-2010.
Lot 0, uppför därefter bränslelager,
släckvattenmagasin, våghus och VA.
Byggarbetet för Kraftvärmeverket påbörjas
av PEAB den 1/10-2010.
Lot 0.
Viktiga händelser och förberedande
arbeten inför uppstarten.
Bild. Uppfyllnad med sjösand på fastigheten.
22